Mjšlbyhistoria

Den kungliga kvarnbyn vid SvartŒn som fick jŠrnvŠg och blev sydvŠstra …stergštlands centrum

Per Anderssons forskning och texter om Mjšlbys historia

 

 

 

 

 

Mjšlbys gatunamn genom tiderna – M. Ryttarhagen

 

M 301 RyttarhagsvŠgen  1972 — S

Namngivningen av tillfartsvŠgen frŒn KungsvŠgen till det nya RyttarhagsomrŒdet inleddes med en skrivelse i bšrjan av 1972 frŒn stadsingenjšren till BN. Med anledning av att gymnasiets nybyggnad i omrŒdet berŠknades bli tagen i bruk till hšsten 1972 aktualiserade han frŒgan om ett namn pŒ den gata som gŒr "vŠster om omrŒdet mellan KungsvŠgen och VŠstra RingvŠgen och som utgšr del av en blivande ringvŠg runt Mjšlby". "Av olika skŠl, bl a ifrŒgavarande gatudels strŠckning i fšrhŒllande till VŠstra RingvŠgen, samt svŒrigheten fšr adressnummergivningen, kan det icke anses lŠmpligt att benŠmna densamma RingvŠgen med nŒgot prefix angivande vŠderstreck, utan vill jag fšreslŒ, att densamma erhŒller namnet RyttarhagsvŠgen." SŒ blev ocksŒ KFs beslut, men gatan skulle ett drygt decennium senare bli namnŠndrad till Ryttarhagsleden och nedfarten till gymnasiet efter ytterligare halvannat Œrtionde bli avsšndrad som GymnasievŠgen.

SI skr 1972-02-29, KS 1972-09-06 ¤ 371, KF 1972-09-26 ¤ 253.

 

M 302 Ryttarhagsleden* 1983 — 595 34 V

TillfartsvŠgen frŒn KungsvŠgen till RyttarhagsomrŒdet hade 1972 givits namnet RyttarhagsvŠgen. Sedan stadsplan faststŠllts fšr en ny strŠckning av riksvŠg 32 i vŠstra utkanten av Mjšlby tŠtort, frŒn Sšrby till RyttarhagsvŠgens slut vid Svarvargatan, pŒtalade gatukontoret 1983 att vŠgen frŒn trafikhŠnvisningssynpunkt borde ha ett namn frŒn Sšrby till KungsvŠgen. NB diskuterade flera alternativa namn, bl a Sšrbyleden och Ryttarhagsleden. PŒ beredningens fšrslag antog KF det sistnŠmnda, varmed det dittillsvarande namnet RyttarhagsvŠgen upphšrde. FrŒn att ha haft samma strŠckning som RyttarhagsvŠgen – mellan KungsvŠgen och Svargargatan – fšrlŠngdes Ryttarhagsleden med tiden sšderut till SmŒlandsvŠgens nya slutpunkt sšder om Sšrby och blev dŠrmed en del av riksvŠg 32. 1997 šppnades Šnnu en ny strŠckning av denna, šver Huljes šppna fŠlt. Till den anslšts det senast tillkomna avsnittet av Ryttarhagsleden utom en temporŠr strŠcka nŠrmast Svarvargatan. DŠrmed hade Ryttarhagsleden ŒtergŒtt till samma omfattning som den haft under namnet RyttarhagsvŠgen. I Ryttarhagsledens šstra slut – vid mštet med KungsvŠgen – anlades Mjšlbys fšrsta rondell. Ortnamnet Ryttarhagen, belagt Œtminstone sedan 1875, betecknade ursprungligen en hage i Huljeskogen – pŒ ŒsstrŠckningen vŠster om Kungshšga – anslagen till bete fšr kreaturen frŒn de fyra intilliggande soldat-, knekt- eller ryttartorpen, tillhšrande Hulje vŠster-, mellan-, norr- respektive šstergŒrd. En synonym benŠmning Šr Knekt(a)hagen. En stor del av beteshagen och dess ansenliga mŠngd fornlŠmningar skattade Œt fšrgŠngelsen nŠr Œsen dŠr togs i ansprŒk som grustŠkt vid byggandet av HŠstholmsbanan. Fšr ŠndamŒlet anlades frŒn denna jŠrnvŠg till grustaget ett stickspŒr. Detta kunde Šnnu omkring Œr 1970 skšnjas i Œsens vŠstra nederkant mot Kungshšgaskolan, som dŒ hšll pŒ att uppfšras. GrustŠkten drevs vidare av Mjšlby stad, som senare fšrlade sitt gatukontors fšrrŒd dit. I dag Šr Ryttarhagen framfšr allt namnet pŒ en av tŠtortens stadsdelar, vŠster om den forna hagen.

NB 1983-08-24 ¤ 8, KS 1983-10-12 ¤ 413, KF 1983-11-22 ¤ 166.

 

M 303 Odengatan* 1973 — 595 34 V

M 304 Frejgatan* 1973 — 595 34 V

M 305 Baldersgatan* 1973 — 595 34 V

M 306 Tors grŠnd* 1973 — 595 34 V

M 307 Lokes grŠnd* 1973 — 595 34 V

M 308 DrakgrŠnd¡ 1973 — V

M 309 Tyrs grŠnd¡ 1973 — V

M 310 Ulls grŠnd* 1973 — 595 34 V

Det vidstrŠckta fornminnesomrŒdet i Ryttarhagen pŒ KungshšgaŒsen inspirerade vid gatunamnsgivningen inom den nya stadsdelen šster dŠrom, ocksŒ den benŠmnd Ryttarhagen. Ett tema blev gudar i fornnordisk mytologi. Av sex gator med sŒdana namn lokaliserades fem till ett omrŒde med Odengatan som matargata, medan den sjŠtte, Ulls grŠnd, hamnade i ett angrŠnsande omrŒde. Fšrutom matargatan gavs de bŒda fšrsta tvŠrgatorna efter infarten frŒn SvŠnggatan efterleden "gatan" – Frejgatan och Baldersgatan – medan švriga benŠmndes "grŠnd". Detta fšljer stadsingenjšrens princip att den fšrra varianten anvŠnds fšr infartsgator och de gator som korsar andra gator samt den senare fšr ŒtervŠndsgator. Ulls grŠnd var av stadsingenjšren fšreslagen som DrakgrŠnd, vilket namn bŠttre ansluter till Skšld-, Ledungs- och Fylkinggatorna i det omrŒde dŠr den grŠnden Šr belŠgen. KSs arbetsutskott bytte dock ut namnet mot Tyrs grŠnd. Fšr att undvika fšrvŠxling med Tors grŠnd blev dock namnet slutligen Ulls grŠnd, pŒ fšrslag av Bengt TŠgtstršm. Arbetsutskottet gjorde ytterligare tvŒ, om Šn marginella, Šndringar i stadsingenjšrens fšrslag. Denne hade fšr de bŒda švriga grŠnderna med gudanamn anvŠnt de hopskrivna formerna TorsgrŠnd och LokesgrŠnd, som justerades till Tors grŠnd och Lokes grŠnd.

SI skr 1973-04-16, KN 1973-06-08 ¤ 104, BN 1973-08-06 ¤ 363, KS 1973-09-19 ¤ 307, KF 1973-09-25 ¤ 184.

 

M 311 Viringegatan (2)* 1973 — 595 34 V

Efter den intilliggande gŒrden Viringe, numera utplŒnad, fick matargatan i det vŠstligaste delomrŒdet i Ryttarhagen namnet Viringegatan, som tidigare fšrekommit pŒ en ej utlagd gata. HŠrigenom avviker ett av stadsdelens gatunamn frŒn det annars genomgŒende forntida temat.

SI skr 1973-04-16, KN 1973-06-08 ¤ 104, BN 1973-08-06 ¤ 363, KS 1973-09-19 ¤ 307, KF 1973-09-25 ¤ 184.

 

M 312 Skšldgatan* 1973 — 595 34 V

M 313 Ledungsgatan* 1973 — 595 34 V

M 314 Fylkinggatan* 1973 — 595 34 V

I det fornnordiskt prŠglade smŒhusomrŒdet Ryttarhagen finns en grupp gator som givits namn med anknytning till krigfšring: Skšldgatan, Ledungsgatan och Fylkinggatan. Fšrvillande fšr den som vill anvŠnda gatunamnen som sškhjŠlp Šr att det geografiska omrŒdet med dessa namn ocksŒ rymmer matargatan Viringegatan och lŠngst i vŠster Ulls grŠnd, som har sina etymologiska frŠnder i ett angrŠnsande omrŒde. En friare – och mŒhŠnda felaktig – tolkning av ett av gatunamnen Šr att det har samband med den socialdemokratiske riksdagsmannen Berndt Skšldestig (f 1944), som bor vid Skšldgatan.

SI skr 1973-04-16, KN 1973-06-08 ¤ 104, BN 1973-08-06 ¤ 363, KS 1973-09-19 ¤ 307, KF 1973-09-25 ¤ 184.

 

M 315 FornminnesgrŠnd* 1972 — 595 34 V

M 316 €ttekullsgrŠnd* 1972 — 595 34 V

M 317 TreuddsgrŠnd* 1972 — 595 34 V

M 318 Domarringsgatan* 1972 — 595 34 V

En av Ryttarhagens matargator, Domarringsgatan, och dess tre sšdergŒende tvŠrgator bŠr namn efter fasta fornminnen, som alla finns exemplifierade i Ryttarhagens fornlŠmningsomrŒde pŒ KungshšgaŒsen. Namnet pŒ den gata som innehŒller en samlande benŠmning, FornminnesgrŠnd, hade frŒn logisk utgŒngspunkt varit lŠmpligare pŒ matargatan, dŒ med efterleden "gatan". De bŒda švriga namnen Šr €ttekullsgrŠnd och TreuddsgrŠnd.

SI skr 1972-04-17, KS 1972-09-06 ¤ 372, KF 1972-09-26 ¤ 254.

 

M 319 FlintyxgrŠnd* 1972 — 595 34 V

M 320 StenyxgrŠnd* 1972 — 595 34 V

M 321 JŠrngrŠnd¡ 1972 — V

M 322 TrindyxgrŠnd* 1972 — 595 34 V

M 323 BronsyxgrŠnd* 1972 — 595 34 V

M 324 Yxgatan¡ 1972 — V

M 325 BŒtyxgatan* 1972 — 595 34 V

M 326 SpetsyxgrŠnd* 1972 — 595 34 V

Inom den forntidsprŠglade namnfloran i stadsdelen Ryttarhagen har de sex nordligaste gatorna fŒtt namn efter en kategori av lšsa fornfynd, nŠmligen yxor: BŒtyxgatan, FlintyxgrŠnd, StenyxgrŠnd, TrindyxgrŠnd, BronsyxgrŠnd och SpetsyxgrŠnd. I trakten har Œtskilliga stenyxor pŒtrŠffats i marken, bl a nŠr bostadsomrŒdet anlades. Yxnamnen Šr lokaliserade till den nordligaste infarten frŒn Ryttarhagsleden med undantag fšr tvŒ intilliggande gator lŠngs infarten nŠrmast sšderut. Det fšrslag som KF antog var utarbetat av stadsingenjšren. Denne hade ocksŒ lagt fram ett alternativt fšrslag, dŠr alla grŠnder benŠmns utan mellanleden "yx". Fšr matargatan BŒtyxgatan var alternativformen Yxgatan. BN och KN tillstyrkte det alternativa fšrslaget, BN dock med undantaget att JŠrngrŠnd borde ersŠtta TrindgrŠnd. KSs arbetsutskott valde dock den fšrsta versionen, vilket KS och KF fšljde.

SI skr 1972-04-17, KS 1972-09-06 ¤ 372, KF 1972-09-26 ¤ 254.

 

M 327 GymnasievŠgen* 1997 — 595 34 V

GymnasievŠgen med sin strŠckning frŒn Ryttarhagsleden till Kungshšgaskolan har namn efter Mjšlby gymnasium, som 1972 tog i ansprŒk den dŒ nyuppfšrda skolan vid KungshšgaŒsens fot efter att sedan starten 1959 ha varit inrymt i Lagmansskolan. Innan skolans gatuadress blev GymnasievŠgen var den Ryttarhagsleden och Šnnu tidigare RyttarhagsvŠgen. Namnet GymnasievŠgen antogs av BN 1997 pŒ fšrslag av gymnasiets rektor Per Andersson i samband med skolans 25-Œrsjubileum.

BN 1997-06-16 ¤ 70.

 

M 328 HolmgŒngen¡ 1977 — M

PŒ studentikos grund och med rštter i Chalmers tekniska hšgskola framfšrde 1977 stadsarkitekten – ex officio och via NB – sitt bidrag till gatunamnshumorn i Mjšlby. GŒng- och cykelvŠgen frŒn Kungshšgaskolan och šsterut till Ramstadgatan fšreslogs fŒ det dubbeltydiga namnet HolmgŒngen med anknytning till "švriga fornnordiska benŠmningar" i RyttarhagsomrŒdet. FšrbindelselŠnken framhšlls som sŠrskilt betydelsefull i dess fšrmenta egenskap av den fšrsta sŠrskilt planerade bilfria cykelvŠgen i kommunen. KN framfšrde i stŠllet namnet SkolgŒngen, som blev KFs beslut.

NB 1977-01-24 ¤ 6, NB 1977-04-04 ¤ 12, KS 1977-04-13 ¤ 310, KF 1977-04-26 ¤ 156.

 

M 328 SkolgŒngen* 1977 — 595 34 M

Sedan NB fšreslagit HolmgŒngen som benŠmning pŒ gŒng- och cykelfšrbindelsen mellan Kungshšgaskolan och Dackeskolan, replikerade KN med SkolgŒngen. Fšrutom att detta namn anspelar pŒ de bŒda gymnasieskolor som gŒngen fšrbinder, uppfyller det med sin dubbeltydighet – i likhet med det fšrsta fšrslaget – de lokala namngivarnas humorrekvisit. KF beslutade enligt KNs fšrslag, men eftersom nŒgon skylt inte blivit uppsatt, har SkolgŒngen hittills fšrblivit ett okŠnt begrepp fšr mjšlbyborna.

NB 1977-04-04 ¤ 12, KS 1977-04-13 ¤ 310, KF 1977-04-26 ¤ 156.

 

Mjšlbys gatunamn genom tiderna. Mjšlby, 1999. 208 sid, inb. ISBN 91-87784-10-6.

 

 

 

 

slekt.se/mjolby

Start Mjšlbyhistoria

Start slekt.se

© 2022 Per Andersson