Mjölbyhistoria Den kungliga kvarnbyn vid Svartån som fick järnväg och blev sydvästra Östergötlands centrum Per Anderssons forskning och texter om Mjölbys historia
	Innehållsbakgrund till gatunamnen i Mjölby Genom sina val av gatunamnens förleder har de olika epokernas namngivare tillsammans åstadkommit en tämligen mångsidig återspegling av lokalsamhället i både närvarande och svunnen tid. Någon plan för att skapa en representativ helhetsbild av Mjölbys historia eller tätortens moderna funktioner har dock aldrig funnits. I stället är uppsättningen av de totalt 405 kända namnen, varav 224 är i bruk, en stegvis tillkommen – och i många stycken renoverad – mosaik. Icke desto mindre framträder i gatunamnen många spår av vad som är och har varit relevant för orten och dess utveckling: naturförhållanden, näringsliv, bebyggelse, kommunikationer, offentlig verksamhet, religion, kulturliv etc. Även om några principer för den kommunala namngivningen aldrig har uppställts i Mjölby – till skillnad från en del andra orter – framträder tydligt en strävan att i gatunamnen bevara minnet av företeelser i det Mjölby som en gång var. Inte minst har gamla ortnamn – från det agrarsamhälle som tidigare fanns på platsen – förevigats i gatunamn. I någon mån gäller detta också namn på personer. I mångt och mycket framstår stadens gatunät med sina gatunamn som en levande historiebok, där det förflutna går i dagen genom namnens etymologi. När man utforskar namnens innehållsliga ursprung och betydelse, framträder en uppsättning olika namngivningstyper och vissa mönster i deras förekomst över tiden. Inspirationskällorna har under årens lopp har varit många, och deras flöden framstår inte alltid klart för eftervärlden. Förmodligen har bakgrunden till vissa namnval merendels utgjorts av tillfälligheter – flera andra namn skulle ha varit lika träffande och det antagna namnet skulle ha passat lika bra för en intilliggande gata. I så gott som alla fall är det ändå möjligt att ge en förklaring till namnets innebörd. De spontant tillkomna gatunamnen, vilka brukades som angivelser innan municipalsamhället fick officiella namn, var enkla beskrivningar som karaktäriserade gatan, vägen, backen eller torget. Gatan förbi Stuverum kallades Stufrumsgatan, vägen till Öjebro Öjebrovägen, backen vid grosshandlare Malmroths affär Malmrothsbacken och torget vid kyrkan – vilket var mindre än Gästistorget – Kyrktorget eller Lilla Torget. Även de tillagda namnen bygger i flertalet fall på något som har eller har haft anknytning till gatans närhet eller åtminstone inte är lokaliserat närmare någon annan gata som var ledig för namngivning. Det finns dock gatunamn som inte har ens en långsökt särskild anknytning till vare sig gatans plats eller bygden. I den första heltäckande namnsättningen 1910 dominerade gatunamn bildade av ortnamn. Även bland 1927 års många nya namn var ortnamn en vanlig förled, men i än högre grad hämtades inspirationen då från en verksamhet eller annan företeelse i gatans närhet. Den omfattande namngivningen i anslutning till Mjölbys kraftiga expansion under efterkrigstiden präglas i hög grad av kategorinamn. Att ge två eller flera gator namn på samma tema praktiserades förvisso redan 1910, men det var då inte fråga om sammanhållna bebyggelseavsnitt med en enhetlig namnuppsättning. Från 1947 blev det närmast regel att nya småhusområden, varav en del formade sig till egna stadsdelar, fick gatunamn inom en ny kategori. I kategorinamnens vidaste bemärkelse – dock med undantag av ortnamn i gatans närhet som i sig skulle kunna betraktas som en kategori – innefattar den namngivningstypen mer än en tredjedel av alla gatunamn i Mjölby genom tiderna. Den motsvarande andelen för gatunamn bildade av ortnamn med anknytning till gatans läge är en fjärdedel. Antalet personnamn som lagts till grund för gatunamn är relativt litet. Tabell. Namngivningstyper –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Namngivningstyp Tillkomsttid Totalt Före 1910 1910–1915 1927–1934 1939–1950 1957–1978 1979–1997 Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Gatans utformning 5 13,5 1 1,1 5 5,7 1 5,6 3 2,4 1 2,3 16 4,0 eller läge Naturförhållanden i 1 2,7 5 5,4 11 12,6 1 5,6 0 0,0 3 6,8 21 5,2 närheten Verksamhet i närheten 9 24,3 8 8,6 20 23,0 1 5,6 9 7,1 6 13,6 53 13,1 Ortnamn som anger 12 32,4 8 8,6 5 5,7 0 0,0 3 2,4 3 6,8 31 7,7 destination Ortnamn i gatans närhet 5 13,5 40 43,0 19 21,8 2 11,1 17 13,5 16 36,4 99 24,4 Personnamn med anknyt- 3 8,1 0 0,0 1 1,1 0 0,0 0 0,0 0 0,0 4 1,0 ning till gatans område Memorialnamn, person 0 0,0 6 6,5 0 0,0 3 16,7 3 2,4 0 0,0 12 3,0 i lokalsamhället Memorialnamn, person 0 0,0 1 1,1 6 6,9 1 5,6 4 3,2 3 6,8 15 3,7 i rikshistorien Kategorinamn 2 5,4 24 25,8 20 23,0 9 50,0 87 69,0 12 27,3 154 38,0 –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Summa 37 100,0 93 100,0 87 100,0 18 100,0 126 100,0 44 100,0 405 100,0 –––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––– Även om den av Cnattingius ledda namnförslagskommittén företog en översyn av gatunamnen inom hela stadsplaneområdet och det därefter stått namnfrågornas makthavare fritt att ändra i namngeografin, är det endast Hübe som i praktiken förunnats ta ett helhetsgrepp om namngivningen i Mjölby. Det är därmed också han som har lagt grunden till 1900-talets namnflora i municipalsamhället, staden och kommuncentrumet. Av de namn som han föreslog kom ett 50-tal i bruk och kvarstår i dag ett 20-tal. Därutöver har hans gatu- och kvartersnamn senare tjänat som utgångspunkt för kompletterande namngivning. Sålunda har det ett särskilt intresse för Mjölbys gatunamnshistoria att försöka rekonstruera Hübes associationsbanor under sommaren 1910, då han på kort tid formade det som för lång tid framöver skulle bli kärnan i ortens gatunamnsbestånd. Hübe lät ortnamn utgöra förled i mer än hälften av sina gatunamn och spred dem över hela stadsplaneområdet, till platser där anknytningen förmodligen uppfattades vara så stark som möjligt. Hans namngivning i övrigt utmärks av att kvartersnamn och gatunamn följdes åt. Kvartersnamnen, som tilldelades gruppvis på ett särskilt tema, var därvid primära. Det berodde till synes oftast på tillfälligheter, om det fanns en eller flera namnbehövande gator som kunde ges namn i anslutning till ett kvartersnamn eller en grupp av sådana. Härigenom formerade sig även en del av gatunamnen i små tematiska grupper, om än inte alltid geografiskt sammanhållna. Strandvägen och Holmgatan är exempel på namn i Hübes uppsättning som anspelar på naturförhållanden, medan Bryggaregatan, Stationsgatan, Tränggatan, Tingsgatan och Lagmansgatan representerar olika slag av mänsklig verksamhet i närområdet. I den västligaste delen av municipalsamhället – mitt på Lundbygärdet – planerades kvarter med namn på ett lärdomstema. Det enda gatunamn som härleddes därifrån var Djäknegatan, som aldrig kom i bruk. I öster övergick detta tema i kvartersnamn med anknytning till hantverksyrken, såsom Lärpojken, Gesällen och Mästaren, med de åtföljande gatunamnen Gesällgatan och Hantverkaregatan. Längs hela vänstra åstranden förlades kvarter med militärt präglade namn, varav Drabanten i dag är det mest kända genom att det i sin tur fick namnge Folkets hus vid Stadshuset. Ursprunget till denna namnkrets är Ryttarhagen och soldattorpen intill denna, varom vittnar bl a Ryttargatan och Grendiergatan på var sin sida av Hogstagatan (nuvarande Kungsvägen) i municipalsamhällets utkant mot Kungshöga. Insprängda i lärdomsområdet i väster fanns kvarteret Östgötarosen och tre gatunamn innehållande östgötska häradsnamn. Norr om Hogstagatan fick kvarteren namn på temat politik, efter riksdagsman Gustafsson med sin där belägna Villa Lyckås: Talmannen, Riksdagsmannen, Landstingsmannen, Väljaren osv. Talmansgatan är det enda gatunamnet i denna motivkrets. På Egebybacken namngavs en del av kvarteren efter musikinstrument, dock utan konsekvens för områdets gatunamn. Öster om Svartån fick området söderut från kyrkan, mellan ån och järnvägen, kvartersnamn med anspelning på häxprocesser och anslutande ting. I denna samling av bl a kvarteren Domaren, Häxan och Bålet infogades Blåkullegatan. Den yttersta anledningen till namnen var förmodligen planerna på ett rådhus där nu den östra längan av Centrum är uppförd, och där börjar namngivningen med kvarteret Rådstugan. Föga anade Hübe att Mjölby, när stadsprivilegierna väl kom, alltjämt skulle lyda under landsrätt och att något rådhus därför aldrig skulle vederfaras den forna kvarnbyn. Namngivningen av kvarter i nästa område österut, mellan järnvägen och vägen till Västra Harg, hade två utgångspunkter: socknens skoltomt fick kvartersnamnet Visdomskällan och tingshusets kvarter blev kallat Rättvisan. Mellan dessa fördelades kvarter benämnda efter allehanda andra ridderliga egenskaper: Ärligheten, Troheten, Manligheten, Dristigheten och Tapperheten. I norr avslutades namngivningen med Äran och Vasaorden. Något gatunamn i anslutning härtill blev det dock inte förrän i 1934 års stadsplan, då Vasavägen och Vasaplan tillkom. Senare fortsatte namngivningen med Vasaskolan i det namngivande kvarteret och slutligen Vasastaden som benämning på hela stadsdelen. Det är både troligt och uppenbart att Hübe för sitt arbete skaffade sig tillgång till den, om än knappa, litteratur som då fanns om historiska förhållanden i Mjölby. I Broocmans östgötabeskrivning från 1760 omnämns under Mjölby socken bl a fem personer inom en och samma släktkrets, framför allt därför att de hade anknytning till Mjölby kyrka och inventarier däri. Hübe hade självfallet inte möjlighet att på den korta tid, som stod till hans förfogande, skaffa sig någon ingående lokalhistorisk kunskap. Det medförde att han bildade gatunamn efter alla dessa personer, trots att åtminstone ett par av dem inte kan sägas ha spelat någon särskild roll för Mjölbys öden: Gyldenklougatan, Burensköldsvägen, Behmgatan, David Kohlgatan och Måns Perssons gata. Hübe insåg dock den högre digniteten hos de två förstnämnda, och dessa gatunamn åsattes de två nya förbindelselänkar över ån som planerades, en norr och en söder om den befintliga i kvarnbyn. Av de båda kom endast Burensköldsvägen till stånd. Det har medfört att generalen, landshövdingen och friherren Jacob Burensköld alltjämt är närvarande i mjölbybornas vardag medan hans svärmors far Anders Gyldenklou, som i högre grad påverkade Mjölby, försvunnit i historiens djup. Måns Perssons gata utbyttes före stadsplanens antagande mot Föreningsgatan. David Kohlgatan togs i bruk men efterföljdes senare av Industrigatan. Behmgatan utlades aldrig. Mellan kyrkan och prästgården Duvelund tilldelades kvarteren namn efter personbenämningar på religionens verksamhetsfält. Namngivningen tog sin början med kvarteret Munken i närheten av Munkegårdens byggningstomt – egentligen redan med Kaniken på andra sidan ån där Kanikegårdens tomt låg – och fortsatte med Priorn, Abbedissan, Korgossen, Novisen, Biskopen, Klerken, Lekmannen och, närmast före prostbostället, Prosten. Av de tre tillhörande gatunamnen blev Biskopsgatan aldrig taget i bruk och Svartmansgatan och Novisgatan med tiden upphörda. Det religiösa temat fick sin fortsättning österut med kvartersnamn som Samariten och Rövaren samt gatunamnen Samaritgatan och Pilgrimsgatan på den östra sidan av Syavägen (Kungsvägen). Där, på Gravgårdens ägor, vidtog längs kanten av Mjölby skog ett tema med kvartersnamn som förmodligen sprungit ur en association mellan gårdsnamnet och vikingarnas gravöl: Dryckeshornet, Mjödet (på platsen för det senare bebyggda kvarteret Mjölet) samt bröderna Fänrisulven och Midgårdsormen. Något gatunamn, förutom Gravgårdsgatan, gav detta tema inte upphov till. På Gravgården, som tillhört Gyldenklou och sedermera renderat hans ättlingar på Hulterstad patronatsrätten till Mjölby kyrka och pastorat, förlade Hübe också kvarteren Måns Persson, Hertig Johan och Ärtsoppan, mellan Vasaorden och det religionshistoriska området med bl a släktingarna Behms och Kohls gator. Gyldenklous far var Måns Persson, kamrerare hos hertig Johan av Vasaätten. Ärtsoppan anspelar på den sista måltid som hertigens farbror, Erik XIV, enligt traditionen skall ha intagit 1577. Härefter vidtar kvarter som Himmelsporten, Nycklarna och S:t Per samt S:t Persgatan. Denna fanns redan 1904, sex år innan Hübe fick sitt uppdrag, varför den måste ha varit en utgångspunkt för hans namngivning. Sannolikt fick Måns Perssons gata och kvarteret Måns Persson söder därom sin placering på grund av namnanknytningen till den närmaste parallellgatan, S:t Persgatan, som på sin södra sida fick kvarteret S:t Per. Detta himmelska område – passande nog högt beläget i förhållande till kvarnbyns och kyrkans positioner – fick en celest pendang längre söderut. I den sydöstra delen av municipalsamhället gavs kvarteren namn efter stjärnbilder och några av dessas jordiska tillhörigheter, såsom Kikaren och Tuben. Hübe skapade i detta område också några galaktiska gatunamn: Stjärngatan, Vintergatan, Jungfrugatan och – vid kvarteret Vattumannen – Vattugatan. Den senare gatan placerades dessutom vid municipalsamhällets vattenreservoar, i vars närhet senare vattentornet uppfördes. Den i Stockholm hemmahörande Hübe har förmodligen låtit gatunamnen där ha visst inflytande när han utarbetade sina förslag, även om varje namn fann sin lokala förankring i Mjölby. Bland gator i Hübes uppsättning, som också förekom i Stockholm, märks Strandvägen, Stortorget, Svartman(s)gatan, Hantverkar(e)gatan, Bondegatan, Jungfrugatan, Vattugatan och Hagagatan. Även Cnattingius och hans kolleger kan ha vägletts av huvudstadens namn. Tecken därpå är de år 1927 föreslagna Villagatan, Floragatan, Östgötagatan, Folkungagatan, Parkgatan, Vikingagatan, Riddar(e)gatan, Prästgatan och Brunnsgatan. De samtidigt introducerade namnen Kungsvägen och Vasavägen på två av Mjölbys större gator kan möjligen ha de stockholmska Kungsgatan och Vasagatan som förebilder. Mjölby brukar i diverse sammanhang framhållas som staden eller kommunen Lagom, som gärna placerar sig nära riksgenomsnittet. Inga tecken tyder på att tätorten skulle vara annat än representativ – eller medioker – också när det gäller hur man bildar gatunamn. Inga djärva grepp har fått Mjölby att avvika från vad som generellt varit kutym i de svenska städerna under 1900-talet. Alla de vanliga namngivningstyperna finns sålunda företrädda. För att utmärka egenskaper hos själva gatan, såsom utformning eller läge, är val av en karaktäriserande efterled den dominerande metoden. Några exempel finns på att även förleden tagits i anspråk för detta syfte. Det unika namnet Torget [^] är i sin helhet ett karaktäriserande gatunamn, vilket också gäller de besläktade namnen med relativa bestämningar: Stora Torget (1) [^], Gamla Torget [^], Lilla Torget [^], Stortorget [1910 †] och Stora Torget (2) [1939 *]. En liknande bakgrund har Storgatan [1909 ^] och förmodligen även dess efterföljare Kungsvägen [1927 *], med en förled som signalerar den största och främsta av stadens gator (jämför engelskans king-size). Relativa positionsangivelser av storlek, läge och ålder återfinns också i Bredgränd [1927 *], Tvärgränd [1927 †] och Nygatan [1927 *]. Namnserien Ringvägen (1) [1927 †], Östra Ringvägen [1969 †], Västra Ringvägen [1969 †] och åter Ringvägen (2) [1979 *] beskriver tydligt avsikten, som dock kom på skam, att dessa gator skulle få egenskapen av ringled för trafiken. På grund av sin uppbyggnad av raksträckor i vinkel mot varandra fick Svänggatan [1962 *] sitt namn. Däremot kan inte namnet Grusgatan [1910 *], som ibland förklarats med att gatan längre än andra undgick att asfalteras, hänföras till denna namngivningstyp; namnets anledning är en intilliggande grusgrop. Som gatunamn med sina rötter i naturförhållanden i gatans närhet – exempelvis topografi, naturtillgångar eller växtlighet – betraktas följande: Ågatan (1) [1897 †], Strandvägen [1910 †], Holmgatan [1910 †], Åbacken [1910 °], Stargatan [1910 °], Skogsvägen [1910 *], Åstigen [1927 °], Näckens gränd [1927 °], Parkgatan [1927 *], Berggatan [1927 *], Dalgatan [1927 °], Brunnsgatan [1927 †], Källgatan [1927 °], Ängsliden [1927 †], Norra Strömgatan [1927 °], Södra Strömgatan [1927 °], Backgatan [1932 *], Ågatan (2) [1943 *], Lilla Ågatan [1986 *], Norra Strandvägen [1994 *] och Södra Strandvägen [1994 *]. Härutöver finns åtskilliga kategorinamn som ämnesmässigt har sin hemvist bland de av naturen inspirerade gatunamnen, såsom kretsen Furugatan [1927 *], Furuplan [1932 °], Tallgatan [1944 *] och Granliden [1948 *]. Exempel på de otaliga klassifikationsproblem, som är förknippade med indelning i namngivningstyper, är Norra och Södra Strandvägen samt Lilla Ågatan. Dessa skulle jämväl kunna sorteras efter sina angivelser av läge i förhållande till en annan gata. Även Strandvägen i sig är ett slags lägesbeskrivning: vägen vid stranden. När ett gatunamn innehåller en namngiven naturföreteelse, har det inordnats bland förleder som utgör ortnamn: Svartågatan och Svartåliden. Skogsvägen, Holmgatan och Ågatan anses dock bildade av substantiven skog, holme och å, även om Skogen (Mjölby skog), Holmen (Mjölby eller Norrgårds holme) och Ån (Svartån) ibland används som egennamn. Inom den grupp av gatunamn, som anspelar på yttringar av mänsklig verksamhet med anknytning till gatans närhet, är spännvidden stor. Förlederna kan avse allt ifrån fornlämningar och byggnader till yrkesbenämningar: Gästistorget [^], Fisktorget [^], Kovallen [^], Magasinsgatan (1) [^], Stationsplan [^], Godtemplargatan [^], Kyrktorget [1879 ^], Westra Jernvägsgatan [1897 †], Östra Jernvägsgatan [1897 †], Talmansgatan [1910 °], Hallgatan [1910 †], Tränggatan [1910 †], Stationsgatan [1910 †], Bangatan [1910 °], Grusgatan [1910 *], Teatergatan [1910 °], Föreningsgatan [1910 *], Trädgårdsgatan [1927 °], Kyrkogårdsgatan [1927 °], Kyrkogatan [1927 *], Magasinsgatan (2) [1927 *], Fabriksgatan [1927 *], Snickaregatan [1927 *], Pumphusgatan [1927 °], Kvarngatan [1927 †], Industrigatan [1927 *], Fogdegatan (1) [1927 °], Järnvägsgatan [1927 *], Kummelgatan [1927 *], Vikingagatan [1927 *], Skolgränd [1927 *], Norra Stationsgatan [1927 °], Södra Stationsgatan [1927 †], Villagatan [1927 *], Domaregatan (1) [1927 °], Kummeltrappan [1927 *], Tegelbruksgatan [1932 °], Fogdegatan (2) [1950 *], Kantoriegatan [1959 °], Kantorsgatan [1959 *], Torngatan [1964 *], Svarvargatan [1964 *], Kapellgatan [1967 *], Transformatorgatan [1974 *], Skolgången [1977 *], Truckgatan [1977 *], Sommarhemsvägen [1977 *], Sågverksvägen [1979 °], Sågverksgatan [1979 *], Hälsogatan [1981 *], Omlastarevägen [1981 *], Kruthusgatan [1990 *], Skiftesvägen [1990 °] och Gymnasievägen [1997 *]. Till den fullständiga bilden hör dessutom flera gatunamn med gemensamt tema inom kategorier, såsom Skyttegatan, Idrottsgatan, Olympiavägen och Tävlingsgatan. I en sådan kategori ingår exempelvis också Prästgatan, som genom sitt läge vid kyrkoherdebostället Duvelund – Mjölby prästgård – även passar in bland gatunamn bildade av verksamhet i närheten. En liknande tvetydighet utmärker Vattugatan genom namnets dubbla anknytning till dels ett tema av stjärnbilder, dels Mjölbys vattenreservoar. Likalydande namn, varav det finns två eller flera upplagor, kan ha olika hemvist bland namngivningstyperna, vilket bl a är fallet med Domaregatan (1) [1927 °] efter domarringen i Ryttarhagen och Domaregatan (2) [1979 *] efter tingsrätten och dess hus vid Lagmansgatan. När det gäller gatunamn med ortnamn som anger gatans destination, är en entydig klassificering möjlig: Spångsholmsvägen [^], Skeningevägen [1899 ^], Linköpingsvägen (1) [1899 ^], Öjebrovägen [1899 ^], Hogstavägen [1904 ^], Eksjövägen [1904 ^], Bockarpsgatan [1904 ^], Hargsvägen (1) [1904 ^], Egebyvägen [1904 ^], Linköpingsgatan [1909 ^], Boxholmsvägen (1) [1911 ^], Vetavägen [1912 ^], Hogstagatan [1910 †], Skeningegatan [1910 †], Sörbygatan (1) [1910 †], Syavägen [1910 †], Bockarpsvägen [1910 *], Västra Hargsvägen [1910 †], Eldslösavägen [1910 †], Vetagatan (1) [1910 †], Egebygatan (2) [1927 *], Skänningevägen [1927 *], Smålandsvägen [1927 *], Hargsvägen (2) [1927 *], Vetagatan (2) [1932 *], Östra Eldslösavägen [1964 *], Linköpingsvägen (2) [1965 *], Albacksvägen [1972 *], Skogssjöbadsvägen [1980 *], Vifolkavallsvägen [1986 *] och Egebylundsvägen [1994 *]. Gatunamn har bildats av merparten av de gårdar och andra större enheter som ingick i de båda byar som blev underlag för tätortens centrala delar. Alla gator av detta slag återfinns i anslutning till namnets inspirationskälla, oaktat denna hänför sig till byggningstomten eller någon utspridd ägolott. Mjölby bys gårdar och kvarnar har givit upphov till följande namn: Norrgårdsgatan (1) [1910 †], Norrgårdsgatan (2) [1927 *], Gravgårdsgatan [1910 †], Gravgårdsplan [1910 °], Södergårdsgatan [1910 *], Klostergårdsgatan (1) [1910 †], Klostergårdsgatan (2) [1927 °], Prästgårdsliden [1969 *], Prästgårdsplan [1995 °], Duvelundsplan [1995 *], Duvelundsgatan [1910 °], Kattkällegatan (1) [^], Kattkällegatan (2) [1910 †], Kattkällegatan (3) [1927 °], Stufrumsgatan [1901 ^], Gästgivaregatan [1910 *], Kanikegatan (1) [1910 °] och Bondegatan [1910 *]. Möjligen skall även Månegatan [1932 *] tillföras denna samling. Från Lundby by härrör Lundbygatan (1) [1910 °], Lundbygatan (2) [1946 *], Storgårdsgatan (1) [1910 †], Storgårdsgatan (2) [1927 °], Storgårdsgatan (3) [1959 *], Pilgårdsgatan [1910 *], Skattegårdsgatan [1979 *] och Ödegårdsringen [1990 °]. Andra ortnamn från gatans närhet som upptagits som förled är: Liabacken [^], Egebybacken [^], Kittebråtsbacken [1860 ^], Kittebråtstrappan [1927 °], Jerikogatan (1) [1910 °], Jerikogatan (2) [1967 °], Jerikodalsgatan [1967 *], Jerikodalstorget [1986 *], Högliden (1) [1910 °], Högliden (2) [1963 *], Finnstugugatan [1910 †], Finnstugatan [1927 *], Brunnsviksgatan [1910 *], Hagagatan (1) [1910 °], Hagagatan (2) [1927 °], Ekögatan [1910 †], Sätergatan [1910 *], Sandgatan [1910 *], Ljunggatan [1927 *], Ljungkullevägen [1967 *], Kullabergsgatan [1927 *], Runögatan [1927 *], Spännaregatan [1927 °], Spännarhemsvägen [1979 °], Hagaplan [1932 °], Kungshögagatan (3) [1946 *], Hällebygatan [1959 *], Ramstadgatan (2) [1963 *], Hultvägen [1969 *], Ryttarhagsvägen [1972 †], Ryttarhagsleden [1983 *], Viringegatan (2) [1973 *], Huljegatan (2) [1976 *], Lundåsgränd [1976 *], Hagalundsgatan [1976 *], Eldslösaleden [1978 *], Egebytorpsvägen [1979 *], Alsnäsvägen [1979 *], Steningevägen [1979 *], Jordbergsvägen [1981 °], Sörbyleden [1983 °], Fridhemsgatan [1989 *], Sandkullagränd [1989 *] och Jonsbergsvägen [1990 *]. De enda gatunamnen med ett naturnamn i förleden är Svartågatan [1910 °] och Svartåliden [1927 *]. Namn på byar, gårdar och andra jordbruksenheter utanför tätorten har fått bilda gatunamn i följande fall: Ekebergsvägen [1910 °], Hulterstagatan [1910 °], Brogeslättsgatan [1910 °], Brageslättsgatan [1915 †], Bragegatan [1927 °], Bragegränd [1927 *], Ugglarpsgatan [1910 °], Kungshögagatan (1) [1910 †], Kungshögagatan (2) [1927 °], Viringegatan (1) [1910 °], Huljegatan (1) [1910 °], Ramstadgatan (1) [1910 °], Högbyliden [1910 °], Slomarpsliden [1910 °], Mjölkullagatan [1910 †], Egebygatan (1) [1910 †], Miskarpsvägen [1910 °], Älvkullagatan [1927 °], Högbygatan [1927 °], Sörbygatan (2) [1927 *], Hallevadsgatan [1962 *], Rothemsvägen [1964 *] och Lockarpsgatan [1979 *]. Ett försök av Hübe att namnge tre gator efter tätorter i Mjölbys närhet – utan att gatorna ledde till respektive ort – stoppades i samband med att hans förslag utställdes för allmänheten. Namnen – Bankebergsgatan [1910 °], Mantorpsgatan [1910 °] och Boxholmsvägen (2) [1910 °] – ersattes med andra. Till samma namngivningstyp skall antagligen hänföras även Öjarsliden [1910 *], anspelande på kvarnorten Öjebro. Ett enda officiellt gatunamn syftar på en person som haft sin verksamhet i gatans närhet: Mårtensgatan [1927 *]. Bland de inofficiella namnen är namngivningstypen representerad av tre backar på allfarvägarna genom byn: Åbergsbacken [^], Malmrothsbacken [^] och Segersbacken [^]. Memorialnamn, avsedda som hedersbetygelse åt en lokalt känd person eller släkt, är följande: Burensköldsvägen [1910 *], David Kohlgatan [1910 †], Behmgatan [1910 °], Gyldenklougatan [1910 °], Måns Perssons gata [1910 °], Niklas Eskilsgatan [1910 †], Edlundsgatan [1942 *], Hagelinsvägen [1943 °], Lindergatan [1950 *], Axel Träffs gata (1) [1959 °], Axel Träffs gata (2) [1959 *] och Gustaf Emils gränd [1963 *]. I de flesta fall saknas anknytning mellan personen och gatans placering. Tydliga undantag är Axel Träffs gata (2) och Edlundsgatan, medan ett visst samband kan spåras i fallen Måns Perssons gata och Lindergatan. Andra namn uppmärksammar en person eller släkt som har sin plats i rikshistorien, även om anledningen till att de förevigats i gatunamn i Mjölby oftast är att deras gärning har någon anknytning till platsen: Nils Dackes gata [1910 °], Dackegatan [1927 *], Dackeplan [1948 *], Vasavägen [1927 *], Vasaplan [1932 *], Folkungagatan [1927 *], Folkungaplan (1) [1927 °], Folkungaplan (2) [1959 *], Jarlaplan [1932 °], Birgittagatan [1959 *], Katarinas gränd [1959 *], Dag Hammarskjölds gata [1962 *], Brahegatan [1997 *], Sparregatan [1997 *] och Trollegatan [1997 °]. De s k kategori- eller gruppnamnen har en dominerande ställning i gatunamnsgivningen. Den mest utvecklade varianten av denna namngivningstyp återfinns i de sammanhållna bebyggelseområden, som anlagts under efterkrigstiden och vars gator givits namn på ett gemensamt tema. Det har också förekommit att ett antal gatunamn tillhörande en viss motivkrets fördelats inom en mindre del av en stadsdel eller spridits över hela tätorten. En ytterligare typ av kategoribildning föreligger då nya namn skapats i analogi med ett eller flera redan befintliga. Ibland kan dock en uppsättning likartade namn snarast anta formen av en efterhandskonstruerad kategori, särskilt då namnen tillkommit vid olika tider och i olika delar av tätorten. Det kan då vara svårt att klarlägga om det observerade sambandet är ett uttryck för namngivarens avsikt. Även en del av de särskilda namngivningstyper som här redovisas, bl a ortnamn i gatans närhet och bland dem gårdsnamn inom Mjölby respektive Lundby by, skulle kunna betraktas som kategorier. Det har dock bedömts att momentet av gruppnamnsgivning i dessa fall varit underordnat andra skäl för namngivningen. När Mjölby under 1940-talet åter kom i behov av nya gatunamn, var kategorinamn på modet. Genom geografiskt och tematiskt sammanhållna namnområden optimerade man gatunamnens grundläggande funktion, att underlätta orienteringen i tätorten. Denna namngivningstyp kom också väl till pass för att möta den stora efterfrågan på nya namn, som den kraftiga bebyggelsetillväxten medförde. Fem stora nybyggnadsområden, alla med småhusbebyggelse, har givits gatunamn på detta sätt; i de två yngsta områdena sönderfaller det samlande temat i underavdelningar. Medan de mindre grupper av tematiska namn, som förekommit allt sedan 1913 års stadsplan, genomgående har lokal förankring, rymmer det modernare slaget av kategorinamn även gatunamn utan särskild anknytning till platsen. Inhemska lövträd blev temat för gatunamnen i det första nyanlagda kategoriområdet, på Lundbygärdet i närheten av den med framför allt tallskog beklädda Kungshögaåsen: Ekgatan [1947 *], Almgatan [1947 *], Björkgatan [1947 *], Askgatan [1947 *], Bokgatan [1947 °], Lindgatan [1947 °], Kastanjegatan [1957 *] och Poppelgatan [1957 *]. I den motsatta delen av tätorten hade tidigare barrträd tagits i anspråk för namn på spridda gator invid Mjölby skog: Furugatan [1927 *], Furuplan [1932 °], Tallgatan [1944 *] och Granliden [1948 *]. Huruvida namnet Lärkgatan [1932 †] är bildat efter trädet eller fågeln, är ovisst. Fåglar blev i alla händelser den gemensamma nämnaren för nästa småhusområde, i norra delen av Östra Eldslösa bys markområde: Fågelsångsvägen [1964 *], Fågelleden [1964 °], Duvstigen [1964 *], Domherrestigen [1964 *], Rödhakestigen [1964 *], Nötväckestigen [1964 *], Lövsångarstigen [1964 *], Svalstigen [1964 *], Traststigen [1964 *], Kungsfågelstigen [1964 *], Näktergalsstigen [1964 *], Sångarleden [1964 *], Blåmesstigen [1967 *], Bofinkstigen [1967 *], Spovstigen [1967 °] och Gärdsmygsvägen [1967 *]. Att fågeltemat inte var nytt, visar namnen Fågelgatan [1932 *], Fasanvägen [1948 °] och Tjädervägen [1964 °]. Den största av alla kategorier i Mjölby är Slomarpsområdets geologiskt präglade namn: Glaciärvägen [1969 *], Snäckvägen [1969 *], Ishavsvägen [1969 *], Moränvägen [1969 *], Litorinavägen [1969 *], Ravinvägen [1969 *], Deltavägen [1969 *], Israndsvägen [1969 *], Räfflevägen [1969 *], Kvartärvägen [1969 *], Ekbladsvägen [1969 *], Fornsjövägen [1969 *], Geologivägen [1969 *], Geologvägen [1969 °], Granitvägen [1969 *], Gnejsvägen [1969 *], Skiffervägen [1969 *], Silurvägen [1969 *], Bärnstensvägen [1969 *], Kritvägen [1969 *] och Jökelvägen [1972 *]. Den anrika Ryttarhagen med sitt fornminnesområde på Kungshögaåsen fick ge namn åt det nya småhusområde som anlades väster om åsen. Gatorna i området uppkallades inom fyra delområden på ett gemensamt forntida tema. Efter fasta fornlämningar bildades namnen Fornminnesgränd [1972 *], Ättekullsgränd [1972 *], Treuddsgränd [1972 *] och Domarringsgatan [1972 *]. Den sistnämnda anspelar på den stora domarringen i hagen, som redan 1927 inspirerade till Domaregatan (1) [1927 °] på andra sidan åsen. Efter lösa fornfynd i området gav olika yxtyper upphov till Flintyxgränd [1972 *], Stenyxgränd [1972 *], Järngränd [1972 °], Trindyxgränd [1972 *], Bronsyxgränd [1972 *], Yxgatan [1972 °], Båtyxgatan [1972 *] och Spetsyxgränd [1972 *]. Gudanamn blev förleder i följande namn: Odengatan [1973 *], Frejgatan [1973 *], Baldersgatan [1973 *], Tors gränd [1973 *], Lokes gränd [1973 *], Tyrs gränd [1973 °] och Ulls gränd [1973 *]. Gatunamnen Sköldgatan [1973 *], Ledungsgatan [1973 *], Fylkinggatan [1973 *] och Drakgränd [1973 °] anknyter alla till krigföring. Inom den forntida kretsen återfinns också ett utslag av den från tid till annan framskymtande gatunamnshumorn: namnet Holmgången [1977 °] som förslag för gång- och cykelvägen mellan Kungshöga- och Dackeskolorna. Slutligen fastställdes i stället – med bibehållen dubbeltydighet – Skolgången [1977 *], som möjligen ger fredligare associationer. I denna språklekarnas genre påträffas även Vintergatan [1910 *] och Vattugatan [1910 *]. Ett militärt tema av modernare snitt hade tidigare prövats av Hübe och kompletterats av Cnattingius: Väbelgatan [1910 °], Fänriksgatan [1910 °], Grenadiergatan [1910 °], Ryttargatan [1910 °], Pukslagaregatan [1927 °] och Riddaregatan [1927 °], alla inplacerade på vitt skilda håll inom den planerade bebyggelsen väster om ån men inget av dem förverkligat. Under arbetet med namngivningen i det stora område som binds samman av Eldslösaleden begav sig namnberedningen till Mjölby bibliotek, för att låta sig inspireras av floror och annan litteratur. Resultatet blev ett stegvis kompletterat växtlighetstema. Utefter matargatan Blomstervägen [1978 *] hamnade tvärgator med de exemplifierande namnen Vildrosgränd [1978 *], Maskrosgränd [1978 *], Klövergränd [1978 *], Mandelblomsgränd [1978 *], Kaprifolgränd [1978 *] och Ängskavlegränd [1978 °]. Till Gräsvägen [1978 *] knöts Timotejgränd [1978 *], Kvickrotsgränd [1978 *] och Ängsullsgränd [1978 *]. Grönsaksvägen [1978 *] försågs enligt samma logik med Morotsgränd [1978 *], Salladsgränd [1978 *], Sparrisgränd [1978 *], Ärtgränd [1978 *] och Tomatgränd [1989 *]. Slutligen tillkom fyra örtnamn: Aklejagränd [1991 *], Gökärtsgränd [1991 *], Ranunkelgränd [1991 °] och Svalörtsgränd [1991 °]. Ett äldre prov på det gröna temat ger Grönegatan [1927 *] och Floragatan [1927 *], vilken senare har avsöndrat Vårlöksgatan [1979 *]. Namnen Brahegatan [1997 *], Sparregatan [1997 *] och Trollegatan [1997 °], som här hänförts till memorialnamnen över personer i rikshistorien, skulle också kunna klassificeras som en särskild kategori. De svarar för adresseringen i stadsdelen och industriområdet Skrukeby. Med en mycket generös tolkning av kategoribegreppet skulle även följande typer av parvis namngivna gator kunna införlivas med denna namngivningstyp: Birgittagatan och Katarinas gränd, Folkungagatan och -plan, Norra och Södra Strandvägen. Den på olika sätt himmelskt anknutna namngivningen öster om ån har sin äldsta kända utgångspunkt i namnet S:t Persgatan [1904 †], senare justerat till Sankt Persgatan [1992 *]. Personbenämningar från religionens institutioner återfinns i Svartmansgatan [1910 †], Gråbrödragatan [^], Novisgatan [1910 †], Biskopsgatan [1910 °], Prästgatan [1927 °], Kanikegatan (2) [1967 *] och Kanikeplan [1986 *]. Bibliska anspelningar har förlederna i Samaritgatan [1910 †] och Pilgrimsgatan [1910 °]. Till den astronomiska kretsen hör Vintergatan [1910 *], Stjärngatan (1) [1910 †], Stjärngatan (2) [1927 °], Månegatan [1932 *], Vattugatan [1910 *] och Jungfrugatan [1910 *]. Eventuellt är det sistnämnda ännu ett exempel på en dubbeltydighet, åsyftande både stjärnbilden och – som en fortsättning på det bibliska temat – Jesu moder. Kanikegatan, varav det funnits två i namnhistorien, exemplifierar de många tolknings- och sorteringsproblem som gatunamn kan erbjuda. Det äldre av de båda namnen är säkerligen bildat efter Mjölby kanikegård, vars jordområde anslöt till den gatans läge. Åtskild därifrån gavs samtidigt Kanikegårdens byggnings- och kvarntomt kvartersnamnet Kaniken, som fick den västligaste platsen i en sammanhängande följd av kvarters- och gatunamn uppkallade efter religionspersoner. När långt senare den sydligaste delen av Skänningevägen skulle avsöndras och namnändras, blev valet av namnet Kanikegatan troligen ett exempel på namngivning efter ett intilliggande kvarter. Med gatunamnet som förebild gavs efter ytterligare ett par decennier den anslutande platsen för Mjölbys gamla vägkorsning namnet Kanikeplan. Att det affärs- och bostadshus, som under municipalsamhällets tid byggdes på den gamla mjölbygårdens tomt, också fått namnet Kanikegården, understödde säkerligen de båda senare valen. Yrken med lokal anknytning har givit upphov till bl a de namn som kan inordnas i följande tre kategorier. Namn som syftar på människor verksamma inom den gamla kvarnbyns bebyggelse är Bryggaregatan [1910 †], Bryggargränd [1927 *], Garvargränd [1927 †], Mjölnargränd [1927 *] och Stenhuggargränd [1992 *]. Hantverkare i allmänhet representeras av Hantverkaregatan [1910 *] och Gesällgatan [1910 *]. En del av järnvägsnäringens yrkesmän framträder i Banmästarevägen [1973 *], Tågmästarevägen [1973 *], Lokmästarevägen [1973 *] och Stinsgatan [1978 *]. Efter härader namngavs Dalagatan [1910 °], Bobergsgatan [1910 °], Askagatan [1910 °] och Vifolkagatan [1910 *]. Häradernas landskapstillhörighet föranledde senare namnet Östgötagatan [1927 *] på en parallellgata till den sistnämnda gatan med häradsnamn, den enda som anlagts. Häradsrätten som bygdens domstol föranledde namnen Tingsgatan [1910 *] och Lagmansgatan [1910 *] på de två gatorna invid tingshuset. När en tredje gata anlades där, blev den följdriktigt kallad Domaregatan (2) [1979 *]. I området kring den nya idrottsplatsen Vifolkavallen föreslog Cnattingius kommitté namnen Skyttegatan [1927 *], Idrottsgatan [1927 °], Olympiavägen [1927 °] och Tävlingsgatan [1927 °]. Av de tilltänkta gatorna hamnade alla utom Skyttegatan till sist utanför stadsplanegränsen, varför tre av namnförslagen föll. Kvarter namnges utifrån delvis andra utgångspunkter än gator, bl a ofta utan krav på att namnen skall ha en lokal anknytning. Två anledningar till detta är att det i en tätort behövs betydligt flera kvartersnamn och att dessa inte i vardagslag används för lägesangivelser. Förutom att kvarter och gator i ett område ibland ges namn på samma tema, finns några fall där kompletterande gatunamnsgivning skett med ett befintligt kvartersnamn som enda utgångspunkt. Därigenom kan det ifrågavarande gatunamnet ses som ett inslag i en kategori, även om det är ensamt just som gatunamn. Så är fallet med Djäknegatan [1910 °], Blåkullegatan [1910 †], Blåkullegränd [1927 *], Smedjegatan [1959 *], Stjärngatan (3) [1959 *] och Florettgatan [1986 *]. Hit skulle kunna hänföras även de tidigare behandlade namnen Kanikegatan (2) och Kanikeplan samt Talmansgatan [1910 °], som dock samtidigt har en speciell anknytning till gatans plats. Slutligen finns gatunamn som uppkommit till följd av misstag, vilket dock inte här givit upphov till någon särskild namngivningstyp. Brageslättsgatan [1915 †], med konsekvens även för Bragegatan [1927 °] och Bragegränd [1927 *], Sågverksgatan [1979 *] samt Geologivägen [1969 *] är namn som alla beror på felskrivning. Mjölbys gatunamn genom tiderna. Mjölby, 1999. 208 sid, inb. ISBN 91-87784-10-6. Vad betyder gatunamnen i Mjölby? Kommunkuriren, 1995-06-08. Sid 11. Gymnasiet fick sin egen väg. Mjölbygymnasisternas förening: Mjölbygymnasisten, nr 6, 1997 december. Sid 2. Mjölbys gator. Hogstagatan. 3:an, 1999-10-27. Sid 3. Mjölbys gator. Gästgivaregatan. 3:an, 1999-11-03. Sid 3. Mjölbys gator. Storgatan. 3:an, 1999-11-10. Sid 3. Kungsvägen i Mjölby. 3:an, 1999-11-24. Sid 3. Skänningevägen. 3:an, 2000-09-13. Sid 3.	slekt.se/mjolby Start Mjölbyhistoria ➤ Start slekt.se ➤ © 2022 Per Andersson