Mjšlbyhistoria

Den kungliga kvarnbyn vid SvartŒn som fick jŠrnvŠg och blev sydvŠstra …stergštlands centrum

Per Anderssons forskning och texter om Mjšlbys historia

 

 

 

 

 

Mjšlbys gatunamn genom tiderna – G. KattkŠlla

 

G 145 Kummelgatan* 1927 — 595 52 M

Fšr att erinra om de jŠrnŒldersgravar med tillhšrande stenkummel, som genomgick arkeologiska undersškningar pŒ 1920-talet, fšreslog de historieintresserade herrarna i 1927 Œrs namnkommittŽ att en gata i fornminnesomrŒdet skulle ges namnet Kummelgatan. De valde den sšdra delen av Jungfrugatan, som naturligt avgrŠnsade sig genom den kraftiga hšjdskillnaden vid Brunnsviksgatan. SŒlunda frigjordes genom 1934 Œrs stadsplan denna gatustrŠckning, som fick formen av tvŒ mot varandra vinkelrŠta utlšpare till Vasaplan.

NK skr 1927-03-21, BU 1927-04-04 ¤ 18, SF 1927-04-05 ¤ 34.

 

G 146 Kummeltrappan* 1927 — 595 51 M

Genom 1934 Œrs stadsplan delades den dittillsvarande Jungfrugatan i tvŒ Œtskilda delar. Den hšgre belŠgna strŠckningen, sšder om branten vid Brunnsviksgatan, avsšndrades som Kummelgatan. De bŒda gatudelarna fšrbinds med en trappa, som samtidigt med gatudelningen gavs namnet Kummeltrappan. Namnet fanns inte i det fšrslag som framlades av 1927 Œrs namnkommittŽ utan tillfogades av BU fšre SFs beslut.

BU 1927-04-04 ¤ 18, SF 1927-04-05 ¤ 34.

 

G 147 Hulterstagatan¡ 1910 — M

Den norra delen av den nuvarande Vattugatan introducerades i 1913 Œrs stadsplan som Hulterstagatan. Namnet utgick dock i 1934 Œrs plan till fšljd av att den ursprungliga strŠckningen av Vattugatan Šndrades. Hulterstad – 1372 skrivet Hulterstadha – Šr Mjšlby sockens stšrsta jordegendom och befinner sig i samma slŠktkrets Šgo alltsedan 1646, dŒ den fšrvŠrvades av Anders Gyldenklou (1602–1665), fšdd pŒ Slomarp.

BN 1910-10-03 ¤ 1, MS 1910-10-05 ¤ 4, BN 1910-10-19 ¤ 1, MS 1911-02-13 ¤ 2, BN 1911-11-22 ¤ 1.

 

G 148 Vattugatan* 1910 — 595 53 M

Sedan omkring 1890 fanns en vattenreservoar – fšrst privatŠgd – i form av en rund trŠbyggnad strax šster om det nuvarande vattentornet. Denna Šr fšrmodligen en anledning till att den intilliggande gatan blev benŠmnd Vattugatan, en anknytning som fšrstŠrktes nŠr vattentornet senare uppfšrdes. Emellertid fanns sŠkerligen ytterligare en bakgrund till namngivningen. Gatan Šr nŠmligen belŠgen i det omrŒde som prŠglas av kvarters- och gatunamn med anknytning till stjŠrnbilder och andra astronomiska begrepp. I nŠrheten av Vattugatan finns kvarteret Vattumannen. Enligt 1913 Œrs stadsplan avsŒgs gatan bšrja invid mštet mellan Finnstugugatan och Brunnsviksgatan fšr att strŠcka sig som nuvarande Torngatan och dŠrefter vid vattenreservoaren vika av sšderut i HŒlaskogen. DŠr skulle den gŒ parallellt med den nuvarande Vattugatan, šster om denna. Av dessa planer blev intet šster om KattkŠllegatan (Furugatan). I stŠllet omdefinierades gatan i 1934 Œrs stadsplan sŒ att den – ocksŒ i praktiken – kom att omfatta nuvarande Torngatan och norra delen av den strŠckning som i dag utgšr Vattugatan och som i 1913 Œrs plan var avsedd som Hulterstagatan. Dessa bŒda delar skulle fšrbindas med ett bŒgformat gatuavsnitt i den nordšstra kanten av Furuplan. Varken denna plan eller sammanlŠnkningen blev utlagda, och sedan 1964 upptas platsen av det 30 meter hšga Vattentornet. Sšderut har gatan fšrlŠngts i flera etapper, pŒ underlaget av en spontant tillkommen smŒvŠg genom torpbebyggelsen utanfšr den ursprungliga stadsplanegrŠnsen. I planen 1934 nŒdde gatan till den nya RingvŠgen, varpŒ den efter hand utstrŠcktes till Tallgatan, Stinsgatan och slutligen till sin nuvarande sydspets vid domarringen i en trŠdgŒrd pŒ …stra Eldslšsa bys forna Šgor. Gatunamnets giltighet fšr fortsŠttningen sšderut beslutades av SF 1964, samtidigt som gatans šst-vŠstliga strŠcka i norr avskildes som en egen gata med namnet Torngatan. I dag innefattar sŒledes Vattugatan, som Šr en av Mjšlbys lŠngsta gator, inte nŒgon del den av ursprungligen planerade gatan.

BN 1910-10-03 ¤ 1, MS 1910-10-05 ¤ 4, BN 1910-10-19 ¤ 1, MS 1911-02-13 ¤ 2, BN 1911-11-22 ¤ 1, NK skr 1927-03-21, BU 1927-04-04 ¤ 18, SF 1927-04-05 ¤ 34, NB skr 1964-08-28, DK 1964-10-01 ¤ 292, SF 1964-10-19 ¤ 170.

 

G 149 Torngatan* 1964 — 595 52 M

Vattugatan utgick ursprungligen frŒn Finnstugugatan invid Brunnsviksgatan fšr att efter KattkŠllegatan (Furugatan) svŠnga till sin nord-sydliga del. Emellertid kom aldrig den fšrbindande svŠngen till stŒnd, och pŒ dess plats byggdes i stŠllet Vattentornet. Eftersom de tvŒ sŒlunda Œtskilda delarna i praktiken uppfattades som olika gator, framstŠllde NB 1964 om att "nuvarande delen av Vattugatan mellan Finnstugatan och Furugatan bšr ges ett sŠrskilt gatunamn". Namngivande blev det stora byggnadsverket vid gatans šstra slut.

NB skr 1964-08-28, BN 1964-09-02 ¤ 252, DK 1964-10-01 ¤ 292, SF 1964-10-19 ¤ 170.

 

G 150 KattkŠllegatan (2)  1910 — M

Den av Mjšlby bys gŒrdar med kvarn som kallades HŒlan hade som utjord ett stšrre omrŒde i bymarkens sydšstra del innan Eldslšsa tog vid, pŒ šmse sidor av vŠgen till VŠstra Harg. I sydvŠst avgrŠnsades omrŒdet av vŠgen till VŠstra Eldslšsa, dvs nuvarande Bondegatan. VŠster om denna, mellan Vintergatan och RingvŠgen, lŒg en kŠlla kallad KattkŠlla(n). PŒ andra sidan Bondegatan, dvs pŒ HŒlans mark, fanns Œtminstone sedan 1700-talet nŒgon form av utmarksbebyggelse som ocksŒ bar kŠllans namn. DŠrigenom fick Šven HŒlans utjord som helhet namnet KattkŠlla. Detta fšrklarar parallella namn som exempelvis HŒlahagen och KattkŠllehagen fšr den nuvarande Vasaparken. KattkŠllegatan pŒ KattkŠllans eller HŒlans forna mark i nŠrheten av HŒlaskogen var en av de nya gatorna i 1913 Œrs stadsplan. Den bšrjade dock lŠggas ut fšrst nŒgra Œr innan dess namn vid den stora namnreformen pŒ 1930-talet Šndrades till Furugatan. Det gamla namnet šverfšrdes dŒ pŒ en planerad gata i Vintergatans fšrlŠngning mellan Bondegatan och Lagmansgatan.

BN 1910-10-03 ¤ 1, MS 1910-10-05 ¤ 4, BN 1910-10-19 ¤ 1, MS 1911-02-13 ¤ 2, BN 1911-11-22 ¤ 1.

 

G 151 Furugatan* 1927 — 595 52 M

tta fastighetsŠgare vid KattkŠllegatan med folkskollŠrare Eric Elmgren i spetsen tillskrev 1925 BN med begŠran om att deras gata skulle namnŠndras till FuruvŠgen. De ansŒg att gatan var belŠgen fšr lŒngt frŒn KattkŠllan fšr att bŠra dess namn, och de hade erfarit missfšrstŒnd till fšljd av denna gatuadress. De ansŒg att namnet KattkŠllegatan passade bŠttre pŒ den dŒvarande EldslšsavŠgen, som dessutom inofficiellt kallats vid just det namnet. Namnet FuruvŠgen motiverade de med "att [det] utefter vŠgens sydšstra sida ligger en skogspark, som i sin helhet bestŒr av furor, och vilken park vi hoppas att staden en gŒng skall kunna fšrvŠrva och bevara till glŠdje fšr bŒde nu levande och kommande generationer". Fšljden blev att BN och SF beslutade tillsŠtta en namnkommittŽ infšr den nya stadsplanen, att Elmgren blev en av dess ledamšter och att gatan pŒ kommittŽns fšrslag namnŠndrades till Furugatan. Det kan noteras att en av fastigheterna vid gatan redan dŒ den hette KattkŠllegatan kallades Furuhšjd.

BN 1925-03-13 ¤ 18, NK skr 1927-03-21, BU 1927-04-04 ¤ 18, SF 1927-04-05 ¤ 34.

 

G 152 Furuplan¡ 1932 — M

DŠr nu Vattentornet Šr belŠget avsŒg 1934 Œrs stadsplan anlŠgga en šppen plats, inramad av den bšjda Vattugatan (dŒ innefattande Šven nuvarande Torngatan), Vikingagatan och Furugatan. I anslutning till den sistnŠmnda skulle dess namn vara Furuplan. Varken den avgrŠnsande bšjen pŒ Vattugatan eller sjŠlva planen blev anlagd.

Karta 1932 infšr 1934 Œrs stadsplan.

 

G 153 Tallgatan* 1944 — 595 53 M

I det bebyggelseomrŒde lŠngs HargsvŠgen, sšder om den gamla stadsplanegrŠnsen, vilket har sitt ursprung i utmarksbebyggelse pŒ …stra Eldslšsa Šgor, var de spontant uppkomna gatorna lŠnge namnlšsa. I stŠllet anvŠndes i adresser fastighetsnamn som Skuggan och Solskina. Den nordligaste av gatorna gavs 1944 namnet Tallgatan, fšrmodligen i analogi med Furugatan. BŒda gatorna med synonym fšrled strŠckte sig frŒn HargsvŠgen upp mot HŒlaskogen och dess barrtrŠd. Det nya gatunamnet fšrefaller dock inte ha kommit i praktiskt bruk fšrrŠn tidigast nŠsta decennium. Gatan strŠckte sig fšrst mellan HargsvŠgen och Vattugatan. 1973 vidgades namnets giltighet pŒ stadsingenjšrens fšrslag till att innefatta Šven gatans fšrlŠngning šsterut. Tallgatans ursprungliga strŠckning Šr numera avstŠngd fšr biltrafik, fšr att undvika den branta utfarten pŒ HargsvŠgen.

BU 1944-09-21 ¤ 31, DK 1944-09-22 ¤ 207, SF 1944-10-02 ¤ 124, SI skr 1973-01-03, BN 1973-01-22, KN 1973-03-12 ¤ 47, KS 1973-04-18 ¤ 155, KF 1973-05-22 ¤ 95.

 

G 154 Vikingagatan* 1927 — 595 52 M

Gatan mellan Finnstugatan och Vattugatan var ursprungligen planlagd som en del av SšdergŒrdsgatan. I fšljd av 1920-talets arkeologiska utgrŠvningar i omrŒdet, varvid framfšr allt lŠmningar frŒn jŠrnŒldern pŒtrŠffades, fšreslog namnkommittŽn 1927 namnet Vikingagatan, vilket faststŠlldes i 1934 Œrs stadsplan.

NK skr 1927-03-21, BU 1927-04-04 ¤ 18, SF 1927-04-05 ¤ 34.

 

G 155 BredgrŠnd* 1927 — 595 52 M

I 1913 Œrs stadsplan framtrŠder den blivande BredgrŠnd endast som en antydan av utrymme mellan tomterna nŠrmast VŠstra HargsvŠgen; i grŠndens senare šstpunkt var Finnstugugatan Šnnu inte framdragen. FrŒn 1915 Œrs karta betraktas den, i likhet med den blivande Vikingagatan, som en del av SšdergŒrdsgatan. NŒgon sŒdan sammanhŒllen gata blev dock aldrig utlagd. Fšre tillkomsten av namnet BredgrŠnd hade fastigheterna Finnstugugatan eller SšdergŒrdsgatan som adress. 1927 fšreslog kronofogde Cnattingius och hans namnkommittŽ att "den smala gatan frŒn WasavŠgen till Finnstugatan fŒr benŠmningen BredgrŠnd". €ven som grŠnd betraktad Šr den mycket smal, varfšr gatunamnet Šr nŒgot av en šverdrift. Numera Šr BredgrŠnd avstŠngd fšr genomfart med motorfordon.

NK skr 1927-03-21, BU 1927-04-04 ¤ 18, SF 1927-04-05 ¤ 34.

 

G 156 TvŠrgrŠnd  1927 — M

Den av de tre namngivna grŠnderna i omrŒdet mellan VasavŠgen och Finnstugatan, som fšrenade de bŒda andra, blev efter sitt lŠge kallad TvŠrgrŠnd i 1934 Œrs stadsplan. GrŠnderna fanns dock redan dessfšrinnan men var dŒ namnlšsa. TvŠrgrŠnd Šr numera fšrsvunnen, sedan omrŒdet mellan SkolgrŠnd och BredgrŠnd bebyggts med en fšrskola.

NK skr 1927-03-21, BU 1927-04-04 ¤ 18, SF 1927-04-05 ¤ 34.

 

G 157 SkolgrŠnd* 1927 — 595 52 M

GrŠndens lŠge invid Centralskolan, senare kallad Vasaskolan, gav genom 1934 Œrs stadsplan skolvŠsendet ett eget gatunamn i staden. Den hšgre utbildningen pŒ orten fick 63 Œr senare sin vŠg, GymnasievŠgen. GrŠnden existerade, dock utan namn, redan under 1913 Œrs stadsplan. I dag har SkolgrŠnd reducerats till cykelvŠg, infart och delvis parkering. Inte ens nŒgon namnskylt finns lŠngre vid dess bšrjan eller slut.

NK skr 1927-03-21, BU 1927-04-04 ¤ 18, SF 1927-04-05 ¤ 34.

 

G 158 HargsvŠgen (1)^ (1904) — M

Den Šldsta kŠnda benŠmningen pŒ den gata i tŠtorten som har sin grund i landsvŠgen till VŠstra Harg Šr beskrivande nog HargsvŠgen. SŒ kallas den i ett fšrslag till Šndrad stadsplan 1904, dvs innan Mjšlbys gator gavs officiella namn. NŠr sŒ skedde blev namnet VŠstra HargsvŠgen, senare Šndrat till dels HargsvŠgen, dels VasavŠgen.

Fšrslag till Šndringar i stadsplan 1904-06-18.

 

G 159 VŠstra HargsvŠgen  1910 — M

Anledningen till gatunamnet Šr naturligtvis grannsocknen VŠstra Harg, dit den landsvŠg som Šr gatans ursprung leder. Fšrutom VŠstra HargsvŠgen fšrekom Šven varianterna VŠster respektive Vester HargsvŠgen. Gatan bšrjade vid SyavŠgen, strax sšder om jŠrnvŠgsundergŒngen, och i 1934 Œrs stadsplan delades den upp pŒ HargsvŠgen och en del av VasavŠgen.

BN 1910-10-03 ¤ 1, MS 1910-10-05 ¤ 4, BN 1910-10-19 ¤ 1, MS 1911-02-13 ¤ 2, BN 1911-11-22 ¤ 1.

 

G 160 HargsvŠgen (2)* 1927 — 595 52 (nr 1–7, 2–14), 53 (nr 11–51, 16–42), 54 (nr 53–59, 54–72), 92 (nr 74) — M

Det avsnitt av den tidigare VŠstra HargsvŠgen, som inte blev en del av VasavŠgen, namnŠndrades genom 1934 Œrs stadsplan till HargsvŠgen. Det namnet hade fšre den fšrsta officiella namngivningen anvŠnts om hela gatustrŠckningen. Den stadsplaneenliga utgŒngspunkten fšr HargsvŠgen Šr VasavŠgens rakstrŠcka, som var tŠnkt att fortsŠtta genom Vasaparken. Emellertid utvisar gatunamnsskylten, som Šr placerad fšr lŒngt norrut, att somliga fastigheter, som har adress VasavŠgen, i geografin ligger vid HargsvŠgen. Det Šr dock frŒga om ett komplicerat mšte mellan flera gator, fšrutom de bŒda nŠmnda Šven Grusgatan, Tingsgatan, Finnstugatan samt Vasaplan, som ocksŒ har karaktŠren av gata.

NK skr 1927-03-21, BU 1927-04-04 ¤ 18, SF 1927-04-05 ¤ 34.

 

G 161 VasavŠgen* 1927 — 595 52 M

VasavŠgen fšreter en antiklimax i Mjšlbys gatunamnshistoria. Gatan tillskapades i 1934 Œrs stadsplan som den šstra stadsdelens huvudgata. Den bildades genom att VŠstra HargsvŠgens norra del, mellan SyavŠgen (JŠrnvŠgsgatan) och svŠngen alldeles sšder om Grusgatan, avsšndrades och planerades fŒ en rak fortsŠttning i šstra kanten av Vasaparken och vidare Šnda till den sšdra stadsplanegrŠnsen, en totalt mer Šn kilometerlŒng strŠcka. Steg fšr steg har dock den tilltŠnkta paradgatan, som till och med gavs kunganamn, avkortats och sšnderdelats. Vittringen bšrjade med att den mellersta delen genom parken aldrig anlades; den strŠckningen Šr i dag en gŒng- och cykelvŠg. Fšljden blev att det friliggande gatuavsnittet sšder dŠrom inte uppfattades som en del av VasavŠgen, varfšr det 1967 fick bilda en sŠrskild gata med namnet LjungkullevŠgen. Denna tillsammans med avsnittet genom parken avsŒgs i 1913 Œrs stadsplan bli UgglarpsvŠgen. I norr avkortades VasavŠgen genom att lŠmna fšretrŠde Œt fšrst BockarpsvŠgen sedan Lagmansgatan. Vid denna hade den dŠrefter sin bšrjan, innan ocksŒ hela strŠckningen dŠrifrŒn, fšrbi Vasaskolan och till det mycket gamla vŠgskŠlet vid Bonde- och SšdergŒrdsgatorna fšrvandlades till cykelvŠg. VasavŠgen har numera inte ens kontakt med dessa bŒda gator utan Šr frŒn Finnstugatans sšdra slut en ŒtervŠndsgata norrut. Dessutom Šr denna tydligt avgrŠnsad frŒn den švriga delen av VasavŠgen genom en svŠngd utfart som fšrhindrar varje intryck av att det Šr samma gata som fortsŠtter sšderut till HargsvŠgen. I stŠllet uppfattas den sistnŠmnda švergŒ direkt i Finnstugatan vid Vasaplan, som dŠrtill kan gšra ansprŒk pŒ mellersta delen av den kvarvarande VasavŠgen. €ven den korta ŒterstŒende strŠckan frŒn Vasaplan fram till Vasaparken har i praktiken sŒ gott som uppslukats, genom att HargsvŠgen fŒtt sin gatunamnsskylt placerad vid Grusgatan och dŠrmed inkorporerat den sydligaste delen av VasavŠgen. Genom Vasagatans styckning och stegvisa nedlŠggning har ocksŒ den gamla fŠrdvŠgen frŒn Mjšlby till VŠstra Eldslšsa, Hulterstad, …stra Eldslšsa och VŠstra Harg avklippts. Gatunamnets fšrled – av fšrslagsstŠllarna 1927 stavad med W – kan ledas tillbaka till kvartersnamnet Vasaorden i stadsplanen 1913, vilket betecknar omrŒdet fšr den dŠrefter uppfšrda Centralskolan, lŒngt senare benŠmnd Vasaskolan. Kvartersnamnet kan i sin tur ses i sammanhang av andra sŒdana ortnamn med anknuten bakgrund, sŒsom kvarteret Hertig Johan, uppkallat efter en av VasaŠttens medlemmar.

NK skr 1927-03-21, BU 1927-04-04 ¤ 18, SF 1927-04-05 ¤ 34.

 

G 162 LjungkullevŠgen* 1967 — 595 53 M

Stadsplanens avsikter fšr gatunŠtets utseende ligger till grund fšr utarbetande av namnfšrslag. Om det som planerats inte realiseras, kan det fŒ konsekvenser fšr namnbruket. SŒ blev fallet med VasavŠgens strŠckning sšder om Vasaparken, som aldrig fšrenades med vŠgens huvuddel, eftersom avsnittet genom parken inte byggdes. BN tog 1967 initiativ till att ocksŒ i namnhŠnseende frigšra den sšdra delen och anfšrde som grund: "Delen av VasavŠgen genom Vasaparken enligt 1934 Œrs stadsplan Šr ej utlagd och anledning fšr dess utlŠggande torde ej heller fšrefinnas". NB ansŒg dock inte att det fanns skŠl till nŒgon namnŠndring, eftersom nŒgra olŠgenheter inte framkommit. BN framhŠrdade dock med begŠran om ompršvning, "emedan det kommit till byggnadsnŠmndens kŠnnedom, att rent praktiska svŒrigheter fšreligger fšr Œterfinnande av den sydligare delen av VasavŠgen". BN segrade och SF beslutade ge delen frŒn RingvŠgen och sšderut namnet LjungkullevŠgen, med samma bakgrund som det sedan tidigare befintliga namnet pŒ den korsande Ljunggatan. Att ungefŠr samma gatuavsnitt i 1913 Œrs stadsplan bar namnet Ugglarpsgatan, fanns fšrmodligen inte i minnet 1967.

NB skr 1967-04-07, NB skr 1967-05-16, DK 1967-07-01 ¤ 188, SF 1967-06-19 ¤ 112.

 

G 163 Vasaplan* 1932 — 595 52 M

En stšrre plan dŠr flera gator sammanstrŒlar ingick i bŒde 1913 och 1934 Œrs stadsplaner pŒ central plats i den šstra stadsdelen, vid Tingsgatans mšte med VŠstra HargsvŠgen, dvs VasavŠgen enligt den senare stadsplanen. Fšrst 1932 upptrŠder namnet Vasaplan, som anknyter till det dŒ nyinfšrda vŠgnamnet. NŠr Vasaplan anlades innefattade den tvŒ gatuavsnitt mellan VasavŠgen och Kummelgatan, ett pŒ vardera sidan av en gršnyta mitt pŒ planen. Det sšdra av dem finns fortfarande kvar, medan det norra fšrvandlats till gŒng- och cykelvŠg.

Karta 1932 infšr 1934 Œrs stadsplan.

 

G 164 BrogeslŠttsgatan¡ 1910 — M

1913 Œrs stadsplan rymde i samhŠllets sšdra och Šnnu ej exploaterade utkanter fyra nŒgorlunda parallella gator med namn efter gŒrdar belŠgna sšder om Mjšlby, frŒn vŠster EldslšsavŠgen, Ugglarpsgatan, BrogeslŠttsgatan och Hulterstagatan. Endast den nŠst sista, som syftar pŒ gŒrden BrogeslŠtt eller BroslŠtt under Hulterstad, blev utlagd och dŒ endast en del av strŠckningen enligt stadsplanen. Genom en fšrvanskning av namnet pŒ en karta frŒn 1915 kom gatan fortsŠttningsvis, utan nŒgot sanktionerande beslut, att kallas BrageslŠttsgatan. Senare fšreslogs den bli namnŠndrad till Bragegatan, men blev i stŠllet fšrkortad – till bŒde namn och strŠckning – till dagens BragegrŠnd. BrogeslŠttsgatans planerade strŠckning innefattade fšrutom denna en fortsŠttning sšder om nuvarande RingvŠgen med riktning mot MŒnegatan.

BN 1910-10-03 ¤ 1, MS 1910-10-05 ¤ 4, BN 1910-10-19 ¤ 1, MS 1911-02-13 ¤ 2, BN 1911-11-22 ¤ 1.

 

G 165 BrageslŠttsgatan  1915 — M

Det genom 1913 Œrs stadsplan tillkomna gatunamnet BrogeslŠttsgatan blev tillsammans med municipalsamhŠllets alla švriga inskrivna pŒ stadsplanekartan med gemener fšrutom begynnelsebokstŠverna. PŒ det exemplar som tjŠnade som fšrebild fšr en avritning att inges tillsammans med ansškan om stadsrŠttigheter 1915 hade hamnat en liten flŠck i nedre hšgra hšrnet pŒ bokstaven o. Detta uppfattades av kartritaren som ett a, vilket befŠstes pŒ den nya kartan, dŠr namnen skrevs med versaler, med ett tydligt A. DŠrmed hade gatunamnet – utan nŒgot som helst beslut – Šndrats till BrageslŠttsgatan, som senare fšreslogs bli Bragegatan och numera Šr BragegrŠnd. FjŠrran Šr den avsedda anknytningen till gŒrden BroslŠtt.

Fšrslag till stadsplan fšr Mjšlby municipalsamhŠlle, upprŠttat 1909–1911; Karta šfver Mjšlby i fšrminskad skala, upprŠttad Œr 1915, enligt den faststŠllda stadsplanen.

 

G 166 Bragegatan¡ 1927 — M

Den realiserade delen av BrageslŠttsgatan, egentligen faststŠlld som BrogeslŠttsgatan, fšreslogs av 1927 Œrs namnkommittŽ fŒ det fšrkortade namnet Bragegatan. Emellertid Šndrades namnet till BragegrŠnd fšre SFs beslut.

NK skr 1927-03-21, BU 1927-04-04 ¤ 18.

 

G 167 BragegrŠnd* 1927 — 595 52 M

Den smala gatan mellan HargsvŠgen och RingvŠgen blev i 1934 Œrs stadsplan kallad BragegrŠnd. Namnet tillkom genom att SF pŒ BUs fšrslag Šndrade den av 1927 Œrs namnkommittŽ fšreslagna benŠmningen Bragegatan. Tidigare utgjorde grŠndens strŠckning den realiserade delen av BrageslŠttsgatan, som fšrst tillkommit som BrogeslŠttsgatan. Ursprunget till fšrleden Šr alltsŒ gŒrden BroslŠtt eller BrogeslŠtt.

BU 1927-04-04 ¤ 18, SF 1927-04-05 ¤ 34.

 

G 168 Ugglarpsgatan¡ 1910 — M

Denna aldrig utlagda gata Šr namngiven efter gŒrden Ugglarp – ortnamnet 1372 skrivet Vgglothorp – belŠgen sšder om Mjšlby nŠra intill stambanan och tillhšrande Hulterstad. Gatan avsŒgs utgŒ frŒn VŠstra HargsvŠgen vid VasavŠgens nuvarande sydpunkt, fšr att fortsŠtta ungefŠr i form av den senare planerade fšrlŠngningen av sistnŠmnda vŠgen genom HŒlahagen (Vasaparken) och vidare som dagens LjungkullevŠgen till municipalsamhŠllets sydgrŠns, sšder om Vintergatan.

BN 1910-10-03 ¤ 1, MS 1910-10-05 ¤ 4, BN 1910-10-19 ¤ 1, MS 1911-02-13 ¤ 2, BN 1911-11-22 ¤ 1.

 

G 169 EkebergsvŠgen¡ —  M

GŒrden Ekeberg i sšdra delen av Mjšlby socken har tillskjutit fšrleden i namnet pŒ denna planerade gata, vars avsedda strŠckning Šr obekant. Sannolikt tŠnktes namnet beteckna nŒgon aldrig realiserad gata i anslutning till de parallella EldslšsavŠgen, Ugglarpsgatan, BrogeslŠttsgatan och Hulterstagatan, som alla givits namn efter gŒrdar sšder om Mjšlby by.

BKs register šver gatunamn.

 

G 170 SšdergŒrdsgatan* 1910 — 595 52 M

SšdergŒrden hade sina Šgor fšrdelade pŒ olika hŒll mellan kyrkan och byns sydgrŠns, frŒn Œn i vŠster till den vŠg i šster som ledde frŒn kyrkan till VŠstra Eldslšsa. DŠrmed hamnade markomrŒdena pŒ bŒda sidor om stambanan nŠr den drogs fram pŒ 1870-talet. I nŠrheten av gŒrdens Œkrar šster om jŠrnvŠgen blev i 1913 Œrs stadsplan gatan frŒn stationsinspektorsbostaden och šsterut namngiven SšdergŒrdsgatan. Den tŠnktes fortsŠtta efter VŠstra HargsvŠgen (VasavŠgen) som nuvarande BredgrŠnd och Vikingagatan. SŒ blev dock aldrig fallet och i stŠllet kom dessa bŒda att anlŠggas som separata gator. I 1934 Œrs stadsplan begrŠnsades sŒlunda gatunamnets rŠckvidd till den nuvarande SšdergŒrdsgatan. Tidigare var gatan fšrbunden med JŠrnvŠgsgatan men Šr dŠr nu avstŠngd av trafiksŠkerhetsskŠl.

BN 1910-10-03 ¤ 1, MS 1910-10-05 ¤ 4, BN 1910-10-19 ¤ 1, MS 1911-02-13 ¤ 2, BN 1911-11-22 ¤ 1, NK skr 1927-03-21, BU 1927-04-04 ¤ 18, SF 1927-04-05 ¤ 34.

 

G 171 Bondegatan* 1910 — 595 52 (nr 1–25, 2–20), 53 (nr 27–31, 22–32) M

Bondegatan Šr en rŠtad efterfšljare till jordbrukssamhŠllets vŠg till VŠstra Eldslšsa, som grenade sig frŒn vŠgen till VŠstra Harg. En fšrsta etapp av gatan utlades frŒn detta vŠgskŠl rŠtlinjigt till i hšjd med nuvarande Vasaparken. DŠr švergick den i landsbygdsvŠgen, som efter hand omformades till stadsgata och slutligen utstrŠcktes till FŒgelsŒngsvŠgen. I 1913 Œrs stadsplan ingick den sšdra delen av Bondegatan, frŒn rakstrŠckans slut till den dŒvarande stadsplanegrŠnsen, i EldslšsavŠgen. Samma avsnitt och dess fortsŠttning mot VŠstra Eldslšsa kallades ocksŒ inofficiellt KattkŠllegatan. Tre alternativa fšrklaringar till det i den nŠmnda stadsplanen faststŠllda gatunamnet Bondegatans fšrled vore tŠnkbara. Den enklaste skulle vara att namnet Šr en hyllning till modernŠringen genom odalmannens benŠmning. I švrigt fšrekom dock bara ett likartat namn i municipalsamhŠllet, Bryggaregatan, och det hade vŠl varit naturligt med Œtminstone en Mjšlnargatan om den tolkningen Šr den korrekta. Eftersom flera slŠkt- och personnamn lagts till grund fšr gatunamn vid denna tid, t ex BurenskšldsvŠgen, kunde Štten Bonde vara ursprunget, men veterligen har ingen av dess medlemmar nŒgon sŠrskild anknytning till Mjšlby. Den tredje och mest sannolika fšrklaringsmšjligheten Šr att namnet ŒtergŒr pŒ Mjšlby bondegŒrd, pŒ motsvarande sŠtt som den intilliggande SšdergŒrdsgatan, KlostergŒrdsgatan osv, men dŒ ŒterstŒr att fšrklara varfšr gatan inte fick namnet BondegŒrdsgatan. BondegŒrden hade fšrvisso ett mindre jordomrŒde i nŠrheten av den blivande Bondegatan.

BN 1910-10-03 ¤ 1, MS 1910-10-05 ¤ 4, BN 1910-10-19 ¤ 1, MS 1911-02-13 ¤ 2, BN 1911-11-22 ¤ 1.

 

G 172 KattkŠllegatan (1)^ —  M

Namnet KattkŠllegatan har under Œrens lopp betecknat tre olika gator. I detta fall var det en inofficiell benŠmning pŒ vŠgen till VŠstra Eldslšsa fšrbi bebyggelsen vid KattkŠllan. I dag motsvaras strŠckningen av den sšdra delen av Bondegatan till dess forna mšte med Gršnegatan samt dŠrefter den nord-sydliga delen av den sistnŠmnda gatan. 1913 Œrs stadsplan avsŒg att den del av KattkŠllegatan som lŒg inom planens omrŒde skulle ingŒ som en del i den planerade EldslšsavŠgen.

Inofficiellt namnbruk.

 

G 173 EldslšsavŠgen  1910 — M

Den aldrig fullstŠndigt utlagda EldslšsavŠgens tŠnkta strŠckning sammanfšll med en del av den gamla landsbygdsvŠgen till VŠstra Eldslšsa, som senare blev Bondegatans fortsŠttning sšderut efter dennas rakstrŠcka, samt gick vidare Œt nordvŠst fram till SyavŠgens planerade fšrlŠngning (JŠrnvŠgsgatan), strax sšder om dagens Domaregatan. Bondegatans del av EldslšsavŠgen kallades tidigare i folkmun KattkŠllegatan. EldslšsavŠgen fick sitt namn frŒn byn nŠrmast sšder om Mjšlby, som omskrivs i den Šldsta kŠnda kŠllskriften frŒn 1286 som Eslšsum. Ortnamnet har upptagits i tvŒ andra gatunamn: …stra EldslšsavŠgen och Eldslšsaleden.

BN 1910-10-03 ¤ 1, MS 1910-10-05 ¤ 4, BN 1910-10-19 ¤ 1, MS 1911-02-13 ¤ 2, BN 1911-11-22 ¤ 1.

 

G 174 Tingsgatan* 1910 — 595 52 M

Tingshuset i hšrnet av Tingsgatan och Lagmansgatan Šr ursprunget till dessa bŒda gatunamn, liksom till det senare tillkomna Domaregatan. Byggnaden uppfšrdes 1906–1907 fšr Gšstrings hŠradsrŠtt, som sŒlunda fšrlades utanfšr sitt eget hŠrad. Vifolka hŠrad, som Mjšlby tillhšrde, hade vid denna tid sitt tingsstŠlle i Sya. 1924 sammanlades Vifolka, Gšstrings och Lysings hŠrader till Mjšlby domsaga med ting i tingshuset i Mjšlby. NŠr ocksŒ SkŠnninge stad 1939 inkorporerades i domsagan, Šndrades dess namn till Folkungabygdens. Denna benŠmning kvarstod Šven efter tingsrŠttsreformen 1971, men 1975 blev Mjšlby tingsrŠtt namnet pŒ sydvŠstra …stergštlands underrŠtt med sina lokaler i tingshuset. DomsrŠtten šver mjšlbyborna utšvades lŠnge vid Ljunga by i Veta socken, som Šr det Šldsta kŠnda tingsstŠllet fšr Vifolka hŠradsrŠtt (1441). Mšjligen antyder en befintlig domarring att ting hšlls dŠr redan under fšrkristen tid. Tingsstugan i Ljunga švergavs, nŠr hŠradsrŠtten 1725 "fšr bŠttre beqwŠmlighet skul" flyttade till Mjšlby gŠstgivaregŒrd. DŠr hšlls det sista tinget 1861, och de tvŒ fšljande Œren var SpŒngsholm tillfŠlligt hŠradets tingsstŠlle. 1864 kom rŠtten till Sya och ett nyuppfšrt tingshus, som Šnnu finns kvar. DŠr stannade man fram till Mjšlby domsagas bildande. Tingsgatan anlades efter municipalsamhŠllets tillkomst som en av dess bredaste gator. Den skulle skapa ett storslaget perspektiv mellan jŠrnvŠgsstationen och den blivande Vasaplan, men det dršjde Šnda till 1923 innan staden fšrvŠrvade en del av Mjšlby centralhotells trŠdgŒrd fšr att dra fram gatan till stationsplanen. 1979 avstŠngdes Tingsgatan i vŠster mot JŠrnvŠgsgatan fšr att undvika den branta utfarten pŒ denna. I stŠllet anlades strax sšder dŠrom – Šnnu en gŒng pŒ Centralhotellets tomt – Domaregatan som ny fšrbindelse mellan Lagmansgatan och den dŒ fšrlŠngda JŠrnvŠgsgatan.

BN 1910-10-03 ¤ 1, MS 1910-10-05 ¤ 4, BN 1910-10-19 ¤ 1, MS 1911-02-13 ¤ 2, BN 1911-11-22 ¤ 1.

 

G 175 Lagmansgatan* 1910 — 595 51 (nr 1–13, 2–14), 52 (nr 15–41, 16–34), 53 (nr 43–45, 36–44) — M

LŠget vid ortens tingshus Šr inspirationskŠllan till namnen pŒ Lagmansgatan och den korsande Tingsgatan, liksom senare Domaregatan. Vid gatunamnets tillkomst fanns inte nŒgot rŠttsligt Šmbete med benŠmningen lagman. I stŠllet mŒste Erik HŸbe, som 1910 utarbetade fšrslaget, ha Œsyftat det ursprungligen medeltida lagmansŠmbetet. Lagmannen ledde landskapstinget eller landstinget och var allmogens fšrtroendeman mot kungamakten i ett landskap. Lagmannens domsomrŒde kallades lagsaga och rŠttskipningen utšvades vid lagmansrŠtt, en instans mellan hŠradsrŠtt och hovrŠtt som tillsammans med lagmansŠmbetet upphŠvdes 1849. Valet av fšrled i gatunamnet trŠffade alltsŒ fel domstolsnivŒ, om avsikten var anknytning till tingshuset; HŠradshšvdingegatan hade varit korrektare. Passande nog blev dock genom tingsrŠttsreformen 1971 titeln fšr chefsdomaren i en tingsrŠtt just lagman. Vid 1910-talets bšrjan hade Lagmansgatan hunnit bli utlagd frŒn SšdergŒrdsgatan till strax efter tingshuset sšder om Tingsgatan. I norr var avsikten att den skulle strŠcka sig Šnda till SyavŠgen (KungsvŠgen), vilket med tiden ocksŒ blev fallet. Senare trafikregleringar har dock avkortat gatan, fšrst med utfarten pŒ KungsvŠgen frŒn mštet med Fšreningsgatan och senare med strŠckan norr om Parkgatan. Dessutom Šr den numera avstŠngd fšr trafik mellan Parkgatan och BockarpsvŠgen. Trafikmiljšn pŒ detta gatuavsnitt uppmŠrksammades redan av 1927 Œrs namnkommittŽ infšr 1934 Œrs stadsplan: "Den del af Lagmansgatan, som framgŒr šfver Kommunala Mellanskolans gŒrd, bšr endast afses fšr gŒende och der utlŠggas endast till half bredd, dels derfšre att vid kšrtrafik fara kan uppstŒ fšr de Œ skolgŒrden lekande barnen och dels emedan Kommunala Mellanskolan kan behšfva tillbyggas, hvilket lŠmpligen kan ske endast Œt šster." Synpunkter av detta slag fšll uppenbart utanfšr namnkommittŽns uppdrag, men fšrmodligen utnyttjades tillfŠllet till pŒverkan pŒ initiativ av kommittŽledamoten fil mag Mauritz Brogren (1889–1939), som var lŠroverksadjunkt vid skolan. Som efterfšljare till denna skolbyggnad uppfšrdes i motsatt Šnda av Lagmansgatan nya lokaler fšr den hšgre undervisningen i staden, Lagmansskolan, som togs i bruk vid hšstterminens bšrjan 1955. Innan gatan drogs fram till den nya skolans huvudentrŽ, strŠckte den sig till skoltomtens bšrjan, varifrŒn man kunde fortsŠtta šsterut till Bondegatan pŒ det som nu Šr cykelvŠg men en gŒng planerades som Sšdra Stationsgatan. FšregŒngare till den ŒterstŒende delen av Lagmansgatan till Gršnegatan var en stig eller brukningsvŠg. Fšr att frŠmja trafiksŠkerheten vid Lagmansskolan och den dŠrifrŒn avsšndrade LillgŒrdsskolan pŒ andra sidan gatan, Šr Lagmansgatans huvuddel nu reducerad till sin utstrŠckning i sšder omkring 1950. terstoden sšder om Lagmansskolan framstŒr dŠrmed som en separat gata.

BN 1910-10-03 ¤ 1, MS 1910-10-05 ¤ 4, BN 1910-10-19 ¤ 1, MS 1911-02-13 ¤ 2, BN 1911-11-22 ¤ 1, NK skr 1927-03-21, BU 1927-04-04 ¤ 18, SF 1927-04-05 ¤ 34.

 

G 176 Domaregatan (2)* 1979 — 595 52 M

Gatan tillkom som ersŠttning fšr Tingsgatans avstŠngda del mellan Lagmansgatan och JŠrnvŠgsgatan. BelŠgenheten framfšr tingshuset fšranledde ett gatunamn med anknytning till detta, i likhet med namngivningen av de bŒda fšrstnŠmnda gatorna. Domaregatan var tidigare namnet pŒ en aldrig utlagd gata pŒ LundbygŠrdet.

NB 1979-01-25 ¤ 5, KS 1979-04-04 ¤ 148, KF 1979-04-24 ¤ 65.

 

G 177 Grusgatan* 1910 — 595 52 M

€ven om Grusgatan Šr kŠnd som en av de fŒ gator som lŒngt fram i tiden var grusbelagda, Šr inte detta anledningen till gatunamnet. Detta kan i stŠllet hŠrledas till en grustŠkt sšder om gatan, i kvarteret Grusgropen.

BN 1910-10-03 ¤ 1, MS 1910-10-05 ¤ 4, BN 1910-10-19 ¤ 1, MS 1911-02-13 ¤ 2, BN 1911-11-22 ¤ 1.

 

G 178 Norra Stationsgatan¡ 1927 — M

G 179 Sšdra Stationsgatan  1927 — M

Fšr omrŒdet mellan HŒlahagen (Vasaparken) och jŠrnvŠgen fanns storslagna planer, som satte spŒr i 1934 Œrs stadsplan. Bl a tŠnkte man sig en ny jŠrnvŠgsstation, belŠgen sšder om den dŒvarande tillika nuvarande. Med utgŒngspunkt i den nya stationsbyggnaden skulle tvŒ nya gator strŠcka sig till Bondegatan frŒn en fšrlŠngning sšderut av JŠrnvŠgsgatan: Norra och Sšdra Stationsgatan. I den senares fšrlŠngning skulle en gŒngtunnel fšrbinda stationsomrŒdet med Magasinsgatan pŒ andra sidan jŠrnvŠgsspŒren. Mellan de parallella gatorna tŠnktes en šppen plats mellan JŠrnvŠgsgatan och Lagmansgatan samt mellan denna och Bondegatan en offentlig byggnad. Eftersom det skisserade projektet inte realiserades, kom inget av de bŒda fšreslagna gatunamnen i bruk. Med samma strŠckning som Sšdra Stationsgatan fanns dock en farbar fšrbindelse mellan Bondegatan och Lagmansgatan, innan den sistnŠmnda drogs vidare fšrbi Lagmansskolan. FrŒn stadsplanen utmšnstrades Sšdra Stationsgatan 1945. I dag Šr strŠckningen gŒng- och cykelvŠg lŠngs skoltomtens norra grŠns.

NK skr 1927-03-21, BU 1927-04-04 ¤ 18, SF 1927-04-05 ¤ 34.

 

G 180 StjŠrngatan (2)¡ 1927 — M

I linje med stadsplanerarnas storslagna ambitioner fšreslog 1927 Œrs namnkommittŽ Šndring av den dittillsvarande StjŠrngatans namn till RingvŠgen. Men fšr att bevara det gamla namnet, som hade en central plats i det omrŒde som kŠnnetecknas av gator och kvarter uppkallade efter himlakroppar, tog kommittŽn initiativ till ŒteranvŠndning av det gamla namnet genom att "en sšder om [Norra och Sšdra Stationsgatorna] sig strŠckande gata frŒn Bondegatan till JernvŠgsgatan fŒr namnet Stjerngatan". Gatan avsŒgs enligt 1934 Œrs stadsplan gŒ frŒn Bondegatan vid den nuvarande Lagmanshallen och šver Lagmansskolans gŒrd, fšr att i rŠt vinkel mšta en fšrlŠngning av JŠrnvŠgsgatan. Planerna blev dock aldrig satta i verket.

NK skr 1927-03-21, BU 1927-04-04 ¤ 18, SF 1927-04-05 ¤ 34.

 

G 181 StjŠrngatan (1)  1910 — M

StjŠrngatan (ibland stavad Stjerngatan), liksom den parallella Vintergatan, Šr uttryck fšr det astronomiska tema som i fšljd av 1910 Œrs namnfšrslag kommit att prŠgla framfšr allt kvartersnamn men Šven en del gatunamn i šstra delen av Mjšlby. Planer pŒ en ringled runt staden fšranledde byte av StjŠrngatans namn genom 1934 Œrs stadsplan till RingvŠgen, som senare Šndrades till …stra RingvŠgen och dŠrefter Œter RingvŠgen. SŒ lŠnge gatan bar namnet StjŠrngatan strŠckte den sig endast lŠngs HŒlahagen (senare Vasaparken) mellan Bondegatan och den blivande LjungkullevŠgen. Gatunamnet har senare tagits i ansprŒk fšr tvŒ andra gator, varav en blivit utlagd.

BN 1910-10-03 ¤ 1, MS 1910-10-05 ¤ 4, BN 1910-10-19 ¤ 1, MS 1911-02-13 ¤ 2, BN 1911-11-22 ¤ 1.

 

G 182 RingvŠgen (1)  1927 — M

Planer pŒ en šstlig ringled frŒn KungsvŠgen till en fšrlŠngning sšderut av JŠrnvŠgsgatan fšranledde att StjŠrngatan, som var den befintliga delen av det stora projektet, genom 1934 Œrs stadsplan namnŠndrades till RingvŠgen. Efter hand utstrŠcktes gatan i šster till HargsvŠgen och dŠrefter slutligen Vattugatan, men i švrigt blev intet av planerna Œt det hŒllet, t ex ett tŠnkt mšte med Vifolkagatans fšrlŠngning i HŒlaskogen. PŒ 1950-talet expanderade RingvŠgen vŠsterut frŒn Bondegatan till Lagmansgatan. DŠrifrŒn var en fortsŠttning planerad fram till JŠrnvŠgsgatans avsedda fšrlŠngning, dŠr den nya Tegelbruksgatan skulle ta vid. Planerna reviderades och utškades mot slutet av 1950-talet, vilket gav en ny mening Œt det ambitišsa gatunamnet. RingvŠgen avsŒgs nu fortsŠtta šver SvartŒn, som nuvarande SkattegŒrdsgatans huvudstrŠckning, šver SmŒlandsvŠgen och parallellt med Svarvaregatan och Dag Hammarskjšlds gata, mellan dessa. Av denna planerade lŠnk byggdes endast den del som i dag kallas SkattegŒrdsgatan. Denna pendang till den ursprungliga RingvŠgen bar fšrst samma namn som modergatan. Ju lŠngre tid som gick utan att gatans bŒda delar pŒ var sin sida av Œn blev fšrenade, desto stšrre blev den praktiska olŠgenheten med ett gemensamt namn. Lšsningen blev 1969 en uppdelning pŒ …stra och VŠstra RingvŠgen. Efter tio Œr Œterfick den fšrra sitt nŠrmast fšregŒende namn RingvŠgen, och samtidigt blev den senare benŠmnd SkattegŒrdsgatan. Ringledsprojektet hade dŒ švergivits, och i dess stŠlle sammankopplades JŠrnvŠgsgatan och Svarvaregatan med en bro šver Œn lŠngre sšderut.

NK skr 1927-03-21, BU 1927-04-04 ¤ 18, SF 1927-04-05 ¤ 34.

 

G 183 …stra RingvŠgen  1969 — M

Efter att RingvŠgen – tidigare StjŠrngatan – fŒtt en fortsŠttning pŒ andra sidan SvartŒn men utan nŒgon fšrbindelse mellan de bŒda gatuhŠlfterna, uppstod naturligt nog ibland praktiska problem fšr den som fšrsškte orientera sig med hjŠlp av gatunamnet. DŠrfšr skedde Šven i namnhŠnseende en uppdelning 1969, pŒ …stra respektive VŠstra RingvŠgen. Efter att planerna pŒ en ringvŠg med bro šver Œn – pŒ grund av ošverstigliga tekniska hinder – givits upp, Œterfick den Šldre delen 1979 namnet RingvŠgen medan den nyare blev kallad SkattegŒrdsgatan.

NB 1969-09-22 ¤ 4, BN 1969-10-01, DK 1969-10-14 ¤ 885, SF 1969-10-27 ¤ 178.

 

G 184 RingvŠgen (2)* 1979 — 595 52 M

RingvŠgen blev det nygamla namnet pŒ den fšrutvarande …stra RingvŠgen sedan planerna pŒ en ringled, dŠr gatan skulle ingŒ, švergivits. UngefŠr samtidigt fšrlŠngdes gatan nŒgot i vŠster och anslšts till den nyanlagda delen av JŠrnvŠgsgatan. Fšre gatans fšrsta period med namnet RingvŠgen hette den StjŠrngatan.

NB 1979-01-25 ¤ 5, KS 1979-04-04 ¤ 148, KF 1979-04-24 ¤ 65.

 

G 185 Tegelbruksgatan¡ 1932 — M

PŒ VŠstra Eldslšsas nordligaste Šgor, mellan Œn och jŠrnvŠgen, fanns frŒn 1880-talet till 1956 ett tegelbruk. Alldeles sšder om detta skisserades i stadsplanen 1934 en fšrbindelse frŒn mštet mellan de planerade fšrlŠngningarna av RingvŠgen och JŠrnvŠgsgatan, under jŠrnvŠgen och vidare šsterut fšr anslutning till StrandvŠgen. I planen hade man ocksŒ fšrberett sig fšr en fortsŠttning šver Œn. Namnet Tegelbruksgatan tillkom fšrst efter att 1927 Œrs namnkommittŽ avgivit sina namnfšrslag.

Karta 1932 infšr 1934 Œrs stadsplan.

 

G 186 Vintergatan* 1910 — 595 53 M

FrŒn universums djupblŒ rymd hŠmtades 1910 inspirationen till namnet pŒ denna gata, som gŒr lŠngs kvarter som Karlavagnen, Orion och Tvillingarna. Dess ursprungliga strŠckning enligt 1913 Œrs stadsplan var mellan Bondegatan och den blivande LjungkullevŠgen. I 1934 Œrs stadsplan fšreskrevs gatans senare realiserade fortsŠttning šsterut till HargsvŠgen. Genom en planŠndring 1944 flyttades gatans ursprungliga strŠckning nŒgot sšderut – mest i den vŠstra delen – varmed den fick en rak fortsŠttning i den planerade KattkŠllegatan. Denna gata fšrverkligades emellertid aldrig, men senare fšrlŠngdes Vintergatan motsvarande strŠcka till Lagmansgatan.

BN 1910-10-03 ¤ 1, MS 1910-10-05 ¤ 4, BN 1910-10-19 ¤ 1, MS 1911-02-13 ¤ 2, BN 1911-11-22 ¤ 1.

 

G 187 KattkŠllegatan (3)¡ 1927 — M

Genom tillkomsten av 1934 Œrs stadsplan byttes den dittillsvarande KattkŠllegatans namn mot Furugatan, och det gamla namnet blev pŒ kartan – men aldrig i verkligheten – anvŠnt fšr en planerad fšrlŠngning frŒn Bondegatan till Lagmansgatan av Vintergatan, vars namn strŠckningen senare fick.

NK skr 1927-03-21, BU 1927-04-04 ¤ 18, SF 1927-04-05 ¤ 34.

 

G 188 MŒnegatan* 1932 — 595 53 M

Himlakroppen i namnets fšrled inordnar sig i det celesta temat fšr kvarter och gator inom stadsdelen. Mšjligen rymmer namnet ocksŒ en anspelning pŒ Mjšlby mŒnegŒrd i analogi med Bondegatan, som kan antas ha en bakgrund i Mjšlby bondegŒrd. I likhet med vad som fšrmodas i fallet Vattugatan, kan MŒnegatan sŒlunda ha tvŒ olika anknytningar. Fšrmodligen finns Šven ett samband med namnet MŒndalen, Œtminstone generellt genom astronomin som gemensam nŠmnare i omrŒdet. MŒndalen kallas annars NygŒrdsslŠtten eller kort och gott SlŠtta av Šldre mjšlbybor. Med sin utgŒngspunkt vid Vintergatan strŠckte sig MŒnegatan fšrst till Ljunggatan, fšr att fšrlŠngas fram till FŒgelsŒngsvŠgen och senare ett kvarter efter denna.

Karta 1932 infšr 1934 Œrs stadsplan.

 

G 189 Ljunggatan* 1927 — 595 53 M

Gatunamnet tillkom sedan 1927 Œrs namnkommittŽ fšreslagit "att gatan, som strŠcker sig genom stadsdelen Ljungkullen, erhŒller namnet Ljunggatan". Fšr Œtminstone en del av fastigheterna lŠngs gatan var adressen tidigare Ljungkullen, Œtfšljt av ett tomtnummer. Ortnamnets yttersta ursprung Šr med sŠkerhet de ljungbevŠxta markerna i omrŒdet. SjŠlva Ljungkullen lŒg sšder om gatan, och mellan denna och FŒgelsŒngsvŠgen ett stycke šsterut fanns ett kŠrr som kallades Ljunghagabrunn. Vintertid tjŠnade detta som isbana fšr mjšlbyborna, och pŒ Ljungkullen samlades man fšr allehanda evenemang. Innan Folkets park kom till 1914 tjŠnade platsen ocksŒ som arbetarršrelsens mštesplats, exempelvis under storstrejken 1909. Avsikten var att Ljunggatan skulle strŠcka sig frŒn Bondegatan till HargsvŠgen, men Šnda fram till den sistnŠmnda nŒdde den aldrig pŒ grund av att en befintlig fastighet hindrade framdragningen. I dag fšrbinder dock en gŒng- och cykelvŠg Ljunggatan med HargsvŠgen.

NK skr 1927-03-21, BU 1927-04-04 ¤ 18, SF 1927-04-05 ¤ 34.

 

G 190 Floragatan* 1927 — 595 53 M

OmrŒdet kring Floragatan – och dess parallell Gršnegatan – bšrjade vŠxa upp alldeles utanfšr municipalsamhŠllets sydgrŠns och dŠrmed utom rŠckvidd fšr de gŠllande stadsstadgorna. LŒngt senare tillkom gatunamnet, sedan 1927 Œrs namnkommittŽ fšreslagit "att den gata, som gŒr fram genom stadsdelen Skogsudden frŒn Bondegatan till JernvŠgsgatan kallas fšr Floragatan". Fšrleden anger ett tema fšr namn i omrŒdet, dŠr bl a kvarteren Tussilagon och BlŒsippan pŒtrŠffas. I 1934 Œrs stadsplan avsŒgs gatan fortsŠtta till den plan dŠr JŠrnvŠgsgatans fšrlŠngning och Tegelbruksgatan skulle mštas, men dessa planer genomfšrdes aldrig. Innan JŠrnvŠgsgatan lŒngt senare drogs sšderut och šver Œn, strŠckte sig Floragatan Šnda till sydspetsen av nuvarande VŒrlšksgatan samt innefattade Šven denna.

NK skr 1927-03-21, BU 1927-04-04 ¤ 18, SF 1927-04-05 ¤ 34.

 

G 191 VŒrlšksgatan* 1979 — 595 52 M

Gatan utgjorde tidigare den šstligaste delen – med vinkel norrut – av Floragatan. Denna delades 1979 i samband med JŠrnvŠgsgatans fšrlŠngning sšderut och vidare šver Œn, varvid VŒrlšksgatan skapades med infart frŒn JŠrnvŠgsgatan i norr, mitt emot RingvŠgen. Namnet hŠmtades frŒn det dŠr belŠgna kvarteret VŒrlšken.

NB 1979-08-22 ¤¤ 10–15, KS 1979-11-28 ¤ 536, KF 1979-12-18 ¤ 212.

 

G 192 LŠrkgatan  1932 — M

En frŒn bŒde karta och verklighet numera avlŠgsnad gata var i 1934 Œrs stadsplan avsedd att gŒ parallellt med Lagmansgatan pŒ dess vŠstra sida, frŒn Gršnegatan, šver Floragatan och ned till den plan som skulle anlŠggas vid korsningen mellan Tegelbruksgatan, RingvŠgen och JŠrnvŠgsgatan, dvs ungefŠr dŠr de bŒda senare nu mšts. Gatan bar namnet LŠrkgatan, som dock inte fšrekommer i det fšrslag som utarbetades av 1927 Œrs namnkommittŽ. Gatan anlades aldrig i sin planerade helhet, men namnet fšrekom under senare delen av 1930-talet som adress pŒ en fastighet, vilken numera har tillfart frŒn RingvŠgen. 1953 avlŠgsnades gatan ur stadsplanen. I dag finns spŒr av gatans en gŒng befintliga strŠckning norr om Floragatan ned mot RingvŠgen i form av en liten asfalterad infart och en mur lŠngs den forna gatans šstra sida. Huruvida gatunamnets fšrled skall hŠnfšras till flora eller fauna Šr ovisst. Det fšrra fšrefaller ligga nŠrmast till hands med tanke pŒ lŠget vid Floragatan. DŠr gatan gick fram i omrŒdet Skogsudden – i švergŒngen mellan skog och šppen mark – kunde namngivarna emellertid lika gŠrna ha observerat trŠdlŠrka som lŠrktrŠd.

Karta 1932 infšr 1934 Œrs stadsplan.

 

G 193 Gršnegatan* 1927 — 595 53 M

Den sšdra av de parallella och tidigare namnlšsa gatorna genom omrŒdet Skogsudden gavs namnet Gršnegatan genom 1934 Œrs stadsplan. I denna bildade gatan stadsplanegrŠns mot VŠstra Eldslšsa. Den hade ursprungligen tillfart frŒn Bondegatan men avstŠngdes dŠr genom en trafikreglering 1978, och numera nŒs gatan endast via Lagmansgatans slut. Samma Œr utvidgades gatunamnets rŠckvidd till att omfatta Šven ett avsnitt av den forna landsbygdsvŠgen till VŠstra Eldslšsa. Detta omfattades lŠngre tillbaka i tiden av det inofficiella namnet KattkŠllegatan och gŒr sšderut i vinkel frŒn Gršnegatans nuvarande šstliga slutpunkt. StrŠckan frŒn Bondegatan till denna – som i likhet med Bondegatan norrut till Vasaparken ocksŒ utgjorde en del av den nŠmnda landsvŠgen – Šr nu till stšrsta delen cykelvŠg och torde i švrigt betraktas som en del av Gršnegatan. OmrŒdets trŠdgŒrdskaraktŠr och vegetationen i švrigt kan antas vara den generella anledningen till gatunamnet. Man kan notera den sŠregna bindningen – e – mellan namnets fšr- och efterled.

NK skr 1927-03-21, BU 1927-04-04 ¤ 18, SF 1927-04-05 ¤ 34, NB 1978-10-04 ¤ 3, KS 1978-11-15 ¤ 840, KF 1978-11-28 ¤ 244 b.

 

Mjšlbys gatunamn genom tiderna. Mjšlby, 1999. 208 sid, inb. ISBN 91-87784-10-6.

 

 

 

 

slekt.se/mjolby

Start Mjšlbyhistoria

Start slekt.se

© 2022 Per Andersson