Mjšlbyhistoria

Den kungliga kvarnbyn vid SvartŒn som fick jŠrnvŠg och blev sydvŠstra …stergštlands centrum

Per Anderssons forskning och texter om Mjšlbys historia

 

 

 

 

 

Fšrslag till nya gatunamn i Mjšlby

Sedan tvŒ decennier sker – i bjŠrt kontrast till den nŠrmast fšregŒende 100-Œrsperioden – sŒ gott som ingen expansion av Mjšlby tŠtort. Endast en viss fšrtŠtning inom den befintliga bebyggelsen och en begrŠnsad komplettering av industrimark har Šgt rum under den senare tiden. Behovet av nya gatunamn Šr av den anledningen i stort sett obefintligt. Nya namn kan dock komma till anvŠndning fšr att fullborda gatunamnsgivningen inom den etablerade tŠtorten. Det kan gŠlla att benŠmna Šnnu namnlšsa gator, anpassa namngivningen till en enhetlig avgrŠnsning av gatubegreppet och att i nŒgon omfattning byta ut namn fšr att manifestera betydelsefulla moment i lokalsamhŠllet. En sŒ genomgripande reform som fšljde av kronofogde Cnattingius fšrslag 1927 Šr dock varken pŒkallad eller šnskvŠrd. Justeringar av de tre nyss nŠmnda typerna har dŠremot fšrekommit Šven de senaste Œrtiondena i vŠl avvŠgd omfattning. De fšrslag som lŠmnas i det fšljande skall dŠrfšr ses som en fortsŠttning pŒ den vŠg som de kommunala namngivarna redan antrŠtt. Fšrutom de nya namn som presenteras finns fšr framtida bruk en rik namnskatt i ortens alla utmšnstrade gatunamn: antagna men upphŠvda, fšreslagna men aldrig realiserade samt inofficiellt brukade men nu bortglšmda. Dessa upprepas inte hŠr annat Šn undantagsvis. Om man skulle vilja fŒ en betydligt stšrre avsŠttning fšr nya och nygamla namn Šn vad mŠngden namnbehšvande gator medger, finns mšjligheten att namnge tŠtortens alla cykel- och gŒngvŠgar. Detta har fšrvisso redan pŒbšrjats i och med SkolgŒngen.

Gatunamnen som instrument fšr att hos invŒnare och besškare medvetandegšra lokalsamhŠllet och dess historia bšr utnyttjas genom att man tillskapar namn som bildas av ortnamn, personnamn och andra lokala fšreteelser. PŒ sŒ sŠtt kan man exempelvis bevara minnet av bebyggelse och mark som bildat grund fšr den moderna tŠtorten. Verksamheter, hŠndelser och skeenden i historiens Mjšlby kan speglas. Personer som spelat en sŠrskild roll fšr orten och dess utveckling kan hedras – utan att det tŠr pŒ den kommunala kassan.

Till ortnamn som tenderar att komma ur praktiskt bruk hšr hŠradernas namn. Ett fšrsšk att infšrliva nŒgra sŒdana med Mjšlbys gatunamn gjordes i 1913 Œrs stadsplan, men de fšreslagna gatorna blev aldrig anlagda. I dag finns endast Vifolka hŠrad bevarat i ett gatunamn, men Šven det andra hŠrad, som en del av Mjšlby socken tillhšrt och en viss del av tŠtorten alltjŠmt tillhšr, borde Šgnas en gata: Gšstringsgatan. En lŠmplig kandidat Šr den sšdra delen av Vifolkagatan, som strŠcker sig mellan BockarpsvŠgen och …stgštagatan och inte utgšr en naturlig fortsŠttning pŒ gatans huvuddel. Efter ŒterstŒende hŠrader som upptar eller upptagit delar av den nuvarande kommunens omrŒde kan bildas namnen Bobergsgatan, Lysingsgatan samt Askagatan, vilket emellertid fŒr anses ha fšr stor likhet med den befintliga Askgatan. Genom Bobergsgatan, som fšrekom i 1913 Œrs plan, skulle Šven samtliga kommunala enheter som lades samman till Mjšlby kommun finnas respresenterade bland gatunamnen. En utškning av motivkretsen till att omfatta ocksŒ de hŠrader som bildat domsaga tillsammans med Vifolka eller Gšstring skulle tillfšra namnen Dalgatan, Gullbergsgatan, Valkebogatan, Bankekindsgatan, Kindagatan och Ydregatan. I anslutning till namn efter den judiciella och administrativa indelningen i omrŒdet kan Šven Livgedingsgatan och HovslŠnsgatan fšreslŒs, lŠmpligen pŒ huvud- eller matargator i ett omrŒde med gator namngivna efter hŠrader. I Šnkedrottning Hedvig Eleonoras livgeding, som bestod som en feodal kvarleva i vŠstra …stergštland Œren 1678–1719, ingick Gšstrings m fl hŠrader, dock aldrig Vifolka. En liknande roll hade under slutet av medeltiden och bšrjan av nya tiden Hovs lŠn, som omfattande Dal, Lysing, Vifolka och Gšstring samt till sist Šven Aska och Boberg. LŠnet drogs in som fšrlŠning 1543 och upphšrde som fšgderi 1550.

HargsvŠgen, Sšrbygatan, Vetagatan och SkŠnningevŠgen Šr de fyra nu befintliga gatunamnen som anspelar pŒ angrŠnsande socknar eller fšrsamlingar. Tidigare fanns Šven SyavŠgen och Hogstagatan. Med tanke pŒ de tvŒ socknar utšver Mjšlby och Sšrby som bidragit med delar av sitt territorium till den moderna tŠtorten vore det angelŠget att det bland Mjšlbys gator ocksŒ fanns VŠstra SkrukebyvŠgen och HšgbyvŠgen. VŠstra SkrukebyvŠgen blir fšrslagsvis infarten frŒn Hšglidens rakstrŠcka till Nya kyrkogŒrdens vŠstra ingŒng, dvs sammanfallande med den forna grŠnsen mellan VŠstra Skrukeby och Mjšlby socknar, och HšgbyvŠgen fortsŠttningen norrut lŠngs kyrkogŒrdsmuren till kyrkogŒrdsfšrvaltningens nyaste lokaler, dvs efter en grŠnsjustering numera skiljelinjen mellan Hšgby och Mjšlby fšrsamlingar. Efterleden har valts fšr att undvika fšrvŠxling med namnet Skrukebygatan pŒ torpbebyggelsen i fšrutvarande VŠstra Skrukeby sockens utmarker i skogen lŠngs grŠnsen mot Hogstad. Herrbergagatan skulle anspela pŒ den ŒterstŒende av grannsocknarna inom Mjšlby kommun, och med sbogatan och Ekebygatan vore alla angrŠnsande fšrsamlingar representerade. Det sistnŠmnda gatunamnet riskerar dock att fšrvŠxlas med det befintliga Egebygatan. Om man vill uppmŠrksamma Šven švriga fšrsamlingar i Mjšlby kommun tillkommer Kumlagatan, Appunagatan, VŠderstadsgatan, Tollstadsgatan, Vibygatan, Normlšsagatan, Vallerstadsgatan, JŠrstadsgatan, BjŠlbogatan, Allhelgonagatan, SkeppsŒsgatan samt, efter upphšrda enheter, Harstadsgatan och Sankt Martinsgatan. Vissa av dessa Šr dock mindre lŠmpliga pŒ grund av fšrvŠxlingsrisk eller fšrekomst pŒ annat hŒll i kommunen, sŒsom Kumlagatan–Kummelgatan respektive BjŠlbogatan i SkŠnninge.

Av namn pŒ kommuner som omger Mjšlby fšrekommer endast ett i gatunamn: LinkšpingsvŠgen. Fšr att fullborda bilden skulle Boxholmsgatan, …deshšgsgatan, Vadstenagatan och Motalagatan tillkomma. DŠrmed finge ocksŒ alla de stšrsta intilliggande tŠtorterna, inklusive SkŠnninge, sina egna gator. Mantorpsgatan, som en gŒng ratades som namnfšrslag, SpŒngsholmsgatan och …jebrogatan skulle tillsammans med de fšreslagna gatunamnen bildade av sockennamnen VŠderstad, Hogstad och Sya medfšra att Šven de švriga tŠtorterna i kommunen uppmŠrksammas. En artighetsgest mot de ytterligare orter som i sina gatunamn infšrlivat ortnamnet Mjšlby vore att ocksŒ anta namnen StrŒlsnŠsgatan, TranŒsgatan och Stockholmsgatan. En tŠtort som haft sŠrskild betydelse fšr Mjšlby som jŠrnvŠgsknutpunkt Šr HŠstholmen genom den numera nedlagda HŠstholmsbanan. Fšr att erinra bŒde om Mjšlby–HŠstholmens jŠrnvŠg och dess slutstation vid VŠttern, fšreslŒs den senare tillkomna vŠstra rakstrŠckan av Hallevadsgatan, som gŒr parallellt med jŠrnvŠgen, fŒ namnet HŠstholmsgatan.

Mjšlbys vŠnorter i de nordiska grannlŠnderna skulle kunna vara ett lŠmpligt gatunamnstema, men den mer eller mindre svŒrfŒngade sprŒkformen hos Rudk¿bing, Hankasalmi, Karm¿y och HŠŠdemeeste kan inverka menligt pŒ anvŠndbarheten. I stŠllet fšreslŒs att lŠnderna sjŠlva lŒnar sina namn till gatunamn fšr att pŒminna om de nordiska relationernas betydelse fšr Mjšlby, bl a i form av danska fšretagare, finlŠndsk arbetskraft, norskfšdd kyrkoherde och till och med ortsbor med ursprung i Island och "Nordens sjŠtte stat", Estland. Danmarksgatan, Finlandsgatan, Norgegatan, Islandsgatan och Estlandsgatan skulle kunna kompletteras med landsgatan, FŠršgatan, Gršnlandsgatan och Samelandsgatan efter de švriga omrŒden i Norden som har nŒgon form av sjŠlvstyrelse. Genom att ta Šnnu ett steg kan man tillfšra Gštalandsgatan, Svealandsgatan, Norrlandsgatan, SkŒnelandsgatan och Gotlandsgatan efter olika kulturregioner inom Sverige. PŒ nŠsta nivŒ finns redan …stgštagatan och SmŒlandsvŠgen. LŠmpliga namn pŒ matargator eller leder kunde vara Nordengatan och Europaleden. Fšr att ocksŒ uppmŠrksamma vŠrldssamfundet, fšreslŒs att den slinga som utgŒr frŒn Dag Hammarskjšlds gata och inbegrips i denna kallas Fšrenta Nationernas gata eller enklare Fredsgatan. Omkring denna gata finns ett rikt utvecklat nŠt av gŒng- och cykelvŠgar inom stadsdelarna VŠstra Lundby och Ryttarhagen, dŠr gatunamn pŒ temat lŠnder och regioner – med efterleden "gŒngen" – skulle kunna appliceras. Den lŒnga gŒng- och cykelvŠgen lŠngs JŠrnvŠgsgatan och Svarvargatan till Lundbyvallen kunde kallas EuropagŒngen, dess avstickare utefter Dag Hammarskjšlds gata till Kungshšgaskolan NordengŒngen, den lŒnga vŠgen i Lundbygatans fšrlŠngning till Svarvargatan – lŠngs gator med namn efter personer tillhšrande Sveriges medeltid – SverigegŒngen, osv.

Mjšlby bys gŒrdar och kvarnar Šr sjŠlvklara utgŒngspunkter fšr namngivningen. SŒlunda finns nu NorrgŒrdsgatan, SšdergŒrdsgatan och PrŠstgŒrdsliden. Namnen PilgŒrdsgatan och SkattegŒrdsgtan skulle ocksŒ kunna syfta pŒ mjšlbygŒrdar men hŠrršr, i likhet med StorgŒrdsgatan, frŒn Lundby by. Utan fšrekomst av bestŒndsdelen "gŒrd" kan Šven Kanike-, GŠstgivare-, Bonde-, MŒne- och Nygatorna, Œtminstone indirekt, sŠgas erinra om gŒrdar och kvarnar i Mjšlby by. Tidigare fanns Šven KlostergŒrdsgatan (nuvarande Kyrkogatan) och GravgŒrdsgatan (Edlundsgatan). Gatunamn bildade efter andra likartade enheter i byn Šr Duvelundsplan, Finnstugatan, upphšrda KattkŠllegatan och inofficiella Stufverumsgatan. Passande kompletteringar vore Snuggagatan, €legatan, Hospitalsgatan och SpŠnnargatan. Det sistnŠmnda, som i formen SpŠnnaregatan och i likhet med SpŠnnarhemsvŠgen fšreslagits tidigare, ŒtergŒr pŒ namnen SpŠnnartomten, Spinnetomten, SpŠnnarhem och SpŠnnarbo med referens i omrŒdet mellan KungsvŠgen, Skyttegatan och Vifolkavallen. Som namnbŠrare fšreslŒs den del av VifolkavallsvŠgen som utgšrs av rakstrŠckan lŠngs Vifolkavallens entrŽsida. Namnet KattkŠllegatan bšr Œterupplivas och dŠrmed fšr femte gŒngen ges till en gata, lŠmpligen den šstra delen av Gršnegatan som gŒr i nord-sydlig riktning och utgšr en del av den forna vŠgen till VŠstra Eldslšsa. Denna bildade lŠngre norrut vŠstgrŠns fšr KattkŠllas Šgor. Namnet KlostergŒrdsgatan skulle kunna ŒsŠttas den sšdergŒende gatustrŠckning som utgŒr frŒn vŠgskŠlet vid Hšglidens šstra del, dŠr infarten till Nya kyrkogŒrden bšrjar. KlostergŒrdsgatan skulle dŠrmed sammanfalla med den namngivande gŒrdens vŠstligaste ŠgogrŠns. I omedelbar anslutning till HŒlans och GravgŒrdens kvarntomter pŒ Mjšlby holme fšreslŒs den šppna platsen sšder om den byggnad som blivit kallad Edlunds kvarn (tidigare vanligen Mjšlby kvarn eller Cykel-Pelles) ges namnet HŒlaplan och vŠgen frŒn denna šver den mindre bron till NorrgŒrdsgatan namnet GravgŒrdsgŒngen. Om fšrbindelsen mellan Kyrkogatan och Norra StrandvŠgen sšder om Sparbankshuset skall ges namn, kan Klockaretrappan komma till anvŠndning och bevara minnet av den forna KlockaregŒrden strax nordost dŠrom.

PŒ Mjšlby bys nu tŠtbebyggda mark har fšrekommit ett flertal ortnamn – exempelvis pŒ torp, Šgor och holmar – som med tiden kommit ur bruk. tminstone de Šldre av dessa skulle kunna bevaras i gatunamn, t ex i form av Algutstorpsgatan, Borggatan, Fnuggatan, Hallgatan, Mjšlbyhultsgatan, SandgŠrdesgatan, SjŠlsvallsgatan, Stengatan, StŒngfallsmossegatan och SšderŠngsgatan; Ekelyckegatan, Kyrklyckegatan, Gudmundslyckegatan, Stolplyckegatan och Stugulyckegatan; Gillestomtsgatan och Pinetomtsgatan samt Alholmsgatan, GŒsholmsgatan och Tallholmsgatan. I stŠllet fšr Gudmundslyckegatan skulle GudmundsgrŠnd kunna beteckna grŠnden sšderut frŒn BockarpsvŠgen, šster om servicehuset Boken. Enligt 1770 Œrs storskifte var detta platsen fšr "NorrgŒrds Gudmundslycka".

Namnen pŒ de tre sŠterier, som omger kvarnbyn och vars innehavare i olika tider haft inflytande šver Mjšlbys šden, ingŒr i fšrslagen Slomarpsgatan (den Šldre strŠckningen av SkŠnningevŠgen omedelbart sšder om E 4), Hulterstadsgatan (den avskurna delen av Lagmansgatan sšder om Lagmansskolan) och Solbergagatan (nuvarande Egebytorpsgatan, som tidigare utjorde en del av den allmŠnna landsvŠgen mot Stockholm som ocksŒ ledde till Solberga; gŒrden i det utbytta gatunamnet finns alltjŠmt fšretrŠdd i Egebylundsgatan). Av namnen pŒ ytterligare gŒrdar och byar som beršrts av tŠtortens expansion kan fšljande nya gatunamn bildas: LŠrketorpsgatan (den Šldre strŠckningen av SkŠnningevŠgen omedelbart norr om E 4), Habblarpsgatan (den šst-vŠstliga strŠckningen av Florettgatan), Miskarpsgatan (den del av SvŠnggatan som gŒr parallellt med HŠstholmsjŠrnvŠgen) och Bergagatan, den sistnŠmna dock fšrvŠxlingsbar med Berggatan. I detta sammanhang bšr Konungsbergsgatan pŒminna om kungamaktens medeltida hŒllpunkt i Mjšlby socken. Den namnlšsa gata som ligger nŠrmast platsen fšr Konungsberg Šr infarten frŒn Vetagatans šstligaste del till den nyanlagda rastplatsen vid SvartŒn. Namnen Mjšlkullagatan och €lvkullagatan kunde erinra om de tvŒ jordbruk och kvarnar som lŒg nedstršms Mjšlby by.

LokalsamhŠllet av sŒvŠl i gŒr som i dag avspeglar sig tŠmligen vŠl i Mjšlbys gatunamn, sŠrskilt om man inbegriper Šven de namn som upphšrt eller aldrig fšrverkligats. NŒgra kompletteringar kan gšra bilden Šnnu mera allsidig. Av hittills ej namnfŠsta fšreteelser, hŠndelser och skeenden lŠngs historiens vŠgar fram till nuet skulle exempelvis fšljande gatunamn kunna bildas: Myrmalmsgatan, Runstensgatan, Reformationsgatan, Storbrandsgatan, Urbaniseringsgatan, Emigrationsgatan och Nykterhetsgatan. Den sistnŠmnda symboliserar ocksŒ den omfattande kulturella verksamhet som rymdes inom nykterhetsršrelsen, sŒsom teater och bibliotek. Det senare, som med tiden blev en kommunal angelŠgenhet, skulle genom en passande dubbeltydighet kunna inneslutas i namnet Bokgatan pŒ den genom trafikreglering avskilda vŠstligaste delen av MŒrtensgatan, mellan Ekgatan och Bjšrkgatan. I detta omrŒde av gator benŠmnda efter inhemska lšvtrŠd fanns i en tidigare version av stadsplanen Šven Bokgatan och Lindgatan, parallella med den nu fšreslagna gatan. Den nya Bokgatan Šr dessutom belŠgen mitt emellan tŠtortens tvŒ stšrsta bibliotek, folkbiblioteket i Drabanten och gymnasiebiblioteket i Kungshšgaskolan. Invid den norra ingŒngen till en annan folkršrelseinstitution, Folkets park, finns Kullabergsgatan, bestŒende av tvŒ gatustrŠckningar och, i den rŠta vinkel dŠr dessa mšts, en plan. Denna fšreslŒs fŒ namnet Folkparksplan, varmed namnet Kullabergsgatan kan renodlas till att gŠlla den huvuddel som Šr parallell med Œn, eftersom strŠckningen vŠster om planen endast Šr gŒng- och cykelvŠg. Med tanke pŒ ytterligare ett framtrŠdande inslag i Mjšlbys kulturliv borde i tŠtorten Šven finnas Musikgatan. Idrottsgatan fšreslŒs som namn pŒ vŠgen lŠngs Vifolkavallens vŠstra grŠns till Mjšlby tennisklubbs tennishall och GolfbanevŠgen pŒ vŠgen frŒn riksvŠg 32 (tidigare Ryttarhagsleden) till Miskarp och Mjšlby golfklubb, som Šr Mjšlbys stšrsta fšrening. Sedan boken som informationsbŠrare fŒtt konkurrens av en mŒngfald medier, kanske Informationsgatan eller Mediegatan kunde vara gatunamn i tiden. PŒ kommunikationernas omrŒde saknas vidare namnet Postgatan, fšr vilket en passande namnlšs gata finns invid Postens lokaler, mellan gatan och Lilla gatan parallellt med GŠstgivaregatan. Den šppna platsen framfšr jŠrnvŠgsstationen har aldrig haft nŒgot officiellt namn, men till sŒdant kunde upphšjas det ibland inofficiellt fšrekommande Stationsplan. Fšr att mera fullstŠndigt spegla ortens nŠringsliv skulle Handelsgatan och Byggnadsgatan komma vŠl till pass. Torparegatan (ŒtervŠndsgatan vŠsterut frŒn HargsvŠgen i hšjd med Vattugatans sšdra slutpunkt, i omrŒdet fšr Eldslšsatorpen) och SŒgaregatan kompletterar bilden av hur byns mŠnniskor i Šldre tid fick sin fšrsšrjning.

Den kommunala sjŠlvstyrelsen och lokalsamhŠllets ombud i hšgre beslutsorgan uttrycks i fšljande krets av namnfšrslag: Sockengatan, Municipiegatan, Stadsgatan, Kommungatan, Landstingsgatan och Riksdagsgatan, alla lŠmpligen fšrenade av Folkstyrelsegatan. Offentliga verksamheter pŒ orten kan uttryckas i exempelvis Omsorgsgatan (fšrsta delen av infarten till Slomarps Šldreboende, frŒn SkŠnningevŠgen till HultvŠgens huvudstrŠcka), Polisgatan (fšrbindelsen mellan SkŠnningevŠgen och Kanikegatan, norr om polisens lokaler), RŠddningsgatan (gatan lŠngs med jŠrnvŠgen frŒn SvartŒliden till Duvelundsplan, sšder om rŠddningstjŠnstens lokaler, ungefŠr sammanfallande med den tidigare planerade Bangatan), Miljšgatan (den fristŒende gata som utgšr SommarhemsvŠgen sšder om BockarpsvŠgen, i nŠrheten av Mjšlbys soptipp som ett av stadens tidigaste miljšprojekt), Elkraftsgatan (den gamla vŠgen till Egebylund mellan jŠrnvŠgen och EgebylundsvŠgen, invid den s k omformarstationen) och FjŠrrvŠrmegatan (gatan frŒn Transformatorgatan till Mjšlby kommuns fjŠrrvŠrmecentral). Bland gatunamn som beskriver traktens topografi saknas SlŠttgatan, som fšrslagsvis fŒr bli namnet pŒ en av det vidstrŠckta LundbygŠrdets gator: infarten frŒn SmŒlandsvŠgen till Lundbybadet. Ett av de nŠrmast exotiska inslag som naturen fšrsett trakten med Šr de SvartŒpŠrlor, som fšrr kunde fiskas i Œn, varom PŠrlgatan kunde minna.

Som memorialnamn kan gatunamn anvŠndas fšr att hugfŠsta minnet av nu framlidna personer som haft en sŠrskild betydelse fšr orten och dess utveckling. SŒdana hedersutnŠmningar kan visserligen ifrŒgasŠttas, eftersom vŠl ingen ytterst sjŠlv har fšrtjŠnsten till sin framgŒng eller bŠr skulden till sitt misslyckande. Som beskrivning av ett rŒdande fšrhŒllande i lokalhistorien kan dock gatunamn bildade av personnamn vara berŠttigade. Den korta raden av befintliga sŒdana – BurenskšldsvŠgen, Edlundsgatan, Lindergatan och Axel TrŠffs gata – kan sŒlunda kompletteras.

Den fšrsta person som i kŠnda kŠllor fšrknippas med Mjšlby Šr Birger jarls halvbror Elof, som i slutet av 1100-talet eller under fšrsta hŠlften av 1200-talet skŠnkte bort tvŒ kvarnar hŠr. Folkungagatan och Folkungaplan har fŒtt namn efter en ifrŒgasatt benŠmning pŒ den med tiden kungliga Štt som Birger jarl tillhšrde och som historiker numera Šven kallar BjŠlboŠtten efter stamsŠtet i Mjšlbys nŠrhet. Folkungagatan har i samband med trafikomreglering avdelats, och ett lŠmpligare namn pŒ gatans huvuddel i norr vore BjŠlboŠttsgatan. Den sšdra delen, utgŒende frŒn StjŠrngatan, fšreslŒs fŒ namnet Elofsgatan och Folkungaplan i stŠllet Sofiaplan, efter kung Valdemars drottning Sofia, som 1285 skŠnkte en kvarn i Mjšlby. Dessa namn, som minner om jarlens halvbror respektive svŠrdotter, anknyter Šven till de likartade namnen Birgittagatan och Katarinas grŠnd pŒ gator i den omedelbara nŠrheten. Efter Elofs dottersšner – kusinbarn till kungarna Valdemar och Magnus ladulŒs – med slŠktnamnet Brunkow eller Brunke, vilka pŒ 1300-talet Šgde Konungsberg i Mjšlby socken, kunde den nŠrliggande StorgŒrdsgatans nordligaste del, som gŒr i vinkel mot huvudstrŠckningen, ges namnet Brunkegatan.

MŠktigast i stormaktstidens Mjšlby var regeringspresidenten m m Anders Gyldenklou (1602– 1665), som redan i 1913 Œrs stadsplan fšreslogs ihŒgkommen med namnet Gyldenklougatan. NŠr gatan med tillhšrande bro šver SvartŒn aldrig fšrverkligades, fšll ocksŒ namnet bort ur stadsplanen. Namngivaren var fšdd pŒ Slomarp, och den i dag namnlšsa vŠgen fram till gŒrdens manbyggnad fšreslŒs fŒ namnet GyldenklouallŽn. FrŒn Gyldenklou hŠrstammar de efterfšljande innehavarna av hans Šgandes Hulterstad, och bland dem har medlemmar av Štten Ehrenkrona under tre Œrhundraden haft inflytande šver sŒvŠl ekonomi som politik i Mjšlby. Fšrslagsvis fŒr namnet Ehrenkronas strand pŒ den nuvarande Sšdra StrandvŠgen – med riktning mot Hulterstad och utgŒende frŒn den efter tidigare Šgare uppkallade BurenskšldsvŠgen – erinra om detta. DŠrmed kan den Šldsta delen av StrandvŠgen, nu kallad Norra StrandvŠgen, ŒterfŒ sitt ursprungliga namn.

Ett fšrsšk 1943 att i gatunamnet HagelinsvŠgen pŒ den nuvarande gatan fšreviga en av de allra mest framtrŠdande personerna i ortens historia, den s k Mjšlbykungen Carl Gšran Hagelin (1827– 1892), misslyckades. Inom slŠkten Hagelin finns Šven andra medlemmar med en plats i den lokala historien, sŒsom bankkamreren och lantbrukaren Carl August Hagelin (1841–1913) av slŠktens Hadelšvsgren och dennes son bankdirektšren Carl Olof Hagelin (1889–1981). Den sistnŠmnde bodde i hšrnet av GŠstgivaregatan och den nuvarande Lilla gatan, vilken fšreslŒs fŒ det nya namnet Hagelingatan. DŠrmed undviks den mšjligen fšrvillande fšrekomsten av tvŒ gator.

Vid sidan av Mjšlbykungens slŠktkrets intar slŠkterna Salomonsson och Gustafsson en sŠrstŠllning i 1800-talets och det begynnande 1900-talets Mjšlby. Till den sistnŠmnda hšrde bl a riksdagsmannen, landstingsmannen, stadsfullmŠktigeordfšranden, kvarndisponenten och RVO Carl Gustafsson (1862– 1941), efter vilken den lŒnga gŒng- och cykelvŠgen i ravinen mellan Hagaparken och KungsvŠgen – invid platsen fšr hans Villa LyckŒs – fšreslŒs bli kallad Riksdagsman Gustafssons vŠg. Gods- och kvarnŠgaren Frans Salomonsson (1821–1890) fŒr som vŠlkŠnd mjšlbyprofil representera sin slŠkt genom namnet Frans Salomonssons gata, fšrslagsvis pŒ den del av nuvarande NorrgŒrdsgatan som gŒr frŒn vŠgskŠlet vid brofŠstet pŒ fastlandet och till den šppna plats, som anvŠnds fšr parkering, pŒ hans Šgandes NorrgŒrds holme.

Ytterligare nŒgra riksdagsmŠn har haft en sŒdan stŠllning i lokalsamhŠllet att de bšr Šgnas var sitt gatunamn. Danckwardt-Lilliestršms gata fšreslŒs pŒminna eftervŠrlden om fideikommissarien pŒ Solberga, Axel Danckwardt-Lilliestršm (1839–1920), som 1865 representerade sin Štt pŒ den sista stŒndsriksdagen och 1899 blev Mjšlbys fšrste riksdagsman som utsetts genom allmŠnna val. Han var drivande fšr Mjšlbys utveckling frŒn kvarnby till jŠrnvŠgsknutpunkt och vŠxande industriort. 1866 blev han Vifolka sparbanks fšrste ordfšrande och med tiden styrelseordfšrande och verkstŠllande direktšr fšr …stergštlands enskilda banks kontor i Mjšlby. Fšr sina insatser utnŠmndes han till bŒde RVO och RNO. En lŠmplig gata skulle vara sšdra hŠlften av Kummelgatan – mellan Vasaplan och Furugatan – i omrŒdet sšder om Finnstugans utjord, som var Solbergas markomrŒde i Mjšlby by. Under efterkrigstiden representerades Mjšlby i fšrsta kammaren av tvŒ folkskollŠrare: folkpartisten Johan Sunne (1890–1967) frŒn 1949 och socialdemokraten Nils Strandler (1892–1973) frŒn 1953. BŒda var ocksŒ kommunalmŠn under Œren 1926–1962 respektive 1918–1965 och de lŠmnade riksdagen samtidigt, Œr 1960. Platsen fšr deras kommunala insatser var Stadshuset pŒ Stora Torget. I den šstra respektive sšdra kanten av detta lšper tvŒ gator som i adresshŠnseende Šr en del av torget, till skillnad frŒn de inramande gatorna i vŠster och norr, Kyrkogatan respektive KungsvŠgen. Den šstra gatan, vid vilken den fšrstnŠmnde av de bŒda riksdagsmŠnnen bodde, fšreslŒs fŒ namnet Johan Sunnes gata och den sšdra Nils Strandlers gata. I andra kammaren representerades Mjšlby 1911–1918 av dŒvarande platsredaktšren fšr …stergštlands Folkblad Axel Sterne (1878–1930), som dŠrefter var kommunalkamrer och frŒn stadens tillkomst till sin dšd Mjšlbys fšrste kommunalborgmŠstare. Han var Šven landstingsman, ordfšrande i landstingets styrelse, fšrvaltningsutskottet, samt innehavare av juridisk byrŒ i Mjšlby. En gata, Axel Sternes gata, skulle kunna uppkallas efter honom.

Medan handlanden och donatorn Gustaf Emil Anderson fŒtt sin egen grŠnd, har minnet av hans bror, kantorn och folkskollŠraren Karl August Anderson (1843–1910), inte befŠsts i nŒgot gatunamn, trots att denne var en av Mjšlbys frŠmsta kommunalmŠn genom tiderna. Han bšrjade sin bana som vikarierande organist i Mjšlby pŒ 1860-talet, dŒ han var seminarist i Linkšping och gick dŠrifrŒn till fots fšr sin tjŠnstgšring. FrŒn 1865 och fram till sin dšd var han klockare och organist i socknen. Han blev den siste hŠr som var bŒde kyrkomusiker och folkskollŠrare; den senare sysslan lŠmnade han 1898. Han var ordfšrande i kommunalstŠmman och municipalstŠmman samt Šven bankfšrestŒndare. 1892 startade han Mjšlby musikkapell – tillsammans med brodern – och 1908 Mjšlby kyrkokšr. Han var Šven en av stiftarna av Linkšpings stifts kantorsfšrening och blev dess ordfšrande. Om kantor Anderson berŠttas att han brukade skriva stŠmmoprotokollen innan han gick till sammantrŠdet. Den smala gata som gŒr frŒn Gustaf Emils grŠnd till Ramstadgatan, parallellt med KungsvŠgen, fšreslŒs fŒ namnet Karl Augusts grŠnd.

Efter nu avlidna styresmŠn i 1900-talets Mjšlby skulle Šven fšljande gatunamn kunna bildas: Printzellgatan, Ullergatan, Harry Magnussons gŒng, HolmŽrgatan och Hoffmanns strand. I det socialdemokratiskt styrda Mjšlby verkade under 1900-talets fšrsta hŠlft karamellfabrikšren Carl Kson Printzell (1876–1952) som bl a drŠtselkammarordfšrande. Mjšlbys fšrste heltidsanstŠllde innehavare av denna befattning var 1947–1967 Olof Uller (1903–1992), som samtidigt ledde stadens kommunala bostadsfšretag. €ven hans far, jŠrnvŠgsmannen Claes Uller (1871–1931), var kommunalman i Mjšlby. Bland borgerliga kommunalmŠn framtrŠder kamreren vid Mjšlby kvarn Harry Magnusson (1901– 1988), som innehade fšrtroendeposter i staden och kommunen under ett halvsekel 1925–1976. Han var dessutom verksam inom idrottsršrelsen, bl a som ordfšrande fšr …stergštlands idrottsfšrbund, och belšnades med utnŠmning till RVO1kl. Efter Magnusson kan uppkallas den gŒng genom Centrum – mellan Magasinsgatan och Stora Torget – som fšrbinder platserna fšr hans tvŒ viktigaste gŠrningar, Mjšlby kvarn och Gamla stadshuset. SistnŠmnda ordensutmŠrkelse gavs ocksŒ till direktšr Svend Hoffmann (1900–1968), som parallellt med ledningen av Kyl-Automatik Fabriks AB tillhšrde stadsfullmŠktige och drŠtselkammaren. En annan representant fšr nŠringslivet inom kommunalpolitiken var direktšr Edvin HolmŽr (1896–1968), som var kšpman, fabrikšr och Šgare till bostads-, affŠrs- och industrifastigheter. Fšrutom sitt uppdrag som stadsfullmŠktig var han ordfšrande fšr Mjšlby kšpmannafšrening och Mjšlby allmŠnna idrottsfšrening. En lŠmplig gata att uppkalla efter honom Šr tvŠrgatan frŒn VifolkavallsvŠgen šsterut till ishallen. Hoffmanns strand fšreslŒs bli vŠgen lŠngs Œn frŒn SvartŒliden och norrut, i det omrŒde dŠr det fšretag han grundade och drev Šr belŠget. En annan fšrgrundsgestalt i Mjšlbys nŠringsliv, liksom den fšrre danskfšdd, var disponent Aage Borup-Jšrgensen (1899–1960), som grundade det fšretag som utvecklat sig till dagens nŠst stšrsta i Mjšlby, nu med namnet Semper Foods. Efter honom fšreslŒs strandvŠgen mellan SvartŒliden och den nuvarande NorrgŒrdsgatan kallas Borup-Jšrgensens strand. Den motsvarande vŠgen lŠngs Œn frŒn Duvelund till Egebylund ges samtidigt namnet Forss strand efter fabrikšr J D Forss (1884–1951). Han grundade en mekanisk verkstad som under ledning av hans sšner formade sig till en annan av Mjšlbys stšrsta industrier. PŒ andra sidan Œn fšreslŒs grundaren av Mjšlby decopeurfabrik (senare Mjšlby intarsia och Fanerami), fabrikšr K W Dahlstršm (1878–1966), ge upphov till namnet DahlstršmsgŒngen pŒ den gŒng- och cykelvŠg som gŒr frŒn Egebyskolan, šver SkŠnningevŠgen och pŒ norra sidan av den tomt pŒ Egebybacken dŠr hans industri var belŠgen.

Mjšlby stads mest framtrŠdande kommunala tjŠnsteman var Ragnar Bendt (1904–1981), borgmŠstare 1933–1970 och RNO. Han bodde vid Sankt Persgatan, och den šstra delen av denna – mellan gatans huvudstrŠcka och Fšreningsgatan – fšreslŒs fŒ namnet Ragnar Bendts gata. Den kyrkliga kommunens motsvarande man var kontraktsprosten och LNO Martin Leby (1898–1984), som fšrst var komminister i Mjšlby 1925–1928 och ŒtervŠnde som kyrkoherde fšr Œren 1939–1963. Under sŒ gott som hela sin kyrkoherdetid tillhšrde han styrelsen fšr Mjšlby hembygdsfšrening. Martin Lebys backe fšreslŒs bli namnet pŒ den del av NorrgŒrdsgatan, som utgšr nedfart till Mjšlby hembygdsgŒrd frŒn Industrigatan fram till mštet med de fšreslagna Frans Salomonssons gata och Borup-Jšrgensens strand. Den šppna platsen pŒ NorrgŒrds holme, dŠr Frans Salomonssons gata slutar, ges fšrslagsvis namnet Erik WŒgmans plan efter doktor Erik WŒgman (1879–1964), som verkade som lŠkare i Mjšlby under mer Šn ett halvsekel och var en av Mjšlby hembygdsfšrenings grundare och dess fšrste ordfšrande 1935–1961.

En bankvŠsendets grand old man i Mjšlby var Harry Lindahl (1904–1987), som under Œren 1947– 1971 var verkstŠllande direktšr fšr Vifolka sparbank, dŠr han bšrjat som kamrersassistent 1933 och blivit styrelseledamot 1937. Han var vidare ordfšrande fšr Mjšlby musiksŠllskap, Mjšlby gossmusikkŒr, Manskšren SŒngarbršderna, Mjšlby allmŠnna idrottsfšrening och Mjšlby industribyggnader. Fšr sina insatser utnŠmndes han till RVO1kl. Strandpromenaden – tidigare en del av StrandvŠgen – lŠngs Œn genom Stadsparken invid Sparbankshuset fšreslŒs bli kallad Harry Lindahls strand.

Det hšgre skolvŠsendets fšrsta fšrgrundsgestalt i Mjšlby var Martin Netz (1885–1954), rektor fšr kommunala mellanskolan och den efterfšljande samrealskolan allt sedan starten 1916 och till 1950. Den kvarvarande delen av Lagmansgatan norr om BockarpsvŠgen – šster om den byggnad som hyste dessa skolformer – har inte direkt samband med gatans huvuddel, varfšr den med fšrdel kan avsšndras som Martin Netz gata.

Inom Hšgby fšrsamling finns en namnlšs gata i form av infarten frŒn KungsvŠgen till Huljegatan. Den fšreslŒs fŒ namnet WessŽngatan efter kyrkoherden i Hšgby Carl Gustaf WessŽn (1846–1920) och hans sšner. Den nationellt – och Šven internationellt – mest kŠnde av dessa var professorn i nordiska sprŒk och en av de aderton i Svenska akademien Elias WessŽn (1889–1981), som bl a Šgnat runstenarnas inskriptioner – inte minst de i Hšgby – sin forskning. Hans bror Daniel WessŽn (1896– 1960) var advokat i Mjšlby Œren 1924–1960 och dessutom disponent fšr Mjšlby kanikegŒrd, stadsfullmŠktig och šverfšrmyndare.

Den enda lŠrare inom skolvŠsendet i Mjšlby som disputerat fšr doktorsgraden var den i hela riket vŠlkŠnde fšrfattaren Sven Stolpe (1905–1996), som med tiden fick professors namn. Han var lektor i svenska sprŒket vid Lagmansskolan 1964–1972, och lŠmpligen ges den namnlšsa gatan nŠrmast norr om skolan, mellan Lagmansgatan och Bondegatan, namnet Sven Stolpes gata.

Artisten Theodor Larsson (1880–1939), alias SkŒnska Lasse, bodde i ett hus vid Sandgatan, vilket numera Šr museum šver den riksbekante artisten, kompositšren och textfšrfattaren. Eftersom endast detta hus har adressen Sandgatan, skulle en namnŠndring till SkŒnska Lasses backe inte medfšra nŒgra besvŠr fšr boende. OcksŒ pŒ Egebybacken – vid …jarsliden – fšddes den framstŒende musikern Arne Lamberth (1926–1977), kapellmŠstare och vŠlkŠnd trumpetare. Eftersom den nŠrliggande Runšgatan egentligen utgšr tvŒ frŒn varandra fristŒende gator, en pŒ vardera sidan av Egebygatan, fšreslŒs den vŠstra, som inte har direkt anslutning till den namngivande fastigheten Runš, namnŠndras till Arne Lamberths gata.

Fšr att Œstadkomma en konsekvent indelning i gator bšr BanmŠstarevŠgen uppdelas pŒ en nordlig, en šstlig och en sydlig del. Det nuvarande namnet behŒlls lŠmpligen pŒ den sistnŠmnda, som Šr den lŠngsta delen. DŠrmed har alltjŠmt fyra tvŠrgator till HargsvŠgen namn efter jŠrnvŠgspersonal. Den nordiga strŠckan av BanmŠstarevŠgen kan tas i ansprŒk som Printzellgatan och den šstliga som Ullergatan. Inom smŒhusomrŒden med gatunamn pŒ ett samlande tema finns nŒgra vinklade gator, som av samma skŠl bšr delas upp pŒ vardera tvŒ namnbŠrande gator: RavinvŠgen och JškelvŠgen i Slomarp, GrŠsvŠgen, BlomstervŠgen, €rtgrŠnd och SvalšrtsgrŠnd i Eldslšsa samt Fylkinggatan i Ryttarhagen. De sju nya gator som dŠrigenom bildas bšr fŒ namn inom respektive tema. Exempelvis kunde den sistnŠmnda gatans avsšndring ŒsŠttas namnet Drakgatan, som i formen DrakgrŠnd fšreslogs pŒ en annan gata i omrŒdet vid den ursprungliga namngivningen. Bakgrunden Šr de vikingatida drakskeppen, som inordnar sig i temat forntida krig. I EldslšsaomrŒdet finns Šven exempel pŒ motsatsen, att tvŒ gator bšr sammanfšras under gemensamt namn: AklejagrŠnd och MandelblomsgrŠnd, GškŠrtsgrŠnd och KlšvergrŠnd, RanunkelgrŠnd och MaskorosgrŠnd samt SvalšrtsgrŠnd och VildrosgrŠnd. SŒ Šr ocksŒ fallet med JonsbergsvŠgen och SkattegŒrdsgatan. Fšr att inte den senare och relativt unga gatan skall fŒ sitt fjŠrde namn i ordningen, tillŒts lŠmpligen dess nuvarande namn beteckna hela den gemensamma gatustrŠckningen. Vidare Šr Gustaf Emils grŠnd och Fridhemsgatan egentligen en gata; ursprungligen utgjorde de bŒda tillsammans med Hšgliden och den fšreslagna SkrukebyvŠgen vŠgen mellan knekttorpen vid Kungshšga respektive Egebybacken. Om ett gemensamt namn skall ersŠtta dagens bŒda gatunamn pŒ šmse sidor av KungsvŠgen, finns det inofficiella namnet Knektgatan pŒ den sšdra delen i beredskap. I den šstra delen av tŠtorten Šr Brunnsviksgatan och …stgštagatan varandras fortsŠttningar, och mšjligen kunde det sistnŠmnda och yngsta namnet offras fšr en enhetlig gatuavgrŠnsning. SkogssjšbadsvŠgen och GlaciŠrvŠgen fšreslŒs pŒ liknande sŠtt reduceras till SkogssjšvŠgen. Ortnamnet Skogssjš anvŠnds Šven fšr att beteckna det geologiskt riksintressanta omrŒde som inspirerat namngivningen i SlomarpsomrŒdet, och det nya gatunamnet Šr dŠrfšr inte frŠmmande i denna motivkrets.

Problemet med tvŒ eller till och med flera gatunamn, som betecknar vad som med ett konsekvent synsŠtt Šr att betrakta som en gata, gšr sig sŠrskilt pŒmint nŠr det gŠller gator som kommit att bilda stommar i ortens trafiknŠt. PŒ senare tid har sŒdana huvudleder gŠrna givits namn med efterleden led, t ex Eldslšsaleden och den numera avkortade Ryttarhagsleden. Det tydligaste exemplet pŒ begreppsavvikelse Šr Brahegatan, Svarvargatan, JŠrnvŠgsgatan, šstra delen av KungsvŠgen och LinkšpingsvŠgen, som i sjŠlva verket bildar en enda gata. Denna fšreslŒs fŒ namnet JŠrnvŠgsleden, som vittnar om att dess strŠckning fšljer bŒde stambanan och HŠstholmsbanan, vid vilken den ocksŒ har sin vŠstliga Šndpunkt. Det Šr inte utan symbolisk betydelse att denna Mjšlbys utan konkurrens lŠngsta gata fŒr namn efter den allra viktigaste faktorn fšr utvecklingen till dagens Mjšlby. Genom Šndringen ŒtergŒr KungsvŠgen till den forna Hogstagatans omfattning. Just vid KungsvŠgen vŠxlar den andra av Mjšlbys bŒda viktigaste genomkorsande vŠgar frŒn Šldre tid namn frŒn SmŒlandsvŠgen till SkŠnningevŠgen. I konsekvens med den nyss fšreslagna Šndringen ombildas dessa bŒda till en gata under namnet Holavedsleden. Detta anspelar pŒ vŠgens roll som efterfšljare till …stra HolavedsvŠgen. NamnŠndringen underlŠttas av att SkŠnningevŠgen fšrlorat rollen som pŒbjuden vŠg till SkŠnninge, till fšrmŒn fšr KungsvŠgen. NŒgon šstlig ringled eller fšrbifart har inte kommit till stŒnd, men en snarlik funktion har numera den sammanhŠngande gatustrŠckningen HargsvŠgen, en del av VasavŠgen fšrbi Vasaplan samt Finnstugatan, som slussar trafik mellan utfarten mot VŠstra Harg och KungsvŠgens šstra del. Ett passande samlingsnamn vore Hargsleden. Den ŒterstŒende "leden" i tŠtorten bŠr det till efterleden feldimensionerade namnet Vetagatan, som dessutom Šr relativt ungt och tidigare gŠllde fšr en annan gata. Fšrslagsvis ersŠtts detta med Kvarnleden, varmed den Šldre av Mjšlbys bŒda frŠmsta utvecklingsfaktorer Œter framhŒlls i ett gatunamn, sedan Kvarngatan utmšnstrats. Ledens fšrankring i kvarndriften fšrstŠrks av att den gŒr šver och lŠngs den Œt kvarnarna kraftgivande SvartŒn och i nŠrheten av platserna fšr de kvarnar som legat utanfšr Mjšlby by nedstršms, bl a €lvkulla och Mjšlkulla.

SmŠrre justeringar i avgrŠnsningen fšreslŒs nŠr det gŠller fšljande gator. SvŠnggatan, som i dag bestŒr av tre rakstrŠckor, kan inskrŠnkas till den lŠngsta av dem. Den parallella delen utgšr en fortsŠttning pŒ Transformatorgatan och bšr infšrlivas med denna. Den ŒterstŒende delen har ovan fšreslagits bli Miskarpsgatan. GrŠnsen mellan RingvŠgen och VŒrlšksgatan fšreslŒs bli flyttad frŒn JŠrnvŠgsgatan till VŒrlšksgatans vinkel, vilket dock inte pŒverkar nŒgon fastighets adress. Slutligen skulle šverensstŠmmelse med det enhetliga gatubegreppet uppnŒs om den del av Hagalundsgatan som Šr en direkt fortsŠttning pŒ OmlastarevŠgen ocksŒ omfattades av det senare namnet och det andra gatunamnet fšrbehšlls den šst-vŠstliga gatustrŠckningen.

 

Mjšlbys gatunamn genom tiderna. Mjšlby, 1999. 208 sid, inb. ISBN 91-87784-10-6.

 

 

 

 

slekt.se/mjolby

Start Mjšlbyhistoria

Start slekt.se

Kontakt

© 2022 Per Andersson