Mjšlbyhistoria

Den kungliga kvarnbyn vid SvartŒn som fick jŠrnvŠg och blev sydvŠstra …stergštlands centrum

Per Anderssons forskning och texter om Mjšlbys historia

 

 

 

 

 

Mjšlbys lokala monarki

Mjšlbys mest inflytelserika slŠktkrets under det senaste halva Œrtusendet Šr Šnnu idag socknens stšrsta jordŠgare och deltar alltjŠmt i styrelsen av det allmŠnna. Den har under Œrhundradena varit knuten till ortens bŒda sŠterier, Slomarp och Hulterstad. PŒ det fšrra residerade den redan pŒ 1500-talet, och det senare Šr i dess Šgo allt sedan 1646, dŒ det fšrvŠrvades av Anders Gylden­klou (1602–1665), fšdd pŒ Slomarp. Han och hans efterkommande inom Štterna Gyldenklou, Buren­skšld, von Schwerin och Ehrenkrona har ocksŒ pŒ sin tid Šgt stšrre delen av kvarnarna och marken i Mjšlby by, varit landshšvdingar i …stergštland och deltagit i riksstyrelsen under flera konungar. GyldenklouŠttlingarna har ocksŒ utgjort Mjšlbys lokala "monarki", genom att de Œren 1760–1921 innehade den Šrftliga patronatsrŠtten i Mjšlby med stor makt i det lokala politiska livet och rŠtt att utse kyrkoherde och andra offentliga befattningshavare.

Den Šldsta utgŒngspunkten fšr den hittills 13 generationer lŒnga dynastin var kamreraren hos hertig Johan av …stergštland, MŒns Pedersson eller Persson (dšd 1644). Han fšddes pŒ Slomarp och fick Œr 1615 egendomen i gŒva av hertigen. Trots att Slomarp dŒ tillhšrde Hšgby socken begravdes MŒns Pedersson i Mjšlby kyrka, och redan Œr 1631 hade han dŠr lŒtit uppsŠtta ett epitafium "sig och the sina til Œminnelse", enligt Broocmans tryckta beskrivning šver …stergštland frŒn Œr 1760. SŒvŠl epitafiet som hans gravhŠll inne i kyrkan Šr borta efter kyrkans brand och nybyggnad pŒ 1770-talet.

Sonen Anders Gyldenklou Šr fšrmodligen den infšdda ortsbo som haft stšrst inflytande bŒde i Mjšlby och i Sverige. Fšrutom att han frŒn 1646 var den fšrsta lŠnken i den Šgarkedja, som allt sedan dess besitter Hulterstad, innehade han ett flertal andra jordegendomar pŒ olika hŒll i riket, till stšrsta delen fšrvŠrvade under 1640-talet. I hans Šgo var ocksŒ merparten av kvarnarna och marken i Mjšlby by, sŒsom KlostergŒrdens, GravgŒrdens, MunkegŒrdens, NorrgŒrdens, HŒlans och €le kvarnar, SŒgarekvarnen, Mjšlby sŒg samt GŠstgivaregŒrden. I Stockholm Šgde Gyldenklou ett palats, som han 1654 sŒlde till Per Brahe. Den unge Anders MŒnsson anlade namnet Gylle och Šndrade det till Gyldenklou nŠr han adlades 1639. Han studerade vid Uppsala och flera tyska universitet innan han 1628 blev lektor i historia och filosofi vid Linkšpings gymnasium och dŠrefter professor i poesi i Uppsala. 1635 intrŠdde han som sekreterare i det kungliga kansliet, fšregŒngaren till dagens departementsindelade regeringskansli. DŠr anfšrtroddes han betydande arbetsuppgifter, inte minst pŒ utrikespolitikens omrŒde. Han handlade Šven ekonomiska Šrenden och pŒ skolomrŒdet uppgjorde han exempelvis 1641 en framsynt plan fšr gymnasiet i Stockholm. Den stŠllning han uppnŒdde i kansliet, varpŒ utnŠmning till statssekreterare Šr ett tecken, mšjliggjordes genom stšd frŒn Axel Oxenstierna. Efter tvŒ decennier i kansliet, dŒ han samtidigt innehaft olika hŠradshšvdingeŠmbeten, utnŠmndes han 1654 till landshšvding i …stergštland. 1657–1661 var han president i regeringen och hovrŠtten šver Pommern och fungerade Šven som Sveriges legat vid fredsfšrhandlingar pŒ olika hŒll i Europa. Han dog pŒ sin upplŠndska egendom SkŒnellaholm och begravdes i Jakobs kyrka i Stockholm, i vilken hans vapen uppsattes och den Œr 1735 utslocknade Štten hade sin familjegrav. Gyldenklou var en produkt av den svenska stormaktstiden. Han var en av de mest framgŒngsrika i den stora grupp som rekryterades frŒn universitets- och skolvŠrlden till fšrvaltningen, fšr att med tiden adlas. Hans bana utgjorde en inte ovanlig blandning av lŠrd och administrativ karriŠr, som Šven ledde honom till en mycket stark ekonomisk stŠllning, tillrŠcklig fšr att exempelvis ge lŒn bŒde till kronan och till konung Karl X Gustav infšr hans kršning. Gyldenklou var en i olika sammanhang omstridd person, och han drog sig inte fšr att driva process kring sitt omfattande godsinnehav.

Kungamaktens fšrlŠningar och fšrpantningar av den egendom som dragits in till kronan under reformationen gynnade pŒtagligt Anders Gyldenklou, som alltsŒ i sin Šgo samlade stšrre delen av Mjšlby by. Medan reduktionen medfšrde att en del av fšrvŠrven Œtergick till kronan, blev Šgandet till Hulterstads sŠteri bestŒende.

Att donationer till religišsa ŠndamŒl var verksamma Šven under den protestantiska tiden, visar den šverfšring som hans son, šverstelšjtnanten David Gyldenklou (1629–1686), gjorde av ett kvarts hemman Mjšlby gravgŒrd – kallat Stora gravgŒrden – med en kvarn om tre par stenar till Mjšlby kyrka Œr 1670 och som konfirmerades av arvingarna 1687. Fšr detta erhšll Anders Gyldenklous dotterdotters dotter, friherrinnan Mariana Burenskšld (1694–1774), Œr 1760 Šrftlig patronatsrŠtt i Mjšlby pastorat fšr Šgaren till Hulterstad. Det innebar bland annat rŠtt att tillsŠtta socknens hšgsta ŠmbetsmŠn med bŒde andliga och vŠrldsliga uppgifter: kyrkoherde varje gŒng och komminister fyra av fem gŒnger i fšljd. Successionen av patronatsrŠtten fortsatte bland hennes efterkommande inom friherrliga Štten Ehrenkrona till dess detta institut upphšrde i hela riket 1922. Den siste av Mjšlbys kyrkoherdar som utsŒgs av patronus blev kontraktsprosten och hovpredikanten Adolf Johansson (1853–1940). GravgŒrden var en av gŒrdarna i Mjšlby by som hade kvarn och byggningstomt pŒ kyrkans sida av Œn. Dess Œkrar, hagar och skog upptog huvuddelen av omrŒdet mellan SyavŠgen (nuvarande KungsvŠgen) och Bock­arps­vŠgen. Det ekonomiska tillskott som fšrsamlingen fick i form av den Œrliga avkastningen av donationen kallades GravgŒrdsrŠntan.

Minnet av Mariana Burenskšld och hennes far Jacob har fŒtt en sŠrskild fšrankring i eftervŠrldens Mjšlby. Efter dem har uppkallats en av de lŠngsta och viktigaste fšrbindelselŠnkarna inom tŠtorten, med bro šver SvartŒn: BurenskšldsvŠgen och Burenskšldsbron. Dessa ortnamn har mjšlbydialekten givit ett sŠreget uttal med huvudtrycket pŒ š. Jacob Burenskšld (1655–1738) tjŠnstgjorde som officer vid flera utlŠndska fšrband, bland annat i Italien, Spanien och Tyskland, innan han avancerade frŒn ryttmŠstare till šverste i …stgšta kavalleriregemente. 1706 blev han utnŠmnd till friherre, generalmajor och landshšvding i …stergštland, 1710 generallšjtnant och guvernšr i SkŒne, samma Œr tillfšrordnad šverstŒthŒllare i Stockholm under pesten och slutligen 1711 kommenderande general i BohuslŠn. Han stiftade 1726 det stora Burenskšldska fideikommisset i …stergštland, vari ingick bland annat Hulterstads sŠteri. Detta kom i hans besittning genom hans hustru och tillika kusinbarn Elsa Appelgren (1665–1741), som var dotterdotter till Anders Gyldenklou och hans andra fru biskopsdottern Anna Burea (d 1673), som var faster till Burenskšld. Mariana Burenskšld, gift med generalmajoren friherre Claus Philip von Schwerin (1689–1748) frŒn Pommern, blev Mjšlby pastorats fšrsta patronus i sin egenskap av innehavare av Hulterstad. Denna egendom bršt hon 1773 ut ur fideikommisset fšr att Šrvas bland efterkommande inom Štten Ehrenkrona. NŠr Mjšlby nuvarande kyrka uppfšrdes Œren 1771–1775 pŒ ruinerna av den gamla nedbrunna kyrkan skedde det med ekonomiska bidrag frŒn riksrŒdet friherre Carl Gustaf Ehrenkrona (1710–1781).

I Broocmans šstgštabeskrivning omtalas ytterligare ett inventarium i Mjšlby gamla kyrka som bŠr vittnesbšrd om en medlem av Gyldenklous slŠktkrets: "Edle och W¾lborne Herr David Kohl til HywanewŠlla, …fwerste-Lieutenant fšr Artolleriet, fšddes i Sšderkšping Œr 1621, och afsomnade pŒ Hulterstad d 24 Dec 1682". Kohl begravdes i sockenkyrkan och dŠr uppsattes hans vapen, som inte finns bevarat efter branden 1771. David Davidsson Kohl var veterligen aldrig verksam i Mjšlby utan hans anknytning till orten inskrŠnkte sig till slŠktskap med Šgarna till Hulterstad, hos vilka han avled. Hans mor Maria Rijk (d 1631) blev 1628 omgift med Anders Gylle, adlad Gyldenklou. Vid Kohls dšd innehades bŒda dessa gods av sonen šverstelšjtnant David Gyldenklou; de tvŒ šverstelšjtnanterna med fšrnamnet David var alltsŒ halvkusiner. r 1661 gifte sig Kohl, utan att brudens slŠktingar blivit tillfrŒgade, med friherrinnan Gšrvel Nilsdotter Gyllenstierna (1637–1693), brorsdotter till riksrŒdet, presidenten och landshšvdingen i …stergštland friherre Johan Gyllenstierna (1617–1690). Gšrvels kusin, Gšrvel Christina Carlsdotter Gyllenstierna (1646–1708), lŠr ha utmanat Kohl pŒ duell fšr att denne vŒgat sig pŒ sitt frieri och Šktenskap. David Kohls far med samma fšrnamn (d 1625) kom i sin ungdom till Sverige och blev myntmŠstare i Sšderkšping. Han tillhšrde en tysk Štt von Kohlen, som adlats av kejsar Ferdinand I 1551, och hans Šldre son Reinhold adlades med namnet Kohl av drottning Christina 1641 men slšt sjŠlv sin Štt i fŠlt Œret dŠrpŒ.

BurenskšldsvŠgen Œtfšljdes bland gatunamnen i Mjšlbys fšrsta stadsplan frŒn 1910-talet av Gylden­klou­gatan, MŒns Perssons gata, David Kohlgatan och Behmgatan, men av olika skŠl Œterfinns de inte i den fšrverkligade namnuppsŠttningen i tŠtorten. Namnet Behmgatans fšrled tillhšr ryttmŠstaren vid …stgšta kavalleri Carl Behm (1645–1729). Han begravdes den 6 november 1729 i Mjšlby kyrka, dŠr ett epitafium uppsattes šver honom och hans fru Margaretha Beckerfelt, "som pŒ thes 80 Œlders Œr afsomnade then 6 Martii 1726". Behm, som tog avsked efter 40 Œrs krigstjŠnst 1714, var med i slagen vid Fehrbellin, Halmstad, Landskrona, Klissow, Lakovitz, Warschau och Helsingborg, varvid han blev sŒrad i hšgra lŒret och i huvudet. Efter att under 1700-talets fšrsta decennium ha varit bosatt pŒ Alvastra i VŠstra Tollstad, avled han i Mjšlby pŒ Eldslšsa, dŠr det berŠttas att han av sin regementschef Jacob Burenskšld ska ha fŒtt en gŒrd. Hustrun var dotter till Carl Becker, som adlades 1654 och blev generalinspektšr šver alla Sveriges krutbruk och salpetersjuderier. Han hade tolv sšner som alla hette Carl och alla utom en dog som barn.

 

Mjšlbyhistoria – Den kungliga kvarnbyn vid SvartŒn som fick jŠrnvŠg och blev sydvŠstra …stergštlands centrum. Stockholm, 2011. 284 sid. ISBN 978-91-87784-21-7.

 

 

 

 

slekt.se/mjolby

Start Mjšlbyhistoria

Start slekt.se

Kontakt

© 2022 Per Andersson