Mjölbyhistoria Den kungliga kvarnbyn vid Svartån som fick järnväg och blev sydvästra Östergötlands centrum Per Anderssons forskning och texter om Mjölbys historia
	Mjölbys gatunamn genom tiderna – L. Västra Lundby L 259 Hagagatan (1)° 1910 — S 1913 års stadsplan innehöll en förbindelse från korsningen mellan Sörbygatan (Smålandsvägen) och Burensköldsvägen till ungefär den punkt på Skeningegatan (Skänningevägen) där nu Prästgårdsliden börjar. Denna Hagagatan blev dock aldrig utlagd, även om vissa delar av sträckningen fanns i form av brukningsvägar och andra spontant uppkomna stigar eller vägavsnitt. I 1934 års stadsplan tillkom Folkungagatan, ungefär motsvarande Hagagatan norr om Dackegatan samt Nils Dackes gata. Den återstående sträckningen av Hagagatan blev tillsammans med Djäknegatan den nya Dackegatan. Haga var den byggnad som den s k Mjölbykungen Carl Göran Hagelin (1827–1892) uppförde som residens på sin ägandes Mjölby klostergårds ägor, strax norr om den planerade Hagagatans norra slut. Haga återkom i 1934 års stadsplan som namn på en annan likabenämnd gata samt Hagaplan, båda placerade på Klostergårdens ägor men ingen av dem utlagd. BN 1910-10-03 § 1, MS 1910-10-05 § 4, BN 1910-10-19 § 1, MS 1911-02-13 § 2, BN 1911-11-22 § 1. L 260 Nils Dackes gata° 1910 — S Den nuvarande Folkungagatans sträckning söder om Dackegatan var i 1913 års stadsplan avsedd bli Nils Dackes gata, efter smålandsböndernas upprorsledare. Gatunamnet togs aldrig i bruk, men bondeledarens namn blev i den efterföljande stadsplanen förevigat genom Dackegatan. BN 1910-10-03 § 1, MS 1910-10-05 § 4, BN 1910-10-19 § 1, MS 1911-02-13 § 2, BN 1911-11-22 § 1. L 261 Folkungagatan* 1927 — 595 32 (nr 9–35, 16–28), 33 (nr 37, 30) S Medlemmar av den medeltida svenska kungaätt, som regerade åren 1250–1363 och felaktigt kommit att kallas Folkungaätten, ägde kvarnar i Mjölby och hade även på annat sätt anknytning till orten. Inte minst genom närheten till ättens stamsäte Bjälbo och till den av dess medlemmar starkt influerade staden Skänninge har Folkungaminnet hållits vid liv i Mjölby med omnejd. Liknande är fallet i residensstaden, bl a till följd av Birger jarls son och två bröder som alla var biskopar av Linköping. Även om historievetenskapsmän redan på 1800-talet kunde påvisa att folkungar som benämning på den rättare s k Bjälboättens medlemmar är en sentida förvanskning, har egennamnet tagits i anspråk för ortnamnsbildning under 1900-talet. Sålunda infördes ett territoriellt namn bildat därav första gången 1939, då Mjölby domsaga namnändrades till Folkungabygdens domsaga efter att den utvidgats med Skänninge stad. Vid den stora kommunindelningsreformen 1952 bildades med Väderstad som centralort Folkunga landskommun, dock utan att innefatta Bjälbo eller någon annan plats där ätten residerat. Förebilden till gatunamnet i Mjölby hämtade 1927 års namnkommitté måhända från Linköping eller Stockholm, där så benämnda gator redan fanns, i det senare fallet sedan 1885. Grunden för själva gatan var en brukningsväg på Lundby bys mark. I 1913 års stadsplan förekom ungefär samma gatusträckning, då i form av de aldrig utlagda Nils Dackes gata och större delen av Hagagatan. Söderut anlades Folkungagatan i en första etapp till Burensköldsvägen och därefter snart till Mårtensgatan, men den var planerad att fortsätta därefter ända till stadsplanegränsen med en sträckning något östligare är den nuvarande. I samband med den utbyggnad av Lundbyområdet som påbörjades i slutet av 1950-talet drogs Folkungagatan fram till Stjärngatan och den nya Folkungaplan. Senare har gatan avdelats vid Lundbyparken, mellan Mårtensgatan och Stjärngatan, för att förhindra genomfartstrafik. Norrut var det stadsplanens avsikt att gatan skulle fortsätta över Kungsvägen och ansluta till Skänningevägen, ungefär mitt emot där nu Prästgårdsliden har sin utfart. Av detta avsnitt var dock endast den sydligaste delen utlagd, och den fick lämna plats för den nya sträckningen av Smålandsvägen– Skänningevägen, som togs i bruk 1967. I samband därmed avstängdes också Folkungagatans förbindelse med Kungsvägen på dennas södra sida. NK skr 1927-03-21, BU 1927-04-04 § 18, SF 1927-04-05 § 34. L 262 Folkungaplan (2)* 1959 — 595 33 S I slutet av Folkungagatan anlades samtidigt med dennas fullbordande i söder ett torg som en centralpunkt i det nyanlagda bostadsområdet på Lundbygärdet. Namnet Folkungaplan förekom även i 1934 års stadsplan, där det betecknade en stor öppen plats kring nuvarande Kungshögagatan. DK 1959-01-09 § 19, SF 1959-01-19 § 12, DK 1959-03-13 § 78, SF 1959-03-16 § 44. L 263 Djäknegatan° 1910 — M, S Den nuvarande Dackegatans östra del, från Folkungagatan till ungefär i höjd med Dackeplan, var i 1913 års stadsplan upptagen som Djäknegatan. Den aldrig utlagda gatan sträckte sig genom ett område med kvartersnamn från skolans värld: Djäknen, Karbasen, Gymnasisten, Magistern och Plugghästen. Förslagsställaren Erik Hübe anade knappast att en gymnasieskola – Dackeskolan – på 1970-talet skulle ligga invid kvarteret Gymnasisten. I 1934 års stadsplan efterföljdes Djäknegatan av Dackegatan, som också innefattade en del av den förutvarande Hagagatan. BN 1910-10-03 § 1, MS 1910-10-05 § 4, BN 1910-10-19 § 1, MS 1911-02-13 § 2, BN 1911-11-22 § 1. L 264 Dackegatan* 1927 — 595 32 M, S Den småländske bondeupprorsledaren Nils Dacke har lämnat spår i namnfloran på flera orter i södra Sverige, där man antar att han dragit fram med sin allmogehär. Om något i den lokala historien fascinerat mjölbyborna, så förefaller det vara händelserna 1543, då småländska och även en del anslutande östgötska bönder härjade i trakten och drabbade samman med den kungliga motståndarens trupper väster om Mjölby. Redan i 1913 års stadsplan hugfästes detta i gatunamnet Nils Dackes gata, vilket dock aldrig togs i bruk. I samma område tillkom i stället genom nästa stadsplan Dackegatan, senare åtföljd av Dackeplan. Kungasidan i striden blev först 1997 uppmärksammad med gatunamn: Brahegatan, Sparregatan och Trollegatan, efter tre härförare som bevisligen var på platsen 1543, vilket är ifrågasatt när det gäller Dacke. Att striden stod just här är ett utslag för tillfälligheter, men läget vid Östra Holavedsvägen längs vilken bondehären ryckte fram, närheten till Vadstena varifrån de kungliga trupperna kom och terrängförhållandena i övergången mellan skog och öppnare landskap spelade förmodligen in. I den äldre stadsplanen motsvarades Dackegatan av dels Djäknegatan (nordväst om Folkungagatan), dels Hagagatans södra del (mellan Folkungagatan och korsningen mellan Smålandsvägen och Burensköldsvägen). Detta senare avsnitt av Dackegatan utplånades när Smålandsvägen fick sin nya sträckning 1967, i det närmaste på samma plats men i ett betydligt lägre plan. En smalare del av den gamla vägbanan lämnades som gångväg. Dessförinnan hade gatan 1960 på sträckan Folkungagatan–Kungshögagatan blivit omlagd, sänkt och asfalterad. Österut förlängdes den efter hand till Lundbygatan och slutligen Ramstadgatan samt gav namn åt Dackeskolan, som tidigare var Östergötlands läns landstings centrala verkstadsskola. NK skr 1927-03-21, BU 1927-04-04 § 18, SF 1927-04-05 § 34. L 265 Dackeplan* 1948 — 595 32 M I ett område av flerfamiljshus invid gränsen mellan Mjölby och Högby församlingar anlades 1949– 1950 ett torg på Kungsvägens södra sida mellan denna och Dackegatan. I anslutning till den sistnämnda fick det namnet Dackeplan. BN 1948-07-07 § 161, DK 1948-09-10 § 210, SF 1948-09-13 § 125. L 266 Kungshögagatan (3)* 1946 — 595 32 M, S Den tredje namngivningen av en gata i Mjölby efter Kungshögarna eller Kungshöga har alltjämt giltighet. 1946 kunde gatunamnet tas i anspråk för denna gata, eftersom den planerade gata som då var åsatt namnet beräknades bli ändrad eller slopad genom en stadsplaneändring. BN 1946-03-06 § 50, DK 1946-03-07 § 52, SF 1946-03-11 § 36. L 267 Folkungaplan (1)° 1927 — M Efter den kungliga s k Folkungaätten med lokal förankring i Mjölbyområdet namngavs i 1934 års stadsplan en av den unga stadens storstilade projekt, som aldrig förverkligades. Denna Folkungaplan tänktes uppta större delen av Mjölby munkegårds plana markområde omkring nuvarande Kungshögagatan. Genom den planerade Hagagatan skulle Folkungaplan förbindas med en liknande stor plan på nästa höjdplatå norrut, Hagaplan. Ingendera realiserades, men på respektive plats minner i dag namnen Folkungaparken och Hagaparken om planerna. 1927 års namnkommitté gjorde oombedd följande tillägg till sitt namnförslag: "Den stort tilltagna Folkungaplanen, hvars område väl lämpar sig för bebyggande och indelande i tomter, då området torde kunna beräknas till ett värde af cirka 30 000 kronor, enligt nuvarande tomtpris, anse kommitterade för obehöflig, då flera andra öppna platser i denna stadsdel finnas." Namnet Folkungaplan kom 1959 till användning i samma stadsdel för en ny plan, som verkligen anlades. NK skr 1927-03-21, Karta 1932 inför 1934 års stadsplan. L 268 Ryttargatan° 1910 — M, S Ryttargatan skulle enligt 1913 års stadsplan sträcka sig mellan de föreslagna Bobergsgatan och Huljegatan samt korsa Burensköldsvägen strax norr om den nuvarande Kungshögagatan. Gatan, som aldrig blev verklighet, fick sitt namn efter den intilliggande Ryttarhagen (om detta namn se Ryttarhagsleden). Anknytande namn gavs åt flera gator och kvarter ned mot kvarnbyn. BN 1910-10-03 § 1, MS 1910-10-05 § 4, BN 1910-10-19 § 1, MS 1911-02-13 § 2, BN 1911-11-22 § 1. L 269 Huljegatan (1)° 1910 — M Med en sträckning ungefär från nuvarande Dackeplan och västerut utstakades i 1913 års stadsplan Huljegatan, vilken dock aldrig blev utlagd. Samma gatunamn antogs långt senare som namn på en av gatorna i Hulje industriområde. Ortnamnet Hulje – känt sedan 1353 då det skrevs Holöghö – betecknar den by mot vilken Mjölbys stadsplanelagda område länge hade sin västgräns. Senare har tätorten expanderat på byns forna marker, tillhörande Högby församling (tidigare Västra Skrukeby). BN 1910-10-03 § 1, MS 1910-10-05 § 4, BN 1910-10-19 § 1, MS 1911-02-13 § 2, BN 1911-11-22 § 1. L 270 Ramstadgatan (1)° 1910 — S, M Till byn Ramstad i Bjälbo socken hörde en utjord – kallad Ramstalyckorna – som låg norr om den forna vägförbindelsen mellan Kungshöga och Egebybacken, i dag delvis kvarlevande i gatorna Fridhemsgatan och Högliden. Den första av två gator som fått namn efter denna utjord förekommer, med början i 1910 års namnförslag, under olika namnformer: Ramstagatan, Ramstadgatan och Ramstadsgatan. På förslag av 1927 års kommitté namnändrades den icke utlagda gatan till Högbygatan. Först under namnet Lundbygatan förverkligades en mindre del av gatusträckningen, som ursprungligen motsvarade municipalsamhällets hela rätlinjiga västgräns, från den äldre Lundbygatans slut till kyrkogårdsinfarten vid den nutida Högliden. BN 1910-10-03 § 1, MS 1910-10-05 § 4, BN 1910-10-19 § 1, MS 1911-02-13 § 2, BN 1911-11-22 § 1. L 271 Högbygatan° 1927 — S, M Samtidigt som 1927 års namnkommitté utmönstrade namnet Högbyliden, införde den Högbygatan som benämning på den dittillsvarande Ramstadgatan, som inte var utlagd. Den planerade gatan var linjalrak och sammanföll med den västra stadsplanegränsen. 1946 övergav stadsplanen både denna gatusträckning och dess namn. Ett kortare avsnitt realiserades som en ny gata med namnet Lundbygatan. NK skr 1927-03-21, BU 1927-04-04 § 18, SF 1927-04-05 § 34. L 272 Lundbygatan (2)* 1946 — 595 32 S 1946 förutskickades namnet Lundbygatan, som förekommit i stadsplanen sedan 1913, bli ledigt. En planändring beräknades medföra att den gata som avsetts aldrig skulle komma att byggas. Namnet togs sålunda i anspråk för en ny gata mellan Dackegatan och Burensköldsvägen, som senare planenligt blev förlängd till Mårtensgatan. Sträckningen ingår i vad som i 1934 års stadsplan var planerat som Högbygatan, i 1913 års plan kallad Ramstadgatan. Lundby by, på vars marker gatan delvis löper, var Sörby sockens nordligaste och är nu så gott som helt tagen i anspråk för utbyggnaden av Mjölby tätort. Byns ägor sträckte sig mycket nära inpå Mjölby kvarnby; by- och sockengränsen gick bl a genom nuvarande Mjölby köpcentrum och alldeles invid Kungsvägen där denna nu möter Smålandsvägen och Skänningevägen. Förutom Lundby by har även enskilda gårdar fått sina namn införlivade i gatunamn: Pilgårdsgatan, Storgårdsgatan och Skattegårdsgatan. Även Ödegårdsringen har funnits med i NBs sonderingar inför nya namn. BN 1946-03-06 § 50, DK 1946-03-07 § 52, SF 1946-03-11 § 36. L 273 Ramstadgatan (2)* 1963 — 595 40 V, S NB ansåg det lämpligt att anknyta till ett gammalt befintligt ortnamn, när man 1963 skulle namnge en ny gata. Denna sträckte sig i kanten av bostadsområdet Tunet och fortsatte söder om Kungsvägen till Burensköldsvägen, delvis sammanfallande med en tidigare befintlig infart till det grustag som numera rymmer kommunens gatuförvaltning. Namnet Ramstadgatan hade redan tidigare förekommit i en stadsplan, dock utan att förverkligas. Uttal med kort respektive lång första vokal förekommer omväxlande. NB skr 1963-03-20, DK 1963-04-25 § 149, SF 1963-05-20 § 79. L 274 Ekgatan* 1947 — 595 32 (nr 1–13, 2–6), 33 (15–41, 8–16) S L 275 Almgatan* 1947 — 595 32 S L 276 Björkgatan* 1947 — 595 32 (1–13, 2–14), 33 (nr 15–37, 16–36) S L 277 Askgatan* 1947 — 595 33 S L 278 Kastanjegatan* 1957 — 595 33 S L 279 Poppelgatan* 1957 — 595 33 S L 280 Bokgatan° 1947 — S L 281 Lindgatan° 1947 — S Gatorna på den västligaste delen av Lundby bys gärden längs Kungshögaåsen har givits namn efter träd. Exploateringen av området inleddes med tvärgator till Burensköldsvägen, vilka sträckte sig ett kvarter från denna. Först ut att byggas var vid 1940-talets mitt Björkgatan och Almgatan, som följdes av Ekgatan. Dessa tre namn samt Askgatan, Lindgatan och Bokgatan beslutades 1947. De båda senare har aldrig tagits i bruk, och i dag skulle förmodligen Lindgatan anses för snarlik det år 1950 tillkomna namnet Lindergatan. Lind- och Bokgatorna planerades gå från Ekgatan till Björkgatan, parallellt med och söder om Mårtensgatans nuvarande västligaste sträckning. Bebyggelsen utvidgades och gatunätet utsträcktes senare åt sydväst, varvid SF tio år efter den första namngivningen beslutade att de nya gatorna skulle kallas Kastanjegatan och Poppelgatan samt Askgatan, som inte fullföljts i den första etappen. Samtidigt förlängdes de tre först anlagda gatorna, varav Björk- och Ekgatorna till bostadsområdets fulla längd. BN 1947-07-16 § 118, DK 1947-07-22 § 211, SF 1947-07-25 § 122, BN 1957-05-02 § 120, DK 1957-07-11 § 138, SF 1957-07-11 § 81. L 282 Axel Träffs gata (1)° 1959 — S En kortare tid efter att fabrikör Axel Träff (1875–1958) avlidit skrev NB till SF att man "ansåg det naturligt, att en gata uppkallades efter den framstående kommunalmannen Axel Träff". Den gata som föreslogs var den nuvarande Stjärngatan. I SF uppstod dock diskussioner om valet av gata och ärendet återremitterades till NB, som förklarade sig vidhålla sitt förslag, vilket DK biträdde. Vid nästa behandling i SF yrkade folkpartisten Harry Magnusson med instämmande av socialdemokraten Manne Karlsson, att namnet Kvarngatan skulle ändras till Axel Träffs gata. Den sistnämndes och tillika Träffs partibroder Wille Hammar yrkade bifall till NBs och DKs förslag. SF följde den linje som dels gav gatan öster om kyrkan det tredje namnet i historien, dels påkallade ett nytt namn på Lundbyområdets nyanlagda huvudgata med infart från Smålandsvägen. DK 1959-01-09 § 19, SF 1959-01-19 § 12, NB skr 1959-03-09, DK 1959-03-13 § 78, SF 1959-03-16 § 44. L 283 Stjärngatan (3)* 1959 — 595 33 S Sedan SF bestämt sig för att ge namnet Axel Träffs gata åt den dittillsvarande Kvarngatan, fordrades ett nytt namn på den gata som ursprungligen var ämnad för den framlidne kommunalmannen. Inspirationen hämtades från de intilliggande kvarteren, som givits namn som Solen, Månen och Stjärnan. Härigenom gavs för tredje gången en gata i Mjölby namnet Stjärngatan. Ursprunget till gatans sträckning var en brukningsväg på Lundbygärdet, utgående från landsvägen mot Småland, Smålandsvägen. NB skr 1959-03-09, DK 1959-03-13 § 78, SF 1959-03-16 § 44. L 284 Birgittagatan* 1959 — 595 33 S SF ansåg 1959 att "det kunde anses lämpligt att en gata även i Mjölby uppkallades efter Östergötlands genom tiderna största kvinna". Genom sina nio uppenbarelseböcker, instiftande av S:t Augustini frälsarorden (Birgittinorden) och helgonförklaringen 1391 är lagmansdottern och -hustrun Birgitta Birgersdotter (1303–1373), den heliga Birgitta, också Sveriges mest ryktbara kvinna genom seklerna. Ulvåsa, Alvastra och Vadstena var hennes lokala förankring i västra Östergötland. Som aktör på den internationella arenan verkade hon i Rom och vallfärdade hon till både Santiago de Compostela och Jerusalem. Hennes verk fortsattes av dottern Katarina, som också ägnats ett gatunamn i Mjölby. DK 1959-01-09 § 19, SF 1959-01-19 § 12, DK 1959-03-13 § 78, SF 1959-03-16 § 44. L 285 Katarinas gränd* 1959 — 595 33 S När den heliga Birgitta fick sin gata, anvisades i närheten också en gränd till minne av hennes dotter, Katarina Ulfsdotter (1331–1381). Efter Birgittas död 1373 tog hon sig an uppgiften att organisera och leda det av modern grundade klostret i Vadstena samt att understödja Birgittas kanonisationsprocess. Katarina fick själv tidigt helgonrykte, och hennes högtidliga translation firades i Vadstena 1489. På grund av reformationen blev hon dock aldrig kanoniserad. Till Mjölby har Katarina en särskild anknytning genom att ett av de mirakel som anfördes inför hennes helgonförklaring utspelades i kvarnbyn, när hennes reliker flyttades: "På samma dag, som hennes grav rördes och benen upptogs, föll i Mjölby socken ett piltebarn, ett halvt år gammalt, neder i fallande ström och söktes ivrigt av föräldrarna i två dygn och kunde ej ses, än mindre finnas. Tredje dagen vid middagen funno de barnet levande och helbrägda hålla sig vid en stock eller stötta, som stod under byggnaden, där strömmen var som stridast. Då de glada togo upp honom och sporde, huru han där så länge sitt liv behållit tvärtemot allt deras hopp och tröst, svarade pilten med rent och klart mål, fast han tillförne talade läspande som barn pläga, och sade: Genast jag föll från bron ned i strömmen, kom en vördnadsfull fru i vita kläder och tog mig under sin mantel, hållandes mig intill pålen eller stöttan och vaktade mig, så att vattnet mig inte kunde skada. Och hon sade att hon hette fru Katarina från Vadstena och bad mig sedan komma till henne. Just som I fingen mig se och togen mig upp ur vattnet, försvann den goda frun bort från mina ögon. Detta kungjorde piltens föräldrar för alla sina grannar och kommo med honom till S:ta Karins grav i Vadstena och bekräftade detta järtecken med vittnen och eder, offrade sitt offer och foro glada hem, prisande Gud i hans helga brud och dotter." DK 1959-01-09 § 19, SF 1959-01-19 § 12, DK 1959-03-13 § 78, SF 1959-03-16 § 44. L 286 Dalagatan° 1910 — S Inom motivkretsen östgötska härader namngavs i 1913 års stadsplan Dalagatan efter häradet Dal mellan Tåkern och Vättern. Gatan, som aldrig utlades, hade sin sträckning mellan den planerade Ramstadgatan och Nils Dackes gata med början strax söder om Askagatans slut. I nästa stadsplan var Dalagatan utmönstrad. Där fanns dock en föreslagen Dalgatan med helt annorlunda bakgrund och läge. BN 1910-10-03 § 1, MS 1910-10-05 § 4, BN 1910-10-19 § 1, MS 1911-02-13 § 2, BN 1911-11-22 § 1. L 287 Bobergsgatan° 1910 — S I 1913 års stadsplan namngavs tre gator på Lundbyområdet – ingen av dem utlades – efter härader i västra Östergötland: Bobergsgatan, Askagatan och Dalagatan. Den förstnämnda tänktes få en sträckning parallellt med dagens Mårtensgatan, från Folkungagatan till i höjd med Lundbygatan. I 1934 års stadsplan efterföljdes gatan av Domaregatan. BN 1910-10-03 § 1, MS 1910-10-05 § 4, BN 1910-10-19 § 1, MS 1911-02-13 § 2, BN 1911-11-22 § 1. L 288 Domaregatan (1)° 1927 — S Den brukningsväg som föregick Folkungagatan svängde i sydväst vinkelrätt upp mot Ryttarhagen på Kungshögaåsen. Det avsnitt av vägen som avgränsades av Folkungagatan och den planerade Högbygatan vid stadsplanegränsen och gick parallellt med Mårtensgatan, söder om denna, förekom i 1913 års stadsplan som Bobergsgatan. I den nya planen 1934 fick gatan namnet Domaregatan med anledning av sin riktning mot den mäktiga domarringen i Ryttarhagen. Gatan anlades aldrig, och det senare namnet togs 1979 i anspråk för en helt annan gata. NK skr 1927-03-21, BU 1927-04-04 § 18, SF 1927-04-05 § 34. L 289 Askagatan° 1910 — S Som ett av tre härader fick Aska en gata benämnd efter sig på Lundbyområdet i 1913 års stadsplan. Den skulle sträcka sig från strax söder om den nuvarande Sörbygatans norra slut, över Blåklintskolans tomt till Folkungagatan. Där skolan nu har sin gård avsågs en park anläggas på ömse sidor om Askagatan. Inget av detta förverkligades. Gatunamnet skall inte förväxlas med Askgatan, som senare tillkom i samma stadsdel. BN 1910-10-03 § 1, MS 1910-10-05 § 4, BN 1910-10-19 § 1, MS 1911-02-13 § 2, BN 1911-11-22 § 1. L 290 Jarlaplan° 1932 — S Till platsen för den nuvarande Blåklintskolans gård med tillhörande grönyta förlade 1934 års stadsplan Jarlaplan, som skulle sträcka sig fram till Sörbygatan. På samma yta planerades i den föregående stadsplanen ett parkområde på ömse sidor om en genomkorsande gata, Askagatan. Namnet Jarlaplan skall ses i sammanhang av Folkungagatan, gående omedelbart väster om planen. Stamfader för den kungliga dynasti som givit namn åt gatan var innehavaren av det mäktiga jarlaämbetet, Bjälbosonen Birger jarl. Karta 1932 inför 1934 års stadsplan. L 291 Boxholmsvägen (2)° 1910 — S 1910 års förslag till gatunamn för municipalsamhället innehöll namnet Boxholmsvägen för nuvarande Sörbygatan. Efter förslagets remiss till allmänheten ändrades dock detta till Miskarpsvägen, som fastställdes i och med 1913 års stadsplan. Mjölbys grannkommun i söder – liksom köpingen, municipalsamhället och bruket med samma namn – har således aldrig fått bilda ett officiellt gatunamn i Mjölby, men i folkmun användes Boxholmsvägen fordom som benämning på dagens Smålandsvägen. BN 1910-10-03 § 1, MS 1910-10-05 § 4, BN 1910-10-19 § 1, BN 1911-11-22 § 1. L 292 Miskarpsvägen° 1910 — S Miskarpsvägen var i 1913 års stadsplan namnet på den nuvarande Sörbygatan, ursprungligen föreslagen som Boxholmsvägen. Gården Miskarp, belägen inom fv Sörby socken, har fått sin mark tagen i anspråk för Mjölby golfbana. Genom gårdens läge sydväst om tätorten tjänade en blick i dess riktning som underlag för mjölbybors väderprognoser; det som kunde iakttas i "Miskarpavråa" var snart en realitet i byn eller stan. BN 1910-10-19 § 1, MS 1911-02-13 § 2, BN 1911-11-22 § 1. L 293 Sörbygatan (2)* 1927 — 595 33 S När namnet på landsvägen till Sörby och Småland ändrades från Sörbygatan till Smålandsvägen 1934, fick den nuvarande Sörbygatan, som löper närmast parallellt, överta det gamla namnet. Denna gata bar i 1913 års stadsplan namnet Miskarpsvägen samt hade under arbetet med planen först föreslagits som Boxholmsvägen, dvs samma namn som inofficiellt brukades om den gamla Sörbygatan. Fram till den stora exploateringen av Lundbyområdet, som inleddes i slutet av 1950-talet, var Sörbygatan utlagd endast till där dagens Storgårdsgatan mynnar ut, även om avsikten i 1934 års stadsplan var att den skulle nå ända till den planerade men aldrig realiserade Lundbygatan, som utgjorde stadsplanegräns i söder. Med tiden förlängdes Sörbygatan ända till Dag Hammarskjölds gata, i vilken den övergår med en böj. I motsatt ända gick gatan ursprungligen snett ut på Smålandsvägen, men av trafiksäkerhetsskäl är dess norra del nu återvändsgata med infart söderifrån. NK skr 1927-03-21, BU 1927-04-04 § 18, SF 1927-04-05 § 34. L 294 Storgårdsgatan (2)° 1927 — S Den av de tre gatorna genom tiderna med namnet Storgårdsgatan som aldrig blev utlagd var i 1934 års stadsplan efterföljare till den i 1913 års plan förekommande Viringegatans del väster om Sörbygatan (Smålandsvägen). Denna upplaga av Storgårdsgatan skulle gå i riktning rakt mot sin namngivare, Lundby storgård på höjden invid dagens infart till Lundbybadet. Gatans sträckning var något sydligare än den vinklade norra delen av nuvarande Storgårdsgatan och dess fortsättning österut placerade sig alldeles norr om dagens Katarinas gränd. NK skr 1927-03-21, BU 1927-04-04 § 18, SF 1927-04-05 § 34. L 295 Storgårdsgatan (3)* 1959 — 595 33 S Dagens Storgårdsgatan har sitt namn gemensamt med två äldre gator. Detta gällde först för nuvarande Villagatan och blev därefter förslag till namn på en aldrig anlagd gata västerut från Smålandsvägen. I alla tre fallen är gatunamnets ursprung Lundby storgård. DK 1959-01-09 § 19, SF 1959-01-19 § 12, DK 1959-03-13 § 78, SF 1959-03-16 § 44. L 296 Hällebygatan* 1959 — 595 33 S Gatan har fått sitt namn efter ett område i gatans närhet som på en karta från 1768 är benämnt Hälleby ägor. Kartan uppges vid gatunamnets tillkomst (1959) vara förvarad på pastorsexpeditionen. Där kan den dock inte återfinnas, ej heller i det material som levererats till Landsarkivet i Vadstena. Ortnamnet har inte kunnat påträffas i andra källor och det är inte känt vilken fastighet som namnet betecknar; hela området mellan Svartån och sockengränsen vid Ryttarhagen upptas sedan urminnes tid av Lundby by. I det tryckta protokollet med SFs beslut den 16 mars 1959 har just namnet Hällebygatan tappats bort. Måhända existerar således varken Hälleby eller Hällebygatan! Gatan började ursprungligen vid planen i Storgårdsgatans slut men är nu avkortad med sträckan genom parkområdet öster om Sörbygatan. DK 1959-01-09 § 19, SF 1959-01-19 § 12, DK 1959-03-13 § 78, SF 1959-03-16 § 44. L 297 Smedjegatan* 1959 — 595 33 S Gatan mellan kvarteren Städet och Tången i ett område på Lundbygärdet med denna typ av kvartersnamn föreslogs av NB få namnet Smedjegatan. Vid behandlingen i SF ansåg Harry Magnusson att det vore lämpligare med Smedgatan, men någon ändring i det ursprungliga förslaget gjordes inte. DK 1959-01-09 § 19, SF 1959-01-19 § 12, DK 1959-03-13 § 78, SF 1959-03-16 § 44. L 298 Kantoriegatan° 1959 — S Mark i området donerades under medeltiden till en "cantoria" i Linköpings domkyrka, dvs en tjänst som kantor. Gatan föreslogs därför få namnet Kantoriegatan. DK genomförde dock en språklig förenkling till Kantorsgatan, som blev SFs beslut. DK 1959-01-09 § 19, SF 1959-01-19 § 12, DK 1959-03-13 § 78, SF 1959-03-16 § 44. L 299 Kantorsgatan* 1959 — 595 33 S Det föreslagna namnet Kantoriegatan justerades av DK till det slutligen antagna Kantorsgatan. I stället för den avsedda anspelningen på en tjänst som domkyrkokantor har den lokala folketymologin velat knyta gatunamnets ursprung till Mjölby församlings mångårige kantor, musikdirektören Birger Norén (1916–1996), som bodde invid parkområdet öster om Kantorsgatan. DK 1959-01-09 § 19, SF 1959-01-19 § 12, DK 1959-03-13 § 78, SF 1959-03-16 § 44. L 300 Dag Hammarskjölds gata* 1962 — 595 33 S Fyra månader efter att Förenta nationernas generalsekreterare Dag Hammarskjöld (1905–1961) hade omkommit när hans flygplan störtade i södra Afrika, föreslog Mjölby stads NB – bestående av fv riksdagsmannen Nils G Strandler, kontraktsprosten Martin Leby och kommunalborgmästaren Ragnar Bendt – att han skulle hedras med ett gatunamn: "Vi anse det tilltalande och välmotiverat, att Mjölby i likhet med många städer inom och utom landet på så sätt hugfäster minnet av en landsman, som genom sina insatser i FN blivit en allmänt aktad internationell centralgestalt." Så blev också fallet och valet föll på en gata som stod i begrepp att läggas ut senare under året 1962. På beredningsstadiet skall först ett annat namn ha förekommit, men detta är ej dokumenterat. Den långa Dag Hammarskjölds gata blev den sista och yttersta i det stora bostadsområdet Lundby väster om Smålandsvägen, och den förenade ändarna på Björkgatan, Ekgatan, Birgittagatan och Sörbygatan. Ofta, framför allt i tal, dras gatunamnet samman till formen Dag Hammarskjöldsgatan. NB skr 1962-01-25, DK 1962-02-09 § 70, SF 1962-02-19 § 36. Mjölbys gatunamn genom tiderna. Mjölby, 1999. 208 sid, inb. ISBN 91-87784-10-6.	slekt.se/mjolby Start Mjölbyhistoria ➤ Start slekt.se ➤ © 2022 Per Andersson