Mjölbyhistoria Den kungliga kvarnbyn vid Svartån som fick järnväg och blev sydvästra Östergötlands centrum Per Anderssons forskning och texter om Mjölbys historia
	Mjölbys gatunamn genom tiderna – Q. Albacken Q 393 Skyttegatan* 1927 — 595 51 M I Mjölbys största område med idrottsanläggningar fanns förr väster om Vifolkavallen en skyttepaviljong och tillhörande skjutbanor, där det 1888 bildade Mjölby skyttegille höll till. Den intilliggande gatan gavs av den anledningen namnet Skyttegatan. Enligt stadsplanen skulle den fortsätta i sydlig riktning över en förlängd Skogsvägen och ytterligare ett par kvarter söderut, en utbyggnad som dock aldrig blev verklighet. Tidigare kunde biltrafik nå Vifolkavallens huvudentré via Skyttegatan, men denna tillfart är numera avstängd. Innan gatunamnet tillkom hade de då befintliga fastigheterna vid gatan adress Spännarbo eller Spännarhem. NK skr 1927-03-21, BU 1927-04-04 § 18, SF 1927-04-05 § 34. Q 394 Spännaregatan° 1927 — M Efter ortnamnet Spännarhem – se Spännarhemsvägen – föreslog 1927 års namnkommitté att en planerad gata mellan Skyttegatan och Idrottsgatan längs Vifolkavallens läktarbyggnad skulle ges namnet Spännaregatan. Så blev också fallet i 1934 års stadsplan, men gatan utlades aldrig som planerat. Den östra delen av gatusträckningen innefattas numera i namnet Vifolkavallsvägen. NK skr 1927-03-21, BU 1927-04-04 § 18, SF 1927-04-05 § 34. Q 395 Idrottsgatan° 1927 — M I området kring idrottsplatsen Vifolkavallen föreslog 1927 års namnkommitté gatunamn med anknytning till idrotten. Ett av dem, Idrottsgatan, avsåg en planerad men aldrig utlagd gata, som skulle utgå från Kungsvägen, omedelbart efter den tomt som ännu i dag är den sista bebyggda på vägens södra sida, och fortsätta i Vifolkavallens östra kant – som den nuvarande tillfartsvägen till Mjölby tennisklubbs tennishall – till en planerad förlängning av Skogsvägen och vidare söderut. Gatan skulle därmed följa Mjölbys östra stadsplanegräns. NK skr 1927-03-21, BU 1927-04-04 § 18, SF 1927-04-05 § 34. Q 396 Olympiavägen° 1927 — M Uppfarten till den nyanlagda Vifolkavallen, från Kungsvägen rakt mot idrottsplatsens läktarbyggnad, föreslogs av 1927 års namnkommitté få namnet Olympiavägen. Detta kom dock aldrig i bruk, eftersom stadsplanegränsen drogs längre västerut än vad som först avsetts och gatan därmed hamnade utanför planlagt område. När Mjölbyolympiaden hölls i juni 1968 hade förmodligen Olympiavägen fallit i glömska. Gatans namnlöshet varade till 1986, då namnet Vifolkavallsvägen antogs av KF. NK skr 1927-03-21, BU 1927-04-04 § 18, SF 1927-04-05 § 34. Q 397 Vifolkavallsvägen* 1986 — 595 50 M Mjölby allmänna idrottsförening, bildad 1912, kunde 1929 inviga sin idrottsplats, som gavs namn efter häradet: Vifolkavallen. Tillfart till denna från Syavägen (Kungsvägen) kunde tidigare ske även via Skyttegatan men tillåts numera endast på Vifolkavallsvägen, som ursprungligen planerades som Olympiavägen men förblev namnlös fram till år 1986. Den öst-västliga gatudelen i söder var i 1934 års stadsplan angiven som en del av Spännaregatan. NB 1986-05-06 § 7, KS 1986-07-16 § 302, KF 1986-08-26 § 121. Q 398 Tävlingsgatan° 1927 — M Till de av 1927 års namnkommitté föreslagna gatunamnen med idrottslig prägel i området vid Vifolkavallen hör Tävlingsgatan eller Täflingsgatan, som Cnattingius skrev. Gatan planerades – men föll utanför 1934 års stadsplanegräns och utlades aldrig – öster om Olympiavägen (nuvarande Vifolkavallsvägen) och parallellt med denna. NK skr 1927-03-21, BU 1927-04-04 § 18, SF 1927-04-05 § 34. Q 399 Linköpingsvägen (2)* 1965 — 595 50 M Som ett led i att komma till rätta med de olägenheter som var förknippade med en åldrig sträckning av riksettan, som inte svarade mot den moderna bilismens krav, drogs ett nytt vägavsnitt norr om järnvägen vid Albacksområdet. Samtidigt byggdes en ny järnvägsbro närmare centrum än den vägport vid Albacken som länge utgjort Mjölbys mest akuta trafikproblem. Den nya vägen öppnades på hösten 1962, samma år som riksvägen blivit europaväg. Redan året därpå togs dock förbifarten norr om staden i bruk, och därefter har den vägsträcka som befriade bilisterna från det s k Albackseländet rollen som östlig förbindelselänk mellan tätorten och E 4. 1965 fick denna vägsträckning det beskrivande namnet Linköpingsvägen från den nya järnvägsundergången, där den avlöser Kungsvägen, som innan den fick namnet Syavägen också kallades Linköpingsvägen inofficiellt. I öster justerades vägen när E 4 ännu en gång fick en ny dragning i och med att motorvägen till Mantorp kom till. NB skr 1965-09-14, BN 1965-10-06 § 291, DK 1965-10-14 § 268, SF 1965-10-25 § 172. Q 400 Egebylundsvägen* 1994 — 595 50 M Mjölbys genom tiderna störste gatu- och kvartersnamnsändrare, ordföranden i 1927 års namnkommitté kronofogde Jakob Cnattingius, föreslog förvisso gatunamnet Fogdegatan men inget namn med anknytning till sin ägandes gård i stadens utkant. Den bristen har dock reparerats dubbelt av sentida namngivare. Efter gårdens äldre och officiella namn blev en gata kallad Egebytorpsvägen, och därefter fick den nya tillfartsvägen till gården från Linköpingsvägen namnet Egebylundsvägen efter den benämning som Cnattingius själv använde om sin egendom. Tidigare hade gården sin tillfart över järnvägsspåren, vinkelrätt från Kungsvägen strax väster om nuvarande Vifolkavallsvägen och rakt mot mangårdsbyggnaden. BN 1994-05-16 § 81. Q 401 Albacksvägen* 1972 — 595 50 M På hösten 1962 sattes punkt för Albackseländet, dvs riksettans olycksdrabbade passage under stambanan vid Albacken. Den smala, backiga och kraftigt vinklade underfarten lämnades för en trafikvänligare sträckning av E 4, som senare fick namnet Linköpingsvägen. Den ersatta delen av riksvägen förvandlades till namnlös lokalväg. Tio år senare gavs den på stadsarkitektens förslag namn efter det jordbruk – inom Norra Berga by – och den bebyggelsesamling av ursprungligen torp längs landsvägen, som båda blivit kallade Albacken. Detta ortnamn har också överförts på den stadsdel och det industriområde som genomkorsas av Albacksvägen. Medan vägen i dag löper ut på Vifolkavallsvägen, var den på riksettans tid en direkt fortsättning av Kungsvägen från centrum. SI skr 1972-04-28, KS 1972-08-02 § 329, KF 1972-08-22 § 224. Q 402 Spännarhemsvägen° 1979 — M Spännarhem är en bebyggelsesamling längs vägen till Sya i höjd med Vifolkavallen. Den tillhörde Mjölby by och hade karaktär av utjord men utgjorde senare en fristående fastighetsgruppering. Ortnamnet förekommer i äldre handlingar som Spännartomten och allra tidigast – i slutet av 1600-talet – Spinnetomten. När den befintliga väg, som går i halvcirkel från Albacksvägen och utgör en äldsta bevarad sträckning av riksettan, skulle namnges, föreslog NB att Spännarhem skulle inspirera. I KF ansåg Bengt Tägtström att vägen var belägen för långt från Spännarhems bebyggelse för att få namn därefter. På hans yrkande återremitterade fullmäktige ärendet till NB, vars nya förslag Egebytorpsvägen senare antogs. NB 1979-08-22 §§ 10–15, KS 1979-11-28 § 536, KF 1979-12-18 § 212, NB 1980-01-24 § 2, KS 1980-02-13 § 75, KF 1980-02-26 § 10. Q 403 Egebytorpsvägen* 1979 — 595 50 M En äldre sträckning av riksettan i Mjölbys östra utkant, som bildar en halvcirkel från Albacksvägen, var länge namnlös. Innan tätbebyggelsen nått området utgjorde västra halvan av vägavsnittet gräns mellan Spännarhem och Egebytorp, i östligaste delen av dessas respektive ägor. NB föreslog att gatunamn skulle ges efter det förra fastighetsnamnet – Spännarhemsvägen – men efter att KF återremitterat ärendet ändrade beredningen sig till det senare, som antogs av fullmäktige. Egebytorp blev efter ett nytt laga skifte namnet på delen söder om Svartån av Egeby by. Utan att fastighetsbeteckningen Egebytorp ändrades gav kronofogde Cnattingius sin egendom där namnet Egebylund. I och med att detta 1994 upptogs i ett gatunamn på infarten till gården från Linköpingsvägen, är en och samma gård förevigad i två olika gatunamn samtidigt: Egebytorpsvägen och Egebylundsvägen. Den närmaste anledningen till namnet Egebytorpsvägen var att ett torp på gårdens ägor, beläget intill vägen, också kallades Egebytorp. NB 1979-08-22 §§ 10–15, KS 1979-11-28 § 536, KF 1979-12-18 § 212, NB 1980-01-24 § 2, KS 1980-02-13 § 75, KF 1980-02-26 § 10. Q 404 Alsnäsvägen* 1979 — 595 50 M I samband med utbyggnad av ett litet område med villor längs två återvändsgator från Egebytorpsvägen gavs den ena namn efter den intilliggande lägenheten Alsnäs. NB 1979-08-22 §§ 10–15, KS 1979-11-28 § 536, KF 1979-12-18 § 212. Q 405 Steningevägen* 1979 — 595 50 M När ett mindre område inom stadsdelen Albacken planlades för ny småhusbebyggelse, bildades detta gatunamn efter namnet på lägenheten Steninge i gatans närhet. NB 1979-08-22 §§ 10–15, KS 1979-11-28 § 536, KF 1979-12-18 § 212. Mjölbys gatunamn genom tiderna. Mjölby, 1999. 208 sid, inb. ISBN 91-87784-10-6.	slekt.se/mjolby Start Mjölbyhistoria ➤ Start slekt.se ➤ © 2022 Per Andersson