Mjölbyhistoria Den kungliga kvarnbyn vid Svartån som fick järnväg och blev sydvästra Östergötlands centrum Per Anderssons forskning och texter om Mjölbys historia
	Mjölbys gatunamn genom tiderna – M. Ryttarhagen M 301 Ryttarhagsvägen† 1972 — S Namngivningen av tillfartsvägen från Kungsvägen till det nya Ryttarhagsområdet inleddes med en skrivelse i början av 1972 från stadsingenjören till BN. Med anledning av att gymnasiets nybyggnad i området beräknades bli tagen i bruk till hösten 1972 aktualiserade han frågan om ett namn på den gata som går "väster om området mellan Kungsvägen och Västra Ringvägen och som utgör del av en blivande ringväg runt Mjölby". "Av olika skäl, bl a ifrågavarande gatudels sträckning i förhållande till Västra Ringvägen, samt svårigheten för adressnummergivningen, kan det icke anses lämpligt att benämna densamma Ringvägen med något prefix angivande väderstreck, utan vill jag föreslå, att densamma erhåller namnet Ryttarhagsvägen." Så blev också KFs beslut, men gatan skulle ett drygt decennium senare bli namnändrad till Ryttarhagsleden och nedfarten till gymnasiet efter ytterligare halvannat årtionde bli avsöndrad som Gymnasievägen. SI skr 1972-02-29, KS 1972-09-06 § 371, KF 1972-09-26 § 253. M 302 Ryttarhagsleden* 1983 — 595 34 V Tillfartsvägen från Kungsvägen till Ryttarhagsområdet hade 1972 givits namnet Ryttarhagsvägen. Sedan stadsplan fastställts för en ny sträckning av riksväg 32 i västra utkanten av Mjölby tätort, från Sörby till Ryttarhagsvägens slut vid Svarvargatan, påtalade gatukontoret 1983 att vägen från trafikhänvisningssynpunkt borde ha ett namn från Sörby till Kungsvägen. NB diskuterade flera alternativa namn, bl a Sörbyleden och Ryttarhagsleden. På beredningens förslag antog KF det sistnämnda, varmed det dittillsvarande namnet Ryttarhagsvägen upphörde. Från att ha haft samma sträckning som Ryttarhagsvägen – mellan Kungsvägen och Svargargatan – förlängdes Ryttarhagsleden med tiden söderut till Smålandsvägens nya slutpunkt söder om Sörby och blev därmed en del av riksväg 32. 1997 öppnades ännu en ny sträckning av denna, över Huljes öppna fält. Till den anslöts det senast tillkomna avsnittet av Ryttarhagsleden utom en temporär sträcka närmast Svarvargatan. Därmed hade Ryttarhagsleden återgått till samma omfattning som den haft under namnet Ryttarhagsvägen. I Ryttarhagsledens östra slut – vid mötet med Kungsvägen – anlades Mjölbys första rondell. Ortnamnet Ryttarhagen, belagt åtminstone sedan 1875, betecknade ursprungligen en hage i Huljeskogen – på åssträckningen väster om Kungshöga – anslagen till bete för kreaturen från de fyra intilliggande soldat-, knekt- eller ryttartorpen, tillhörande Hulje väster-, mellan-, norr- respektive östergård. En synonym benämning är Knekt(a)hagen. En stor del av beteshagen och dess ansenliga mängd fornlämningar skattade åt förgängelsen när åsen där togs i anspråk som grustäkt vid byggandet av Hästholmsbanan. För ändamålet anlades från denna järnväg till grustaget ett stickspår. Detta kunde ännu omkring år 1970 skönjas i åsens västra nederkant mot Kungshögaskolan, som då höll på att uppföras. Grustäkten drevs vidare av Mjölby stad, som senare förlade sitt gatukontors förråd dit. I dag är Ryttarhagen framför allt namnet på en av tätortens stadsdelar, väster om den forna hagen. NB 1983-08-24 § 8, KS 1983-10-12 § 413, KF 1983-11-22 § 166. M 303 Odengatan* 1973 — 595 34 V M 304 Frejgatan* 1973 — 595 34 V M 305 Baldersgatan* 1973 — 595 34 V M 306 Tors gränd* 1973 — 595 34 V M 307 Lokes gränd* 1973 — 595 34 V M 308 Drakgränd° 1973 — V M 309 Tyrs gränd° 1973 — V M 310 Ulls gränd* 1973 — 595 34 V Det vidsträckta fornminnesområdet i Ryttarhagen på Kungshögaåsen inspirerade vid gatunamnsgivningen inom den nya stadsdelen öster därom, också den benämnd Ryttarhagen. Ett tema blev gudar i fornnordisk mytologi. Av sex gator med sådana namn lokaliserades fem till ett område med Odengatan som matargata, medan den sjätte, Ulls gränd, hamnade i ett angränsande område. Förutom matargatan gavs de båda första tvärgatorna efter infarten från Svänggatan efterleden "gatan" – Frejgatan och Baldersgatan – medan övriga benämndes "gränd". Detta följer stadsingenjörens princip att den förra varianten används för infartsgator och de gator som korsar andra gator samt den senare för återvändsgator. Ulls gränd var av stadsingenjören föreslagen som Drakgränd, vilket namn bättre ansluter till Sköld-, Ledungs- och Fylkinggatorna i det område där den gränden är belägen. KSs arbetsutskott bytte dock ut namnet mot Tyrs gränd. För att undvika förväxling med Tors gränd blev dock namnet slutligen Ulls gränd, på förslag av Bengt Tägtström. Arbetsutskottet gjorde ytterligare två, om än marginella, ändringar i stadsingenjörens förslag. Denne hade för de båda övriga gränderna med gudanamn använt de hopskrivna formerna Torsgränd och Lokesgränd, som justerades till Tors gränd och Lokes gränd. SI skr 1973-04-16, KN 1973-06-08 § 104, BN 1973-08-06 § 363, KS 1973-09-19 § 307, KF 1973-09-25 § 184. M 311 Viringegatan (2)* 1973 — 595 34 V Efter den intilliggande gården Viringe, numera utplånad, fick matargatan i det västligaste delområdet i Ryttarhagen namnet Viringegatan, som tidigare förekommit på en ej utlagd gata. Härigenom avviker ett av stadsdelens gatunamn från det annars genomgående forntida temat. SI skr 1973-04-16, KN 1973-06-08 § 104, BN 1973-08-06 § 363, KS 1973-09-19 § 307, KF 1973-09-25 § 184. M 312 Sköldgatan* 1973 — 595 34 V M 313 Ledungsgatan* 1973 — 595 34 V M 314 Fylkinggatan* 1973 — 595 34 V I det fornnordiskt präglade småhusområdet Ryttarhagen finns en grupp gator som givits namn med anknytning till krigföring: Sköldgatan, Ledungsgatan och Fylkinggatan. Förvillande för den som vill använda gatunamnen som sökhjälp är att det geografiska området med dessa namn också rymmer matargatan Viringegatan och längst i väster Ulls gränd, som har sina etymologiska fränder i ett angränsande område. En friare – och måhända felaktig – tolkning av ett av gatunamnen är att det har samband med den socialdemokratiske riksdagsmannen Berndt Sköldestig (f 1944), som bor vid Sköldgatan. SI skr 1973-04-16, KN 1973-06-08 § 104, BN 1973-08-06 § 363, KS 1973-09-19 § 307, KF 1973-09-25 § 184. M 315 Fornminnesgränd* 1972 — 595 34 V M 316 Ättekullsgränd* 1972 — 595 34 V M 317 Treuddsgränd* 1972 — 595 34 V M 318 Domarringsgatan* 1972 — 595 34 V En av Ryttarhagens matargator, Domarringsgatan, och dess tre södergående tvärgator bär namn efter fasta fornminnen, som alla finns exemplifierade i Ryttarhagens fornlämningsområde på Kungshögaåsen. Namnet på den gata som innehåller en samlande benämning, Fornminnesgränd, hade från logisk utgångspunkt varit lämpligare på matargatan, då med efterleden "gatan". De båda övriga namnen är Ättekullsgränd och Treuddsgränd. SI skr 1972-04-17, KS 1972-09-06 § 372, KF 1972-09-26 § 254. M 319 Flintyxgränd* 1972 — 595 34 V M 320 Stenyxgränd* 1972 — 595 34 V M 321 Järngränd° 1972 — V M 322 Trindyxgränd* 1972 — 595 34 V M 323 Bronsyxgränd* 1972 — 595 34 V M 324 Yxgatan° 1972 — V M 325 Båtyxgatan* 1972 — 595 34 V M 326 Spetsyxgränd* 1972 — 595 34 V Inom den forntidspräglade namnfloran i stadsdelen Ryttarhagen har de sex nordligaste gatorna fått namn efter en kategori av lösa fornfynd, nämligen yxor: Båtyxgatan, Flintyxgränd, Stenyxgränd, Trindyxgränd, Bronsyxgränd och Spetsyxgränd. I trakten har åtskilliga stenyxor påträffats i marken, bl a när bostadsområdet anlades. Yxnamnen är lokaliserade till den nordligaste infarten från Ryttarhagsleden med undantag för två intilliggande gator längs infarten närmast söderut. Det förslag som KF antog var utarbetat av stadsingenjören. Denne hade också lagt fram ett alternativt förslag, där alla gränder benämns utan mellanleden "yx". För matargatan Båtyxgatan var alternativformen Yxgatan. BN och KN tillstyrkte det alternativa förslaget, BN dock med undantaget att Järngränd borde ersätta Trindgränd. KSs arbetsutskott valde dock den första versionen, vilket KS och KF följde. SI skr 1972-04-17, KS 1972-09-06 § 372, KF 1972-09-26 § 254. M 327 Gymnasievägen* 1997 — 595 34 V Gymnasievägen med sin sträckning från Ryttarhagsleden till Kungshögaskolan har namn efter Mjölby gymnasium, som 1972 tog i anspråk den då nyuppförda skolan vid Kungshögaåsens fot efter att sedan starten 1959 ha varit inrymt i Lagmansskolan. Innan skolans gatuadress blev Gymnasievägen var den Ryttarhagsleden och ännu tidigare Ryttarhagsvägen. Namnet Gymnasievägen antogs av BN 1997 på förslag av gymnasiets rektor Per Andersson i samband med skolans 25-årsjubileum. BN 1997-06-16 § 70. M 328 Holmgången° 1977 — M På studentikos grund och med rötter i Chalmers tekniska högskola framförde 1977 stadsarkitekten – ex officio och via NB – sitt bidrag till gatunamnshumorn i Mjölby. Gång- och cykelvägen från Kungshögaskolan och österut till Ramstadgatan föreslogs få det dubbeltydiga namnet Holmgången med anknytning till "övriga fornnordiska benämningar" i Ryttarhagsområdet. Förbindelselänken framhölls som särskilt betydelsefull i dess förmenta egenskap av den första särskilt planerade bilfria cykelvägen i kommunen. KN framförde i stället namnet Skolgången, som blev KFs beslut. NB 1977-01-24 § 6, NB 1977-04-04 § 12, KS 1977-04-13 § 310, KF 1977-04-26 § 156. M 328 Skolgången* 1977 — 595 34 M Sedan NB föreslagit Holmgången som benämning på gång- och cykelförbindelsen mellan Kungshögaskolan och Dackeskolan, replikerade KN med Skolgången. Förutom att detta namn anspelar på de båda gymnasieskolor som gången förbinder, uppfyller det med sin dubbeltydighet – i likhet med det första förslaget – de lokala namngivarnas humorrekvisit. KF beslutade enligt KNs förslag, men eftersom någon skylt inte blivit uppsatt, har Skolgången hittills förblivit ett okänt begrepp för mjölbyborna. NB 1977-04-04 § 12, KS 1977-04-13 § 310, KF 1977-04-26 § 156. Mjölbys gatunamn genom tiderna. Mjölby, 1999. 208 sid, inb. ISBN 91-87784-10-6.	slekt.se/mjolby Start Mjölbyhistoria ➤ Start slekt.se ➤ © 2022 Per Andersson