Mjšlbyhistoria

Den kungliga kvarnbyn vid SvartŒn som fick jŠrnvŠg och blev sydvŠstra …stergštlands centrum

Per Anderssons forskning och texter om Mjšlbys historia

 

 

 

 

 

LŠrdomsstaden Mjšlby

Gymnasiet och dess eftertrŠdare gymnasieskolan Šr Mjšlbyortens och den sydvŠstra lŠnsdelens eget lŠrdomscentrum. HŠr ges bygdens ungdomar den hšgsta utbildning de kan fŒ utan att bege sig utanfšr den egna re­gionen.

Det var ett stort steg nŠr Mjšlby fick sitt gymnasium 1959. Mindre Šn hundra Œr tidigare hade ingen kunnat dršmma om nŒgot sŒdant fšr kvarnbyn. NŠr den fšljande industrialiseringen och urbaniseringen gjorde Mjšlby till ett centrum fšr sydvŠstra …stergštland gŠller det inte minst utbildningsvŠsendet.

Skolundervisningen pŒ orten har dock djupare rštter. Standarden fšrefaller redan tidigt ha varit jŠmfšrelsevis hšg, och 1787 kunde sockenstŠmman i Mjšlby notera att det i pastoratet endast fanns en person šver 18 Œr som inte var lŠskunnig. SkolvŠsendet var dŒ en kyrkans angelŠgenhet. €nda fram till 1940-talet hade kyrkan huvudmannaskapet fšr skolan, och kyrkoherden var sjŠlvskriven ordfšrande i skolstyrelsen.

SkolvŠsendets framgŒng var naturligt nog beroende av de ekonomiska betingelserna. TvŒ enskilda hŠndelser i den lokala historien har dŠrigenom fŒtt stor betydelse fšr skolutvecklingen i Mjšlby, och tillsammans ledde de till inrŠttandet av en sockenskola 1836. Dels hade en grundplŒt lagts genom fšrsŠljningen av inventarierna frŒn Sšrby kyrka, dels testamenterade en drŠng i socknen vid namn Peter Nilsson sin kvarlŒtenskap till ŠndamŒlet. Namnet Sšrby pŒ det nya sammanhŒllna rektorsomrŒdet fšr grundskolan i hela Mjšlby tŠtort frŒn 1982 fick en djup fšrankring i skolhistorien genom att den gamla annexsocknens och kyrkans slutpunkt markerar bšrjan fšr ortens egentliga skolvŠsende.

PŒ 1840-talet tillkom folkskolan och blev den dominerande skolformen under nŠrmare hundra Œr. Parallellt inrŠttades i Mjšlby 1916 en realskola, inrymd i Mjšlbys Šldsta bevarade skolbyggnad frŒn 1896 som lŒngt senare fick namnet Parkskolan. Denna kommunala mellanskola švergick 1929 i Mjšlby samrealskola. Dessutom har Mjšlby ocksŒ haft en privatskola, som var belŠgen vid Bondegatan.

Under 1950- och 1960-talen skedde mŒnga och stora fšrŠndringar inom skolvŠsendet. Den fšrst sexŒriga och sedan sjuŒriga folkskolan omformades till nioŒrig enhetsskola och 1963 grundskola. Den fšrsta hšgstadiekullen i Mjšlby bšrjade Œrskurs 7 1960. Den parallella skolformen statens samrealskola upphšrde 1966. Efter en kaotisk lokalsituation, dŒ kŠllare och vindsutrymmen šver hela stan fick tas i ansprŒk fšr undervisningen, byggdes pŒ 1950-talet Lagmansskolan. DŠr placerades Šven gymnasiet nŠr det inrŠttades 1959. Det treŒriga gymnasiets fšrsta studentexamen Šgde sŒledes rum 1962. Under fšrsta Œret fanns endast ett femtiontal elever i ungdomsgymnasiet, medan antalet nŒdde sitt maximum under 1990-talet med omkring 1 400 gymnasister. Rektor frŒn starten var K G Tengstrand, som kom till Mjšlby som rektor fšr samrealskolan 1950 och ledde Mjšlbygymnasiet under tio lŠsŒr till 1969, dŒ Sven-Erik Fransson tog vid.

Det fšrsta gymnasiet var kommunalt till 1965, och 1963 tillkom parallellt ett statligt gymnasium som varade under tre Œr till 1966. 1964–1967 fanns ocksŒ ett fackgymnasium i form av en filial till Linkšpings handelsgymnasium. 1966 blev det allmŠnna gymnasiet Œter kommunalt. LŠsŒret 1967/68 skedde en nyordning av gymnasiet, som vid sin sida fick en tvŒŒrig fackskola (huvudsakligen i nuvarande Lundbyskolan) med tre teoretiska linjer i Mjšlby: social, ekonomisk och teknisk. Sedan tidigare fanns dessutom en yrkesskola i landstingets regi (i nuvarande Dackeskolan). Den sista studentexamen hšlls 1968 och dŒ upphšrde ocksŒ definitivt det gamla linjesystemet; Mjšlby hade haft latin- och reallinje – de sista tvŒ lŠsŒren bara reallinje – vilka i sin tur var uppdelade pŒ olika grenar: matematisk, biologisk, teknisk, social, nysprŒklig etc. Det dŒtida gymnasiet kunde ocksŒ rymma en tredje linje – allmŠn – men den fšrekom aldrig i Mjšlby. Genom den sŒ kallade 1964 Œrs gymnasiereform infšrdes ett enhetligt teoretiskt gymnasium med fem linjer: humanistisk, samhŠllsvetenskaplig, ekonomisk, naturvetenskaplig och teknisk, som alla var treŒriga fšrutom den tekniska som ocksŒ hade ett fjŠrde Œr. I Mjšlby introducerades det nya gymnasiet med Œrskurs 1 1966.

Kommunal vuxenutbildning infšrdes 1968 med studierektor Arne Ydre­hed som ansvarig och blev drygt tio Œr senare en egen enhet med densamme som rektor. De fšrsta eleverna som fick gymnasiekompetens motsvarande en treŒrig teoretisk linje slutfšrde sin utbildning 1981.

Under Sven-Erik Franssons tid som rektor genomfšrdes tvŒ av de stšrsta fšrŠndringarna i Mjšlbygymnasiets historia: 1971 sammanfšrdes de tre dominerande frivilliga skolformerna – gymnasiet, fackskolan och yrkesskolan – till en samlad gymnasieskola med bŒde teoretiska och praktiska studievŠgar, och 1972 lŠmnade man Lagmansskolan fšr den nybyggda Kungshšgaskolan.

Rektorer fšr det gamla MjšlbylŠroverket efter Sven-Erik Fransson, som lŠmnade Mjšlby fšr att bli skolinspektšr vid lŠnsskolnŠmnden i Linkšping, har varit: ke Josefsson under endast ett lŠsŒr, Kerstin Persson, som efter tre Œr blev chef fšr …stra real i Stockholm, John-Olov Rydeborg under stšrre delen av 1980-talet och frŒn 1990 Hans Ridderstršm, som senare blev kommunens utbildningschef och efterfšljdes som rektor fšr Kungshšgsaskolan av Gšran Hedin.

Efter 20 Œr var det tid fšr en ny gymnasiereform, och det sŒ kallade programgymnasiet med genomgŒende treŒriga utbildningsvŠgar bšrjade infšras i Mjšlby 1992. De sista eleverna i linjesystemet gick ut frŒn Mjšlby gymnasium 1995, dŒ Per Andersson tilltrŠtt som rektor. Han fortsatte 1998 till Statens skolverk som statlig utbildningsinspektšr och senare undervisningsrŒd.

 

Mjšlbyhistoria – Den kungliga kvarnbyn vid SvartŒn som fick jŠrnvŠg och blev sydvŠstra …stergštlands centrum. Stockholm, 2011. 284 sid. ISBN 978-91-87784-21-7.

 

 

 

 

slekt.se/mjolby

Start Mjšlbyhistoria

Start slekt.se

Kontakt

© 2022 Per Andersson