Mjölbyhistoria Den kungliga kvarnbyn vid Svartån som fick järnväg och blev sydvästra Östergötlands centrum Per Anderssons forskning och texter om Mjölbys historia
	Mjölbys gatunamn genom tiderna – H. Norra Eldslösa H 194 Fågelsångsvägen* 1964 — 595 53 M H 195 Fågelleden° 1964 — M H 196 Sångarleden* 1964 — 595 53 M H 197 Blåmesstigen* 1967 — 595 53 M H 198 Duvstigen* 1964 — 595 53 M H 199 Domherrestigen* 1964 — 595 53 M H 200 Rödhakestigen* 1964 — 595 53 M H 201 Nötväckestigen* 1964 — 595 53 M H 202 Lövsångarstigen* 1964 — 595 53 M H 203 Svalstigen* 1964 — 595 53 M H 204 Traststigen* 1964 — 595 53 M H 205 Kungsfågelstigen* 1964 — 595 53 M H 206 Bofinkstigen* 1967 — 595 53 M H 207 Näktergalsstigen* 1964 — 595 53 M H 208 Spovstigen° 1967 — M H 209 Gärdsmygsvägen* 1967 — 595 53 M Vid mitten av 1960-talet började ett större område, som tillhört Östra Eldslösa by, att bebyggas med enfamiljshus. Gatorna och kvarteren i det nya området gavs namn på temat fåglar. Bebyggelsen organiserades med två huvudgator – den delvis tidigare befintliga men förut namnlösa Fågelsångsvägen och den därifrån utgående Sångarleden – samt ett antal tvärgator till dessa. I tvärgatornas namn ingår en inhemsk fågelart som förled, följd – med ett undantag – av den genomgående efterleden -stigen. Från Fågelsångsvägen utgår Blåmesstigen, Duvstigen, Domherrestigen och Rödhakestigen. De till Sångarleden anknutna gatorna är Nötväckestigen, Lövsångarstigen, Svalstigen, Traststigen, Kungsfågelstigen, Näktergalsstigen, Bofinkstigen och Gärdsmygsvägen. Anledningen till att den sistnämnda – som NB först föreslog få namnet Spovstigen – har en avvikande efterled är att den gatan är betydligt längre än "stigarna", om än i likhet med dessa återvändsgata. Blåmesstigen, Bofinkstigen och Gärdsmygsvägen, de tre närmast Hargsvägen, tillkom fem år senare än de övriga. Då förlängdes också de tidigare befintliga Månegatan och Ljungkullevägen och fick söder om Fågelsångsvägen samma karaktär som tvärgatorna med fågelnamn. Namngivningen av den längsta av områdets huvudgator komplicerades av att fågeltemat redan satt spår annorstädes i Mjölbys gatunamnsfauna. Sålunda invände BN mot det ursprungliga förslaget att "namnet Fågelleden har för stor likhet med Fågelgatan, vilket kan medföra förväxling vid anmälan till brandkåren om eldsvåda". DK tillstyrkte ändå förslaget, som antogs av SF. Redan innan fullmäktigebeslutet om namnet Fågelleden fattades den 7 september 1964 hade NB den 28 augusti tillskrivit SF och åberopat att det "åt namnberedningen uppdragits att föreslå annat namn å Fågelgatan med anledning av att en gata å Östra Eldslösaområdet erhållit namnet Fågelleden". Detta uppdrag kan dock inte i protokollen utläsas ha kommit från SF. NB föreslog i alla händelser namnändring av Fågelgatan till Tjädervägen. Från fastighetsägarna vid Fågelgatan inkom därefter en skrivelse om att de ville behålla sin gatas namn. I SF företrädde två socialdemokrater var sin uppfattning. Mätningsingenjör Einar Rosell yrkade att Fågelgatan skulle behållas och i stället ett nytt namn utarbetas för Fågelleden. Redaktör Wille Hammar ville däremot att NBs förslag skulle godkännas. SF beslutade enligt Rosell. NB föreslog därefter namnet Sångarleden, som fastställdes av SF. NB skr 1964-05-19, BN 1964-06-03 § 173, DK 1964-08-06 § 248, SF 1964-09-07 § 135, NB skr 1964-08-28, DK 1964-10-01 § 292, SF 1964-10-19 § 170, NB skr 1964-11-19, DK 1964-12-03 § 370, SF 1964-12-21 § 223, NB skr 1967-02-09, NB skr 1967-03-07, BN 1967-03-08 § 76, BN 1967-03-19 § 82, NB 1969-03-07 § 1, DK 1969-04-01 § 321, SF 1969-04-21 § 73. H 210 Östra Eldslösavägen* 1964 — 595 53 M Innan tätortens expansion söder ut hunnit så långt, utgick vägen till Östra Eldslösa från Västra Hargsvägen. Efter det kilformiga tomtområde som vägskälet bildade kallades torpbebyggelsen där för Snippen. Själva vägskälet försvann när Sångarleden drogs fram till Hargsvägen. Det närmaste avsnittet av vägen till Östra Eldslösa, kantad av äldre småhusbebyggelse, blev en stadsplanelagd gata utgående från Sångarleden och fick det beskrivande namnet Östra Eldslösavägen. Söderut avskars vägen när ytterligare bostadsområden anlades längs den nya Eldslösaleden. Det anrika ortnamnet Eldslösa uttalas av lokalbefolkningen med stumt d. NB skr 1964-05-19, BN 1964-06-03 § 173, DK 1964-08-06 § 248, SF 1964-09-07 § 135. H 211 Banmästarevägen* 1973 — 595 53 M H 212 Stinsgatan* 1978 — 595 53 M H 213 Tågmästarevägen* 1973 — 595 54 M H 214 Lokmästarevägen* 1973 — 595 54 M Fyra tvärgator till Hargsvägen på dess östra sida, vilka som liggande utanför planlagt område tidigare varit namnlösa, fick på 1970-talet officiella namn efter yrken inom järnvägsnäringen, i likhet med kvarter som Rallaren, Bromsaren och Stinsen. Området var ursprungligen torpbebyggelse – Eldslösatorpen och Solskinatorpen – på Östra Eldslösas utmarker invid gränsen mot Mjölby by. I detta oreglerade område utanför municipalsamhället byggde en hel del "järnvägare" egna hem och undvek därmed både byggnadsstadgan och municipalskatten. 1973 namngavs tre av gatorna på förslag av stadsarkitekten, alla med mästarbenämningar: Banmästarevägen, Tågmästarevägen och Lokmästarevägen. Fem år senare uppkom behov av ytterligare ett namn i området, på gatan i Sångarledens fortsättning öster om Hargsvägen fram till den då nyförlängda Vattugatan. Även om temat var detsamma, fick det nya namnet Stinsgatan en avvikande karaktär på både för- och efterleden. Denna gata anlades på den västligaste delen av en gammal brukningsväg som fortsatte österut över ett fält och vidare in i skogen. Den nordligaste och längsta av gatorna, Banmästarevägen, företer en mera sammansatt sträckning än de övriga. Den fördelar sig på båda sidor av Vattugatan och utgörs av tre raksträckor i ungefärligen rät vinkel mot varandra. Därtill kommer en mindre avstickare i öster, som förr hade infart från en obenämnd och senare upphörd gata som utgick från Vattugatan och var parallell med Banmästarevägens södra sträcka. Ursprungligen nådde två av Banmästarevägens armar ned till Hargsvägen, men avsnittet mellan denna och Vattugatan på den norra av de båda är numera igenlagt. SI skr 1973-01-03, BN 1973-01-22, KN 1973-03-12 § 47, KS 1973-04-18 § 155, KF 1973-05-22 § 95, NB 1978-01-10 § 2, KS 1978-11-15 § 839, KF 1978-11-28 § 244 c. H 215 Rothemsvägen* 1964 — 595 54 M Rothemmet är en liten självständig jordbruksfastighet strax utanför tätortens sydostligaste bebyggelse, där Rothemsvägen är gatunamn. Gården ligger nu avsides men förr genomlöptes den av den slingrande landsvägen till Västra Harg. Folketymologin – eller folkhumorn – i staden har velat förklara gatunamnet med att villor vid gatan är hem för personer som förknippas med rot: tre av stadens tandläkare hade sina bostäder där, Bror Drevinger, Jan Holstenson och Sven-Arne Öhrn. NB skr 1964-08-28, BN 1964-09-02 § 252, DK 1964-10-01 § 292, SF 1964-10-19 § 170. Mjölbys gatunamn genom tiderna. Mjölby, 1999. 208 sid, inb. ISBN 91-87784-10-6.	slekt.se/mjolby Start Mjölbyhistoria ➤ Start slekt.se ➤ © 2022 Per Andersson