Mjölbyhistoria Den kungliga kvarnbyn vid Svartån som fick järnväg och blev sydvästra Östergötlands centrum Per Anderssons forskning och texter om Mjölbys historia
	Mjölbys gatunamn genom tiderna – P. Slomarp P 370 Hultvägen* 1969 — 595 44 H I samband med att Slomarpsområdet exploaterades tillkom denna infartsväg, som bl a leder vidare till Mjölby sjukhem och den förutvarande mangårdsbyggnaden till Slomarps säteri. Tidigare gick vägen till säteriet i form av en allé rakt ut på Skänningevägen. Gatunamnet är bildat efter ett lägenhetsnamn i närheten. NB 1969-04-25 § 3, BN 1969-05-07 § 132, DK 1969-05-27 § 482, SF 1969-06-23 §109. P 371 Skogssjöbadsvägen* 1980 — 595 44 H Den nuvarande vägen från Skänningevägen till Skogssjöbaden, som kan ses som en fortsättning av Glaciärvägen, gavs flera år efter anläggandet det informativa namnet Skogssjöbadsvägen. Det lokala uttalet är 'Skoschö-', medan vattendragets officiella namnform på bl a kartor är det för ortsborna främmande Skogsjösjön. I sitt äldsta kända belägg skrivs gårdsnamnet Scogxsio år 1344. Till språkformen skiljer sig Skogssjöbaden från sin konstgjorda motsvarighet Lundbybadet. Innan Skogssjöbadsvägen fanns gick vägen till badplatsen – utan fastställt gatunamn – ned från Skänningevägen ett stycke längre söderut. Ännu tidigare tog man av redan mitt emot Öjarsliden. NB 1980-05-07 § 11, KS 1980-08-06 § 310, KF 1980-08-26 § 107. P 372 Glaciärvägen* 1969 — 595 44 H P 373 Snäckvägen* 1969 — 595 44 H P 374 Ishavsvägen* 1969 — 595 44 H P 375 Moränvägen* 1969 — 595 44 H P 376 Litorinavägen* 1969 — 595 44 H P 377 Ravinvägen* 1969 — 595 44 H P 378 Jökelvägen* 1972 — 595 44 H P 379 Deltavägen* 1969 — 595 44 H P 380 Israndsvägen* 1969 — 595 44 H P 381 Räfflevägen* 1969 — 595 44 H P 382 Kvartärvägen* 1969 — 595 44 H P 383 Ekbladsvägen* 1969 — 595 44 H P 384 Fornsjövägen* 1969 — 595 44 H P 385 Geologivägen* 1969 — 595 44 H P 386 Geologvägen° 1969 — H P 387 Granitvägen* 1969 — 595 44 H P 388 Gnejsvägen* 1969 — 595 44 H P 389 Skiffervägen* 1969 — 595 44 H P 390 Silurvägen* 1969 — 595 44 H P 391 Bärnstensvägen* 1969 — 595 44 H P 392 Kritvägen* 1969 — 595 44 H Alla de tjugo gatorna i det område med enfamiljshus, som kallas Slomarp och började bebyggas i slutet av 1960-talet, har namn på temat geologi. Dessa gatunamn utgör den mest talrika motivkretsen för ett bebyggelseområde i Mjölby. Namnen anspelar på det område av geologiskt riksintresse som har sitt ursprung i inlandsisens bortdragande och kallas Mjölbydeltat. Framträdande naturhistoriska lämningar finns i Skogssjöområdet i närheten av Slomarp. Gatunamnens förleder företer en stor blandning av geologiska termer och det är svårt att upptäcka någon total logik i namnens geografiska fördelning och gruppering inom bostadsområdet. Till detta leder två infartsvägar från Skänningevägen. Namnet på den norra av dem innehåller en samlande benämning för områdets tema. NB och DK föreslog Geologivägen. Under behandlingen i SF framförde dock Bengt Tägtström i stället formen Geologvägen, som också blev fullmäktiges beslut. I strid med detta har gatan i praktiken – såsom på kartor och namnskyltar – alltid kallats Geologivägen. Ingen fastighet har emellertid gatunamnet i sin adress. I denna norra del av Slomarpsområdet finns gatunamn med bergarter: Granitvägen, Gnejsvägen och Skiffervägen. Där sträcker sig också Bärnstensvägen, vars förled dock inte betecknar någon bergart, ordet till trots. Fördelade på både det norra och södra delområdet är namn med beteckningar på epoker i jordens utvecklingshistoria: Silurvägen, Kritvägen och Kvartärvägen. Till denna gruppering kan också föras Litorinavägen, som syftar på det skede i Östersjöns utveckling efter istiden som kallas Litorinahavet, varav en vik nådde in till Mjölbytrakten efter isens avsmältning. Samma bakgrund kan Snäckvägen antas ha: Litorina litorea är namnet på den strandsnäcka varefter havet och epoken uppkallats. Den moderna folketymologin har velat se ett samband mellan namnet Litorinavägen och en av kommunens framträdande politiker, centerpartisten och godsägaren Sven Littorin (f 1925), men när namnen antogs 1969 – före kommunsammanläggningen – verkade denne fortfarande i Skänninge stad. Olika geologiska formationer med ursprung i istiden återspeglas i följande gatunamn: Glaciärvägen, Israndsvägen, Ishavsvägen, Fornsjövägen, Deltavägen, Ravinvägen, Räfflevägen, Moränvägen samt det senare tillkomna Jökelvägen. Alla dessa återfinns i den södra delen av Slomarp, där den förstnämnda är matargata. Räfflevägen syftar på de räfflor eller repor i berggrunden som uppkom när inlandsisen drog bort, spår som också utvisar isens färdriktning. Det osiktade och osorterade material som skrapades bort från berggrunden av isen har fått sin hågkomst i Moränvägen. Ekbladsvägen, som vid första anblicken förefaller sakna geologisk anknytning, tillkom mot bakgrund av att eken var ett av de första trädslagen att vandra in i området efter isens avsmältning. Den sydostligaste delen av Slomarpsområdet var den sista att bebyggas, och för det ändamålet beslutade KF att dels Ravinvägen skulle tjäna som namn även på den tidigare så benämnda gatans nya och vinklade förlängning i söder, dels en ny gatan, också den vinkelformad, skulle ges namnet Jökelvägen. NB 1969-04-25 § 3, BN 1969-05-07 § 132, DK 1969-05-27 § 482, SF 1969-06-23 §109, SI skr 1972-02-14, KS 1972-04-19 § 203, KF 1972-05-23 § 144. Mjölbys gatunamn genom tiderna. Mjölby, 1999. 208 sid, inb. ISBN 91-87784-10-6.	slekt.se/mjolby Start Mjölbyhistoria ➤ Start slekt.se ➤ © 2022 Per Andersson