Mjšlbyhistoria

Den kungliga kvarnbyn vid SvartŒn som fick jŠrnvŠg och blev sydvŠstra …stergštlands centrum

Per Anderssons forskning och texter om Mjšlbys historia

 

 

 

 

 

Mjšlbys gatunamn genom tiderna – O. PrŠstgŒrdsgŠrdet och Egebybacken

 

O 346 Ekšgatan  1910 — M

Det sena 1800-talets kvarn- och jordŠgare i Mjšlby lŠt uppfšra nya och stŒndsmŠssiga bostŠder med distans till det Œlderdomliga gyttret i den egentliga kvarnbyn, dŠr respektive gŒrds byggningstomt av hŠvd legat. SŒ var fallet med patron Axel Svensson (1858–1939), en av Mjšlbykungen Carl Gšran Hagelins svŠrsšner. Svensson Šgde gŒrdar inom Sšrby, Lundby och Mjšlby byar och var en framtrŠdande kommunalman, bl a ledamot av kommunalnŠmnd och municipalnŠmnd, en av Mjšlby stads fšrsta rŒdmŠn samt landstingsman. Som residens byggde han den Šnnu bevarade Villa Ekš pŒ Mjšlby pilgŒrds mark. Efter den namngavs i 1913 Œrs stadsplan en tŠnkt gata med i stort sett samma strŠckning som dagens PrŠstgŒrdsliden, dock med infart frŒn SkŠnningevŠgen norr om Ekš. UngefŠr vid slutet av nuvarande PrŠstgŒrdsliden planerades en šppen plats, dŠr Gyldenklougatan skulle ansluta efter att frŒn Hogstagatan ha šverbryggat bŒde jŠrnvŠgen och Œn. FrŒn den korsningen fortsatte Ekšgatan till municipalsamhŠllets šstra grŠns. €ven om gatan aldrig blev anlagd enligt stadsplanen, anvŠndes gatunamnet som adress till nŒgra hus lŠngs den planerade strŠckningen. I stadsplanen 1934 ersattes Ekšgatan av Brunnsgatan.

BN 1910-10-03 ¤ 1, MS 1910-10-05 ¤ 4, BN 1910-10-19 ¤ 1, MS 1911-02-13 ¤ 2, BN 1911-11-22 ¤ 1.

 

O 347 Brunnsgatan  1927 — M

Med en belŠgenhet ungefŠr som Ekšgatan i 1913 Œrs stadsplan fšrekom i 1934 Œrs plan Brunnsgatan som huvudgata šver PrŠstgŒrdsgŠrdet. PŒ samma sŠtt som sin fšregŒngare sammanfšll Brunnsgatan med en liten stickvŠg frŒn SkŠnningevŠgen norr om Villa Ekš. Denna befintliga del av gatan ledde till fastigheterna bylund och Stršmmen. Anledningen till gatunamnet Šr en brunn, som uppges ha varit en hŠlsokŠlla, pŒ PrŠstgŒrdsgŠrdet. Flera ytterligare naturliga vattenhŒl fanns i Mjšlbys nŠrhet, t ex Starrbrunn i nŠrheten av Skyttegatan, KattkŠllan vid RingvŠgen och VinterkŠllan vid Eldslšsaleden.

NK skr 1927-03-21, BU 1927-04-04 ¤ 18, SF 1927-04-05 ¤ 34.

 

O 348 PrŠstgŒrdsliden* 1969 — 595 42 M

Allt ifrŒn Mjšlbys fšrsta stadsplan har ortens kommunalmŠn tŠnkt sig en exploatering av PrŠstgŒrdsgŠrdet, men fšrst i slutet av 1960-talet bšrjade omrŒdet bebyggas. Hela omrŒdet togs dŒ i ansprŒk fšr en enhetlig hyreshusbebyggelse lŠngs en enda gata, som fick namnet PrŠstgŒrdsliden. Fšrleden anspelar sjŠlvfallet pŒ markomrŒdet och pŒ prŠstgŒrden Duvelund dit detta hšrde. Mellan gŒrden och dess odlingsomrŒde pŒ andra sidan av SvartŒn ledde en nu riven trŠbro. Gatunamnets efterled anknyter till likartade namn, sŒsom SvartŒliden och Hšgliden. Ordet lid med betydelsen av backe eller sluttning fšrefaller emellertid mindre lŠmpat fšr PrŠstgŒrdsgŠrdets gata, som Šr en av Mjšlbys allra planaste. De bŒda andra nŠmnda liderna ocksŒ Šr behŠftade med samma "fel" men dŠr till fšljd av att respektive gatas ursprungliga strŠckning inte realiserades. Fšrklaringen i fallet PrŠstgŒrdsliden Šr att kommunalmŠnnen hade en medveten strŠvan att arbeta bort namnet PrŠstgŒrdsgŠrdet. Det enda gatunamn som stadsdelen fšrsŒgs med fick dŒ karaktŠren av omrŒdesnamn, och dess efterled formades till en anspelning pŒ den kraftiga sluttning i vars nedre del den enhetliga bebyggelsen uppfšrdes.

NB 1969-09-22 ¤ 4, BN 1969-10-01, DK 1969-10-14 ¤ 885, SF 1969-10-27 ¤ 178.

 

O 349 SvartŒgatan¡ 1910 — M

LŠngs SvartŒn, ungefŠr som en nu befintlig cykelvŠg mellan Œn och PrŠstgŒrdsliden, skulle enligt 1913 Œrs stadsplan anlŠggas en gata med namnet SvartŒgatan. I bŒde šster och vŠster avslutades gatan med en vinkel till Ekšgatan, PrŠstgŒrdsgŠrdets aldrig fullbordade huvudgata.

BN 1910-10-03 ¤ 1, MS 1910-10-05 ¤ 4, BN 1910-10-19 ¤ 1, MS 1911-02-13 ¤ 2, BN 1911-11-22 ¤ 1.

 

O 350 Hšgbyliden¡ 1910 — M

En av liderna i det aldrig fšrverkligade bebyggelseomrŒde, som i 1913 Œrs stadsplan var utritat pŒ PrŠstgŒrdsgŠrdet och sluttningen upp mot Egebybacken, gavs namn efter den Šnnu befintliga socken som lŒg nŠrmast Mjšlby by – och smŒningom skulle inkorporeras med Mjšlby stad. Hšgby nŠmns i bevarade skriftliga urkunder fšrsta gŒngen 1283 och skrivs dŒ pŒ samma sŠtt som i dag. Emellertid fšrekommer ortnamnet redan pŒ en runsten, som nu finns rest i parken till Hšgby prŠstgŒrd. Gatan till grannsocknens Šra tŠnktes slingra sig ned frŒn det vŠgskŠl vid Skeningegatan (SkŠnningevŠgen), dŠr Vetagatan (Egebygatan) bšrjade, och fortsŠtta till den planerade Ekšgatan, dvs PrŠstgŒrdslidens planerade fšregŒngare. I nŠsta stadsplan var Hšgbyliden ersatt med den delvis sammanfallande KŠllgatan.

BN 1910-10-03 ¤ 1, MS 1910-10-05 ¤ 4, BN 1910-10-19 ¤ 1, MS 1911-02-13 ¤ 2, BN 1911-11-22 ¤ 1.

 

O 351 KŠllgatan¡ 1927 — M

PŒ PrŠstgŒrdsgŠrdet fanns en av Mjšlbys flera naturliga brunnar. Vattnet i denna kŠlla ansŒgs ha lŠkande kraft, och dit kom mŠnniskor i bygden fšr att dricka brunn. HŠrefter uppkallades en av de planerade gatorna i 1934 Œrs stadsplan, en efterfšljare till den fšregŒende planens Hšgbyliden. Till skillnad frŒn denna skulle dock KŠllgatan – som aldrig blev utlagd – inte strŠcka sig Šnda upp till SkŠnningevŠgen utan ansluta till €ngsliden.

NK skr 1927-03-21, BU 1927-04-04 ¤ 18, SF 1927-04-05 ¤ 34.

 

O 352 Slomarpsliden¡ 1910 — M

En knutpunkt i gatunŠtet pŒ PrŠstgŒrdsgŠrdet, som 1913 Œrs stadsplan framstŠllde det, var en plan ungefŠr vid den nuvarande PrŠstgŒrdslidens slut. DŠrifrŒn utgick bl a Œt ena hŒllet en fšrbindelse šver Œn. I en annan riktning skulle man slingrande pŒ Slomarpsliden kunna ta sig upp till Egebybacken och det vŠgskŠl dŠr Vetagatan (nu Egebygatan) utgick frŒn Skeningegatan (SkŠnningevŠgen), fšr vidare fŠrd till exempelvis Slomarp. Detta ortnamn Šr kŠnt sedan 1440, dŒ det skrevs Slambatšrpe. I 1934 Œrs stadsplan efterfšljdes den aldrig utlagda Slomarpsliden delvis av €ngsliden.

BN 1910-10-03 ¤ 1, MS 1910-10-05 ¤ 4, BN 1910-10-19 ¤ 1, MS 1911-02-13 ¤ 2, BN 1911-11-22 ¤ 1.

 

O 353 Mjšlkullagatan  1910 — M

PŒ sluttningen frŒn Egebybacken ned mot PrŠstgŒrdsgŠrdet skulle enligt 1913 Œrs stadsplan Mjšlkullagatan – Šven formen Mjšlkullegatan fšrekommer – gŒ frŒn Sandgatans sydpunkt i sydvŠstlig riktning, ungefŠr parallellt med Vetagatan (Egebygatan), fšr anslutning till PrŠstgŒrdsgŠrdets planerade huvudgata, Ekšgatan. Ett mindre avsnitt av Mjšlkullagatan existerade i praktiken, och dŠr anvŠndes namnet som adress. Gatunamnet ŒtergŒr pŒ gŒrden Mjšlkulla – Œr 1684 omtalad som Mišhlekulla – som lŒg vid det nuvarande reningsverket fšr avloppsvatten vid Backgatans nedre slut. Av infšdda Šldre mjšlbybor uttalas ortnamnet med kort š-ljud. Den nordostligaste delen av Mjšlkullagatan efterfšljdes i 1934 Œrs stadsplan av den motsvarande delen av €ngsliden.

BN 1910-10-03 ¤ 1, MS 1910-10-05 ¤ 4, BN 1910-10-19 ¤ 1, MS 1911-02-13 ¤ 2, BN 1911-11-22 ¤ 1.

 

O 354 €ngsliden  1927 — M

Den i 1934 Œrs stadsplan fšrekommande €ngsliden motsvarades i den fšregŒende stadsplanen frŒn 1913 ungefŠr av den nordšstra delen av Mjšlkullagatan och den nordvŠstra delen av Slomarpsliden, dvs frŒn vŠgskŠlet av SkŠnningevŠgen och Egebygatan gŒende i en svŠng sšderut och dŠrefter parallellt med Egebygatan šsterut till Sandgatan. Varken de bŒda Šldre eller den yngre av gatorna blev utlagda enligt plan. Emellertid fšrekom under andra hŠlften av 1930-talet €ngsliden som adress pŒ en fastighet – Šven kallad Carlslund och med gatunumret 10 – vid korsningen mellan den planerade gatan och Runšgatan. PŒ platsen fšr €ngsliden fanns just dŠr en stig eller brukningsvŠg.

NK skr 1927-03-21, BU 1927-04-04 ¤ 18, SF 1927-04-05 ¤ 34.

O 355 Norra Stršmgatan¡ 1927 — M

Av de tvŒ Stršmsgatorna, som 1927 Œrs namnkommittŽ fšreslog pŒ vardera sidan Œn, avsŒgs den norra vara "den gata, som strŠcker sig frŒn Prestgatan utmed Œn Œt Elfkulla till". I šster planerades Norra Stršmgatan – SF Šndrade namnformen pŒ fšrslag av BU – mšta Backgatan, vilket dock aldrig fšrverkligades.

NK skr 1927-03-21, BU 1927-04-04 ¤ 18, SF 1927-04-05 ¤ 34.

 

O 356 …jebrovŠgen^ (1899) — M

LandsvŠgsfšrbindelsen mellan de bŒda kvarnbyarna Mjšlby och …jebro gick fšrr via den gata som i dag har namnet Egebygatan. En naturlig benŠmning pŒ denna var …jebrovŠgen. Detta Šr det Šldsta kŠnda av gatans olika namn, men det har aldrig haft officiell status. Andra namn pŒ gatan Šr SpŒngsholmsvŠgen, EgebyvŠgen, VetavŠgen och Vetagatan. I begreppet …jebrovŠgen innefattades ocksŒ den fortsŠttning mot …jebro som numera utgšr Vetagatans strŠckning šster om Egebygatan. SŒlunda talade BN sŒ sent som 1933 om "Vetagatan/…jebrovŠgen".

Handlingar angŒende byggnadsplan šfver Mjšlby stationssamhŠlle, upprŠttade Œr 1899, sid 54, 62, 64 ff; BN 1933-02-11.

 

O 357 SpŒngsholmsvŠgen^ —  M

Efter kyrkbyn, tingsplatsen och stationssamhŠllet Sya Šr SpŒngsholm den tŠtort som ligger nŠrmast Mjšlby. Vid SpŒngsholm, belŠget intill SvartŒn nedstršms frŒn Mjšlby, fanns en kvarn, som utvecklades till ett bruk med trŒd- och spiktillverkning. Till denna bruksort fŠrdades mjšlbyborna via nuvarande Egebygatan, som fšrr kallades SpŒngsholmsvŠgen, omvŠxlande med …jebrovŠgen, EgebyvŠgen, VetavŠgen och Vetagatan.

BKs register šver gatunamn.

 

O 358 EgebyvŠgen^ (1904) — M

Vid 1900-talets bšrjan, innan nŒgra gatunamn faststŠllts, anvŠndes EgebyvŠgen som benŠmning pŒ den gata – ursprungligen en del av landsvŠgen till Egeby, …jebro, Veta och SpŒngsholm – som senare officiellt skulle ges namnet Vetagatan och dŠrefter Egebygatan.

Fšrslag till Šndringar i stadsplan 1904-06-18.

 

O 359 Vetagatan (1)  1910 — M

Huvudgatan genom Egebybackens bebyggelseomrŒde utgšr den gamla landsvŠgen frŒn SkŠnningevŠgen mot Veta via Egeby. I 1913 Œrs stadsplan fick gatan sŒledes namnet Vetagatan, vilket i 1934 Œrs plan Šndrades till Egebygatan. De bŒda namnen fšrekommer ocksŒ senare respektive tidigare som officiell benŠmning pŒ var sin annan gata pŒ Egebybacken. Innan namnskicket stabiliserat sig fšrekom ocksŒ namnen EgebyvŠgen, …jebrovŠgen, SpŒngsholmsvŠgen och VetavŠgen fšr Egebybackens huvudstrŒk.

BN 1910-10-03 ¤ 1, MS 1910-10-05 ¤ 4, BN 1910-10-19 ¤ 1, MS 1911-02-13 ¤ 2, BN 1911-11-22 ¤ 1.

 

O 360 VetavŠgen^ (1912) — M

LandsvŠgen till Veta genom stadsdelen Egebybacken bar det officiella namnet Vetagatan innan detta Šndrades till Egebygatan. Under 1910-talet fšrekom dock namnet VetavŠgen pŒ en karta beskrivande samhŠllets faktiska bebyggelse. Under fšrutsŠttning att det inte Šr frŒga om en felskrivning, kan denna gata i likhet med andra som Šr spontant uppkomna ha haft denna av ortsbefolkningen anvŠnda beskrivande benŠmning – vŠgen till Veta – innan samhŠllet faststŠllde egentliga gatunamn. Denna vŠg hade i Šldre tid sŠrskild betydelse fšr mjšlbyborna, eftersom den ledde till deras tingsstŠlle vid Ljunga by i Veta socken.

BrandfšrsŠkringskarta šver Mjšlby municipalsamhŠlle 1912.

 

O 361 Egebygatan (2)* 1927 — 595 43 M

1934 Œrs stadsplan ersatte namnet Vetagatan med Egebygatan som benŠmning pŒ Egebybackens huvudgata, vilken inofficiellt ocksŒ kallades EgebyvŠgen, …jebrovŠgen, SpŒngsholmsvŠgen och VetavŠgen. Det nuvarande namnet hade dessfšrinnan betecknat dagens Runšgatan. I sšder hade Egebygatan tidigare fšrbindelse med SkŠnningevŠgen, men av trafiksŠkerhetsskŠl tillŒts dŠr nu endast cykeltrafik.

NK skr 1927-03-21, BU 1927-04-04 ¤ 18, SF 1927-04-05 ¤ 34.

 

O 362 Egebygatan (1)  1910 — M, H

Efter den gŒrd, pŒ vars utmarker huvuddelen av stadsdelen Egebybacken Šr anlagd, bar den nuvarande Runšgatan namnet Egebygatan fram till dess att detta genom 1934 Œrs stadsplan šverfšrdes pŒ den dittillsvarande Vetagatan.

BN 1910-10-03 ¤ 1, MS 1910-10-05 ¤ 4, BN 1910-10-19 ¤ 1, MS 1911-02-13 ¤ 2, BN 1911-11-22 ¤ 1.

 

O 363 Runšgatan* 1927 — 595 43 M, H

Den Šldsta av tvŠrgatorna pŒ Egebybacken gavs fšrst namnet Egebygatan, men detta Šndrades i 1934 Œrs stadsplan till Runšgatan. Vid gatans sšdra slut ligger ned mot Œn fastigheten Runš, som ursprungligen var grenadjŠrtorp fšr en av de tvŒ soldater som Egeby hšll vid StŒngebro kompani av Fšrsta livgrenadjŠrregementet. Kring de bŒda soldattorpen pŒ Egeby bys utmarker invid grŠnsen till Mjšlby by utbredde sig en torpbebyggelse som kom att bli stadsdelen Egebybacken. I nŠmnda stadsplan avsŒgs Runšgatan fortsŠtta ned till den planerade Brunnsgatan. Av de omfattande planerna fšr Egebybacken och PrŠstgŒrdsgŠrdet i var och en av stadsplanerna under 1900-talets fšrsta hŠlft blev dock sŒ gott som inget, och Šnnu i dag Šr Runšgatan sšder om Egebygatan oasfalterad.

NK skr 1927-03-21, BU 1927-04-04 ¤ 18, SF 1927-04-05 ¤ 34.

 

O 364 SŠtergatan* 1910 — 595 43 M, H

I det norra hšrnet av SŠtergatan och SkŠnningevŠgen ligger en fastighet med namnet SŠter, varefter gatan fick sitt namn redan vid municipalsamhŠllets fšrsta namngivning. Ibland ses namnet avvika frŒn den officiellt faststŠllda formen och i stŠllet skrivas SŠtersgatan, bl a i kyrkobokfšringen under vissa tider.

BN 1910-10-03 ¤ 1, MS 1910-10-05 ¤ 4, BN 1910-10-19 ¤ 1, MS 1911-02-13 ¤ 2, BN 1911-11-22 ¤ 1.

 

O 365 Sandgatan* 1910 — 595 43 M

Inte pŒ grund av sin Šnnu bevarade grusbelŠggning utan efter fastigheten Sandlyckan pŒ Sandgatans sšdra sida fick denna gata sitt namn i och med att stadsplanen faststŠlldes 1913. Gatan Šr en av dem som egentligen inte Šr anlagda – i bemŠrkelsen utlagda och belagda – utan bevarar den spontana karaktŠr som fšljt av att mŠnniskor anvŠnt sig av utrymmet mellan tomter fšr att ta sig fram. 1934 Œrs plan fšr stadsbebyggelsen fšreslog att Sandgatan skulle utstrŠckas till den planerade Norra Stršmgatan, men varken fšrlŠngningen eller den sistnŠmnda gatan kom till stŒnd. Sandgatans mest kŠnda invŒnare var SkŒnska Lasse, artisten Theodor Larsson (1880–1937), som kom till Mjšlby som mšbelsnickare 1904.

BN 1910-10-03 ¤ 1, MS 1910-10-05 ¤ 4, BN 1910-10-19 ¤ 1, MS 1911-02-13 ¤ 2, BN 1911-11-22 ¤ 1.

 

O 366 …jarsliden* 1910 — 595 43 M, H

Efterleden i namnet pŒ den lutande gatan gšr skŠl fšr sig, men vem den namngivande …jar var hšr till gatunamnshistoriens mysterier. En mšjlig fšrklaring Šr att Erik HŸbe, nŠr han 1910 uppgjorde sina namnfšrslag, hŠr hade det nŠrbelŠgna …jebro i tanken. …jarsliden var den sista tvŠrgatan till den vŠg som ledde frŒn Mjšlby till denna konkurrerande kvarnort nedstršms SvartŒn. Folketymologin talar om …jebro som …jars bro. I sjŠlva verket Šr dock fšrleden en bšjningsform av ordet š, som har sitt Šldsta belŠgg i ortnamnets skrivning Œr 1337: …iabro. Enligt 1913 Œrs stadsplan skulle …jarsliden fortsŠtta via Sandgatans sydspets till Ekšgatan, strax šster om en plan pŒ denna som var avsedd dŠr nu PrŠstgŒrdsliden slutar. Lika litet som detta fšrverkligades, drogs Sandgatan ned till den planerade Brunnsgatan, som 1934 Œrs stadsplan i sin tur skisserade.

BN 1910-10-03 ¤ 1, MS 1910-10-05 ¤ 4, BN 1910-10-19 ¤ 1, MS 1911-02-13 ¤ 2, BN 1911-11-22 ¤ 1.

 

O 367 Backgatan* 1932 — 595 43 M

Den backiga vŠgen frŒn Egebygatan till Vattenverket vid Mjšlkulla lŒg fšrst utanfšr stadsplanelagt omrŒde. €ven om 1934 Œrs stadsplan tŠnkte sig en anlagd gata med ungefŠr samma strŠckning, ned till den planerade Norra Stršmgatan, och gav den namnet Backgatan, fšrblev vŠgavsnittet i praktiken namnlšst till 1991. DŒ uppstod behov av ett gatunamn, varfšr NB tog upp frŒgan till behandling och konstaterade att gatans rŠtta namn var Backgatan. PŒ ett fšrslag till tomtindelning av kvarteret Lansen frŒn 1953 fšrekommer nŠmligen den felskrivna varianten BŠckgatan. Utan att nŒgonsin ha vare sig innefattats i namnbegreppet Backgatan eller fšrekommit i nŒgon stadsplan, fanns tidigare en smal fortsŠttning pŒ gatan frŒn Egebygatan till SkŠnningevŠgen, parallellt med och mellan …jarsliden och nuvarande Vetagatan. Gatunamnet fšrekom inte i det fšrslag som 1927 Œrs namnkommittŽ lade fram.

Karta 1932 infšr 1934 Œrs stadsplan, NB 1991-10-23 ¤ 6.

 

O 368 Vetagatan (2)* 1932 — 595 43 M, H

Namnet Vetagatan, som under 1913 Œrs stadsplan betecknat den nuvarande Egebygatan, togs genom 1934 Œrs stadsplan i ansprŒk fšr den nordligaste av tvŠrgatorna mellan SkŠnningevŠgen och Egebygatan. Den lades ut pŒ 1950-talet med rak fortsŠttning i vŠgen mot Egeby, …jebro, SpŒngsholm och Veta. Denna tillkommande del av Vetagatan var tidigare inbegripen i de olika Šldre namn som i folkmun anvŠndes om dagens Egebygatan: EgebyvŠgen, …jebrovŠgen, SpŒngsholmsvŠgen och VetavŠgen. I šster kom gatan att fšrlŠngas šver Œn och nŒ LinkšpingsvŠgen, efter att den landsvŠg som gjordes till namngiven gata tidigare hade svŠngt vinkelrŠtt norrut vid Egeby. VŠgavsnittet frŒn LinkšpingsvŠgen med bro šver Œn byggdes som en del i E 4 norr om Mjšlby, vilken šppnades 1963. NŠr senare denna fšrbifart fick sin fortsŠttning i den nyanlagda motorvŠgen till Mantorp, fšrenades Vetagatans fšrlŠngning vid Egeby med den švergivna delen av E 4 frŒn LinkšpingsvŠgen. Fšrst genom beslut 1983 blev Vetagatan namnet pŒ hela strŠckningen frŒn SkŠnningevŠgen till LinkšpingsvŠgen. Trots att den Šr en av Mjšlbys stšrre fšrbindelselŠnkar – och dessutom inte kantas av hus – har den behŒllit efterleden gata.

Karta 1932 infšr 1934 Œrs stadsplan, NB 1982-10-28 ¤¤ 12–15, KS 1982-12-15 ¤ 554, KF 1983-01-25 ¤ 2.

 

O 369 Florettgatan* 1986 — 595 43 M, H

Den enda gatan i Egeby industriomrŒde fick sitt namn genom att fšrst ett kvartersnamn, Floretten, genererades frŒn de intilliggande VŠrjan och Lansen och dŠrefter gatan uppkallades efter det nya kvarteret. Inom detta Šr gatan utlagd pŒ kvartersmark. Vid namnfrŒgans behandling hšjdes ršster bland kommunens fšrtroendevalda mot det tilltŠnkta namnets krigiska prŠgel. NBs och KFs beslut blev dock opŒverkade.

NB 1986-12-01 ¤ 20, KS 1987-01-14 ¤ 20, KF 1987-02-24 ¤ 24.

 

Mjšlbys gatunamn genom tiderna. Mjšlby, 1999. 208 sid, inb. ISBN 91-87784-10-6.

 

 

 

 

slekt.se/mjolby

Start Mjšlbyhistoria

Start slekt.se

Kontakt

© 2022 Per Andersson