Mjölbyhistoria Den kungliga kvarnbyn vid Svartån som fick järnväg och blev sydvästra Östergötlands centrum Per Anderssons forskning och texter om Mjölbys historia
	Mjölbys gatunamn genom tiderna – N. Lundby, Sörby, Skrukeby och Hulje industriområden N 330 Svarvargatan* 1964 — 595 35 S, V Svarvargatan tillkom 1964 som en lokalgata inom Lundby industriområde men har efter hand utvecklats till en av tätortens stora trafikleder. Den utgick först från Hallevadsgatan, som då fortsatte norrut i en båge till Smålandsvägen, och drogs med tiden förbi Svänggatan och anslöts rätvinkligt till Dag Hammarskjölds gata, mellan Ekgatan och Birgittagatan. Denna anslutning togs bort när Svarvargatan förlängdes till den nya Ryttarhagsleden. I dag är Svarvargatans västliga slutpunkt rondellen söder om den nya planskilda korsningen mellan E 4 och riksväg 32, och den har således inkorporerat en del av Sågverksgatan. För trafik på E 4 söderifrån är Svarvargatan numera infartsled till centrala Mjölby. I öster utsträcktes gatan 1979 till Smålandsvägen för att där övergå i den samtidigt förlängda Järnvägsgatan. Under en kortare period tjänade Svarvargatan som riksväg 32, mellan i söder Smålandsvägen och i norr Ryttarhagsleden, innan denna hunnit förlängas till Smålandsvägens nya sydpunkt. NB skr 1964-08-28, DK 1964-10-01 § 292, SF 1964-10-19 § 170, NB 1979-01-25 § 5, KS 1979-04-04 § 148, KF 1979-04-24 § 65. N 331 Hallevadsgatan* 1962 — 595 35 S, V Den första gatan som anlades på Lundby industriområde var Hallevadsgatan. Den bestod först av den nuvarande gatusträckan längs med Smålandsvägen och hade tillfart från denna, norr om Svarvargatans nuvarande ändpunkt i öster. I och med att Svargargatan fick karaktären av större trafikled ändrades Hallevadsgatans sträckning till att utgå från den. Efter hand som industriområdet byggdes ut förlängdes gatan – vinkelrätt från sin sydspets – västerut, där den slutligen nått Truckgatan. Med samma början vid Smålandsvägen som ursprungligen Hallevadsgatan sträckte sig den gamla grusvägen till Hallevadet i västlig riktning snett över industriområdet. Vägen bevarades längst som en diagonal i det kvarter som rymmer Lundbyskolan. Gatunamnet Hallevadsgatan anknyter till jord- och skogsbruksfastigheten Hallevadet i Högby (ursprungligen Västra Skrukeby) socken, dit Hallevadsvägen ledde. NB motiverade namnvalet med att det "liksom en del andra gatunamn å Lundbyområdet har historisk anknytning till området". NB skr 1962-01-25, DK 1962-02-09 § 70, SF 1962-02-19 § 36. N 332 Svänggatan* 1962 — 595 35 S Svänggatan fick sitt namn efter sträckningen "runt omkring kv[arteret] Borret", med vinkelräta "svängar" från en raksträcka till nästa. Ursprungligen utgjordes gatan av en U-formad sträckning på södra sidan av Hallevadsgatan. Därutöver inbegreps fortsättningen söderut från gatans sydöstra hörn till Hästholmsbanan. Invid järnvägen fanns först en vändplan, men när Sörby industriområde exploaterades fick gatan en fortsättning söderut över banan. Den sträckningen blev senare Transformatorgatan. Dessförinnan hade 1964 Svänggatans västra arm förlängts norrut från Hallevadsgatan till Svarvargatan. NB skr 1962-01-25, DK 1962-02-09 § 70, SF 1962-02-19 § 36, NB skr 1964-08-28, DK 1964-10-01 § 292, SF 1964-10-19 § 170. N 333 Transformatorgatan* 1974 — 595 35 S I samband med stadsplaneläggningen av Sörby industriområde gavs 1974 gatan mellan Hästholmsbanan och riksväg 32 namnet Transformatorgatan. Grunden för denna gata var dels norrifrån en fortsättning på Svänggatan, dels i söder ett öst-västligt avsnitt av den gamla grusvägen från Sörby till Miskarp. Från mötet mellan dessa båda delar fortsatte vägen till Miskarp, innan riksväg 32 fick sin nuvarande sträckning väster om Mjölby. I norr betraktades gatan tidigare som en fortsättning på Svänggatan. Denna avsågs dock stängas för trafik över järnvägen, vilket påkallade ett särskilt namn på sträckningen söder därom. När planerna ändrades så att trafik åter skulle ledas över spåren, föreslog stadsarkitekten 1975 att namnet Transformatorgatan skulle utsträckas till att gälla även fortsättningen till Hallevadsgatan i form av en del av den dittillsvarande Svänggatan. Ursprunget till gatunamnet är företaget Union Securus, numera ABB Transformers, med tillverkning av bl a transformatorer i sina lokaler vid gatan. SI skr 1974-02-04, BN 1974-09-16 § 401, KN 1974-08-12 § 179, KS 1974-10-16 § 887, KF 1974-10-29 § 246. N 334 Lockarpsgatan* 1979 — 595 35 S Denna gata mellan Hallevadsgatan och Hästholmsbanan var tidigare en del av vägen till Hallevadet – den icke stadsplanelagda s k Hallevadsvägen – med fortsättning över järnvägen. Förleden syftar på en av gårdarna längs Hallevadsvägen i Högby (tidigare Västra Skrukeby) socken. NB 1979-08-22 §§ 10–15, KS 1979-11-28 § 536, KF 1979-12-18 § 212. N 335 Truckgatan* 1977 — 595 35 V En nyanlagd förbindelse mellan Hallevadsgatan och Svänggatan, som utgör västgräns för BT Industries vidsträckta industriområde. Företaget är den största privata arbetsgivaren i kommunen, och efter dess karaktäristiska och internationellt välkända produkttyp fick gatan namnet Truckgatan, i likhet med den tidigare namngivningen av det intilliggande kvarteret Trucken. NB 1977-04-04 § 12, KS 1977-04-13 § 310, KF 1977-04-26 § 156. N 336 Sågverksvägen° 1979 — V Från år 1544 är det känt att material till slottsbygget i Vadstena förädlades vid en vattendriven såg i Mjölby. Sågarna vid Svartåns fall var ett viktigt komplement till mjölkvarnarna i det lokala näringslivet. Efter järnvägens tillkomst blev träindustrin en av ortens mest framträdande branscher. När Mjölby träförädling lämnade kvarteret Oljekrukan vid Kungsvägen för att bereda plats för ett nytt bostadsområde, flyttade verksamheten till en tomt vid Hästholmsbanan i Mjölbys västra utkant. I samband med stadsplanen för sågverkstomten föreslog NB kvartersnamnet Sågverket och gatunamnet Sågverksvägen. Genom en felskrivning i KSs protokoll beslutade emellertid KF att ge vägen namnet Sågverksgatan. NB 1979-01-25 § 3, KS 1979-04-04 § 149, KF 1979-04-24 § 66. N 337 Sågverksgatan* 1979 — 595 35 V Den gata som genom ett misstag fick namnet Sågverksgatan – inte Sågverksvägen som NB föreslagit – sträckte sig ursprungligen genom ett skogsparti från Svarvargatans slut vid Ryttarhagsvägen (Ryttarhagsleden) och fram till det samtidigt med gatan tillkomna sågverket invid Hästholmsbanan. Efter dragningen av riksväg 32 väster om tätorten med en rondell söder om riksvägens korsning med E 4, justerades Sågverksgatan så att den numera börjar vid Brahegatan invid rondellen. Enligt gällande plan skall tillfart till sågverket ske via den ännu ej utlagda Trollegatan och därmed Sågverksgatan upphöra. NB 1979-01-25 § 3, KS 1979-04-04 § 149, KF 1979-04-24 § 66. N 338 Brahegatan* 1997 — 595 35 V N 339 Sparregatan* 1997 — 595 35 V N 340 Trollegatan° 1997 — V Inför anläggande av Skrukeby industriområde invid den nya korsningen mellan motorvägen E 4 och riksväg 32 föreslog Per Andersson och Göran Sparrlöf, ordförande respektive sekreterare i Mjölbyhistoriska sällskapet, på byggnadschefens förfrågan gatu- och kvartersnamn med anknytning till drabbningen mellan Nils Dackes bondehär och de kungliga trupperna – det s k slaget vid Mjölby eller Skrukeby – år 1543 under Dackefejden. BN antog tre gatunamn som bildats av släktnamn tillhörande fältherrar som deltog på den kungliga sidan: Brahegatan, Sparregatan och Trollegatan. Striden stod på Kungshögaåsen och i anslutning till hålvägen Östra Holavedsvägen. Kungens styrka, ledd av Lars Siggesson (Sparre) (d 1554), kom från sitt läger i Vadstena till stridsområdet via Skrukeby, varför det inte är osannolikt att just marken för industriområdet beträtts av trupperna. Innan de gick till anfall, delades skyttarna i två grupper, den ena anförd av Arvid Trolle (1503–1549) och den andra av Lars Siggesson. I den senare fanns också kung Gustavs systerson Per Brahe d ä (1520–1590). När striden väl inleddes inträffade det fatala att Trolles grupp avancerade för snabbt och kom i skottlinjen för den andra. Av fältherrarna hade Per Brahe blivit riksråd 1542 och året därpå överste för krigsfolket mot Dacke. Han blev rikshovmästare och Sveriges förste greve 1561 med Visingsborg som grevskap, överbefälhavare för den svenska hären i Östergötland 1568 (då danskarna anförda av Daniel Rantzau härjade i Mjölbytrakten under nordiska sjuårskriget) och senare riksdrots och ståthållare på Stockholms slott. Mycket av den kunskap som finns om striden 1543 härrör från Per Brahes bevarade krönika. Riddaren, riksrådet och riksmarsken Lars Siggesson fick också erfara ett händelserikt liv. Han var jämte Gustav Eriksson (Vasa) en av de sex svenska herrar som Sten Sture d y 1518 lämnade som gisslan åt Kristian II. Han stod vidare i spetsen för den lübska undsättningsflottan 1522, deltog i expeditionen 1523 mot södra Norge och intog största delen av Bohuslän, bar rikssvärdet och slogs till riddare vid kung Gustavs kröning 1528 och bevistade mötet i Brömsebro mellan Gustav I och Kristian III. 1537 höll han konungaräfst i det oroliga Småland med sådan hårdhet att den anses som en av anledningarna till Dackeupproret, vilket han alltså fick hantera utanför Mjölby. Lars Siggesson blev stamfader för hela den talrika kretsen av adliga, friherrliga och grevliga ätter Sparre. Därigenom finns kvarvarande ättlingar till honom i Mjölby, inom ätten Ehrenkrona. Arvid Trolle, varefter den ännu ej utlagda Trollegatan längs Hästholmsbanan har sitt namn, var amiral på flottan mot lübeckarna 1534 och fältöverste under Dackefejden. Lars Siggesson var gift med en kusin till Trolle, Brita Trolle (d 1566). Per Brahes dotter Ebba (1555–1635) giftes bort med Lars Siggessons son, riksrådet och rikskanslern Erik Larsson Sparre (1550–1600), som blev halshuggen vid Linköpings blodbad. BN 1997-06-16 § 69. N 341 Huljegatan (2)* 1976 — 595 94 V Inom Hulje bys område i Högby socken etablerades efter hand småindustrier vid den stora grusåssträckningens fot, bl a en betongindustri. Den ursprungliga vägen genom industriområdet har senare avdelats, och den södra delen gavs 1976 namnet Huljegatan. Detta hade redan i 1913 års stadsplan föreslagits för en annan, aldrig utlagd gata i municipalsamhället. NB 1976-02-12 § 5, NB 1976-04-29 § 10, KS 1976-06-09 § 597, KF 1976-08-24 § 166. N 342 Lundåsgränd* 1976 — 595 94 V Lägenhetsnamnet Lundås ingår som förled i namnet på en kortare gata som utgör infart till bostadsfastigheter inom Hulje industriområde. NB 1976-02-12 § 5, NB 1976-04-29 § 10, KS 1976-06-09 § 597, KF 1976-08-24 § 166. N 343 Hagalundsgatan* 1976 — 595 94 V I Huljegatans förlängning norrut löper Hagalundsgatan, som ursprungligen var en del av vägen genom det område av småindustrier som fick namnet Hulje efter byn. Förutom gatans huvudsträcka innefattas i gatunamnet även anslutningen mellan denna och Kungsvägens förlängning fram till den nya sträckningen av riksväg 32. I samband med den ändrade dragningen av riksvägen justerades också Hagalundsgatans utfart. Hagalund är namnet på en lägenhet, som är avsöndrad från en av Huljegårdarna. NB 1976-02-12 § 5, NB 1976-04-29 § 10, KS 1976-06-09 § 597, KF 1976-08-24 § 166. N 344 Omlastarevägen* 1981 — 595 94 V Kvarteren i Hulje industriområde har givits namn med anknytning till verksamheten där. En utvidgning av området medförde att kvarteret Betongen delades genom framdragning av en ny gata norrut från Hagalundsgatan. Det nya kvarter som uppkom fick namnet Omlastaren och den nya gatan Omlastarevägen. Bakgrunden var den då nya ordningen för sophantering, som innebar att mjölbybornas avfall här omlastades för vidare transport till Gärstadverket i Linköping. NB 1981-05-27 § 8, NB 1982-04-07 § 4, KS 1982-05-26 § 239, KF 1982-06-22 § 111. N 345 Jordbergsvägen° 1981 — V En planerad gata vid Hulje industriområde, väster om dagens sträckning av riksväg 32, föreslogs av NB få namnet Jordbergsvägen efter det lokala ortnamnet Jordberget. Emellertid ändrades stadsplanen och namnförslaget förlorade sin aktualitet. NB 1981-05-27 § 8. Mjölbys gatunamn genom tiderna. Mjölby, 1999. 208 sid, inb. ISBN 91-87784-10-6.	slekt.se/mjolby Start Mjölbyhistoria ➤ Start slekt.se ➤ Kontakt ➤ © 2022 Per Andersson