Mjšlbyhistoria

Den kungliga kvarnbyn vid SvartŒn som fick jŠrnvŠg och blev sydvŠstra …stergštlands centrum

Per Anderssons forskning och texter om Mjšlbys historia

 

 

 

 

 

Kungliga fŠstet Konungsberg i Mjšlby

Medan flera bekanta hŒllpunkter i Sveriges historia har varit lokaliserade till vad som nu Šr Mjšlby kommun, till exempel SkŠnninge mšte Œr 1248 och slaget vid Skrukeby under Dackefejden Œr 1543, Šr inga hŠndelser som kan sŠgas inplacera sig i rikshistorien kŠnda frŒn Mjšlby sockens omrŒde. Men i medeltidens historiska kŠllor upptrŠder Mjšlby som den fšrmodade plats varifrŒn Sveriges konung utšvade sin regeringsmakt. Kan det verkligen vara sŒ att Mjšlby en gŒng var Sveriges huvudstad?

Denna rikssyrelsedimension i Mjšlbys historia sammanhŠnger med ortnamnet Konungsberg och vad detta betecknar. PŒ 1280-talet beseglade konung Magnus ladulŒs dokument pŒ slottet eller fŠstet Konungsberg. NŒgon plats med detta namn finns inte lŠngre kvar i Mjšlby socken men har bevisligen funnits. Vid denna tid var Sverige en tŠmligen lšst sammanfogad, nŠrmast federativ statsbildning, i vilken landskapen hade en stark och sjŠlvstŠndig stŠllning. NŒgon bestŠmd huvudstad varifrŒn Sverige styrdes fanns inte. Fšr en effektiv maktutšvning šver hela riket och fšr att tillgodogšra sig skatteuppbšrden in natura frŒn alla landsdelar, cirkulerade konungen med sitt fšlje mellan olika kungsladugŒrdar och frŒn vŠrldslig sŒvŠl som kyrklig maktsynpunkt betydelsefulla stŠder och fŠsten. Under kortare eller lŠngre tider tjŠnade dessa platser som sŠte fšr den svenska riksstyrelsen, dvs medeltidens motsvarighet till dagens huvudstad.

Det fšrvisso nŒgot tillspetsade spšrsmŒlet huruvida Mjšlby i den­na bemŠrkelse varit Sveriges huvudstad kan brytas ned i ett antal mer preciserade frŒgestŠllningar: Har det i Mjšlby socken funnits ett slott eller en kungsgŒrd, med namnet Konungsberg, dvs var det Konungsberg som omtalas i sammanhang av Magnus ladulŒs belŠget i Mjšlby och var det Konungsberg som kan bestŠmmas till Mjšlby socken ett residens fšr Sveriges konung? Var i socknen lŒg Konungsberg? NŠr tillkom och vilken betydelse hade detta Konungsberg? NŠr och varfšr upphšrde det?

Konungsberg som residens fšr den svenske konungen Œterfinns i tre dokument, alla utfŠrdade och beseglade av Magnus ladulŒs (1240–1290), konung frŒn 1275 till sin dšd:

A. Den 28 mars 1282 utfŠrdar konung Magnus i kunnungxbergh fšrbud fšr ŠmbetsmŠn och spannmŒlsuppbšrdsmŠn i …stergštland att uppbŠra spannmŒl frŒn kyrkogods.

B. Den 19 mars 1287 dateras i Castro Kononxbiergh ett brev av densamme om en Šgotvist beršrande Gudhems kloster i VŠstergštland.

C. Samma dag som fšregŒende och med likalydande ortsangivelse upprŠttas i konungens namn ytterligare ett dokument i samma typ av Šrende, ocksŒ med nŠmnda kloster som part.

Av ortsangivelsen i de bŒda senare breven, som innehŒller latinets castrum med betydelsen 'borg', framgŒr att Konungsberg varit befŠst. Det saknas vidare skŠl fšr annat Šn att anta att det Šr frŒga om samma plats sŒvŠl 1282 som 1287.

Slottet, fŠstet eller kungsgŒrden Konungsberg dŠr Magnus ladulŒs utfŠrdar de tre dokumenten har aldrig med sŠkerhet identifierats. En geografisk bestŠmning, till exempel till socken eller hŠrad, saknas i alla tre kŠllorna. Inom det "egentliga" Sverige, dvs rikets utbredning under tidig medeltid, finns fšljande fem olika orter – gŒrdar, byar eller gods – med namnet Konungsberg eller en variant dŠrav (den latinska form som fšrekommer parallellt med olika svenska namnformer i medeltida urkunder Šr Mons regis):

a) Konungsberg i Mjšlby socken av Vifolka hŠrad i …stergštland.

b) Konungsberg eller Kungsberga i FŠrentuna socken och hŠrad i Uppland. Existerar fortfarande, i formen Kungsberga.

c) Konungsberg eller Kungsberg i Fogdš socken av kers hŠrad i Sšdermanland. KungsgŒrd, belŠgen invid StrŠngnŠs, idag med namnformen Kungsberg.

d) Kungsberga, Kongeberga eller Kungberga i Runtuna socken av Ršnš hŠrad i Sšdermanland (det Šldsta belŠgget – konungabergom – hŠrršr frŒn den 19 juni 1455). Orten har idag namnet Kungberga, Œtfšljt av den parallella formen Kongeberga.

e) Konungsberg eller Kungsberg i Viby socken av Grimstens hŠrad i NŠrke (fšrekommer sŠkerstŠllt tidigast 1560, dŒ i formen Konungzberig; mšjligen Šr denna ort identisk med det konung¾bergh som omnŠmns den 25 juli 1391 men detta kan Šven vara frŒga om ett annat Konungsberg). Ortnamnet upptrŠder idag i formen Kungsberg.

Inom Sveriges nuvarande grŠnser har ortnamnet ocksŒ fšrekommit i GŠvleborgs lŠn (Kungsberg i JŠrbo socken, belagt 1607, eventuellt av medeltida ursprung; i samma socken finns ett berg kallat Kungsberget) och BohuslŠn (i ForshŠlla socken). Den senare av dessa orter Šr den enda idag kvarvarande med namnformen Konungsberg. Som bevisligen unga ortnamn pŒtrŠffas Kungsberg i ytterligare fall: Kungsberg, gŒrd i Ljusnarsbergs socken i …rebro lŠn, sammanhŠngande med Kungsgruvorna, samt Kungsberg, torp i VŠrna socken av Bankekinds hŠrad i …stergštlands lŠn, sekundŠrt namn till gŒrdsnamnet Kungsvik.

I det alfabetiska ortregistret till Svenskt diplomatarium, den tryckta utgŒvan av svenska medeltidsdokument, anges vid Konungsberg med avseende pŒ de bŒda dokumenten frŒn 1287 fšrkortningen "Vgt", dvs att orten skulle varit belŠgen i VŠstergštland. Om denna geografiska placering nŠmns inget ytterligare, och det saknas varje form av belŠgg fšr att uppgiften Šr riktig. Mšjligen Šr det helt enkelt frŒga om ett korrekturfel och att det i stŠllet Šr …stergštland som avses. Bakgrunden kan ocksŒ vara att de sakfšrhŒllanden som dokumenten avser Šr fšrlagda till VŠstergštland. NŒgon ort med det aktuella namnet Šr i alla hŠndelser inte kŠnd i detta landskap.

Tre bestŠmda platser i Sverige har av lika mŒnga forskare utpekats som identiska med det eftersškta Konungsberg, och de motsvarar de sŒ benŠmnda orterna a, b och c ovan. Fšr de bŒda ŒterstŒende alternativen finns inga tecken som tyder pŒ samband med Magnus ladulŒs.

Carl Gustaf Styffe fšrlŠgger residenset till en ruin vid Kungsberga by pŒ Svartsjšlandet i MŠlaren, dvs det Konungsberg eller Kungsberga som Šr belŠget i FŠrentuna i Uppland. Ruinen dŠr anses dock nŠrmast ha en senmedeltida karaktŠr, och den nŠrbelŠgna kungsgŒrden, senare slottet Svartsjš, kallades under 1300- och 1400-talen KonungsnŠs. Konungsberg eller Kungsberga som benŠmning pŒ denna plats finns inte belagt fšre 1500-talet. FŠrentuna socken och hŠrad som platsen fšr Magnus ladulŒs Konungsberg anses dŠrmed av konsthistorikern Christan LovŽn kunna avfŠrdas. Emellertid fšrekom 1277 i FŠrentuna socken ett Berga, som Šgdes av Magnus ladulŒs broder, hertig Bengt Birgersson, biskop av Linkšping. Fšr detta Berga anvŠnder Jerker RosŽn parallellt benŠmningen Kungsberga, och dŠrtill antyder Carl Ivar StŒhle belŠgg fšr ortnamnet i jordebok frŒn 1400-talet.

Arkeologen Hans A LidŽn vid Statens historiska museum plŠderar fšr uppfattningen att Konungsberg ska hŠnfšras till gŒrden Kungsberg i Fogdš socken i Sšdermanland. GŒrdens namn hŠrleds till dŒ Gustav Vasa efter reformationen anlade en kungsgŒrd pŒ platsen fšr VŒrfruberga kloster, nordvŠst om StrŠngnŠs. Efter att fšrst ha behŒllit klostrets namn, bšrjade kungsgŒrden pŒ 1550-talet benŠmnas Konungsberg; ortnamnets fšrled ersattes med funktionen. NŒgot Šldre namn pŒ gŒrden Šr inte kŠnt, enligt LidŽn. Denne utpekar en ruinkulle invid stranden till StrŠngnŠsfjŠrden i omedelbar nŠrhet till lŠmningarna efter klostret som Magnus ladulŒs Konungsberg. Vid en arkeologisk provundersškning sommaren 1991 pŒtrŠffades stšd fšr att det Šr frŒga om en medeltida borg. Genom en skŠrva av ej genomsintrat stengods framhŒlls den kunna dateras till 1200-talets andra hŠlft. Namnet pŒ den ursprungliga klosterplatsen anses med sannolikhet vara SŠtuna och platsen belŠgen pŒ den nuvarande fastigheten Kungsberg. Klostret ska nŒgon gŒng efter 1233 ha flyttat dŠrifrŒn till den utbyggda Fogdš sockenkyrka, fšr att senast 1289 ŒtervŠnda till den gamla klosterplatsen, varvid det bytte namn till VŒrfruberga. Ortnamnet SŠtuna – som fšrekommer pŒ flera hŒll i Sverige och brukar ges betydelsen 'tuna vid sjšn' dŠr tun (plural tuna) Šr en inhŠgnad eller mšjligen befŠst plats eller borg – tar LidŽn till intŠkt fšr att det Šr frŒga om en av konungen Šgd mark, och han framfšr hypotesen att platsen ŒterupprŠttades som administrativt centrum i omrŒdet och klostret dŠrfšr fick flytta. LidŽn reagerar infšr det mŠrkliga att klostret bytte namn nŠr det flyttade tillbaka till samma plats och ger fšrklaringen att platsen under klostrets frŒnvaro nog fŒtt ett annat namn och att detta innehŒllit leden -berg, som senare infogats i det nya VŒrfruberga. Han anser dŠrvid att "[f]šrhŒllandena kring klostrets šden talar fšr att borgens byggherre Šr konungen" och antar att det gamla namnet SŠtuna ersattes med namnet Konungsberg. LidŽn anger sjŠlv detta som "[h]ypoteser i vilda svingar". Vid tiden fšr de tre kungabrevens tillkomst ska klostret och borgen ha fungerat samtidigt, och LidŽn gšr gŠllande att nŠrheten dem emellan kan ha givit klostret "en kommunikativ roll" i samband med de bŒda breven frŒn 1287 om Šgotvister kring Gudhem, som var systerkloster till SŠtuna i Fogdš. LidŽn hŠvdar vidare att borgen torde ha avvecklats nŠr klostret ŒtervŠnde till platsen 1289. Borgen ska ha rivits och byggnadsrester anvŠnts till klosterbygget, vilket sŠgs šverensstŠmma med det fšrhŒllande att inga "mer kompakta raseringslager" pŒtrŠffats vid undersškningen av ruinkullen. Borgen betraktas av LidŽn som en kunglig fšrvaltningsborg. NŒgot fšrvaltningsomrŒde fšr en sŒdan Šr emellertid inte kŠnt i Sšdermanland under 1200- och tidigt 1300-tal, dŒ Nykšpingshus var fšrvaltningsborg. Fogdš-borgens šde anger LidŽn hypotetiskt till att dess fšgderi antingen uppgick i Nykšpings eller att dess eventuella roll som fšrvaltningscentrum fšr norra Sšdermanland švertogs av en annan ort, fšrmodligen TorshŠlla, som synes upptrŠda som sŒdant senare under 1300-talet. Borgundersškningar har utfšrts pŒ Husberget i TorshŠlla, men sŠkerstŠllda dateringar saknas fšr sŒ lŒngt tillbaka som sent 1200-tal, dŒ švertagandet frŒn borgen i Fogdš skulle ha skett. LidŽns forskning, som Šr arkeologisk, gŠller fšretrŠdesvis huruvida det funnits en borg i anslutning till VŒrfruberga kloster. Endast fšr detta har han presenterat visst empiriskt material. En helt annan frŒga Šr om denna eventuella borg Šr identisk med Magnus ladulŒs fŠste Konungsberg. DŠrvid framfšr LidŽn endast opršvade hypoteser. Det frŠmsta stšd som anfšrs fšr 1200-talsborgens identitet Šr ett ortnamn som inte kan belŠggas fšrrŠn pŒ 1500-talet; detta ortnamn Konungsberg har dessutom en given fšrklaring i den av Gustav Vasa dŒ anlagda kungsgŒrden. (Vad LidŽn emellertid inte noterat Šr att det i ett dokument frŒn den 25 november 1315 omtalas fšrsŠljning av en gŒrd i StrŠngnŠs, bredvid Kungsberget (konungxbi¾rgh), vilken mottagits som konungens sakšre i en tvist. Huruvida detta Šr frŒga om det i denna trakt mer Šn tvŒ sekel senare upptrŠdande Konungsberg, kan inte faststŠllas.) Det Šr vidare inte ens sŠkerstŠllt att SŠtuna motsvarar det senare Kungsberg. LidŽns utsagor byggs av att de inte utesluter de fšrhŒllanden som teserna gšr gŠllande, och nŒgra bevis framlŠggs inte. LidŽn anger sjŠlv att kunskapsunderlaget behšver kompletteras, och bland annat av titeln pŒ hans ena text – "Bidrag till škad fšrvirring [É]" – stŒr det klart att sŠkerheten i de hypotetiska kunskapsutsagor som framfšrs inte Šr total. Vad LidŽn framfšrt om Kungsberg i Fogdš socken utesluter inte nŒgon av de bŒda andra framfšrda fšrlŠggningarna av Magnus ladulŒs Konungsberg.

Christian LovŽns uppfattning Šr att Mjšlby socken sannolikt hyst den anlŠggning som konung Magnus befann sig pŒ 1282 och 1287.

Med kŠnnedom om var konungen vistades nŠrmast fšre och efter var och en av de dagar dŒ det Šr kŠnt att han utfŠrdade brev pŒ Konungsberg, dvs 28 mars 1282 och 19 mars 1287, skulle man mšjligen kunna nŠrma sig sannolikheten fšr de olika pŒstŒdda platserna fšr residenset. Fšr att gšra en tids- och ortsbestŠmning av konungens befinnande Šr man huvudsakligen hŠnvisad till de aktstycken som han givit upphov till, och man fŒr fšrutsŠtta att respektive dagteckning Šr korrekt och att konungen dŠrvid personligen infunnit sig pŒ angiven plats. Magnus ladulŒs nŠrmast fšregŒende vistelse i det fšrsta av de bŒda fallen hŠnfšr sig sŒ lŒngt tidigare som den 29 juli 1281, dagen fšr hans drottning Helvigs kršning i Sšderkšping. FrŒn den 29 december 1281 finns ett ej ortsbestŠmt kungabrev, som behandlar šlŠnningarnas skatt. TvŒ mŒnader efter dateringen i Konungsberg upptrŠder Magnus i Skara, den 18 maj. 1287 utfŠrdar han brev i vŠstgštska GŠllkvist vid Skara den 3 maj, fšr att den 12 i samma mŒnad fšrekomma pŒ Visingsš. Fšre Konungsbergsdateringen detta Œr Šr inget kŠnt av Magnus verksamhet senare Šn 7–13 oktober 1286, dŒ han residerar pŒ DŒvš i Munktorps socken i VŠstmanland. Fšrvisso synes konungens verksamhet kring de aktuella tidpunkterna huvudsakligen ha utspelat sig i Gštalandskapen, men tidsavstŒnden frŒn respektive datering i Konungsberg Šr fšr stora fšr att nŒgra slutsatser om kungsgŒrdens fšrlŠggning ska kunna dras.

Det medeltida kŠllmaterialet bestŒr eftervŠrlden med ett fŒtal belŠgg frŒn tiden 1312–1455 dŠr ortnamnet Konungsberg har en sŠkerstŠlld anknytning till Mjšlby socken, vartill kommer en uppgift frŒn 1600-talets senare del, dŒ platsen var šde:

1. Den 6 januari 1312 bytte bršderna Elof och Johan Brunkow bort tre attungar jord i Berga till Alvastra kloster. Genom senare vidimering framgŒr att detta Berga Šr identiskt med Konungsberg.

2. Den 6 maj 1363 skŠnkte Elof Bengtsson genom ett pergamentsbrev till Alvastra kloster, dŠr hans son Sune lovat intrŠda som munk, bland annat en attung i Kunungsb¾rghum, uttryckligen lokaliserat till "parochia M¿lloby", dvs Mjšlby socken. Avkastningen skulle tillfalla sonen i livstiden och fšrst efter hans dšd švergŒ i klostrets Šgo. Donationen anges vara gjord med samtycke av Elofs broder, kaniken – sedermera biskopen – i VŠsterŒs Lars Boberg, dennes son samt švriga slŠktingar. PŒ baksidan finns bland annat en senare pŒskrift: "et vno attonggo in Berghum".

3. Den 9 februari 1401 vidimerades Alvastra klosters tvŒ nyssnŠmnda fastighetsfšrvŠrv, frŒn 1312 respektive 1363. Dokumentet Šr pŒ baksidan pŒtecknat med texten Konungsberg.

4. Den 9 februari 1401, samma dag som fšregŒende, sker i ett annat dokument hŠnvisning till ett gŒvobrev utfŠrdat 1297 av kyrkoherden ke i Ryd avseende jord i Berga som šverlŠmnas till Alvastra kloster.

5. Den 1 januari 1455, i ett pergamentsbrev utfŠrdat i Hov, nŠmns Konungsberg angŒende en stršm som sŠgs ha legat dŠrunder. Detta Šr sista gŒngen ortnamnet fšrekommer i samtida urkunder.

6. I en inventering av fornminnen som genomfšrdes Œren 1667–1684 redovisas som den fšrsta av tre lŠmningar i Mjšlby socken: "WŠster ifrŒn Norre bŠrga by, weed Skorffweleed, synes i Šngen een steensatt kŠllare, med KellaregŒngen och samme plattz Šr kringlaggd med een bredh wall, och nedanfšre synes som dŠr hade warit een stor fiskedam, ther sŠges hafwa warit een Konungz gŒrd, och skulle hafwa heete Kongz BŠrga."

FrŒgan huruvida Magnus ladulŒs residens Konungsberg var belŠget i Mjšlby socken gŠller sambandet mellan det i politiskt sammanhang under slutet av 1200-talet nŠmnda Konungsberg och den under 1300- och 1400-talen i en ekonomisk kontext fšrekommande orten med samma namn. Fšljande indicier kan dŠrvid anfšras som stšd fšr att residenset kan knytas till Mjšlby.

I. Det existerar de facto ett Konungsberg i Mjšlby socken, belagt genom 1300- och 1400-talsdokument.

II. Fšrleden i det medeltida ortnamnet Konungsberg i Mjšlby vittnar om att den ort som det betecknar sannolikt haft nŒgot slags kunglig anknytning, till exempel varit en kungsgŒrd.

III. Existensen av ett Konungsberg i Mjšlby socken kan faststŠllas till redan tio Œr efter det sista spŒret av Magnus ladulŒs maktutšvning frŒn residenset Konungsberg; 1297 skedde kyrkoherden kes donation av jord i Berga, vilket vid vidimeringen 1401 likstŠlls med Konungsberg i nŠmnda socken. Att en enskild person Šgde jord, dŠr det kort tid dessfšrinnan funnits en kungsgŒrd, kan fšrklaras antingen med det fšrhŒllandet att det vid denna tid inte var ovanligt att storgodsbildningar under kronan delades upp eller med att Konungsberg aldrig omfattat hela Berga utan endast en del av en stšrre by med detta namn. Konungsbergs šverensstŠmmelse med Berga i Mjšlby socken innebŠr att kungsgŒrden ska ha varit belŠgen šsterut frŒn Mjšlby kyrkby och nuvarande tŠtort, nŒgonstans i det omrŒde dŠr SvartŒn ringlar fram mellan stambanan och europavŠgen. DŠr finns nu Norra respektive Sšdra Berga samt herrgŒrden Solberga, allt belŠget kring mštespunkten mellan de tre socknarna Mjšlby, Veta och Sya. GrŠnsdragningen Šr komplicerad och har varit fšremŒl fšr Šndring. Ortnamnet Berga fšrekommer parallellt med Konungsberg eller Kungsberga. Det Šldsta belŠgget fšr Berga Šr den nŠmnda donationen frŒn 1297. 1328 fšrekommer uppdelning pŒ Norra och Sšdra Berga. I registret till Svenskt diplomatarium betraktas Berga, med avseende pŒ 1363 Œrs urkund, som identiskt med Konungsberg och anges som "herrgŒrd i Mjšlby socken". Det Šr mšjligt att fšrleden i ortnamnet Konungsberg eller Kungsberga tillkommit fšr att ange en viss del av Berga eller fšr att utmŠrka den status som kungsgŒrd som eventuellt hela Berga fŒtt.

IV. De personer som fšrekommer som innehavare av gods i Konungsberg efter Magnus ladulŒs visar sig alla – utom kyrkoherden ke i Ryd som inte nŠrmare Šr kŠnd – vara nŠra slŠktingar till konungen. Bršderna Elof och Johan Brunkow, som 1312 donerade av sin Šgandes jord i Konungsberg, var dottersšner till Elof (kŠnd 1253–68), vilken nŠmns som broder till Birger jarl, Magnus ladulŒs fader. Elof fšrde dock inte den kungliga folkungaŠttens vapen (lejon šver tre balkar) utan en vingad pil, varfšr de torde ha varit halvbršder med gemensam moder. Sannolikt var Elof son till Ingrid ylva i ett senare Šktenskap, ingŒnget efter Birger jarls dšd 1266. Elof och Johan Brunkows fader var riddaren och riksrŒdet Werner Brunkow, som inkommit till Sverige frŒn det tyska sprŒkomrŒdet senast 1279. Johan Brunkow – eller Brunke som han ocksŒ skrivs i svenska kŠllor – var riddare, riksrŒd och drots. Han avrŠttades 1318 pŒ BrunkebergsŒsen vid Stockholm, vilken dŠrav antas ha fŒtt sitt namn. Fšrutom Werner Brunkows till namnet okŠnda hustru hšrde till Elofs barn Bengt Elofsson (kŠnd 1293), i sin tur fader till den Elof Bengtsson (kŠnd 1359–63) som 1363 šverlŠmnade jord i Konungsberg till Alvastra kloster. I det aktuella donationsbrevet nŠmns dennes broder vid fšrnamn, dŒvarande kaniken i VŠsterŒs Lars (kŠnd 1331, troligen dšd 1370), som bar namnet Boberg och senare blev biskop i VŠsterŒs. Bengt Elofssons hustru, Lars och Elofs moder, hette Katarina och tillhšrde sannolikt Štten Boberg. Lars hade sŒlunda upptagit sitt mšdernenamn. Magnus minneskšlds dotter i fšrsta Šktenskapet, dvs Birger jarls halvsyster, var gift med Sigtrygg Bengtsson av den­na Štt Boberg, som fšrmodas ha antagit sitt namn efter det likabenŠmnda hŠradet i vŠstra …stergštland. (Sigtrygg Bengtsson Šr fšr eftervŠrlden kŠnd som Šgare till det Šldsta kŠnda heraldiska vapnet i Sverige, belagt 1219.) De tre kŠnda Šgarna till Konungsberg var sŒledes brorsbarnbarn till konung Magnus ladulŒs.

V. Enligt Erik Lundberg Šr det troligt att det inom Mjšlby socken funnits en kungsgŒrd, eftersom det i Mjšlby kyrkas torn finns spŒr av en lŠktare, ett sŒ kallat emporium. NŒgon annan anlŠggning Šn Konungsberg som kan svara hŠremot Šr inte kŠnd inom socknen.

VI. 1667–1684 Œrs rannsakningar uppger att en kungsgŒrd, benŠmnd "Kongz BŠrga" ska ha funnits i Mjšlby socken och fšrlŠgger den till det alltjŠmt existerande Berga. Mšjligheten finns fšrvisso att uppgiften om en kungsgŒrd kan vara en felaktig och i folkmun vidarefšrd tolkning av ortnamnet Konungsberg, vilket de facto funnits pŒ platsen. I sŒdant fall ŒterstŒr emellertid att fšrklara ortnamnets fšrled, som rimligen inte tillkommit utan anledning.

VII. PŒ en plats som kan anses motsvara lŠgesangivelsen fšr den fšrmodade kungsgŒrden i 1600-talets fornminnesinventering pŒtrŠffas Šnnu idag lŠmningar. Antikvarien Anders Persson vid …stergštlands lŠnsmuseum besiktigade pŒ 1990-talet platsen pŒ uppfordran av hembygdsvŒrdaren Olof Magnusson i Mjšlby. Den Šr belŠget pŒ stadsŠga 178 i Norra Berga, ca 50 meter sydvŠst om Bjšrkhaga – en gŒrd som uppges vara anlagd fšr mindre Šn 100 Œr sedan – och dŠr 8 meter sydvŠst om ŠgogrŠnsen. Den fšrmodade kŠllargropen, belŠgen ca 100 meter šver havet i tidigare hagmark nŠra en brant Œt sydvŠst, beskrivs som nŠrmast rund, 13–14 meter i diameter och 1–1,3 meter djup. I botten och sluttningarna finns, utan ordning, 0,3–1 meter stora stenar, enstaka intill 1,5 meter. Inga spŒr finns av tegel, kalksten eller annat byggnadsmaterial som kan verifiera en tolkning av objektet som en igenrasad byggnadslŠmning. OmrŒdet med stenblocken Šr bevŠxt med tvŒ stora ekar samt hasselbuskar. Anders Persson uppger att "Den framkastade hypotesen [om att det Šr frŒga om resterna av en kungsgŒrd som fšrmodas varit belŠgen inom Mjšlby socken] och de skriftliga belŠggen hŠrom Šr mycket intressanta. Huruvida gropen kan inlemmas i tolkningsteorin Šr omšjligt att avgšra utan undersškning pŒ platsen." Inga byggnadskonstruktioner finns synliga, och vid okulŠr besiktning kan gropen inte tolkas som rest av en kŠllare. Christian LovŽn anger gropen som belŠgen i trŠdgŒrden till Bjšrkhaga och "ungefŠrligen kvadratisk [É] med 7 meters sida". Han uppger dessutom att tegelkross "med Œlderdomlig struktur pŒtrŠffas i jorden 20 m nordost om gropen". LovŽn hŒller det fšr sannolikt att det Šr frŒga om Magnus ladulŒs slott. KŠllaren som omtalas kan LovŽn tŠnka sig ha varit ett murat fšrsvarstorn eller en vŠlvd stenbyggnad med švervŒning av trŠ, som tillsammans med sŠkerligen flera trŠbyggnader har utgjort kungsgŒrdens byggnadskomplex. Av vallen i rannsakningarna, som kan ha varit kršnt av en palissad, finns inga spŒr. Den fiskdamm som omtalas i rannsakningarna Šr en "djupt nedskuren bŠckravin som i botten korsas av en 2 m bred fšrdŠmningsvall". En alternativ funktion fšr den omtalade fiskdammen kan, enligt LovŽn, ha varit en uppdŠmning av bŠcken i fšrsvarssyfte.

VIII. Platsen fšr den fšrmodade kungsgŒrden har haft ett i flera avseenden viktigt lŠge. Den omedelbara nŠrheten till SvartŒn har sŠkerligen haft betydelse frŒn kommunikationssynpunkt, och dŠrmed fšljer ett intresse att ha kontroll šver vattenleden. Av stort ekonomiskt vŠrde var tillgŒngen till vattenfall och kvarnar vid SvartŒns fall; Berga Šr belŠget mellan de redan frŒn tidig medeltid kŠnda kvarnbyarna Mjšlby och …jebro. Bengt Cnattingius anger att lŠget var strategiskt viktigt, eftersom …stra HolavedsvŠgen just hŠr lšpte ut i slŠttbygden. Ett ytterligare tecken pŒ att det Šr frŒga om en betydelsefull plats Šr det rika bestŒndet av fasta fornlŠmningar. I BergaomrŒdet finns ett vidstrŠckt jŠrnŒldersgravfŠlt med ett stort antal gravar, dŠribland bŒtgravar samt vikingatida hšgar. Visserligen Šr dessa lŠmningar inte samtida med kungsgŒrden, men frŒn vikingatidens slut till Magnus ladulŒs 1200-tal Šr inget ošverskŒdligt tidsintervall. Den lŒga fšrŠndringstakten i dessa skeden av historien har ofta inneburit att platser bestŒtt som centra under mycket lŒng tid och Šven dŒ religišsa, politiska och ekonomiska system avlšst varandra. Det ska ocksŒ noteras att Mjšlby Šr belŠget i det som fšr den Štt som Magnus ladulŒs tillhšrde – den sŒ kallade folkungaŠtten eller BjŠlboŠtten – var ett kŠrnomrŒde dŠr denna hade ett rikt godsinnehav. Att kungafamiljen ocksŒ hade egendom i Mjšlby socken under den fšr Konungsberg aktuella tiden 1282–1287 framgŒr av att Magnus ladulŒs broder och fšregŒngare som konung Valdemar Birgerssons f d drottning Sofia den 2 september 1285 donerade den kvarn hon Šgde i Mjšlby. Det Šr vidare vŠlkŠnt att SkŠnninge, belŠget mindre Šn en mil frŒn Berga, var ett viktigt politiskt centrum under folkungatiden; frŒn Magnus ladulŒs regering och den period dŒ Konungsberg fšrekommer Šr bland annat kŠnd en hovdag i SkŠnninge 1284, vid vilken skedde det betydelsefulla valet av konungens fyraŒrige son Birger Magnusson till tronfšljare.

IX. Magnus ladulŒs fšrbud frŒn 1282 riktar sig till ŠmbetsmŠn i …stergštland, och 1287 Œrs kungliga brev ršr fšrhŒllanden i VŠstergštland, dŠr dock ingen plats fšr Konungsberg kunnat pŒtrŠffas. Denna geografiska anknytning till Gštaland ser Christian LovŽn som ett ytterligare stšd fšr att slottet eller kungsgŒrden var belŠget i Mjšlby.

UtifrŒn den sammantagna bilden av dessa indicier fŒr det anses vara sannolikt att det Konungsberg dŠr Magnus ladulŒs utšvade sin regering som Sveriges och Gštes konung 1282 och 1287 var ett slott eller en kungsgŒrd vid nuvarande Bjšrkhaga – 1600-talets "Skorffweleed" – i Berga inom Mjšlby socken. Argumenten fšr de respektive alternativa platser som lanserats som mšjlig fšrlŠggning av Magnus ladulŒs Konungsberg Šr ingalunda švertygande och vederlŠgger inte tesen om en lokalisering till Mjšlby.

Den enda regent som veterligen har residerat pŒ Konungsberg Šr Magnus ladulŒs, och belŠggen fšr det hŠnfšr sig till den korta tidsrymden av fem Œr. Fšr en mer utstrŠckt bestŠndighet fšr kungsgŒrden kan mšjligen tala fšrekomsten av ett emporium i Mjšlby kyrka. Sin politiska roll synes Konungsberg i alla hŠndelser ha spelat ut tidigt, fšrmodligen genom att dess strategiska lŠge fšrlorat i betydelse till fšrmŒn fšr nŒgon annan kŠrnpunkt, kanske Vadstena – fšrvisso icke befŠst – som Magnus ladulŒs anlade under 1200-talets sista fjŠrdedel och som skulle komma att utveckla sig till ett fšrvaltningscentrum av stor betydelse, inte bara fšr vŠstra …stergštland utan fšr riket som sŒdant.

Om Konungsbergs šden fšre Magnus ladulŒs saknas kŠllor. Det Šr emellertid inte orimligt att anta att det ocksŒ tidigare varit ett gods tillhšrigt den sŒ kallade folkungaŠtten eller personer beslŠktade eller besvŒgrade med denna. Med tanke pŒ hur Konungsbergs ŠgarlŠngd formar sig i fortsŠttningen, kan godset alternativt ha Šrvts genom Birger jarls och hans halvbroder Elofs av allt att dšma gemensamma moder Ingrid ylva. Hur lŠnge Bergajorden varit i Šttens Šgo Šr omšjligt att nŒ kunskap om, men med den i fšrhŒllande till senare tider stšrre tršgršrligheten i de forn- och medeltida ekonomierna Šr det inte otŠnkbart att Magnus ladulŒs fšrfŠder under lŒng tid haft en bŒde ekonomisk och politisk och kanske Šven religišs maktbas i Berga, mŒhŠnda Šnda sedan jŠrnŒldern, varifrŒn lŠmningar Šr bevarade i omrŒdet.

Som ekonomiskt begrepp bestod Konungsberg, varom flera dokument frŒn 1300- och 1400-talen vittnar, ytterligare en tid efter att dess politiska era av allt att dšma upphšrt. Ortnamnet omnŠmns emellertid inte efter 1400-talets mitt – till skillnad frŒn det sedan 1297 och alltjŠmt fšrekommande Berga – vilket kan vara ett tecken pŒ att den kungliga politiska funktionen, dvs som slott eller kungsgŒrd, upphšrt och kanske ocksŒ pŒ att Šgandet till jorden i Konungsberg eller Berga avlŠgsnat sig frŒn konungen och slŠktkretsen kring honom. tminstone de kungliga folkungarna som agnatisk slŠkt var vid medlet av 1400-talet sedan lŠnge utdšda. Magnus ladulŒs kusinbarn hade Šnnu 1363 gods i Konungsberg men pŒtrŠffas inte i kŠllmaterialet som Šgare dŠrefter. Den jord som utgjorde Konungsberg kvarstannade alltsŒ i slŠktens Šgo nŠr den politiska rollen upphšrde. De dokument vari Konungsberg uttryckligen placeras i Mjšlby socken omtalar genomgŒende att jord hŠr šverfšrts till Alvastra kloster. I dess Šgo kvarstannade den sannolikt medeltiden ut, fšr att under reformationen dras in till kronan.

NŠr man sšker klarhet i Konungsbergsgodsets vidare šden, finns det skŠl att erinra sig att det i anslutning till Berga i senare tid finns ett stort samlat godskomplex, Solberga. Dess corps-de-logi – i sin nuvarande gestalt uppfšrt vid mitten av 1700-talet – Šr, till skillnad frŒn platsen fšr Konungsberg, belŠget šster om Œn och alldeles invid denna. Solberga har av Œlder tillhšrt Sya socken, men den 7 april 1742 lades sŠteriet helt till Veta kyrkosocken i utbyte mot Grimstorp, och genom kungl brev den 5 augusti 1892 skedde šverflyttning mellan motsvarande jordebokssocknar.

Enligt uppgift av Ridderstad ska Solberga ha ingŒtt i hertig Johans av …stergštland (1589–1618, son till Johan III och hans andra hustru Gunilla Bielke samt gift med sin kusin Maria Elisabet, dotter till Karl IX) arv och eget. Det Šldsta belŠgget fšr ortnamnet Œterfinns i ett kungl brev den 8 juli 1588, dŠr Solberga upptrŠder som prebendehemman i Sya socken och ges i livstidsfšrlŠning till lšjtnanten Lars Jakobsson, som innehade det Šnnu Œr 1603. ret dŠrpŒ bortgavs Solberga till lšjtnanten Henrik Nolcke. Den 11 oktober 1613 bytte befallningsmannen šver Vadstena slott och lŠn Per Larsson (d 1653) till sig Solberga mot hemman i Sya kyrkby, som hans fšrsta hustru Anna Eriksdotter (Bagge af Berga) Šrvt efter sin fader (denna Štts Berga Šr belŠget i Hšgsby socken av Kalmar lŠn och utan samband med Berga i Mjšlby socken). DŠrmed kom Solberga i den slŠktkrets Šgo vari det alltjŠmt befinner sig efter snart 400 Œr och i nu tolfte generationen. Godset har fšrts vidare bland nŠmnda makars efterkommande inom Štterna Rosenholm, von Braunjohan, Rosenholm Œnyo, Wennerstedt, Gripenwald, Rosenborg och Danckwardt-Lilliestršm. Generalmajoren Simon Jakob Wennerstedt, som var gift med Per Larssons dottersons dotter stiftade 1762, samma Œr som han avled, av Solberga ett fideikommiss, som ocksŒ kom att omfatta ytterligare egendomar i Veta, Sya, Mjšlby, Herrberga, VŠstra Harg, VŠsterlšsa, Varv, Styra, Hov och …deshšg. Bland annat tillhšr en betydande del av Berga i Mjšlby socken sedan lŠnge Solberga, som dessutom hade kvarnar vid SvartŒns fall i …jebro i Herrberga socken, vilken tar vid norr om sŠtesgŒrden. Den siste fideikommissarien, Carl Gustaf Danckwardt-Lilliestršm, avled 1987, men godset Šr alltsŒ alltjŠmt i samma slŠkts Šgo.

Ortnamnet Solberga Šr nybildat i anslutning till andra Solberga, vars fšrled tolkas som anspelning pŒ dyrkan av solguden. Elias WessŽn tar upp det ifrŒgavarande Solberga som en av tolv orter i …stergštland med detta namn och ger dem alla samma etymologiska fšrklaring. Eftersom det till Sya, Veta och Mjšlby knutna namnet Solberga, att dšma av avsaknaden av medeltida belŠgg, sannolikt Šr tillkommet efter reformationen, har fšrmodligen inte fšrleden hŠr samma etymologi med fšrankring i hednisk mytologi. Uppenbart Šr att Solberga – pŒ liknande sŠtt som lŒngt tidigare Konungsberg eller Kungsberga – bildats i anslutning till Berga som omrŒdets ursprungliga och oavbrutet bestŒende benŠmning. Det Šr dock hšljt i historiens dunkel vilka motiv som kan ha legat till grund fšr det tillagda prefixet. Den jordegendom som vi kŠnner som Solberga omtalas 1541 som "tompta", och detta namn bestod som fastighetsbenŠmning Šnda till mitten av 1900-talet. Detta Šldre och parallella ortnamn antyder att det kan ha varit frŒga om en utflyttning av sŠtesgŒrden fšr godskomplexet till en annan plats nŠrmare Œn, dvs 'tomten vid Œn', vilket stŠmmer šverens med fšrhŒllandet mellan den fšrmodade kungsgŒrdens belŠgenhet och det sentida sŠteriets.

Historien kring det som kom att kallas Konungsberg kan sŒlunda tŠnkas ha bšrjat senast under jŠrnŒldern med en strategiskt viktig plats invid den betydelsefulla vattenvŠgen genom šstgštsk jordbruks- och kulturbygd dŠr ocksŒ …stra HolavedsvŠgen tillstštte. NŠrheten till vattenkvarnar i Mjšlby och …jebro har med tiden ytterligare understrukit betydelsen. Grunden fšr ett religišst, ekonomiskt och politiskt centrum har uppenbarligen funnits, och spŒr av att BergaomrŒdet haft en sŒdan funktion finns i form av ett flertal fornlŠmningar. Gods i Berga har, vid en obestŠmd tidpunkt, kommit i Šgo inom folkungaŠtten eller kretsen kring denna. Sedan medlemmar av denna stormannaŠtt švertagit den svenska riksstyrelsen har Berga under namn av Konungsberg gjorts till kungsgŒrd och bestŒtt som sŒdan en kortare tid, innan dess roll som hŒllpunkt fšr centralmakten švertagits av ett annat fŠste. Jordinnehavet i Konungsberg kvarstannade – tills vidare med bibehŒllande av ortnamnet – i slŠktkretsen kring folkungamonarkerna. Genom donationer šverfšrdes delar av godset efter hand till Alvastra kloster, vars alla domŠner i samband med reformationen indrogs till kronan och den nya kungamakt som etablerat sig. Efter att denna en tid utnyttjat den forna Konungsbergsjorden i Berga – nu under namn av Solberga – fšr fšrlŠningar som ersŠttning fšr utfšrda tjŠnster, švergick den genom byte i privat Šgo i bšrjan av 1600-talet, varvid uppbyggnaden av den Šnnu bestŒende godsbildningen inleddes. Det kungliga Konungsberg har transformerats till vŒr tids Solberga, allt inom det urgamla Berga, som sŠkerligen varit en central punkt lŒngt innan Mjšlby, Sya och Veta socknar bildades och gjorde ansprŒk pŒ var sin del av det anrika kulturomrŒdet.

FrŒgan om Mjšlbys roll som Sveriges huvudstad – med beaktan­de av de medeltida villkoren fšr en sŒdan – torde pŒ den tillgŠngliga kunskapsgrunden kunna besvaras jakande. Konungsberg i Mjšl­by skulle dŠrmed under den aktuella tiden ha haft en funktion i svensk politik som var likartad det dŒ tŠmligen nyanlagda Stockholms.

Ytterligare och mer sŠkerstŠlld kunskap om slottet eller kungsgŒrden Konungsberg intill SvartŒn vid Berga i Mjšlby socken, under 1280-talet ett sŠte fšr den kungliga centralmakten, skulle kunna vinnas framfšr allt genom en arkeologisk undersškning av de fšrmodade lŠmningarna av Magnus ladulŒs anlŠggning.

 

Mjšlbyhistoria – Den kungliga kvarnbyn vid SvartŒn som fick jŠrnvŠg och blev sydvŠstra …stergštlands centrum. Stockholm, 2011. 284 sid. ISBN 978-91-87784-21-7.

 

 

 

 

slekt.se/mjolby

Start Mjšlbyhistoria

Start slekt.se

© 2022 Per Andersson