Mjšlbyhistoria

Den kungliga kvarnbyn vid SvartŒn som fick jŠrnvŠg och blev sydvŠstra …stergštlands centrum

Per Anderssons forskning och texter om Mjšlbys historia

 

 

 

 

 

KungsvŠgen – Mjšlbys huvudgata

Huvudgatan genom Mjšlby har en vŠxlingsrik namnhistoria. Till skillnad frŒn mŒnga stŠder och andra tŠtorter har den hŠr aldrig officiellt hetat Storgatan. Men innan gatorna i Mjšlby – dŒ municipalsamhŠlle – fšrsta gŒngen fick faststŠllda namn genom 1913 Œrs stadsplan, hade mjšlbyborna sjŠlva givit samhŠllets genomkorsande strŒk just namnet Storgatan. €ven om gatan vid denna tid hade karaktŠren av landsvŠg – betydligt smalare Šn sin nuvarande efterfšljare och Šnnu inte stenlagd – var Storgatan onekligen Mjšlbys stšrsta. Den utgjorde en del av allmŠnna landsvŠgen frŒn Stockholm mot kontinenten och avgrŠnsades av jŠrnvŠgen i šster och bebyggelsens slut i vŠster.

Det allra Šldsta belagda namnet pŒ gatan – frŒn jŠrnvŠgsporten, fšrbi kyrkan, šver Œn, genom ortens stora vŠgkorsning och vŠsterut – Šr emellertid HogstavŠgen. Detta namn pŒtrŠffas fšrsta gŒngen i kŠllorna 1904 och har den enkla formen av beskrivning av vart vŠgen leder. Fšr att bŠttre passa kvarnbyns och jŠrnvŠgsknutens strŠvan mot stadsprivilegier, modifierades namnformen till Hogstagatan, som faststŠlldes i 1913 Œrs stadsplan. Gatunamnets fšrled hŠmtades frŒn den nŠrmaste kyrkby som rikshuvudvŠgen nŒdde pŒ vŠg mot kontinenten; VŠstra Skrukeby, som vŠgen dessfšrinnan passerade, hade dŒ fŒtt sin kyrka riven och gŒtt upp i Hšgby. BŠttre šverensstŠmmelse med sockennamnets stavning hade den parallellt anvŠnda formen Hogstadgatan, med stumt d och alltsŒ samma uttal, dvs 'HŒckstagata(n)'. Den dialektala prŠgeln var dock sŒ stark att man inte annat Šn undantagsvis anvŠnde den form som vŠl hade varit den korrekta i rikssprŒket och Šven fordrat ett annat uttal, som vore de infšdda mjšlbyborna frŠmmande: Hogstadsgatan. Hogstad, vars bšnder hšrde till mjšlbykvarnarnas kundkrets, var ocksŒ tingsplats i Gšst­rings hŠrad innan hŠradsrŠtten flyttades utanfšr sitt eget hŠrad till Mjšlby.

Hogstagatans tid blev kort. I och med 1934 Œrs stadsplan faststŠlldes – efter fšrslag frŒn 1927 Œrs namnkommittŽ – i stŠllet namnet KungsvŠgen fšr huvudstrŒket genom hela det stadsplanelagda omrŒdet. Fšr fšrsta gŒngen ska­pades dŠrmed ett samlat gatubegrepp fšr strŠckningen inom tŠtorten av den stora landsvŠgen frŒn Stockholm, som 1944 blev riksvŠg 1 och 1962 europavŠg 4. Tidigare hade jŠrnvŠgsundergŒngen utgjort skiljepunkt mellan fšregŒngarna Hogstagatan och SyavŠgen (Šven kallad Linkšpingsgatan); SyavŠgen innefattade Šven nuvaran­de JŠrnvŠgsgatan. I vŠster utstrŠcktes gatunamnets giltighet in i Hšgby socken efter att denna inkorporerats vid Mjšlby stads ut­vidgning 1952. DŠrmed mšttes tvŒ kungliga ortnamn i det att KungsvŠgen drogs genom bebyggelseomrŒdet Kungshšga, dŠr gatan idag nŒr till Mjšlbys fšrsta och fram till 1998 enda trafikrondell vid Ryttarhagsledens bšrjan. Innan E 4:s fšrbifart norr om staden stod klar pŒ hšsten 1962, fortsatte riksvŠgen vŠs­terut som landsvŠg med sin strŠckning nŠra norra slutet av SandkullagrŠnd – dŠr vŠgen till Hšgby vek av norrut – och anslšt till den Šnnu bevarade šstligaste rakstrŠckan pŒ gamla vŠg­en mot Hogstad. RiksvŠgens strŠckning efter KungsvŠgens slut i Mjšlbys šstra utkant har Šndrats vid flera tillfŠllen, vilket givit upphov till gatunamnen LinkšpingsvŠgen, AlbacksvŠgen och EgebytorpsvŠgen. SjŠlva KungsvŠgen fšrŠndrades nŒgot nŠr den 1962 anslšts till den Œr 1965 namngivna LinkšpingsvŠgen och fick den nya jŠrnvŠgsundergŒngen vid denna som šstlig slutpunkt. KungsvŠgen har Šnnu idag i stort sett samma strŠckning som den gamla landsvŠgen genom Mjšlby mellan Hogstad och Sya, Jšnkšping och Linkšping, kontinenten och huvudstaden. Dess kors­ning med jŠrnvŠgen har dock medfšrt smŠrre justeringar vid tre tillfŠllen. Fšre jŠrnvŠgens tillkomst gick vŠgen rakt mellan vŠgbanans nuvarande lŠge vid kyrkan och vid Fšreningsgatans utfart. NŠr stambanan byggdes tillkom en plankorsning, varvid gatan drogs vinkelrŠtt mot spŒren. 1915 ersattes švergŒngen med den jŠrnvŠgsport, som fšrminskad numera tjŠnar som passage fšr gŒng- och cykeltrafik, och flyttades dŠr­med dŒvarande Hogstagatans šstliga slut ett stycke norrut. Exakt Œttio Œr senare fick vŠgen en strŠckning som nŠra ansluter till den ursprungliga genom att KungsvŠgen rŠtades i och med tillkomsten av en ny och snedvinklad undergŒng. Denna gavs av den privata projektšren arbetsnamnet Kungsporten, vilket ock­­sŒ togs i bruk av mjšlbyborna och slutligen upphšjdes till officiellt namn av byggnadsnŠmnden 1994. KungsvŠgen och dess fšregŒngare, framfšr allt den mest centrala delen av gatustrŠckningen, har genomgŒtt flera upprustningar under Œrens lopp. Fšrst fšrvandlades landsvŠgen genom stensŠttning till en stadsfŠhig gata. 1968 anpassades vŠgen omsider till biltrafik av moderna dimensioner med nya broar šver Œn och betydligt bred­dade vŠgbanor. Precis trettio Œr dŠrefter genomfšrdes en ny omdaning av strŠckan frŒn korsningen med SkŠnningevŠgen och SmŒlandsvŠgen till Magasinsgatan. Bland annat mins­ka­des gatubredden till fšrmŒn fšr en cykelvŠg lŠngs dess sšdra sida. Liknande fšrbŠttringar hade dessfšrinnan skett pŒ delen frŒn Magasinsgatan till JŠrnvŠgsgatan och Fšreningsgatan pŒ and­ra sidan Kungsporten i samband med tillkomsten av denna.

Backen pŒ Hogstagatan, senare KungsvŠgen, vŠster om den nuvarande korsningen med SmŒlands- och SkŠnningevŠgarna, kallades inofficiellt Liabacken efter utmarksbebyggelsen Liden – Lia – sšder om Hogstagatan, pŒ grŠnsen mellan Mjšlby och Lundby byar. Ett annat namn fšr samma sluttande vŠgavsnitt var bergsbacken. Namnet var fšranlett av att August berg dŠr hade sitt hus. Han drev skjutsstation och handlade med bland annat grisar och hudar.

 

Mjšlbyhistoria – Den kungliga kvarnbyn vid SvartŒn som fick jŠrnvŠg och blev sydvŠstra …stergštlands centrum. Stockholm, 2011. 284 sid. ISBN 978-91-87784-21-7.

 

 

 

 

slekt.se/mjolby

Start Mjšlbyhistoria

Start slekt.se

Kontakt

© 2022 Per Andersson