Mjölbyhistoria Den kungliga kvarnbyn vid Svartån som fick järnväg och blev sydvästra Östergötlands centrum Per Anderssons forskning och texter om Mjölbys historia
	Mjölbys gatunamn genom tiderna – I. Södra Eldslösa I 216 Eldslösaleden* 1978 — 595 54 M Den nya trafikleden mellan Hargsvägen och Järnvägsgatan – utlagd i etapper 1979–1980 med början i väster – gavs på gatuchefens förslag namnet Eldslösaleden, efter den anrika by där den drogs fram. Farhågor framfördes om att likheten med namnet Östra Eldslösavägen skulle bli för stor. NB och KF ansåg dock att skillnaden var tillräcklig, och dessutom uttalades att leden inte skulle komma att vara adress till någon fastighet. NB 1978-01-10 § 1, NB 1978-10-04 § 3, KS 1978-11-15 § 840, KF 1978-11-28 § 244 b. I 217 Grönsaksvägen* 1978 — 595 54 M I 218 Morotsgränd* 1978 — 595 54 M I 219 Salladsgränd* 1978 — 595 54 M I 220 Sparrisgränd* 1978 — 595 54 M I 221 Ärtgränd* 1978 — 595 54 M I 222 Tomatgränd* 1989 — 595 54 M Namnet på den östligaste av tre matargator i bostadsområdet längs Eldslösaleden antyder motivkretsen för de till gatan anslutna gränderna: grönsaker. Under beslutsprocessens gång 1978 avstyrkte KN grönsaksförslaget, "vilket nämnden finner komiskt", och föreslog i stället växtnamn med anknytning till sädeshantering. NB konstaterade att sädesslag förekommer i gatunamn på annat håll i kommunen och att målet är att undvika identiska eller förväxlingsbara namn inom dennas gränser samt replikerade: "Den komiska effekten av de fem föreslagna gatunamnen (om man läser dem ett och ett i stadsbilden) torde enligt namnberedningens uppfattning vara mycket måttlig. Vid uppläsning av samtliga namn i en följd på ett kulturnämndssammanträde, kan rätt uppläsare säkerligen uppnå humorns höjder." BN tillstyrkte NBs förslag, vilket också blev KFs beslut. I samband med en planändring tillkom ytterligare en tvärgata, vars sträckning sammanföll med ett avsnitt av den forna landsbygdsvägen till Östra Eldslösa i Östra Eldslösavägens förlängning. Den nya gatan skulle kunna ses som en rätvinklad fortsättning på Grönsaksvägen, men man valde 1989 att ge den ett särskilt namn enligt samma princip som för övriga tvärgator: Tomatgränd efter det intilliggande kvarteret. Övriga namn längs Grönsaksvägen är: Morotsgränd, Salladsgränd, Sparrisgränd och Ärtgränd. I en skrivelse till NB invände stadsarkitekten redan 1977 att namnförslaget inte genomgående grundade sig på grönsaker utan att också på rotfrukten morot. NB 1977-12-13 § 27, NB 1978-01-10 § 1, NB 1978-10-04 § 3, KS 1978-11-15 § 840, KF 1978-11-28 § 244 b, NB 1989-09-06 § 16, KS 1989-10-18 § 321, KF 1989-11-21 § 168. I 223 Blomstervägen* 1978 — 595 54 M I 224 Vildrosgränd* 1978 — 595 54 M I 225 Maskrosgränd* 1978 — 595 54 M I 226 Klövergränd* 1978 — 595 54 M I 227 Mandelblomsgränd* 1978 — 595 54 M I 228 Kaprifolgränd* 1978 — 595 54 M Den mellersta matargatan från Eldslösaleden fick namnet Blomstervägen, som anger motivkretsen för namnen på de tvärgator som kom till vid den första exploateringen av området i slutet av 1970-talet: Vildrosgränd, Maskrosgränd, Klövergränd, Mandelblomsgränd och Kaprifolgränd. För fyra gränder väster om Blomstervägen antogs senare namn med ytterligare örter som förled, se Aklejagränd. NB 1977-12-13 § 27, NB 1978-01-10 § 1, NB 1978-10-04 § 3, KS 1978-11-15 § 840, KF 1978-11-28 § 244 b. I 229 Aklejagränd* 1991 — 595 54 M I 230 Gökärtsgränd* 1991 — 595 54 M I 231 Ranunkelgränd° 1991 — M I 232 Svalörtsgränd° 1991 — M I samband med exploatering av en ny del av bostadsområdet längs Eldslösaleden – väster om Blomstervägen – skapades nya kvarter och mellan dem fyra nya gator. Där fanns sedan tidigare kvarteret Kabbelekan, benämnt efter blomman som tillhör ranunkelväxterna, dvs smörblomväxterna. Från samma familj hämtades därför inspirationen till gatunamnen Ranunkelgränd, Aklejagränd – efter den ört som uti visans hage är mera känd som akvileja – och Svalörtsgränd. Samma bakgrund angavs även för det samtidigt beslutade namnet Gökärtsgränd. Gökärten, även kallad käringtand, tillhör dock familjen ärtväxter. Det gör också arterna inom klöversläktet, som redan tidigare bidragit med namnet Klövergränd på Gökärtsgränds fortsättning öster om Blomstervägen. NB 1991-08-14 § 1, KS 1991-09-04 § 180, KF 1991-09-24 § 115. I 233 Gräsvägen* 1978 — 595 54 M I 234 Timotejgränd* 1978 — 595 54 M I 235 Kvickrotsgränd* 1978 — 595 54 M I 236 Ängskavlegränd° 1978 — M I 237 Ängsullsgränd* 1978 — 595 54 M 1977 fattade NB ett principbeslut om att gator och kvarter inom det nya området med merendels småhus längs Eldslösaleden borde få namn på tre olika teman, ett för varje delområde med en infartsgata från leden: gräs, blommor och grönsaker. Året därpå tillkom följdriktigt Gräsvägen med tvärgatorna Timotejgränd, Kvickrotsgränd och Ängsullsgränd. Under namnfrågans behandling föreslog KSs ärendeberedning – anförd av kommunalrådet och lantbrukaren Carl Gustaf Pantzar (c) – att Kvickrotsgränd, eftersom det bildats av namnet på ett ogräs, skulle bytas mot Ängskavlegränd. Börje Bergvall (s) och Erling Gökstorp (c) yrkade dock i KS att NBs förslag skulle antas i sin helhet, vilket också blev såväl KSs som KFs beslut. Innan NB bestämde sig för växttemat, diskuterade ledamöterna alternativa teman för namngivningen, bl a militära titlar och lokala ortnamn, såsom Kyrkberget, Texasberget och Vinterkällan. NB 1977-12-13 § 27, NB 1978-01-10 § 1, NB 1978-10-04 § 3, KS 1978-11-15 § 840, KF 1978-11-28 § 244 b. Mjölbys gatunamn genom tiderna. Mjölby, 1999. 208 sid, inb. ISBN 91-87784-10-6.	slekt.se/mjolby Start Mjölbyhistoria ➤ Start slekt.se ➤ © 2022 Per Andersson