Mjölbyhistoria Den kungliga kvarnbyn vid Svartån som fick järnväg och blev sydvästra Östergötlands centrum Per Anderssons forskning och texter om Mjölbys historia
	Mjölbys gatunamn genom tiderna – K. Östra Lundby K 238 Kullabergsgatan* 1927 — 595 30 S På västra sidan av Svartån skjuter söder om Burensköldsvägen urberget upp och bildar ett par markerade höjder. Den ena kallades förr Lundby kulle och på den är Folkets park anlagd. Den andra är Kullaberg i utkanten av området Egna hem. Kullabergsgatan, som är Gästgivaregatans fortsättning på andra sidan Burensköldsvägen, planlades och namngavs i och med 1934 års stadsplan. Dess sträckning bildade då en vinkel mellan Gästgivaregatans slut och Pilgårdsgatan. I praktiken blev Kullabergsgatan bara infarten från Burensköldsvägen till Folkets park, där den avslutas med en större plan som används som parkeringsplats. Fortsättningen till Pilgårdsgatan är gång- och cykelväg. I 1913 års stadsplan var gatusträckningen längs ån planerad som en del av Storgårdsgatan (nu Villagatan), som skulle förbinda Sörbygatan (Smålandsvägen) med Burensköldsvägen. NK skr 1927-03-21, BU 1927-04-04 § 18, SF 1927-04-05 § 34. K 239 Pilgårdsgatan* 1910 — 595 30 S En av Mjölbys smalaste och mest undanskymda gator är Pilgårdsgatan, men ursprungligen var den i både 1913 och 1934 års stadsplaner tänkt som en lång förbindelselänk från Burensköldsvägen ända till municipalsamhällets sydgräns nere i nuvarande Lundbybadet. Till gatan skulle anslutas Gesällgatan och dåvarande Storgårdsgatan (senare Villagatan) liksom enligt 1934 års plan Kullabergsgatan och de aldrig anlagda Riddaregatan och Nygatan. Från tid till annan har gatans planerade – men aldrig faktiska – sträckning närmast Burensköldsvägen varit litet västligare, dvs något böjd upp mot korsningen med Smålandsvägen. Gatan har sitt namn efter den sedan länge försvunna Lundby pilgård, på vars forna ägor den ryms. BN 1910-10-03 § 1, MS 1910-10-05 § 4, BN 1910-10-19 § 1, MS 1911-02-13 § 2, BN 1911-11-22 § 1. K 240 Kungshögagatan (1)† 1910 — S Kungshöga är den lokala varianten – bestämd form pluralis – av ortnamnet Kungshögarna. Dess etymologi och ålder är okända. Namnet betecknar framför allt ett bebyggelseområde – fram till indelningsverkets upphörande marken till de fyra ryttartorpen under Hulje väster-, mellan-, norr- respektive östergård – på ömse sidor om den nuvarande Kungsvägen, i den östra utkanten av Hulje by, som tillhörde Västra Skrukeby församling före dennas inkorporering med Högby. På andra håll, t ex i Gamla Uppsala, avser benämningen gravhögar, och sådana finns förvisso på den höjdsträckning där ortnamnet har sin referens. Också namnet Högby på den intilliggande byn och socknen antas syfta på en gravhög. Högarnas kungliga anknytning återstår att förklara. Namnet Kungshögabacken förekommer 1875 och avser den ås i Högby nuvarande församling som var genombruten av den allmänna landsvägen, dvs dagens Kungsvägen och dess fortsättning mot Hogstad. I Västra Skrukeby och Högby socknar förekommer inte Kungshöga som officiell fastighetsbenämning. Eftersom det var så nära till Mjölby by – bara över sockengränsen och Liabacken ner – sökte sig Kungshögas invånare ofta dit. Dessa kontakter innebar också att Kungshögabor uppträdde som faddrar vid dop i mjölbyfamiljer. I Mjölby församling var prästen inte bunden av – och hade förmodligen heller inte närmare kännedom om – den officiella fastighetsindelningen i Högby, som då tillhörde ett annat pastorat. Det medförde att dopvittnen som kom från andra sidan gränsen, efter muntlig utsaga, antecknades som hemmahörande i Kungshöga. Första gången detta påträffas i Mjölbys födelsebok är 1861, men säkerligen är namnet äldre än så. 1979 blev Kungshöga ett officiellt ortnamn genom namngivning av kvarteret norr om Ryttarhagsleden, mitt emot nuvarande Gymnasievägen. Dessförinnan hade namnet införlivats i benämningarna Kungshögahemmet, Kungshögaskolan och tre gånger Kungshögagatan. I dagligt tal kallas nämnda gymnasieskola "Kungshöga". Detta trivialnamn uttalas dock med grav accent och områdesnamnet på lokalt vis med akut. Den första Kungshögagatan – med öst-västlig riktning över Lundbygärdet mot Kungshögarnas fornminnesområde – bestod ursprungligen av nuvarande Hälsogatan. Den började vid Kullaberg och sträckte sig alltså i väster till Sörbygatan (Smålandsvägen) men förlängdes sedan stegvis på andra sidan denna. I en första etapp planerades den till Nils Dackes gata, dvs nuvarande Folkungagatan. Genom 1934 års stadsplan ändrades namnet till Mårtensgatan, som efter avsöndring av Kungshögagatans ursprungliga avsnitt som Hälsogatan numera enbart betecknar gatusträckningen väster om Smålandsvägen. BN 1910-10-03 § 1, MS 1910-10-05 § 4, BN 1910-10-19 § 1, MS 1911-02-13 § 2, BN 1911-11-22 § 1. K 241 Mårtensgatan* 1927 — 595 32 S 1927 års namnkommitté tog initiativet till att det befintliga namnet Kungshögagatan byttes mot Mårtensgatan. Förledens egennamn härrör från en trädgårdsmästare som hade sin enligt uppgift välskötta rörelse – "Mårtens trädgård" – förlagd till den blivande gatans närhet. 1880 års ekonomiska karta, kartlagd 1876, utvisar invid Smålandsvägen, på Lundby bys mark nära sockengränsen till Mjölby, två torp med namnet Trädgårdsholm. Omkring 1960 ändrades Mårtensgatans sträckning på västra sidan av Smålandsvägen, så att utfarten på denna blev gemensam med Sörbygatans. Senare borttogs det tillagda gatuavsnittet, varefter Mårtensgatan helt saknade förbindelse med Smålandsvägen västerifrån. Därmed var gatan i praktiken tudelad, vilket 1981 befästes genom att den östra delen – den ursprungliga Kungshögagatan – gavs namnet Hälsogatan. Vid tillkomsten av namnet Mårtensgatan sträckte sig gatan västerut till Folkungagatan, varifrån den senare förlängts till Björkgatan. Också i väster har gatan avdelats, dock utan att namnförhållandena ändrats: mellan Ekgatan och Almgatan är numera endast cykeltrafik tillåten. NK skr 1927-03-21, BU 1927-04-04 § 18, SF 1927-04-05 § 34. K 242 Hälsogatan* 1981 — 595 30 S Den ursprungliga delen av den äldsta Kungshögagatan, som sträckte sig österut från nuvarande Smålandsvägen i den norra kanten av Egna hem, avsöndrades 1981 från efterföljaren Mårtensgatan. Det skedde sedan dennas förbindelse med Smålandsvägens västra sida avskurits av trafiksäkerhetsskäl. Den nybildade gatan fick namnet Hälsogatan efter landstingets hälsovårdscentral, till vilken gatan har som huvuduppgift att vara infart. Numera bevarar gatunamnet ett historiskt förhållande, eftersom verksamheten i dag bedrivs under namnet Mjölby vårdcentral. Till de nuvarande lokalerna flyttade hälsovårdscentralen från Kyrkogatan, där den öppnats 1961 som en av de första i landet. NB 1981-01-20 § 5, KS 1981-03-11 § 113, KF 1981-03-24 § 51. K 243 Hantverkaregatan* 1910 — 595 30 S Men anknytning till yrkesutövare som bodde i det under slutet av 1800-talet anlagda småhusområdet Egna hem gavs en av gatorna där namnet Hantverkaregatan och en annan Gesällgatan. Hantverkaregatan hade förr förbindelse i norr med Hälsogatan (tidigare Mårtensgatan och dessförinnan Kungshögagatan), men är där numera avstängd för in- och utfart. BN 1910-10-03 § 1, MS 1910-10-05 § 4, BN 1910-10-19 § 1, MS 1911-02-13 § 2, BN 1911-11-22 § 1. K 244 Gesällgatan* 1910 — 595 30 S Gesällgatan är allt sedan 1913 års stadsplan namnet på en mindre tvärgata till Hantverkaregatan. Bakgrunden till båda namnen är att området – Egna hem – hade flera invånare med hantverksyrken. BN 1910-10-03 § 1, MS 1910-10-05 § 4, BN 1910-10-19 § 1, MS 1911-02-13 § 2, BN 1911-11-22 § 1. K 245 Storgårdsgatan (1)† 1910 — S Efter Lundby storgård har tre gator blivit namngivna, två av dem utlagda. Alla har de haft sin sträckning i närheten av Storgårdens mangårdsbebyggelse på höjden vid dagens infart till Lundbybadet. Den första Storgårdsgatan motsvarade dagens Villagatan, och i öster planerades den fortsätta genom Folkets park och därefter som den nord-sydliga sträckningen av nuvarande Kullabergsgatan fram till Burensköldsvägen. Vid den stora namnrevisionen på 1930-talet namnändrades den befintliga gatan till Villagatan. BN 1910-10-03 § 1, MS 1910-10-05 § 4, BN 1910-10-19 § 1, MS 1911-02-13 § 2, BN 1911-11-22 § 1. K 246 Villagatan* 1927 — 595 30 S Den sydligaste av de utlagda gatorna i villaområdet Egna hem namnändrades genom 1934 års stadsplan från Storgårdsgatan till Villagatan. Samtidigt inställdes planerna på en fortsättning av gatan genom Folkets park till Burensköldsvägen. NK skr 1927-03-21, BU 1927-04-04 § 18, SF 1927-04-05 § 34. K 247 Viringegatan (1)° 1910 — S Två gator har namngivits efter gården Viringe i den östra delen av Högby (tidigare Västra Skrukeby) socken. Gårdens bebyggelse låg mellan nuvarande Ryttarhagsleden och E 4, innan den slutgiltigt jämnades med marken på 1980-talet. Den äldre Viringegatan, som till skillnad från den yngre aldrig blev utlagd, föreslogs i 1913 års stadsplan sträcka sig ungefär parallellt med nuvarande Katarinas gränd, strax norr om denna, med fortsättning över Sörbygatan (Smålandsvägen) och som dagens infart till Lundbybadet fram till Pilgårdsgatans föreslagna förlängning. I 1934 års stadsplan förekommer gatan uppdelad i en del väster och en annan öster om Smålandsvägen: Storgårdsgatan respektive Riddaregatan. BN 1910-10-03 § 1, MS 1910-10-05 § 4, BN 1910-10-19 § 1, MS 1911-02-13 § 2, BN 1911-11-22 § 1. K 248 Riddaregatan° 1927 — S Riddaregatan var i 1934 års stadsplan efterföljare till delen öster om Smålandsvägen av den i 1913 års plan förekommande Viringegatan. Gatan var planlagd invid kvarteret Riddaren, på platsen för dagens namnlösa och på kvartersmark belägna infart från Smålandsvägen till Lundbybadet. Riddaregatan kvarstod i stadsplanen fram till att denna ändrades i samband med projekteringen av stadens tempererade utomhusbad, som invigdes 1969. Gatu- och kvartersnamnen ingår i en grupp namn som bildats av benämningar på krigsfolk. NK skr 1927-03-21, BU 1927-04-04 § 18, SF 1927-04-05 § 34. K 249 Åbacken° 1910 — S Strax norr om municipalsamhällets sydgräns, i det område som numera upptas av Lundbybadet, planerades Åbacken i den starkt sluttande terrängen ned mot Svartån. Den aldrig anlagda gatan skulle enligt 1913 års stadsplan sträcka sig mellan Lundbygatan och Pilgårdsgatans södra förlängning, vilka inte heller realiserades. BN 1910-10-03 § 1, MS 1910-10-05 § 4, BN 1910-10-19 § 1, MS 1911-02-13 § 2, BN 1911-11-22 § 1. K 250 Lundbygatan (1)° 1910 — S En gata som avsågs sammanfalla med municipalsamhällets södra gräns fick i 1913 års stadsplan namnet Lundbygatan. Den skulle anläggas på Lundby bys ägor strax söder om nuvarande Stjärngatan och ungefär parallellt med denna. Öster om Sörbygatan (Smålandsvägen) planerades den fortsätta ned i den ravin där nu Lundbybadet finns, för att vika av vinkelrätt norrut till den planerade Viringegatan. I stadsplanen 1934 sträckte sig Lundbygatan endast väster om Smålandsvägen med fortsättning till den västra stadsplanegränsen, som utgjordes av den planerade Högbygatan. Dessa båda gator tänktes möta varandra där i dag Folkungaplan har sitt sydöstra hörn. 1946, då det stod definitivt klart att Lundbygatan inte skulle komma att läggas ut, togs namnet i anspråk för den gata som i dag kallas så. Ortnamnet Lundby omnämns första gången i bevarade källskrifter år 1369, då det hade samma stavning som i vår tid. Det lokala uttalet är 'Lunnby' (korta vokaler). BN 1910-10-03 § 1, MS 1910-10-05 § 4, BN 1910-10-19 § 1, MS 1911-02-13 § 2, BN 1911-11-22 § 1. K 251 Kapellgatan* 1967 — 595 31 S I Mjölby pastorat har en komministertjänst alltid varit förlagd till Sörby annexförsamling – även efter att denna 1791 uppgått i moderförsamlingen – med prästgård i Lundby by. När tätorten expanderade kraftigt västerut från slutet av 1950-talet, mångdubblades antalet invånare i Lundbyområdet. Därmed fann Mjölby församling behov av en gudstjänstlokal också i den växande västra delen av Mjölby. Det ledde till att man 1962 i prästgårdens flygelbyggnad inrättade Lundby kapell, som kom att överta en del av arvet från Sörby kyrka och församling. Fem år efter sin tillkomst fick kapellet namnge den gata som leder från Smålandsvägen till prästgården. NB skr 1967-02-09, DK 1967-03-02 § 77, SF 1967-03-20 § 52. K 252 Västra Ringvägen† 1969 — S Planerna på en ringled i den yttre delen av stadsbebyggelsen ledde till att en fortsättning på den ursprungliga Ringvägen, belägen öster om ån, anlades på den västra sidan och fick samma namn som modergatan. Väster om Smålandsvägen avsågs leden fortsätta parallellt med och mellan Svarvargatan och Dag Hammarskjölds gata. Eftersom någon förbindelse över ån mellan de båda delarna av Ringvägen inte fanns, infördes av praktiska skäl 1969 namnen Östra respektive Västra Ringvägen. Sedan ringvägsplanerna övergivits, återfick 1979 den östra sträckningen sitt gamla namn och gavs samtidigt den västra namnet Skattegårdsgatan. NB 1969-09-22 § 4, BN 1969-10-01, DK 1969-10-14 § 885, SF 1969-10-27 § 178. K 253 Skattegårdsgatan* 1979 — 595 31 S Efter Ringvägen och Västra Ringvägen är Skattegårdsgatan det tredje namnet i ordningen på den gatusträckning som först byggdes som en del – mellan Svartån och Smålandsvägen – av en planerad ringled. När dessa planer övergivits till förmån för en förlängning av Järnvägsgatan över ån, fick gatan 1979 sitt nuvarande namn efter Lundby skattegård. Mangårdsbyggnaden till denna låg ungefär där gatan nu svänger i riktning mot dagens ringled. För att bereda plats för gatan, flyttades huset 1968 till Lundbyvallen, där det tjänar som klubbhus för Mjölby Södra IF. I väster har Skattegårdsgatans sträckning ändrats så att den numera har utfart på Järnvägsgatan i stället för Smålandsvägen. NB 1979-01-25 § 5, KS 1979-04-04 § 148, KF 1979-04-24 § 65. K 254 Jonsbergsvägen* 1990 — 595 92 S Ett tidigare obenämnt avsnitt av den gamla sträckningen av riksväg 32, mellan Järnvägsgatan och Hästholmsjärnvägen, gavs 1990 namnet Jonsbergsvägen. Förleden avser en av fastigheterna invid vägen. Namnet, tidigare även skrivet Johnsberg, har också kommit att beteckna hela det lilla bebyggelseområdet vid södra delen av vägen. Här fanns förr bl a ett epidemisjukhus. Förmodligen har ortnamnet sitt ursprung i namnet på en invånare. NB 1990-10-04 § 13, KS 1990-11-07 § 280, KF 1990-11-23 § 144. K 255 Kruthusgatan* 1990 — 595 92 S Mot bakgrund av att den anrika järnhandelsfirman Hagelin & Co i ett bergsparti i gatans närhet hade ett kruthus för förvaring av sprängämnen, föreslog NB kvartersnamnet Kruthuset och gatunamnet Kruthusgatan. NB 1990-10-04 § 13, KS 1990-11-07 § 280, KF 1990-11-23 § 144. K 256 Skiftesvägen° 1990 — S I anslutning till ett planförslag för exploatering av mark som tidigare utgjort Lundby backgårds och ödegårds ägor – inom den triangel som bildas av Jonsbergsvägen, Järnvägsgatan och Hästholmsjärnvägen – föreslog NB gatunamn med anknytning till jordbruket. Det planerade, men aldrig realiserade, bostadsområdets huvudgata, som skulle utgå vinkelrätt från Jonsbergsvägen, blev kallad Skiftesvägen. NB 1990-10-04 § 14. K 257 Ödegårdsringen° 1990 — S I ett område med småhusbebyggelse på Lundby back- och ödegårdars forna marker avsågs, enligt en aldrig förverkligad plan, en gata både börja och sluta i Skiftesvägens östra ända och formas efter kilen mellan Järnvägsgatan och Hästholmsbanan. Efter en av de försvunna gårdarna och efter sin form åsattes gatan namnet Ödegårdsringen. NB 1990-10-04 § 14. K 258 Sörbyleden° 1983 — S Inför namnändring av Ryttarhagsvägen med anledning av att denna skulle få karaktären av förbifart mellan Sörby och Kungshöga, diskuterade NB – innan namnet Ryttarhagsleden till sist antogs – bl a förslaget Sörbyleden. Detta namn beslutade dock NB att reservera till en kommande exploatering på Sörby bys forna ägor. NB 1983-08-24 § 8. Mjölbys gatunamn genom tiderna. Mjölby, 1999. 208 sid, inb. ISBN 91-87784-10-6.	slekt.se/mjolby Start Mjölbyhistoria ➤ Start slekt.se ➤ Kontakt ➤ © 2022 Per Andersson