Mjšlbyhistoria Den kungliga
kvarnbyn vid SvartŒn som fick jŠrnvŠg och blev sydvŠstra …stergštlands
centrum Per Anderssons
forskning och texter om Mjšlbys historia |
||||
|
||||
|
||||
|
||||
|
Mjšlbys gatunamn genom tiderna – P. Slomarp P 370 HultvŠgen*
1969 — 595 44 H I samband med
att SlomarpsomrŒdet exploaterades tillkom denna infartsvŠg, som bl a leder
vidare till Mjšlby sjukhem och den fšrutvarande mangŒrdsbyggnaden till
Slomarps sŠteri. Tidigare gick vŠgen till sŠteriet i form av en allŽ rakt ut
pŒ SkŠnningevŠgen. Gatunamnet Šr bildat efter ett lŠgenhetsnamn i nŠrheten. NB
1969-04-25 ¤ 3, BN 1969-05-07 ¤ 132, DK 1969-05-27 ¤ 482, SF 1969-06-23 ¤109. P 371 SkogssjšbadsvŠgen*
1980 — 595 44 H Den nuvarande
vŠgen frŒn SkŠnningevŠgen till Skogssjšbaden, som kan ses som en fortsŠttning
av GlaciŠrvŠgen, gavs flera Œr efter anlŠggandet det informativa namnet
SkogssjšbadsvŠgen. Det lokala uttalet Šr 'Skoschš-', medan vattendragets
officiella namnform pŒ bl a kartor Šr det fšr ortsborna frŠmmande
Skogsjšsjšn. I sitt Šldsta kŠnda belŠgg skrivs gŒrdsnamnet Scogxsio Œr 1344.
Till sprŒkformen skiljer sig Skogssjšbaden frŒn sin konstgjorda motsvarighet
Lundbybadet. Innan SkogssjšbadsvŠgen fanns gick vŠgen till badplatsen –
utan faststŠllt gatunamn – ned frŒn SkŠnningevŠgen ett stycke lŠngre
sšderut. €nnu tidigare tog man av redan mitt emot …jarsliden. NB
1980-05-07 ¤ 11, KS 1980-08-06 ¤ 310, KF 1980-08-26 ¤ 107. P 372 GlaciŠrvŠgen*
1969 — 595 44 H P 373 SnŠckvŠgen*
1969 — 595 44 H P 374 IshavsvŠgen*
1969 — 595 44 H P 375 MorŠnvŠgen*
1969 — 595 44 H P 376 LitorinavŠgen*
1969 — 595 44 H P 377 RavinvŠgen*
1969 — 595 44 H P 378 JškelvŠgen*
1972 — 595 44 H P 379 DeltavŠgen*
1969 — 595 44 H P 380 IsrandsvŠgen*
1969 — 595 44 H P 381 RŠfflevŠgen*
1969 — 595 44 H P 382 KvartŠrvŠgen*
1969 — 595 44 H P 383 EkbladsvŠgen*
1969 — 595 44 H P 384 FornsjšvŠgen*
1969 — 595 44 H P 385 GeologivŠgen*
1969 — 595 44 H P 386 GeologvŠgen¡
1969 — H P 387 GranitvŠgen*
1969 — 595 44 H P 388 GnejsvŠgen*
1969 — 595 44 H P 389 SkiffervŠgen*
1969 — 595 44 H P 390 SilurvŠgen*
1969 — 595 44 H P 391 BŠrnstensvŠgen*
1969 — 595 44 H P 392 KritvŠgen*
1969 — 595 44 H Alla de tjugo
gatorna i det omrŒde med enfamiljshus, som kallas Slomarp och bšrjade
bebyggas i slutet av 1960-talet, har namn pŒ temat geologi. Dessa gatunamn
utgšr den mest talrika motivkretsen fšr ett bebyggelseomrŒde i Mjšlby. Namnen
anspelar pŒ det omrŒde av geologiskt riksintresse som har sitt ursprung i
inlandsisens bortdragande och kallas Mjšlbydeltat. FramtrŠdande
naturhistoriska lŠmningar finns i SkogssjšomrŒdet i nŠrheten av Slomarp.
Gatunamnens fšrleder fšreter en stor blandning av geologiska termer och det
Šr svŒrt att upptŠcka nŒgon total logik i namnens geografiska fšrdelning och
gruppering inom bostadsomrŒdet. Till detta leder tvŒ infartsvŠgar frŒn
SkŠnningevŠgen. Namnet pŒ den norra av dem innehŒller en samlande benŠmning
fšr omrŒdets tema. NB och DK fšreslog GeologivŠgen. Under behandlingen i SF
framfšrde dock Bengt TŠgtstršm i stŠllet formen GeologvŠgen, som ocksŒ blev
fullmŠktiges beslut. I strid med detta har gatan i praktiken – sŒsom pŒ
kartor och namnskyltar – alltid kallats GeologivŠgen. Ingen fastighet
har emellertid gatunamnet i sin adress. I denna norra del av SlomarpsomrŒdet
finns gatunamn med bergarter: GranitvŠgen, GnejsvŠgen och SkiffervŠgen. DŠr
strŠcker sig ocksŒ BŠrnstensvŠgen, vars fšrled dock inte betecknar nŒgon
bergart, ordet till trots. Fšrdelade pŒ bŒde det norra och sšdra delomrŒdet
Šr namn med beteckningar pŒ epoker i jordens utvecklingshistoria: SilurvŠgen,
KritvŠgen och KvartŠrvŠgen. Till denna gruppering kan ocksŒ fšras
LitorinavŠgen, som syftar pŒ det skede i …stersjšns utveckling efter istiden
som kallas Litorinahavet, varav en vik nŒdde in till Mjšlbytrakten efter
isens avsmŠltning. Samma bakgrund kan SnŠckvŠgen antas ha: Litorina litorea
Šr namnet pŒ den strandsnŠcka varefter havet och epoken uppkallats. Den
moderna folketymologin har velat se ett samband mellan namnet LitorinavŠgen
och en av kommunens framtrŠdande politiker, centerpartisten och godsŠgaren
Sven Littorin (f 1925), men nŠr namnen antogs 1969 – fšre
kommunsammanlŠggningen – verkade denne fortfarande i SkŠnninge stad.
Olika geologiska formationer med ursprung i istiden Œterspeglas i fšljande
gatunamn: GlaciŠrvŠgen, IsrandsvŠgen, IshavsvŠgen, FornsjšvŠgen, DeltavŠgen,
RavinvŠgen, RŠfflevŠgen, MorŠnvŠgen samt det senare tillkomna JškelvŠgen.
Alla dessa Œterfinns i den sšdra delen av Slomarp, dŠr den fšrstnŠmnda Šr
matargata. RŠfflevŠgen syftar pŒ de rŠfflor eller repor i berggrunden som
uppkom nŠr inlandsisen drog bort, spŒr som ocksŒ utvisar isens fŠrdriktning.
Det osiktade och osorterade material som skrapades bort frŒn berggrunden av
isen har fŒtt sin hŒgkomst i MorŠnvŠgen. EkbladsvŠgen, som vid fšrsta
anblicken fšrefaller sakna geologisk anknytning, tillkom mot bakgrund av att
eken var ett av de fšrsta trŠdslagen att vandra in i omrŒdet efter isens
avsmŠltning. Den sydostligaste delen av SlomarpsomrŒdet var den sista att
bebyggas, och fšr det ŠndamŒlet beslutade KF att dels RavinvŠgen skulle tjŠna
som namn Šven pŒ den tidigare sŒ benŠmnda gatans nya och vinklade fšrlŠngning
i sšder, dels en ny gatan, ocksŒ den vinkelformad, skulle ges namnet
JškelvŠgen. NB
1969-04-25 ¤ 3, BN 1969-05-07 ¤ 132, DK 1969-05-27 ¤ 482, SF 1969-06-23 ¤109,
SI skr 1972-02-14, KS 1972-04-19 ¤ 203, KF 1972-05-23 ¤ 144. Mjšlbys gatunamn genom tiderna. Mjšlby, 1999. 208 sid, inb. ISBN 91-87784-10-6. |
|
slekt.se/mjolby Start Mjšlbyhistoria ➤ Start
slekt.se ➤ Kontakt ➤ ©
2022 Per Andersson |
|