Mjšlbyhistoria

Den kungliga kvarnbyn vid SvartŒn som fick jŠrnvŠg och blev sydvŠstra …stergštlands centrum

Per Anderssons forskning och texter om Mjšlbys historia

 

 

 

 

 

Kyrkobranden i Mjšlby 1771

Ett av de mest dramatiska skeden som sockenborna i Mjšlby upplevt var 1700-talets sista Œrtionden. DŒ hŠrjade den stora fšršdande branden, varefter en ny kyrka byggdes och socknen fšrenades med annexfšrsamlingen Sšrby. Vid den hŠr tiden fanns knappt tusentalet invŒnare i modersocknen, och Sšrby hade en folkmŠngd av blott fjŠrdedelen dŠrav.

I byn Mjšlby var den gamla medeltidskyrkan det dominerande inslaget Šven om den byggnaden inte alls kunde mŠta sig med dagens helgedom. Kyrkan var troligen uppfšrd pŒ 1100-talet och strŠckte sig endast 20 meter i lŠngd och sju meter i bredd. 1686 byggdes den till av trŠ Œt vŠster, och en ny tornspira tillkom 1751. Den var vidare den enda landsortskyrkan i hela stiftet som hade ett torn med slagverk och urtavla.

Under 1700-talets bšrjan och mitt genomgick Mjšlby kyrka flera upprustningar, bland annat inkšptes 1715 en dyrbar altar­tavla. Allt skattade emellertid Œt fšrgŠngelsen nŠr kvarnbyn sattes i brand tisdagen den 28 maj 1771.

Vad som orsakade den šdesdigra branden vet man inte med sŠkerhet. Elden spred sig sannolikt mycket snabbt i byn, dŠr husen lŒg tŠtt och nŒgot annat byggnadsmaterial Šn trŠ knappast fšrekom. Endast kvarnarna Snuggan och HŒlan kunde rŠddas, och utanfšr byn hŠrjade elden enligt uppgift sŒ lŒngt som till LŠrketorp.

En vecka efter branden samlades fšrsamlingsborna till extra sockenstŠmma fšr att planera Œteruppbyggnaden av Mjšlby. Man var fšrutseende och fšrordnade ocksŒ en nattvakt som skulle tillse att ingen ovarsamhet med elden hŠdanefter fšrekom. Ett stort arbete pŒlades traktens innebyggare. SvŒrigheterna var mŒnga, inte minst de ekonomiska. Rikskollekter anordnades i kyrkorna i Sverige och Finland till fšrmŒn fšr den olycksdrabbade fšrsamlingen. Trots dessa insamlade medel kom sockenbšnderna att erfara Œtskilliga extra pŒlagor fšr den kanske viktigaste uppgiften – uppfšrandet av en ny kyrka.

Detta vŠldiga arbete tog sin bšrjan 1772. SockenstŠmman trŠffade avtal med en murare och byggmŠstare i SkŠnninge, Peter …stberg. Till den nya kyrkan anvŠndes mycket material frŒn den raserade byggnaden. I samband med nedrivningen av de brunna resterna hittades en runsten, som nu sŠgs ligga i kyrkogŒrdsmuren mot Axel TrŠffs gata.

Den begrŠnsade tillgŒngen pŒ pengar och efter hand škade byggnadskostnader fick som fšljd att en rad prutningar gjordes pŒ de ursprungliga planerna. SŒ lŠr den nuvarande kyrkans torn ha fŒtt sin sŠregna utformning. FrŒn bšrjan avsŒg man gšra tornet i stort sett identiskt med det gamla spetsiga men medlen sinade och ett lŠgre torn fick konstrueras.

Ett av de fŒ minnen som ŒterstŒr frŒn Mjšlby forna kyrkas inre Šr ett altarskŒp frŒn 1400-talet, som fšre branden skŠnktes till Ulrika kyrka. Dess­utom renoverades den gamla kyrkporten och placerades in till sakristian.

Taket gjordes av spŒn som inkšpts frŒn KŠttilstad, och 1775 hade man kommit sŒ lŒngt i byggnadsarbetena att taket var fŠrdigt. DŒ uppsattes en Šnnu bevarad vindflšjel med detta Œrtal.

Ett orgelverk inkšptes frŒn orgelbyggaren Lars Stršmblad fšr den ansenliga summan 3 000 riksdaler kopparmynt. En snickare vid namn Sjšberg fick i uppdrag att utfšra den nya predikstolen till ett pris av 700 riksdaler. Det nŠst orgeln dyrbaraste inventariet i nya kyrkan blev altartavlan, som visar Jesus i Getsemane. Den inkšptes Œr 1777 frŒn Stockholm fšr 2 300 daler kopparmynt. Konstverkets upphovsman Šr inte kŠnd. Flera handlingar ršrande inkšp av orgel och altartavla har lŠmnats till vŒr tid, bland annat en miniatyrmŒlning av altartavlan.

Utšver de mŒngtaliga dagsverken sockenborna Šgnade kyrkbygget bidrog ocksŒ kyrkans patronus, hovmarskalken friherre Carl Gustaf Ehrenkrona (1710–1781), till Œteruppbyggnaden. Denne omnŠmns tillsammans med Mjšlbys dŒvarande kyrkoherde, Johan Falck (1722–1787), i inskriptionen pŒ nya kyrkans storklocka, som gšts 1772 av malmen frŒn de gamla, vid branden nedfallna och spruckna klockorna. Till sin Šra lŠt ocksŒ hovmarskalken pŒ den nya altartavlans postament mŒla sitt och sin hustrus, Ulrica von Schwerin (1722–1777), Šttevapen.

1779 stod den nya kyrkan fŠrdig och sšndagen den 27 juni kunde kyrkoherde Falck i stor festyra fšrrŠtta invigningen. Bland hšgtidligheterna mŠrktes musik av nŒgra livgrenadjŠrer med blŒsinstrument samt kraftfulla saluter frŒn kyrkbacken, till vilket inkšpts sprŠngkrut fšr 28 daler.

Innan kyrkan var i helt fŠrdigt skick skulle ocksŒ en motsvarighet till den gamla kyrkans stolthet tillfšras: ett nytt tornur. Detta kom pŒ plats 1790.

Liksom i alla fšrsamlingars kyrkor hade Mjšlbys sockeninvŒnare bestŠmda sittplatser i kyrkorummet. Eftersom den nya kyrkan blev betydligt stšrre Šn den gamla upprŠttades pŒ sockenstŠmman den 26 oktober 1775 en ny sŒ kallade stoldelning, dŠr de olika gŒrdarna med lottens hjŠlp fšrdelades pŒ kyrkans tjugotalet bŠnkrader.

LŠngst fram vid koret satt prŠsterskapet och kyrkvŠrdarna pŒ vŠnstra sidan och familjen Ehrenkronas medlemmar frŒn Hulterstad pŒ den hšgra. PŒ lŠktaren var reserverat plats fšr hemmansŠgare och hantverkare. Torpare, inhyseshjon och fattighjon, liksom barn och tjŠnstefolk, placerades lŠngst bak i kyrkan. Torparna kunde ocksŒ fŒ sitta pŒ de vŠggfasta bŠnkarna utefter kyrkvŠggarna.

Sšder om Mjšlby pŒ den vŠstra Œstranden lŒg annexfšrsamlingen Sšrby med sin lilla sockenkyrka, som i likhet med den gamla kyrkan i Mjšlby antas ha varit frŒn 1100-talet. Sšrbykyrkan saknade torn och mŠtte endast 12,5 gŒnger fem meter, vilket kan jŠmfšras med nuvarande Mjšlby kyrka, som Šr 40 meter lŒng. Sšrby var till och med mindre Šn den Šnnu bevarade Kumla kyrka. 1753 gav kyrkan emellertid plats Œt ytterligare nŒgra personer, dŒ den utbyggdes tio alnar Œt vŠster. I sšder fanns ett litet vapenhus av timmer.

Altartavla fanns aldrig i Sšrby, utan bakom altaret var ett gavelfšnster, pŒ vars bŒda sidor stod tvŒ pelare. Omkring fšnstret fanns en krans av bildhuggararbeten och dŠršver ett krucifix samt pŒ vŠggen de fyra evangelisternas bilder. Predikstolen var av trŠ med "FrŠlsarens och Evangelisternas bilder". I kyrkan fanns "eljest ingenting mŠrkvŠrdigt", enligt en 1700-talsbeskrivning.

I Sšrby fanns till slut tvŒ kyrkklockor. Den stšrsta var gjuten 1702, och ett drygt halvsekel senare tillkom en mindre med fšljande inskription: "r 1758 under K. Adolph Friedrichs regering, Šr thenna Klocka fšrfŠrdigad med Sšrby Kyrkos och Fšrsamlingens kostnad. BestŠld af Mag. L. G. Eneroth, NŒdŒrs-Predikant uti Mišlby och Sšrby. Guten af Magn. Hultman." DŠrpŒ fšljer en liten vers, undertecknad "Carl Magnus Ekman, HŠrads-Probst".

Sšrby fšrsamling var liten och tyngdes av hšga kostnader fšr underhŒll av sin fšrfallna kyrka. Samtidigt hade Mjšlbyborna fŒtt en ny stor helgedom. Dessa fšrhŒllanden ledde till att Sšrby hos Kungl Maj:t anhšll om att fŒ bli fšrenad med modersocknen, dock med det viktiga fšrbehŒllet att bšnderna frŒn Sšrby inte skulle bli placerade lŠngst bak i Mjšlby kyrka utan lottas in i bŠnkraderna bland švriga.

1791 beviljades Mjšlby och Sšrby gŒ samman till en socken. Kyrkan i den gamla annexfšrsamlingen anvŠndes en kort tid som magasin innan den revs sommaren detta Œr, fšr nu jŠmnt 200 Œr sedan. Eftersom kyrkogŒrden Šven fortsŠttningsvis tjŠnade som Sšrbybornas begravningsplats, skulle dock klockstapeln fŒ stŒ kvar med de bŒda klockorna sŒ lŠnge det inte var fara att de fšll ned. Fšrst 1807 revs stapeln och klockorna flyttades till Mjšlby.

Som pŒ mŒnga andra hŒll dŠr gamla medeltida kyrkor rivits, kunde ur Sšrby kyrkas rester en runsten tas fram. Den lŒg som tršskelsten till kyrkan och finns nu rest pŒ kyrkogŒrden. Inskriptionen Šr mŠrklig genom att den Šr spegelvŠnd. Den lyder: Vigot reste dessa stenar efter Torgot, sin broder. Runt omkring Sšrby kyrkogŒrd finns ocksŒ andra fornlŠmningar, framfšr allt frŒn jŠrnŒldern, som vittnar om att platsen var betydelsefull Šven fšre den kristna tiden.

De flesta av Sšrby kyrkas inventarier skingrades nŠr de fšrsŒldes pŒ auk­tion till fšrmŒn fšr inrŠttande av en sockenskola. Krucifixet och kyrkans nyckel Šr dock bevarade och finns i Lundby kapell, som tillkom 1962 och har švertagit litet av arvet frŒn Sšrby kyrka. Komministern i Sšrby hade som bostŠlle den gŒrd i Lundby by som fortfarande tjŠnar som prŠstgŒrd och i vars flygelbyggnad kapellet Šr inrymt. Sšrbys kyrkportar fšrvaras nu pŒ Mjšlby hembygdsgŒrd. Kyrkans rškelsekar undandrogs auktionen och skŠnktes till Stiftsbiblioteket i Linkšping. Delvis fšr de medel som auktionen i Sšrby inbringat byggdes 1836 ett skolhus i Mjšlby.

Om en av innehavarna av pastoratets komministertjŠnst berŠttas en episod, som man Šn idag kan mŠrka spŒren av. PŒ den plats dŠr SmŒlandsvŠgen en gŒng gick fram lšper nu genom Mjšlby kšpcentrum Jerikodalsgatan, som uppkallats efter det intilliggande Jerikodal. Till detta namn ska SšrbyprŠsten ha givit upphov. Till mŒnga fšrsamlingsbors fasa hade han ridning som fritidssysselsŠttning. Som sista steget i en kamp att fšrmŒ komministern att avstŒ frŒn sitt fšr en kyrkans man mindre passande intresse, skaffade nŒgra bšnder en vildlynt hŠst, som en sšndag dŒ prŠsten var pŒ vŠg till hšgmŠssan i Mjšlby kyrka utbjšds till fšrsŠljning av bšnderna. SšrbyprŠsten gillade erbjudandet och satte sig efter avslutat kšp upp pŒ hŠsten och det bar ivŠg mot Mjšlby. Till bšndernas stora fšrvŒning satt komministern fortfarande kvar pŒ hŠstryggen nŠr ekipaget lŠmnade deras synfŠlt. Lyckan var emellertid inte med hela fŠrden. Vid det nuvarande stadshuset var hŠstens tŒlamod slut. PrŠsten slŠngdes av och skadade sig sŒ att dagens hšgmŠssa fick stŠllas in. Predikotexten skulle ha anknutit till hur Jerikos murar fšll, varfšr platsen fšr hŠndelsen – den stšrre sŠnka dŠr lŒngt senare kšpcentrumet uppfšrdes – fick namnet Jerikodal.

 

Mjšlbyhistoria – Den kungliga kvarnbyn vid SvartŒn som fick jŠrnvŠg och blev sydvŠstra …stergštlands centrum. Stockholm, 2011. 284 sid. ISBN 978-91-87784-21-7.

 

 

 

 

slekt.se/mjolby

Start Mjšlbyhistoria

Start slekt.se

Kontakt

© 2022 Per Andersson