Mjšlbyhistoria

Den kungliga kvarnbyn vid SvartŒn som fick jŠrnvŠg och blev sydvŠstra …stergštlands centrum

Per Anderssons forskning och texter om Mjšlbys historia

 

 

 

 

 

Heliga Birgitta och Sankte Per i Mjšlby

StadsfullmŠktige ansŒg 1959 att "det kunde anses lŠmpligt att en gata Šven i Mjšlby uppkallades efter …stergštlands genom tiderna stšrsta kvinna", och sŒ tillkom Birgittagatan. Genom sina nio uppenbarelsebšcker, instiftande av S:t Augustini frŠlsarorden (Birgittinorden) och helgonfšrklaringen 1391 Šr lagmansdottern och -hustrun Birgitta Birgersdotter (1303–1373), den heliga Birgitta, ocksŒ Sveriges mest ryktbara kvinna genom seklerna. UlvŒsa, Alvastra och Vadstena var hennes lokala fšrankring i vŠstra …stergštland. Som aktšr pŒ den internationella arenan verkade hon i Rom och vallfŠrdade hon till bŒde Santiago de Compostela och Jerusalem.

NŠr Birgitta fick sin gata, anvisades i nŠrheten ocksŒ en grŠnd till minne av hennes dotter, Katarina Ulfsdotter (1331–1381): Katarinas grŠnd. Efter Birgittas dšd 1373 tog hon sig an uppgiften att organisera och leda det av modern grundade klostret i Vadstena samt att understšdja Birgittas kanonisationsprocess. Katarina fick sjŠlv tidigt helgonrykte, och hennes hšgtidliga translation firades i Vadstena 1489. PŒ grund av reformationen blev hon dock aldrig kanoniserad.

Till Mjšlby har Katarina en sŠrskild anknytning genom att ett av de mirakel som anfšrdes infšr hennes helgonfšrklaring utspelades i kvarnbyn, nŠr hennes reliker flyttades: "PŒ samma dag, som hennes grav ršrdes och benen upptogs, fšll i Mjšlby socken ett piltebarn, ett halvt Œr gammalt, neder i fallande stršm och sšktes ivrigt av fšrŠldrarna i tvŒ dygn och kunde ej ses, Šn mindre finnas. Tredje dagen vid middagen funno de barnet levande och helbrŠgda hŒlla sig vid en stock eller stštta, som stod under byggnaden, dŠr stršmmen var som stridast. DŒ de glada togo upp honom och sporde, huru han dŠr sŒ lŠnge sitt liv behŒllit tvŠrtemot allt deras hopp och tršst, svarade pilten med rent och klart mŒl, fast han tillfšrne talade lŠspande som barn plŠga, och sade: Genast jag fšll frŒn bron ned i stršmmen, kom en všrdnadsfull fru i vita klŠder och tog mig under sin mantel, hŒllandes mig intill pŒlen eller stšttan och vaktade mig, sŒ att vattnet mig inte kunde skada. Och hon sade att hon hette fru Katarina frŒn Vadstena och bad mig sedan komma till henne. Just som I fingen mig se och togen mig upp ur vattnet, fšrsvann den goda frun bort frŒn mina šgon. Detta kungjorde piltens fšrŠldrar fšr alla sina grannar och kommo med honom till S:ta Karins grav i Vadstena och bekrŠftade detta jŠrtecken med vittnen och eder, offrade sitt offer och foro glada hem, prisande Gud i hans helga brud och dotter."

Redan i samband med uppkallandet av gator och kvarter i Mjšlbys fšrsta stadsplan ett halvsekel fšre tillkomsten av Birgittagatan och Katarinas grŠnd hade klostertemat och en angrŠnsande motivkrets kommit till anvŠndning. Mellan kyrkan och prŠstgŒrden Duvelund tilldelades kvarteren namn efter personbenŠmningar pŒ religionens verksamhetsfŠlt. Namngivningen tog sin bšrjan med kvarteret Munken i nŠrheten av MunkegŒrdens byggningstomt – egentligen redan med Kaniken pŒ andra sidan Œn dŠr KanikegŒrdens tomt lŒg – och fortsatte med Priorn, Abbedissan, Korgossen, Novisen, Biskopen, Klerken, Lekmannen och, nŠrmast fšre prostbostŠllet, Prosten. Av de tre tillhšrande gatunamnen blev Biskopsgatan aldrig taget i bruk och Svartmansgatan och Novisgatan med tiden upphšrda. Det religišsa temat fick sin fortsŠttning šsterut med kvartersnamn som Samariten och Ršvaren samt gatunamnen Samaritgatan och Pilgrimsgatan pŒ den šstra sidan av SyavŠgen (KungsvŠgen). DŠr, pŒ GravgŒrdens Šgor, vidtog lŠngs kanten av Mjšlby skog ett tema med kvartersnamn som fšrmodligen sprungit ur en association mellan gŒrdsnamnet och vikingarnas gravšl: Dryckeshornet, Mjšdet (pŒ platsen fšr det senare bebyggda kvarteret Mjšlet) samt bršderna FŠnrisulven och MidgŒrdsormen. NŒgot gatunamn, fšrutom GravgŒrdsgatan, gav detta tema inte upphov till.

PŒ GravgŒrden, som tillhšrt Gyldenklou och sedermera renderat hans Šttlingar pŒ Hulterstad patronatsrŠtten till Mjšlby kyrka och pastorat, fšrlades och namngavs ocksŒ kvarteren MŒns Persson, Hertig Johan och €rtsoppan, mellan Vasaorden och det religionshistoriska omrŒdet med bland annat slŠktingarna Behms och Kohls gator. Gyldenklous far var MŒns Persson, kamrerare hos hertig Johan av VasaŠtten. €rtsoppan anspelar pŒ den sista mŒltid som hertigens farbror, Erik XIV, enligt traditionen ska ha intagit 1577. HŠrefter vidtar kvarter som Himmelsporten, Nycklarna och S:t Per samt S:t Persgatan. Denna fanns redan 1904, sex Œr innan det allomfattande namngivningsprojektet startades, varfšr den mŒste ha varit en utgŒngspunkt i detta. Sannolikt fick MŒns Perssons gata och kvarteret MŒns Persson sšder dŠrom sin placering pŒ grund av namnanknytningen till den nŠrmaste parallellgatan, S:t Persgatan, som pŒ sin sšdra sida fick kvarteret S:t Per.

Detta himmelska omrŒde – passande nog hšgt belŠget i fšrhŒllande till kvarnbyns och kyrkans positioner – fick en celest pendang lŠngre sšderut. I den sydšstra delen av municipalsamhŠllet gavs kvarteren namn efter stjŠrnbilder och nŒgra av dessas jordiska tillhšrigheter, sŒsom Kikaren och Tuben. I detta omrŒde skapades ocksŒ nŒgra galaktiska gatunamn: StjŠrngatan, Vintergatan, Jungfrugatan och – vid kvarteret Vattumannen – Vattugatan. Den senare gatan placerades dessutom vid municipalsamhŠllets vattenreservoar, i vars nŠrhet senare vattentornet uppfšrdes.

€ven om de fšrsta uttryckligen faststŠllda gatunamnen i Mjšlby Šr de som ingŒr i 1913 Œrs stadsplan, fšrekommer redan i slutet av det fšregŒende seklet tre gatunamn pŒ nyanlagda gator i den "Plan šfver Byggnadstomter vid Mjšlby", som upprŠttades 1875 och reviderades 1897. Planen avsŒg Mjšlby munke-, mŒne- eller gŠstgivaregŒrds mark šster om Œn, som blev platsen fšr jŠrnvŠgsstationen. Namn fšrekommer pŒ fšljande av planens tiotalet gator: …stra JernvŠgsgatan (nuvarande JŠrnvŠgsgatan), Westra JernvŠgsgatan (Magasinsgatan) och gatan (BurenskšldsvŠgen). Den motsvarande planen frŒn 1884 fšr GravgŒrdens jord, som var nŠsta omrŒde att bebyggas, innehŒller dock inga namn pŒ de gator som dŠrigenom drogs upp mellan nuvarande KungsvŠgen och BockarpsvŠgen. I samband med ett fšrslag till stadsplaneŠndringar 1904 omtalas dock dŠr "den sŒ kallade S:t Persgatan", vilket skulle kunna tyda pŒ nŒgon form av Šldre namngivning.

S:t Persgatan framstŒr som Mjšlbys Šldsta alltjŠmt befintliga gatunamn, om man bortser frŒn att skrivsŠttet – men inte uttalet – 1992 Šndrades till Sankt Persgatan. Mšjligen Šr namnet ocksŒ den yttersta utgŒngspunkten fšr hela namngivningen av kvarter och gator i angrŠnsande delar av det stadsplanelagda omrŒdet. Kring kvarteren S:t Per, Himmelsporten och Nycklarna Œterfinns i olika riktningar namn med celesta respektive religišsa termer som fšrled. Gatunamnet behšver dock inte nšdvŠndigtvis ha sitt ursprung i den folkliga benŠmningen Sankte Per pŒ aposteln Petrus som himlens vŠktare. Med tanke pŒ hur kvarter och gator i S:t Persgatans omedelbara nŠrhet pŒ andra sidan SyavŠgen (KungsvŠgen) gavs namn med anknytning till trons institutioner – bland annat Abbedissan, Priorn och Biskopsgatan – finns tvŒ tŠnkbara Sankt Per eller Petrus som kan vara gatunamnets upphov. Dessa hšr samman med tre av de kloster som Šgde kvarnar och jord i Mjšlby by: Alvastra, SkŠnninge och Vadstena. De bŒda etymologiska kandidaterna, Sankt Petrus av SkŠnninge och Sankt Petrus av Alvastra, hade mycket gemensamt. De bar samma namn, Petrus Olavi (Per Olofsson), levde samtidigt (dšda 1378 respektive 1390), verkade som klosterledare i vŠstra …stergštland och var nŠra fšrknippade med den heliga Birgitta och hennes dotter Katarina. Fšr alla dessa fyra inleddes kanonisationsprocesser fšr att fŒ var och en officiellt helgonfšrklarad. Emellertid fullbordades processen endast fšr Sankta Birgitta. De švriga tre – som fšljde Birgitta till Rom, hemfšrde hennes kvarlevor till Vadstena och arbetade fšr hennes kanonisation – fick dock helgonrykte. Petrus av SkŠnninge var generalkonfessor, dvs fšrestŒndare fšr den manliga avdelningen, i Vadstena kloster; abbedissa, den kvinnliga motsvarigheten, var nŠmnda Katarina. Han var fšdd i SkŠnninge och blev fšrestŒndare fšr Helgeandshuset dŠr, innan han kallades till Birgitta som hennes biktfader och rŒdgivare. Den andre Sankt Petrus var prior i Alvastra cistercienserkloster, dit Birgitta flyttade 1344. PŒ hennes svenska diktamen nedtecknade han pŒ latin Birgittas uppenbarelser. Denne Sankt Per har givit namn Œt Vadstena landsfšrsamling, som bildades vid tiden fšr hans dšd genom utbrytning ur Vadstena fšrsamling samt Œter gick upp i denna 1967.

 

Mjšlbyhistoria – Den kungliga kvarnbyn vid SvartŒn som fick jŠrnvŠg och blev sydvŠstra …stergštlands centrum. Stockholm, 2011. 284 sid. ISBN 978-91-87784-21-7.

 

 

 

 

slekt.se/mjolby

Start Mjšlbyhistoria

Start slekt.se

Kontakt

© 2022 Per Andersson