Mjšlbyhistoria

Den kungliga kvarnbyn vid SvartŒn som fick jŠrnvŠg och blev sydvŠstra …stergštlands centrum

Per Anderssons forskning och texter om Mjšlbys historia

 

 

 

 

 

NŠr Mjšlbys gator fick namn

Den mycket kraftiga expansion, som Mjšlby erfarit efter jŠrnvŠgens tillkomst, har medfšrt att antalet gator i tŠtorten mŒngdubblats. En uppfattning om utvecklingen fŒr man av antalet fšr tillfŠllet namnbŠrande gator och torg (operationaliseringen undviker den grannlaga uppgiften att avgrŠnsa tŠtortens samtliga gatuenheter enligt nŒgon generell definition). Vid tiden fšr ikrafttrŠdandet av 1913 Œrs stadsplan under municipalsamhŠllets tid var antalet 32, om man medrŠknar GŠstistorget, Kyrktorget, Fisktorget och Kovallen. NŠr Mjšlby upphšjdes till stad 1920 hade antalet škat till 57 och 1935 till 84. Under tvŒ decennier dŠrefter var nettoškningen mycket liten, pŒ grund av dels svag expansion, dels upphšrande av nŒgra gator och šppna platser. FrŒn sŒlunda 90 namnbŠrare Œr 1955 skedde en betydligt stšrre škning fram till 1970, dŒ siffran var 148. TillvŠxten fortsatte och antalet uppgick 1980 till 206. Under den senaste 20-Œrsperioden har škningen Œter varit blygsam, innebŠrande att det 1999 finns 224 gator, vŠgar, grŠnder, torg, planer osv med egennamn.

1913 fanns, fšrutom de fyra nŠmnda šppna platserna, 28 utlagda gator med faststŠllda namn. Endast tio av dem bŠr i dag ofšrŠndrat samma namn. I 1913 Œrs uppsŠttning utgjordes nio gator av gamla vŠgar inom byn: Hogstagatan (nu KungsvŠgen vŠster om jŠrnvŠgen), Skeningegatan (SkŠnningevŠgen med sin Šldre strŠckning som nu Kanikegatan), Vetagatan (Egebygatan), SyaŠgen (KungsvŠgen šster om jŠrnvŠgen samt JŠrnvŠgsgatan till stationen), BockarpsvŠgen, VŠstra HargsvŠgen (VasavŠgen och HargsvŠgen), Sšrbygatan (SmŒlandsvŠgen med sin Šldre strŠckning som nu Jerikodalsgatan), Holmgatan (NorrgŒrdsgatan) och StrandvŠgen (Norra StrandvŠgen). DŠrtill hade tŠtorten hunnit byggas ut med fšljande anlagda gator: pŒ GravgŒrden Niklas Eskilsgatan (Parkgatan), Fšreningsgatan, S:t Persgatan (Sankt Persgatan) och Finnstugugatan (Finnstugatan), pŒ Munke- eller GŠstgivaregŒrden šster om jŠrnvŠgen Lagmansgatan, SšdergŒrdsgatan, Tingsgatan och Bondegatan samt vŠster dŠrom TrŠnggatan (Magasinsgatan), KlostergŒrdsgatan (Kyrkogatan), Stationsgatan (Fabriksgatan) och BurenskšldsvŠgen, pŒ Lundby by vid Egna hem StorgŒrdsgatan (Villagatan), Hantverkaregatan, GesŠllgatan och Kungshšgagatan (senare MŒrtensgatan och nu HŠlsogatan), pŒ Duvelunds och NorrgŒrdens marker Svartmansgatan (senare Kvarngatan och nu Axel TrŠffs gata) samt pŒ Egebybacken inom Egeby by Egebygatan (Runšgatan) och SŠtergatan.

Att ge gator och torg namn Šr inget tvŒng. Att sŒ ŠndŒ nŠstan alltid sker Šr ett uttryck fšr att det Šr praktiskt med sŒdana benŠmningar vid lŠgesangivelser i tŠtorten. De fšrsta gatunamnen hade formen av spontant tillkomna beskrivningar, informellt skapade och tagna i bruk av mŠnniskor som bodde och verkade pŒ platsen. Gatan som man fŠrdades fšr att komma till Bockarp kallades Bockarpsgatan, den fšrbi Logen David omtalades som Godtemplargatan, den stšrsta genom byn blev naturligt Storgatan, osv. NŠr Mjšlby bšrjade anta stadslika former och lokalsamhŠllets styre fick ansvar fšr att i stadsplanens form skapa ordning och reda i bebyggelsen, formaliserades ocksŒ gatunamnsgivningen. Allt sedan dess gŠllande praxis, att kommunen beslutar om denna och en del andra typer av ortnamn, Šr inte lagfŠst utan grundas pŒ sedvana och den ŠganderŠtt till namnbŠrarna som kommunen med tiden i allmŠnhet skaffat sig. I dag fŒr kommunen vid antagande av detaljplanen fšr ett omrŒde – stadsplanens efterfšljare – avgšra vem som skall ha rŠtten att ge gatunamn. Oftast behŒller kommunen sjŠlv denna, Šven dŒ vŠghŒllningen Šr privat. NŠr det gŠller kvarter, har kommunen en uttrycklig rŠtt och skyldighet enligt fastighetsregisterkungšrelsen att ge dem namn. Beslut om kommunnamn fattas enligt lag av regeringen, fšrsamlingsnamn av Kammarkollegiet och namn pŒ tŠtorter av LantmŠteriverket. Inte heller formerna fšr kommunens namngivning av gator Šr reglerade i lag eller fšrordning, annat Šn genom kommunallagens allmŠnna bestŠmmelser.

Det dršjde till 1910-talets mitt innan officiella gatunamn blev en realitet i Mjšlby. Adresser till fastigheter som avstyckats i den vŠxande tŠtorten angavs dessfšrinnan vanligen med vederbšrande gŒrd inom byn och tomtnummer, medan kvarnbyns gamla inrŠttningar sjŠlvfallet gick under sina inarbetade namn. Vissa nya byggnader och omrŒden hade egna namn, som anvŠndes Šven i adressammanhang, t ex Bankhuset, Villa Vik, Egna hem och StationsomrŒdet. Det Šldre adressbruket dršjde pŒ sina hŒll kvar Šnnu ett par decennier efter gatunamnens ikrafttrŠdande. Gatorna i periferibebyggelsen namngavs senare Šn i det centrala Mjšlby, i vissa fall fšrst pŒ 1970-talet, och dŠr bevarades dŠrfšr lŠngst adresser med omrŒdesnamn och tomtnummer, sŒsom Snippen 10, Ljungkullen 16 och Skogsudden 40.

FramvŠxten av Mjšlbys gatunamn kan indelas i sex faser, vardera representerande ett i genomsnitt ungefŠr tjugoŒrigt intervall. Fšre 1910 var i princip alla gatunamn spontant tillkomna utan kommunal inblandning. Den fšrsta officiella namngivningen av gator, liksom kvarter, i hela tŠtorten hŠnfšr sig till tiden 1910–1915 och var fšranledd av den stadsplan som blev faststŠlld 1913. ren 1927–1934 skedde en genomgripande reformering av stadens uppsŠttning av gatunamn med anledning av utarbetandet av en ny stadsplan. Till fšljd av denna fick en betydande del av gatorna se sina namn Šndrade. Perioderna 1939–1950 och 1979–1997 utgšr kompletterings- och justeringsfaser, dŒ relativt fŒ nya namn beslutades. DŠremellan utmŠrks Œren 1957–1978 av en kraftig expansion av tŠtorten och dŠrmed tillkomst av ungefŠr hŠlften av dagens gŠllande gatunamn. Av tabell 2 framgŒr antalet och andelen namn tillkomna i respektive fas av totalt 405 kŠnda gatunamn genom tiderna. Namnen Šr ocksŒ fšrdelade efter sin senast fšrvŠrvade status. Alla inofficiella gatunamn klassificeras som upphšrda, eftersom det numera i deras stŠlle finns kommunalt faststŠllda namn. Mšjligen fšrekommer dock enstaka Šldre mjšlbybor som alltjŠmt anvŠnder ett eller annat av de Šldre namnen, sŒsom Malmrothsbacken. De inofficiella namnens respektive uppkomst Šr svŒr att datera, men de anses genomgŒende hŠrršra frŒn tiden fšre den fšrsta officiella gatunamnsgivningens fšrslag 1910, Šven om det Šldsta skriftliga belŠgg som pŒtrŠffats Šr frŒn exempelvis 1911 eller 1912; fšrmodligen har namnen varit i bruk under lŒng tid dessfšrinnan. Ett starkt samband finns mellan gatunamnens och de korresponderande gatornas status; den vanligaste anledningen till att ett gatunamn inte realiserats Šr att gatan inte blivit utlagd, medan ett mindre antal namn fšrkastats under namngivningsprocessen. DŠremot kan endast ett fŒtal av de upphšrda namnen fšrklaras med att gatan inte lŠngre existerar. Merparten av namnen i denna kategori har i stŠllet fallit offer fšr namnbytesbeslut.

 

Tabell. Gatunamnens tillkomsttid och status

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

Tillkomsttid          Status                                                                                                         Totalt    

                          Inofficiella               Befintliga                 Upphšrda               Ej realiserade

                          Antal   Andel %       Antal   Andel %       Antal   Andel %       Antal   Andel %       Antal  Andel %

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

Fšre 1910                33       100,0            0          0,0            4          8,5            0          0,0           37         9,1

1910–1915                0          0,0           21          9,4           32         68,1           40         39,6           93        23,0

1927–1934                0          0,0           45         20,1            8         17,0           34         33,7           87        21,5

1939–1950                0          0,0           14          6,3            0          0,0            4          4,0           18         4,4

1957–1978                0          0,0         110         49,1            3          6,4           13         12,9         126        31,1

1979–1997                0          0,0           34         15,2            0          0,0           10          9,9           44        10,9

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

Summa                    33       100,0         224       100,0           47       100,0         101       100,0         405      100,0

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

 

€ven om de fšrsta uttryckligen faststŠllda gatunamnen i Mjšlby Šr de som ingŒr i 1913 Œrs stadsplan, fšrekommer redan i slutet av det fšregŒende seklet tre gatunamn pŒ nyanlagda gator i den "Plan šfver Byggnadstomter vid Mjšlby", som upprŠttades 1875 och reviderades 1897. Planen avsŒg Mjšlby munke-, mŒne- eller gŠstgivaregŒrds mark šster om Œn, som blev platsen fšr jŠrnvŠgsstationen. Namn fšrekommer pŒ fšljande av planens tiotalet gator: …stra JernvŠgsgatan (nuvarande JŠrnvŠgsgatan), Westra JernvŠgsgatan (Magasinsgatan) och gatan (BurenskšldsvŠgen). Den motsvarande planen frŒn 1884 fšr GravgŒrdens jord, som var nŠsta omrŒde att bebyggas, innehŒller dock inga namn pŒ de gator som dŠrigenom drogs upp mellan nuvarande KungsvŠgen och BockarpsvŠgen. I samband med ett fšrslag till stadsplaneŠndringar 1904 omtalas dock dŠr "den s k S:t Persgatan", vilket skulle kunna tyda pŒ nŒgon form av Šldre namngivning.

Detta "Fšrslag till Šndringar i stadsplan", som upprŠttades den 18 juni 1904, Šr en vŠrdefull kŠlla till kunskap om det inofficiella gatunamnsbruket. I planfšrslagets beskrivningar omnŠmns nŠmligen – utan att det Šr frŒga om att infšra nŒgra namn – flera benŠmningar pŒ gator eller vŠgar som av allt att dšma var i bruk bland mjšlbyborna: HogstavŠgen, VŠgen till Eksjš, SkeningevŠgen, Bockarpsgatan, EgebyvŠgen och HargsvŠgen, fšrutom den tidigare nŠmnda S:t Persgatan. I švrigt sker orienteringen i tŠtorten med hjŠlp av uttryck som Theorells tomt, Handlande Halls hus, Finnstugulyckan och KattkŠllejorden. I den stadsplan som vice kommissionslantmŠtaren Gustaf Wilhelm MŸntzing (1849– 1919), senare distriktslantmŠtare i …stergštlands lŠn, utarbetade infšr bildandet av Mjšlby municipalsamhŠlle fšrekommer visserligen inga gatunamn pŒ stadsplanekartan, men nŒgra av de sedan tidigare brukade gatu- och vŠgbenŠmningarna framskymtar i tillhšrande handlingar, bl a Stufrumsgatan, …jebrovŠgen och LinkšpingsvŠgen (Handlingar angŒende byggnadsplan šfver Mjšlby stationssamhŠlle, upprŠttade Œr 1899 och 1901). I en fšrslagsskiss frŒn 1909 fšr en del av Mjšlby gravgŒrds mark anges namnet pŒ den sistnŠmnda i stŠllet vara Linkšpingsgatan.

Den process, som ledde till faststŠllda namn pŒ municipalsamhŠllets alla gator, inleddes 1909 i och med att uppdraget att upprŠtta en ny stadsplan anfšrtroddes innehavaren av Kommunaltekniska byrŒn i Stockholm, civilingenjšr Nils Gellerstedt (1875–1961). Denne betecknas som en av de ledande fšretrŠdarna fšr det tidiga 1900-talets moderna, frŠmst tyskinspirerade samhŠllsplanering, och han vann priser i tŠvlingar i bŒde Sverige och utlandet. Han uppmŠrksammades bl a fšr sitt fšrslag till stadsplan fšr Australiens nya huvudstad Canberra 1911–1912. I Sverige utfšrde han stadsplanearbeten i mer Šn hundratalet stŠder och samhŠllen. 1910 framlade han ett stadsplanefšrslag fšr Mjšlby med en stor mŠngd nya gator inom samhŠllet. Han tog ocksŒ initiativet till att namnge sŒvŠl gator som kvarter. Uppgiften att utarbeta namnfšrslag šverlŠt han pŒ en medarbetare inom byrŒn, ingenjšr Erik HŸbe (1879–1963). Denne skulle frŒn 1921 till sin pensionering 1945 – dŒ med namnet Erik BŸlow HŸbe – komma att vara verksam som fšrste stadsingenjšr i Malmš och i den egenskapen namnge Œtskilliga av den stadens gator. Malmšs erkŠnsla fšr hans insatser kom till uttryck i en BŸlow HŸbes vŠg dŠrstŠdes.

UppsŠttningen av gatu- och kvartersnamn i Mjšlby utarbetade HŸbe under sommaren 1910. Fšr sitt uppdrag reste han till samhŠllet och anlŠnde fredagen den 17 juni. Redan den 26 juli šversŠnde Gellerstedt fšr municipalmŠnnens granskning det fšrslag som blev resultatet av HŸbes arbete. Vis av sin erfarenhet anmŠrkte han i fšljebrevet: "DŠremot bšr detta fšrslag ej utstŠllas fšr allmŠnheten, emedan i sŒ fall sŠkerligen en onšdigt vidlyftig diskussion skulle komma till stŒnd. Om icke KommunalnŠmnden [municipalnŠmnden torde avses, fšrf anm] anser sig kunna godkŠnna namnfšrslaget utan stŠmmans hšrande, mŒste det naturligtvis framlŠggas fšr stŠmman, men vore det vida bŠttre om detta kunde undvikas." Eftersom municipalnŠmndens protokoll och handlingar Šr fšrkomna fšr tiden 1910–1915, Šr mottagandet av fšrslaget i Mjšlby inte nŠrmare kŠnt. Det stŒr dock klart att de styrande hŠr hade ett šppnare demokratiskt sinnelag Šn vad som utmŠrkte Gellerstedts rŒd. ByggnadsnŠmnden fšreslog municipalstŠmman att godkŠnna namnsŠttningen, och stŠmman behandlade denna i samband med stadsplanefrŒgan den 5 oktober 1910: "Sedan dŠrefter ett fšrslag till namn Œ gator och kvarter inom det planlagda omrŒdet blivit upplŠst, uppdrog stŠmman Œt byggnadsnŠmnden att hŒlla detta fšrslag fšr allmŠnheten tillgŠngligt under 14 dagar och dŠrefter med ledning av eventuellt framstŠllda anmŠrkningar vidtaga de Šndringar av nŠmnda benŠmningar, som nŠmnden finner nšdiga och lŠmpliga, samt dŠrefter lŒta Œ stadsplanekartan inrita desamma." (BN 1910-09-16, BN 1910-10-03 ¤ 1, MS 1910-10-05 ¤ 4). Exakt tvŒ veckor senare sammantrŠdde byggnadsnŠmnden och Šndrade namnet pŒ fyra gator, efter fšrslag som inkommit frŒn allmŠnheten (BN 1910-10-19 ¤ 1). I bšrjan av 1911 beslutade stŠmman att framstŠlla till Kungl Maj:t om faststŠllelse av stadsplanen (MS 1911-02-13 ¤ 2). PŒ hšsten detta Œr fick byggnadsnŠmnden anledning att infšr faststŠllelsen bekrŠfta sin Šndring av tre av de reviderade gatunamnen, som inte tillrŠckligt tydligt framgŒtt av det ursprungliga protokollet (BN 1911-11-22 ¤ 1). Den kungliga sanktionen kom slutligen den 2 maj 1913, varefter byggnadsnŠmnden beslutade att fšrvara den faststŠllda stadsplanekartan sŠkert i …stergštlands Enskilda Bank (BN 1913-08-05 ¤¤ 5 och 6). Redan tvŒ och ett halvt Œr dessfšrinnan bšrjade gatunamnen anvŠndas i det kommunala planeringsarbetet, t ex vid upprŠttande av styckningsplaner och tomtindelningar.

HŸbes namngivning fick ett ekonomiskt efterspel, som framgŒr av en bevarad skriftvŠxling frŒn februari 1911 mellan Gellerstedt och byggnadsnŠmndens ordfšrande, grosshandlare Oscar Hall (1852–1947). Diskussionen gŠllde huruvida det ingick i arvodet fšr stadsplanefšrslaget att ocksŒ utarbeta namnfšrslagen. Det hela utmynnade i att Gellerstedt skickade en extra rŠkning till municipalsamhŠllet, och dŠrfšr Šr priset fšr Mjšlbys gatu- och kvartersnamn kŠnt: 300 kronor.

Ibruktagandet av de faststŠllda gatunamnen fšrefaller inte ha skett med nŒgon stšrre iver. Bl a lŠt gatunamnsskyltar som fullbordan av namngivningen vŠnta pŒ sig ett par Œr. SkyltfrŒgan aktualiserades 1914 av platsredaktšren fšr …stergštlands Folkblad, riksdagsman Axel Sterne (1878–1930), i municipalfullmŠktige, som inrŠttats Œret innan: "Herr Sterne vŠckte fšrslag om att Œ lŠmpliga platser inom samhŠllet anbringa skyltar med gatunamn och husnummer." (MF 1914-05-11 ¤ 8) €rendet behandlades vidare efter nyŒr men fick bordlŠggas pŒ grund av oenighet om skyltmaterialet: trŠ eller jŠrn (MF 1915-01-25 ¤ 3). Beslutet blev till sist att sŠtta upp skyltar av trŠ, vilket byggnadsnŠmnden fick i uppdrag att verkstŠlla (MF 1915-03-03 ¤ 3). NŒgot mŒste dock ha hŠnt pŒ vŠgen, ty det som sattes upp var emaljskyltar! De levererades av Sparkareds Emaljverk i Kinna, vars ombud i Mjšlby var den mŒngsysslande litteratšren, reservlšjtnanten, riksantikvarieombudet m m Alfred Brogren (1873– 1934). Skyltningen uppmŠrksammades av lokalpressen: "Gatuskyltar i Mjšlby ha nu bšrjat uppsŠttas, sŒ att snart fŒ innevŒnarna reda pŒ var de bo. [É] Gatuskyltarna bekostas av samhŠllet, men dŠremot fŒ husnumren betalas av husŠgarna. Det Šr att hoppas, att samtliga skola skyndsamt lŒta uppsŠtta dessa, vilka numer bli adressnumren och sŒledes ej bšra fšrvŠxlas med de nu anvŠnda tomtnumren. [É] Det Šr ju Œtskilliga, Šven gamla Mjšlbybor, som icke hava en aning om de fšr flera Œr tillbaka beslutade gatunamnen. Man kritiserar dŠrfšr en del namn, troligen i tanke att desamma bestŠmts i samband med beslutet om uppsŠttande av namnskyltarna, men sŒ Šr ingalunda fšrhŒllandet." (…stergštlands Folkblad 1915-05-17) Att de namn som gator fŒtt i folkmun nu mŒste lŠmna plats fšr de nytillkomna namnen, exemplifierade tidningen med att huvudgatan vŠster om jŠrnvŠgen, Storgatan, blivit Hogstagatan, Magasinsgatan TrŠnggatan och Godtemplargatan i stŠllet Niklas Eskilsgatan.

Bortsett frŒn ett namn som uppstod av misstag 1915 (BrageslŠttsgatan), tillkom efter 1913 inga nya gatunamn fšrrŠn i och med ikrafttrŠdandet av 1934 Œrs stadsplan. DŒ blev omdaningen desto stšrre av den under tvŒ decennier ofšrŠndrade namnfloran. Ett fšrsta initiativ till en namnšversyn togs 1920, dŒ stadsfullmŠktige gav byggnadsnŠmnden i uppdrag att utreda och komma med fšrslag fšr att "rŠtta vissa felstavade gatuskyltar jŠmte [vidta] Šndring av en del mindre tilltalande gatunamn" (SF 1920-09-11, BN 1920-10-07 ¤ 107). NŒgot resultat av detta uppdrag kan dock inte skšnjas i det kommunala kŠllmaterialet. Mšjligen lŠt man saken bero i avvaktan pŒ den stadsplanerevision som var i antŒgande. Initiativet till en sŒdan medfšrde besšk i Mjšlby den 11 och 12 oktober 1923 av den fšrra stadsplanens upphovsman, Nils Gellerstedt. Den 22 i samma mŒnad beslutade byggnadsnŠmnden att skriva kontrakt med Kommunaltekniska byrŒn om mŠtnings- och stadsplanearbete fšr tŠtortens utvidgning šsterut, och staden fick i februari 1924 det fšrslag som Gellerstedt utarbetat.

Ett Œr senare inkom Œtta fastighetsŠgare vid dŒvarande KattkŠllegatan, anfšrda av Eric Elmgren, med en skrivelse till staden, dŠr de fšreslog att deras gata skulle namnŠndras till FuruvŠgen. DŒ hade ocksŒ Gellerstedt gjort en framstŠllan om namnfrŒgan i allmŠnhet. Detta ledde byggnadsnŠmnden till stŠllningstagandet "att fullmŠktige mŒtte tillsŠtta en sŠrskild fšr uppdraget kvalificerad kommittŽ med uppdrag att inkomma med fšrslag till sŒvŠl šnskvŠrda fšrŠndringar Œ nu gŠllande gatu- och kvartersnamn, som ock namn Œ de nya gator och kvarter, som genom stadsplaneutvidgningen kan ifrŒgakomma" (BN 1925-03-13 ¤ 18). En kommittŽ utsŒgs, med kronofogde Jakob Cnattingius (1860–1937) som ordfšrande. …vriga ledamšter blev kvarnmŠstare August Linder (1863–1935), lŠroverksadjunkt Mauritz Brogren (1889–1939), redaktšr Robert Karlsson (1879–1964) samt den nŠmnde Eric Elmgren (1881–1960), folkskollŠrare och sedermera šverlŠrare och rektor. De kommitterade avgav sitt betŠnkande den 21 mars 1927 med de inledande orden: "Undertecknade, som af StadsfullmŠktige i Mjšlby erhŒllit i uppdrag att afgifva fšrslag dels till de namnŠndringar Œ gator, kvarter och allmŠnna platser Œ den nuvarande stadsplanen, hvilka synas behšfliga, dels ock till benŠmningar Œ de nya gator, kvarter och allmŠnna platser, hvilka finnas utlagda Œ den under utvidgning varande stadsplanen, fŒ hŠrmed fullgšra detta uppdrag och i sŒdant afseende fšreslŒ [É]". I stadsfullmŠktige mottogs det genomgripande fšrslaget vŠl. "Punktvis behandlat blev kommittŽbetŠnkandet till alla delar gillat med de av beredningsutskottet fšreslagna Šndringarna." Dessa var marginella: …stgštagatans Šndpunkt flyttades frŒn BockarpsvŠgen till Vifolkagatan, namnet Pumphusgatan byttes mot BlŒkullegrŠnd och Bragegatan mot BragegrŠnd, Norra och Sšdra Stršmsgatorna Šndrade stavning till utan bindande s, i Kittebrotstrappan ersattes o med Œ och slutligen tillades namnet Kummeltrappan. "Herr Ordfšrande anhšll att Œ stadsfullmŠktiges vŠgnar fŒ till kommitterade uttala sitt tack fšr det omsorgsfullt utfšrda arbetet." (BU 1927-04-04 ¤ 18, SF 1927-04-05 ¤ 34) Gemensamt fšr de fem herrarna i kommittŽn var ett lokalhistoriskt intresse och kunnande, vilket satte spŒr i namnfšrslaget. En del av ledamšterna fick sŠrskild utdelning av sitt deltagande i stadsplanearbetet. Elmgren fick i det nya gatunamnet Furugatan se sin och sina grannars šnskan nŠstan uppfylld. Cnattingius fick igenom namnet Fogdegatan till erinran om sitt eget kronofogdeŠmbete, men den avsedda gatan blev aldrig anlagd. I stŠllet dršjde bŒde hans och Linders belšning till 1950, dŒ de postumt hedrades med Fogdegatan respektive Lindergatan i varandras nŠrhet. Brogren, som Šven var kommunalrŒdman, hade genom deltagande i stadsplanearbetet ytterligare meriterat sig fšr att 1930 utnŠmnas till byggnadsnŠmndens ordfšrande.

ByggnadsnŠmnden fšreslog 1928 fullmŠktige att anta stadsplanefšrslaget, innehŒllande de beslutade nya namnen (BN 1928-12-01 ¤ 53). Det skulle dock dršja ytterligare drygt fem Œr innan stadsplanen till sist faststŠlldes av Kungl Maj:t den 13 april 1934. Under den tiden var planfšrslaget fšremŒl fšr synpunkter frŒn flera intressenter – bl a lŠnsarkitekten, Kungl Byggnadsstyrelsen och Kungl JŠrnvŠgsstyrelsen – och ett antal Šndringar vidtogs vid olika tidpunkter, de sista 1933. DŠrvid tillades ocksŒ nŒgra nya namn, som inte fšrekommer i nŒgra protokoll eller handlingar utan endast Šr inritade pŒ den karta som slutligen faststŠlldes. 1928 upprŠttade Gellerstedt ett fšrslag till styckningsplan – en fšrenklad planform – med en lŠngre gŒende utvidgning šsterut Šn vad som senare blev faststŠllt. NŒgra namn finns inte infšrda i denna plan, men av 1927 Œrs namnfšrslag, som enbart fšreligger i lšpande text, framgŒr att namnkommittŽn hade som utgŒngspunkt en karta av snarlik omfattning. Mellan styckningsplanen och 1932 Œrs nŒgorlunda slutgiltiga planfšrslag finns inga kartor bevarade, varfšr det rŒder osŠkerhet kring Šndringar i planfšrslaget som hŠnfšr sig till denna period.

Cnattingius och hans kommittŽkolleger orsakade inte endast namnŠndring av Œtskilliga gator i staden utan Šven ny numrering av fastigheterna lŠngs flera gator. I sitt betŠnkande till stadsfullmŠktige skrev kommittŽn: "Med afseende Œ numrering af stadens gator torde den regeln bšra fšljas att numreringen bšr bšrja frŒn den del af gatan, som utgŒr frŒn KungsvŠgen och som ligger stadens centrum nŠrmast, men att KungsvŠgen fŒr sina nummer frŒn nya stadsplanegrŠnsen i šster Œt staden till." Efter att stadsplanen vunnit laga kraft uppdrog byggnadsnŠmnden Œt tvŒ av sina ledamšter att "fšretaga den Šndring betrŠffande gatunumreringen, som pŒkallades med anledning av den nu faststŠllda stadsplanen" (BN 1934-10-13 ¤ 56). NŠmnden kunde knappt Œtta mŒnader senare konstatera att omnumreringen genomfšrts samt intog som bilaga till sitt protokoll en informativ šversŠttning frŒn gamla till nya adresser fšr alla beršrda fastigheter (BN 1935-07-06 ¤ 51). Bland Šndringarna mŠrks att Sšrbygatans numrering vŠndes nŠr namnet byttes mot SmŒlandsvŠgen, att nŒgra gator fick sin numrering fšrskjuten ett visst antal steg och att hšrntomter pŒ sina hŒll Šndrade adress frŒn den ena gatan till den andra, exempelvis jŠrnvŠgsbostŠderna GrŒbo med adress StjŠrngatan 2–4 som vid gatans namnbyte till RingvŠgen i stŠllet blev Bondegatan 20. Den princip som nu sedan lŠnge ligger till grund fšr gatunumreringen innebŠr att denna skall utgŒ frŒn Œn och – tvŠrtemot vad som Šr vanligast pŒ andra orter – ge tomterna pŒ vŠnster sida jŠmna nummer. Flera undantag finns dock, framfšr allt innebŠrande att numreringen i stŠllet sker med bšrjan vid gatans anslutning till en led eller annan stšrre gata.

En ytterligare konsekvens av den stora namnrevisionen var att flera, dock inte alla, fastigheter med omrŒdesnamn och tomtnummer som adress inordnades i systemet med gatunamn, t ex periferibebyggelsen i den norra utkanten av VŠstra Eldslšsa som fick namn som Floragatan och Gršnegatan.

Sedan namnen till 1934 Œrs stadsplan fixerats, fšljde ett kvartssekel dŒ endast drygt dussinet nya gatunamn tillkom. Mot slutet av 1950-talet inleddes en 30-Œrig expansionsperiod utan motstycke i Mjšlbys bebyggelsehistoria, varmed fšljde behov av en stor mŠngd nya gatunamn. Fšr ŠndamŒlet inrŠttade stadsfullmŠktige en "namnberedning med uppgift att inkomma med fšrslag till namn Œ kvarter, gator och torg m m" (DK 1958-12-05 ¤ 275, SF 1958-12-15 ¤ 154). Den skulle tilltrŠda vid ingŒngen av Œr 1959 och, till skillnad frŒn 1927 Œrs kommittŽ, vara kontinuerligt verksam. FrŒn namngivningsprocessen frikopplades dŠrmed byggnadsnŠmnden, som dittills varit beredande organ. Som ett uttryck fšr namnfrŒgornas dignitet valdes till ledamšter av namnberedningen ortens frŠmsta fšretrŠdare pŒ centrala omrŒden inom lokalsamhŠllet: politiken, stadsfšrvaltningen, kyrkan, pressen och rŠttsvŠsendet. Ordfšrande i namnberedningen var under hela dess existens – fram till stadens upphšrande 1970 – riksdagsman Nils Strandler (1892–1973), bitrŠdd av tvŒ opolitiska ledamšter, kommunalborgmŠstare Ragnar Bendt (1904–1981) och kontraktsprost Martin Leby (1898–1984). Den sistnŠmnde eftertrŠddes 1964 av redaktšr Wille Hammar (1912–1987), och efter Bendt fšljde 1968 hŠradshšvding Tage Silfverskišld (1909–1985). I likhet med 1927 Œrs mŠn representerade dessa fem herrar det litterata skiktet i samtidens Mjšlby.

NŠr Mjšlby kommun bildades 1971 Œterfanns ingen namnberedning i den kommunala organisationen. Under 1972 och 1973 hade dock kommunen att besluta om ett stšrre antal namn, bl a inom den nya stadsdelen Ryttarhagen. Det fšranledde den blivande riksdagsledamoten Marianne Karlsson i SkŠnninge att i en motion till kommunfullmŠktige den 25 juni 1974 fšreslŒ inrŠttande av en namnberedning. FullmŠktige beslutade enligt fšrslaget (KF 1974-10-29 ¤ 235), och en nyvald namnberedning hšll sitt fšrsta sammantrŠde den 5 februari 1975. Den nya ordningen fšr beredning av namnŠrenden innebar att namnberedningens fšrslag skulle remitteras till sŒvŠl byggnadsnŠmnden som kulturnŠmnden, innan Šrendet fšrdes vidare till kommunstyrelsen och slutligen kommunfullmŠktige. Efter fem Œrs tillŠmpning hemstŠllde namnberedningen 1980 hos fullmŠktige om Šndring i sin instruktion, sŒ att inhŠmtande av yttrande frŒn de bŒda facknŠmnderna inte lŠngre skulle vara obligatoriskt. Som skŠl angavs "att remissfšrfarandet Šr tungrott, tidskrŠvande och sŠllan fšranleder erinringar mot framlagda fšrslag". Kultur- och byggnadsnŠmnderna instŠmde, liksom kommunstyrelsen och fullmŠktige (NB 1980-01-24 ¤ 3, KS 1980-06-18 ¤ 269, KF 1980-08-26 ¤ 89).

Sedan kommunallagen givit varje kommun betydligt stšrre frihet Šn tidigare att utforma sin egen organisation, avskaffades namnberedningen i och med utgŒngen av 1991. Det skedde samtidigt som fullmŠktiges beslutanderŠtt i namngivningsfrŒgor delegerades till byggnadsnŠmnden vid genomfšrandet av den nya organisation som blev kallad Modell Mjšlby. Fšrslaget framlades formellt av budgetberedningen, som konstaterade att dŠrmed det Œrliga anslaget till namnberedningen sparades in (KF 1991-11-28 ¤ 143). Enligt ¤ 2 i Reglemente fšr byggnadsnŠmnden i Mjšlby kommun skall nŠmnden "ansvara fšr adressŠttningen inom planlagda omrŒden och i švrigt dŠr adresser erfordras" (KF 1992-12-15 ¤ 145). FšrŠndringen av namnfrŒgornas hantering och tillhšrighet hade fšregŒtts av ett par debatter i fullmŠktige – i anslutning till sakbehandlingen av namnŠrenden – om huruvida namnfrŒgor verkligen var av sŒdan rang att de borde behandlas i kommunens hšgsta beslutande organ. Vid det ena tillfŠllet deltog Curt Karlsson, Arne Setterberg och Ingmar Albin (KF 1990-11-23 ¤ 144) och vid det andra Œnyo de bŒda fšrstnŠmnda (KF 1991-09-24 ¤ 115).

Inom en mŒnad efter att namnberedningen upphšrt beslutade byggnadsnŠmnden att inrŠtta en tredje permanent namnberedning, denna gŒng bestŒende av nŠmndens Šrendeberedning: ordfšranden, andre vice ordfšranden och mŠtningschefen, numera byggnadschefen (BN 1992-01-27 ¤ 29).

Bortsett frŒn namngivningen 1978 av tŠtortens senast tillkomna stšrre bostadsomrŒde, utefter Eldslšsaleden, handlade 1975–1991 Œrs namnberedning endast ett mindre antal Šrenden avseende Mjšlby tŠtort. Beredningen utmŠrks av pŒfallande korta mandatperioder fšr merparten av medlemmarna. TvŒ undantag Šr adjunkt Gustav Josefsson (f 1935), som under lŠngre tid Šn nŒgon annan var ordfšrande 1980–1988 och vice ordfšrande de tvŒ Œren dessfšrinnan, och fru Karin TŠgstršm (f 1923), som var suppleant under beredningens hela tillvaro och vars man, kommunalrŒdet Bengt TŠgtstršm (f 1923), ocksŒ var engagerad i namnfrŒgorna, bl a som stads- och kommunfullmŠktig. Rekryteringsbasen fšr denna namnberedning skilde sig frŒn sin nŠrmaste fšregŒngare och 1927 Œrs kommittŽ, Šven om borgmŠstare Bendt Œterkom, dock endast som suppleant och fšr en del av det fšrsta verksamhetsŒret. NŒgra representanter fšr det lokalhistoriska intresset invaldes emellertid, fšr centralortens del Mjšlby hembygdsfšrenings ordfšrande, frisšrmŠstare Frank HŠger (1922–1978), som var vice ordfšrande 1975–1976 och ordfšrande 1977. Antalet namnŠrenden har varit fortsatt litet efter att byggnadsnŠmndens namnberedning švertog ansvaret. Fšr den senaste namngivningen har denna konsulterat lokalhistorisk sakkunskap inom Mjšlbyhistoriska sŠllskapet.

Ett betydande faktiskt inflytande pŒ namngivningen har av allt att dšma utšvats av de kommunala chefstjŠnstemŠnnen med ansvar fšr namnfrŒgor. Den fšrste i raden av endast tre personer med denna roll var stadsingenjšr Axel Linhardt (1909–1980). Han tilltrŠdde sin nyinrŠttade tjŠnst den 1 maj 1938, innan namngivningen Œter bšrjade ta fart efter den stiltje som rŒtt sedan tillkomsten av 1934 Œrs stadsplan. Under Linhardts Šmbetstid, som varade till 1974, tillkom en mycket stor del av Mjšlbys gatunamn. Road av namnfrŒgorna Šgnade han stort intresse Œt att utarbeta vŠlgrundade namnfšrslag. Han Šr upphovsman till merparten av de gatunamn som tillkom under hans drygt tre och ett halvt decennium i stadens tjŠnst, Šven Œren 1959–1970 dŒ han delade fšrslagsmakten med namnberedningen. Inom denna fanns under det fšrsta decenniet Ragnar Bendt, och det lŠr mellan dessa bŒda hšgsta tjŠnstemŠn i staden – borgmŠstaren och stadsingenjšren – ha fšrsiggŒtt en tŠvlan om inflytandet šver de hšgt ansedda namnfrŒgorna. Samtidigt som den nya namnberedningen tilltrŠdde švertogs namnfrŒgorna av stadsarkitekten Leif Hildeberg (f 1938) fšr Œren 1975–1978. Ansvarig tjŠnsteman sedan 1979 Šr byggnadschefen, tidigare mŠtningschefen, Lars Forsberg (f 1941), som deltagit i namnberedningarnas arbete allt sedan 1975.

Fšr det enskilda gatunamnet tar namngivningsprocessen sin bšrjan med att det fšreligger nŒgon av flera tŠnkbara anledningar att ge namn. I allmŠnhet Šr det frŒn bšrjan kŠnt vilken befintlig eller planerad gata som namnet skall ŒsŠttas, men sŒ behšver inte vara fallet. Fšr att komma fram till ett lŠmpligt namn fšretas en mer eller mindre omfattande utredning av beredande tjŠnsteman, fšrtroendevalda eller dem i fšrening. Ett formellt fšrslag framlŠggs av den person eller det organ som ansvarar fšr beredning av namnfrŒgor – vid olika tider en utredningsman, en fšrslagskommittŽ, byggnadsnŠmnden, stadsingenjšren eller stadens, kommunens respektive byggnadsnŠmndens namnberedning. Slutlig mottagare av fšrslaget Šr det beslutande organet, dvs i seklets bšrjan municipalstŠmman, frŒn 1913 municipal-, stads- respektive kommunfullmŠktige samt frŒn 1992 byggnadsnŠmnden. I beslutsfšrsamlingen kan fšlja en politisk debatt, som till och med 1991 var offentlig men som inte refererades i sak i fullmŠktiges protokoll, med undantag fšr framstŠllda yrkanden. Det hšrde dock till undantagen att fullmŠktige debatterade namnfrŒgor. I nŠsta steg fšljer stŠmmans, fullmŠktiges respektive nŠmndens stŠllningstagande, som i de allra flesta fall inneburit att fšrslaget antagits. Vid enstaka tillfŠllen har man i stŠllet beslutat att anta ett alternativt namn som framfšrts under mštet eller att Œterfšrvisa Šrendet fšr fšrnyad beredning. Medborgarnas mšjlighet att genom kommunalbesvŠr šverklaga ett namnbeslut har aldrig utnyttjats. Sedan beslutet vunnit laga kraft och den aktuella gatan blivit utlagd avslutas namngivningsprocessen med att gatunamnsskyltar sŠtts upp och namnet tas i bruk, bl a i adresser. I en del fall har processen med tiden Œterupptagits i det att gatunamnets giltighet omdefinierats eller till och med slutligen avskaffats.

NŠr det gŠller ett mindre antal namn pŒ befintliga gator har namngivningen avstannat efter att antagningsbeslutet fattats. I rŠttslig mening existerar en gata med det ifrŒgavarande namnet, dock utan att det brukas eller ens Šr kŠnt av mŠnniskor i omrŒdet. Av sŒdana slumrande gatunamn har bl a fšljande vŠckts till liv, Œtskilliga Œr efter sin formella fšdelse, fšr att placeras pŒ namnskyltar och kartor: Backgatan, Gustaf Emils grŠnd, Nygatan, Kummeltrappan och SkolgŒngen. De tre senare ŒterupptŠcktes 1998 i samband med historieskrivningen kring Mjšlbys gatunamn och Œterfinns nu pŒ stadskartan.

Medborgarinflytande och šppenhet har i flera avseenden prŠglat namngivningen av Mjšlbys gator, Šven utšver de fšrhŒllanden att namnbeslut fattats av folkvalda politiker och att dessfšrinnan ortsborna sjŠlva valde vad de ville kalla sina gator och vŠgar. MunicipalstŠmmans beslut att efterhšra allmŠnhetens uppfattning om 1910 Œrs fšrslag Šr ett fšrsta tydligt exempel, som ocksŒ visar att mšjligheten till pŒverkan varit reell. Att demokrati rymmer ett ansvar fšr medborgarna att anvŠnda sin mšjlighet till delaktighet och att sŒ inte alltid sker, Šr de kritiska ršsterna vid skyltuppsŠttningen 1915 exempel pŒ. Det Šr inte kŠnt vilka reaktioner de Šnnu talrikare namnbytena i 1934 Œrs stadsplan medfšrde. 1979 invŠnde, utan framgŒng, hyresgŠster lŠngs SkattegŒrdsgatan mot att deras gata bytt till det tredje namnet pŒ tio Œr. Det finns dock Œtminstone tre ytterligare fall dŠr boende genom fšrslag, klagomŒl eller protester lyckats fšrŠndra tidigare fattade beslut: KattkŠllegatan–Furugatan, GravgŒrdsgatan–Edlundsgatan och TjŠdervŠgen–FŒgelgatan. €ven det allra senast tillkomna av Mjšlbys gatunamn, GymnasievŠgen, antogs – infšr den intilliggande Kungshšgaskolans 25-Œrsjubileum 1997 – pŒ fšrslag av en utomstŒende, gymnasieskolans rektor. Beslutsfattarna i namnŠrenden har dŠremot avvisat fšrslag grundade pŒ privata sŠrintressen, sŒsom propŒer 1990 och 1995 i en annan del av kommunen om att fŒ det egna familjenamnet upptaget i ett gatunamn. Att privata inslag ŠndŒ kan fšrekomma i ortnamnsgivningen visar det udda exemplet Kungsporten. Detta namn var ursprungligen ett arbetsnamn, som anvŠndes av det fšretag som projekterade den nya jŠrnvŠgsundergŒngen. Namnet spreds pŒ orten och bedšmdes till sist vara svŒrt att ersŠtta, varfšr byggnadsnŠmnden beslutade anta det som officiellt namn.

Efter gatunamnens olika tillkomstsammanhang kan namnbestŒndet uppdelas pŒ en Šldre del med namn framvuxna genom ett spontant bruk som vunnit hŠvd och en yngre och betydligt stšrre del med kommunalt beslutade namn. Bland de senare finns flera olika anledningar till att namnfšrslag utarbetats och eventuellt senare antagits. Majoriteten av de antagna namnen eller nŠrmare tvŒ tredjedelar av samtliga namn har tillkommit i samband med att gatan i frŒga avsetts bli anlagd. Denna namngivning Šr koncentrerad till de tvŒ generella stadsplanerna 1913 och 1934 samt till tŠtortens stora utbyggnad under efterkrigstiden. Under detta skede anlades omrŒden enligt efter hand upprŠttade partiella stadsplaner och antogs tillhšrande namn genom sŠrskilda fullmŠktigebeslut. Eftersom stora delar av de lŒngtgŒende avsikterna fšr bebyggelsens expansion i 1913 respektive 1934 Œrs planer aldrig realiserades, innehŒller dessa mŒnga namn som aldrig nŒdde lŠngre Šn planstadiet. Namnen inritades pŒ plankartan och antogs samtidigt som stadsplanen. Genom den fšrsta av de bŒda generella planerna namngavs ocksŒ i princip alla befintliga gator, eftersom formella gatunamn dŒ saknades. Senare har kompletterande namngivning av existerande gator utan officiellt namn skett efter hand, framfšr allt i utmarksomrŒden. Ett fŒtal namn har tillkommit pŒ grund av fšrŠndring av gators strŠckning, karaktŠr eller definition, sŒsom BryggargrŠnd (avkortning av Bryggaregatan), Ryttarhagsleden (infšr RyttarhagsvŠgens utvidgning till att bli del av ringled), KungsvŠgen (sammanlŠggning av Hogstagatan och del av SyavŠgen) samt Norra och Sšdra StrandvŠgen (anpassning till en faktisk uppdelning av StrandvŠgen). Namnbyten utan nŒgon fšrŠndring av gatorna skedde i stor omfattning genom namnšversynen med anledning av 1934 Œrs stadsplan. SkŠlen till att vissa namn dŒ ersattes och andra inte Šr endast fragmentariskt kŠnda, och ett mŒtt av godtycke kan inte uteslutas. De fŒ rena namnbyten som genomfšrts hŠrefter har dŠremot alla en uttalad anledning som grund.

 

Tabell. Tillkomstanledningar

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

Tillkomstanledning      Tillkomsttid                                                                                                  Totalt

                               Fšre 1910     1910–1915    1927–1934    1939–1950    1957–1978    1979–1997

                               Antal       %  Antal       %   Antal       %   Antal       %  Antal       %  Antal       %   Antal      %

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

Spontant uppkommet      33    89,2        0     0,0        0     0,0        0     0,0        0      0,0        0     0,0      33    8,1

    namnbruk

NyanlŠggning av gata         4    10,8      55    59,1      54    62,1      12    66,7    102    81,0      20    45,5     247   61,0

Namngivning av               0      0,0      37    39,8        6     6,9        5    27,8      15    11,9      14    31,8      77   19,0

    befintlig gata utan

    officiellt namn

FšrŠndring av gatas           0      0,0        0     0,0        6     6,9        0     0,0        7      5,6        7    15,9      20    4,9

    strŠckning, karaktŠr

    eller definition

Namnbyte pŒ                  0      0,0        1     1,1      21    24,1        1     5,6        2      1,6        3     6,8      28    6,9

    ofšrŠndrad gata

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

Summa                        37  100,0      93  100,0      87  100,0      18  100,0    126  100,0      44  100,0     405 100,0

––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

 

Som tidigare exemplifierats, kan initiativet till att Šndra eller lŠgga till namn komma frŒn allmŠnheten. Uppdelningen pŒ …stra och VŠstra RingvŠgen respektive Norra och Sšdra StrandvŠgen representerar en snarlik typ av fall, dŠr namngivningsprocessen startats genom att nŒgon som yrkesmŠssigt brukar gatunamnen – t ex Posten, ett godstransportfšretag, taxi eller lokaltrafiken – pŒtalar en brist.

Fšr att bl a utryckningsfordon inte skall riskera att feldestineras, finns en ambition att tvŒ eller flera gator i samma kommun inte skall bŠra identiska eller fšrvŠxlingsbara namn. I samband med sammanlŠggningen till Mjšlby kommun ersattes av den anledningen inga namn i centralorten men vŠl i bl a VŠderstad, dŠr exempelvis Industrigatan blev HavrevŠgen och Villagatan VidevŠgen fšr att undvika fšrvŠxling med respektive namne i Mjšlby. DŠremot kvarstod FolkungavŠgen i VŠderstad och VifolkavŠgen i Mantorp, trots likheten med Vifolkagatan och Folkungagatan i Mjšlby. Att respektive fšrutvarande kommuncentrum skulle fŒ behŒlla en gata med den upphšrda kommunens namn, ansŒgs vŠga tyngre Šn risken fšr sammanblandning.

Gatunamnsgivningen har definitionsenligt inskrŠnkt sig till tŠtortsbebyggelsen. Ett fšrslag frŒn grannkommunen Vadstena om att namnsŠtta Šven landsvŠgar, vilket 1985 sŠndes pŒ remiss till Mjšlby, avvisades av namnberedningen hŠr (NB 1985-09-17 ¤ 3).

 

Mjšlbys gatunamn genom tiderna. Mjšlby, 1999. 208 sid, inb. ISBN 91-87784-10-6.

 

 

 

 

slekt.se/mjolby

Start Mjšlbyhistoria

Start slekt.se

Kontakt

© 2022 Per Andersson