Mjšlbyhistoria

Den kungliga kvarnbyn vid SvartŒn som fick jŠrnvŠg och blev sydvŠstra …stergštlands centrum

Per Anderssons forskning och texter om Mjšlbys historia

 

 

 

 

 

Mjšlbys gatunamn genom tiderna – F. GravgŒrden

 

F 104 LinkšpingsvŠgen (1)^ (1899) — M

Den del av den stora landsvŠgen genom Mjšlby som ledde frŒn jŠrnvŠgsporten mot residens- och stiftsstaden kallades fšre den fšrsta namnregleringen LinkšpingsvŠgen och Linkšpingsgatan efter sin betydelsefulla destination. Gatan namngavs sedan officiellt till en del av SyavŠgen och dŠrefter likaledes en del av KungsvŠgen. En nyanlagd fortsŠttning av denna fick 1965 namnet LinkšpingsvŠgen.

Handlingar angŒende byggnadsplan šfver Mjšlby stationssamhŠlle, upprŠttade Œr 1899, sid 57.

 

F 105 Linkšpingsgatan^ (1909) — M

De beskrivande benŠmningarna LinkšpingsvŠgen och Linkšpingsgatan fšregick den officiella namngivningen av vŠgen till Sya, Linkšping och Stockholm. SyavŠgen och KungsvŠgen blev senare i tur och ordning faststŠllda gatunamn.

Fšrslagsskiss (fšr del av Mjšlby gravgŒrds mark), upprŠttad av Kommunaltekniska byrŒn 1909.

 

F 106 SyavŠgen  1910 — M

SyavŠgen strŠckte sig lŠngs med jŠrnvŠgens šstra sida med bšrjan vid jŠrnvŠgsstationen och med fortsŠttning i form av allmŠnna landsvŠgen frŒn jŠrnvŠgsporten och ut ur Mjšlby mot Sya, grannsocknen i šster. 1934 Œrs stadsplan avsšndrade delen sšder om jŠrnvŠgsundergŒngen som JŠrnvŠgsgatan, medan Œterstoden blev en del av den nya KungsvŠgen. Den delen hade kallats Linkšpingsgatan innan namnet SyavŠgen kom till genom 1913 Œrs stadsplan. Utanfšr stadsplanegrŠnsen fortsatte landsvŠgen i SyavŠgens fšrlŠngning med en strŠckning som motsvaras av dagens AlbacksvŠgen och EgebytorpsvŠgen. Sšderut var SyavŠgen planerad till ett stycke fšrbi nuvarande LillgŒrdsskolan, men utbyggnaden sšder om jŠrnvŠgsstationen skulle bli verklighet fšrst lŒngt efter namnbytet till JŠrnvŠgsgatan. Huvudgatan genom Mjšlby, den senare KungsvŠgen, var fšrdelad pŒ Hogstagatan och SyavŠgen, vilka bŒda namn angav tvŒ intilliggande tingsstŠllen som bŒda flyttats till Mjšlby. Till Sya var Vifolka hŠradsrŠtt fšrlagd i tvŒ olika perioder, som bŒda slutade med flytt till Mjšlby.

BN 1910-10-03 ¤ 1, MS 1910-10-05 ¤ 4, BN 1910-10-19 ¤ 1, MS 1911-02-13 ¤ 2, BN 1911-11-22 ¤ 1.

 

F 107 …stra JernvŠgsgatan  (1897) — M

Senast Œr 1897 gavs den nuvarande JŠrnvŠgsgatan – pŒ en "Plan šfver Byggnadstomter vid Mjšlby" – namnet …stra JernvŠgsgatan. DŠrefter blev gatan genom 1913 Œrs stadsplan en del av SyavŠgen.

Plan šfver Byggnadstomter vid Mjšlby, upprŠttad 1875, renoverad 1897.

 

F 108 JŠrnvŠgsgatan* 1927 — 595 51 (nr 1–7, 2–16), 52 (nr 9–17, 18–24), 54 (nr 19) M, S

Att gatan lŠngs jŠrnvŠgen frŒn jŠrnvŠgsundergŒngen till jŠrnvŠgsstationen blev kallad JŠrnvŠgsgatan vid den stora namnrevisionen fšll sig naturligt, och det nya namnet togs till skillnad frŒn švriga fšrslag i praktiskt bruk redan nŒgon tid innan 1934 Œrs stadsplan trŠdde i kraft. Genom namnet uppmŠrksammas ocksŒ den faktor i Mjšlbys historiska utveckling som medfšrt stšrst fšrŠndring av orten. Tidigare utgjorde gatustrŠckningen sšdra delen av SyavŠgen och dessfšrinnan …stra JernvŠgsgatan. Den andra delen av SyavŠgen utgjorde tillsammans med Hogstagatan den stora landsvŠgen genom staden – de gavs 1934 det gemensamma namnet KungsvŠgen – medan JŠrnvŠgsgatan var en i samband med jŠrnvŠgen tillkommen avstickare till stationen. Detta fšrhŒllande liksom fšrekomsten av ett snarlikt Šldre gatunamn pŒskyndade kanske denna gatas frigšrande med eget namn. I sšder slutade JŠrnvŠgsgatan, liksom dessfšrinnan SyavŠgen, framfšr stationshuset med en plan, som inofficiellt kallades Stationsplan. I bšrjan av 1920-talet hade gatan fŒtt fšrbindelse med Tingsgatan, som via en bšj nŒdde stationsplanen. I 1934 Œrs stadsplan avsŒgs JŠrnvŠgsgatan fortsŠtta sšderut till RingvŠgens planerade fšrlŠngning rakt vŠsterut. FrŒn denna mštespunkt har stadsplanerarna under Œrens lopp tŠnkt sig flera alternativa fšrbindelser šver Œn, vilket bl a namnet RingvŠgen vittnar om. 1979 fšrverkligades denna ambition, om Šn lŠngre sšderut Šn vad man tidigare tŠnkt, i det att JŠrnvŠgsgatan fšrlŠngdes rakt sšderut pŒ jŠrnvŠgsomrŒdets dittillsvarande mark, anslšts till RingvŠgen och šverbryggade stambanan och Œn sšder om HŠstholmsbron fšr att nŒ SmŒlandsvŠgen och dŠr švergŒ i Svarvargatan. DŠrmed fick Mjšlby en helt ny fšrbindelselŠnk, inte bara mellan de sšdra och šstra infarterna utan ocksŒ fšr trafiken till och frŒn VŠstra Harg via den anslutande Eldslšsaleden. JŠrnvŠgsgatan Šr efter fšrlŠngningen ortens nŠst lŠngsta gata, obetydligt kortare Šn KungsvŠgen. I samband med tillkomsten 1995 av dennas nya passage under jŠrnvŠgen – Kungsporten – fšrlŠngdes JŠrnvŠgsgatan med strŠckan mellan den gamla och nya undergŒngen.

NK skr 1927-03-21, BU 1927-04-04 ¤ 18, SF 1927-04-05 ¤ 34, NB 1979-01-25 ¤ 5, KS 1979-04-04 ¤ 148, KF 1979-04-24 ¤ 65.

 

F 109 Stationsplan^ —  M

Den fšrsta šppna platsen som anlades i Mjšlby – fšrutom de gamla torgen – var planen mellan stationsbyggnaden och JŠrnvŠgshotellet, i slutet av …stra JernvŠgsgatan, senare kallad SyavŠgen och dŠrefter JŠrnvŠgsgatan. Till skillnad frŒn švriga torg och planer har den s k Stationsplan dock aldrig fŒtt nŒgot faststŠllt namn. I dag Šr platsen i praktiken namnlšs. 1938 iordningstŠlldes den efter att tidigare ha varit en stor grusyta, och senare har den genomgŒtt flera fšrŠndringar och upprustningar.

Inofficiellt namnbruk; BN 1938-09-07 ¤ 111.

 

F 110 Bankebergsgatan¡ 1910 — M

I sitt namnfšrslag 1910 tŠnkte sig Erik HŸbe namnen Bankebergsgatan och Mantorpsgatan pŒ tvŒ gator gŒende sšder om och ungefŠr parallellt med SyavŠgen (KungsvŠgen). DŠrmed fick de tre nŠrmaste anhalterna pŒ stambanan i norrgŒende riktning var sin gata uppkallad efter sig. Bankeberg var Valkebo hŠrads tingsstŠlle och namnŠndrades med tiden till Vikingstad. Efter att namnfšrslaget remitterats till mjšlbyborna fšr synpunkter, Šndrades dock Mantorpsgatan till SkogsvŠgen och Bankebergsgatan till Stargatan. Den senare gatan, som avsŒgs gŒ genom det omrŒde som nu kallas Oljekrukan, blev dessutom aldrig utlagd.

BN 1910-10-03 ¤ 1, MS 1910-10-05 ¤ 4, BN 1910-10-19 ¤ 1, BN 1911-11-22 ¤ 1.

 

F 111 Stargatan¡ 1910 — M

Genom det som i dag Šr bostadsomrŒdet Oljekrukan skulle enligt 1913 Œrs stadsplan anlŠggas en gata – Stargatan som fšrst fšreslagits som Bankebergsgatan – parallellt med SyavŠgen (KungsvŠgen), gŒende šsterut frŒn mštet mellan SkogsvŠgen och den gata som senare fšreslogs fŒ namnet Samaritgatan. Gatan fanns kvar i 1934 Œrs stadsplan men blev aldrig utlagd. Gatunamnet kan hŠrledas till ortnamnet Starbrunn eller Starrbrunn – av en del Šldre mjšlbybor uttalat med huvudtrycket pŒ sista stavelsen – som betecknade en kŠlla i sŠnkan sydvŠst om Skyttegatan. PŒ 1770 Œrs storskifteskarta šver Mjšlby by Šr brunnen utmŠrkt inom ett omrŒde som kallas Starrbrunnslyckan. Fšrleden starr avser fšrmodligen det sŒ benŠmnda slŠktet bland halvgrŠsen, varav mŒnga arter fšrekommer i vattenrika markomrŒden.

BN 1910-10-19 ¤ 1, MS 1911-02-13 ¤ 2, BN 1911-11-22 ¤ 1.

 

F 112 Samaritgatan  1910 — M

En Šldre och spontant tillkommen fšrbindelse mellan SyavŠgen (KungsvŠgen) och SkogsvŠgen – utgŒende strax šster om Vifolkagatan – bestod fram till anlŠggandet av bostadsomrŒdet Oljekrukan. Gatan, som bl a tjŠnade som infart till Mjšlby trŠfšrŠdling, bevarade sin oplanerade karaktŠr men hade formellt namnet Samaritgatan, stadgat i bŒde 1913 och 1934 Œrs stadsplaner. Detta anknyter nŠrmast till de bibliskt fšrankrade namnen pŒ intilliggande kvarter, sŒsom Salvan, FŒlen och Oljekrukan. 1949 togs gatan bort ur stadsplanen, varmed gatunamnets giltighet upphšrde.

BN 1910-10-03 ¤ 1, MS 1910-10-05 ¤ 4, BN 1910-10-19 ¤ 1, MS 1911-02-13 ¤ 2, BN 1911-11-22 ¤ 1.

 

F 113 Mantorpsgatan¡ 1910 — M

Den gata som mjšlbyborna kŠnner som SkogsvŠgen var i 1910 Œrs namnfšrslag benŠmnd efter en av Mjšlbys šstra grannorter, som vŠxt upp utefter stambanan. Den station som Šr grunden fšr samhŠllet namnŠndrades tidigt frŒn Ubbarp till Mantorp. SŒ Šndrades ocksŒ gatunamnet Mantorpsgatan till SkogsvŠgen, till fšljd av att allmŠnheten lŠmnat synpunkter pŒ fšrslagen till gatu- och kvartersnamn.

BN 1910-10-03 ¤ 1, MS 1910-10-05 ¤ 4, BN 1910-10-19 ¤ 1, BN 1911-11-22 ¤ 1.

 

F 114 SkogsvŠgen* 1910 — 595 51 M

Gatunamnet SkogsvŠgen, som tillkom med 1913 Œrs stadsplan, šverlevde 1930-talets stora namnreform. I det ursprungliga namnfšrslaget 1910 kallades den dock Mantorpsgatan, vilket Šndrades efter att fšrslaget varit remitterat till allmŠnheten. Namnets bakgrund Šr den s k Mjšlby skog, det stora skogsomrŒde som tillhšrde gŒrdar i Mjšlby by och bredde ut sig mellan i vŠster byns šppna Œker- och hagmarker – varpŒ den šstra delen av Mjšlby byggts – och i šster Norra och Sšdra Bergas Šgor. Efter tillhšrighet i byn benŠmndes olika delar av skogen exempelvis GravgŒrdsskogen, NygŒrdsskogen, NorrgŒrdsskogen, PrŠstgŒrdsskogen och HŒlaskogen. SkogsvŠgen har byggts ut stegvis frŒn SyavŠgen (KungsvŠgen) fšr att till sist nŒ skogsomrŒdet. NŠr namnet fšrst fšreslogs var gatan i stort inte mer Šn ett mellanrum mellan fastigheterna nŠrmast SyavŠgen. ren dŠrefter blev den utlagd till strax efter Vifolkagatan. 1934 Œrs stadsplan avsŒg att SkogsvŠgen skulle fortsŠtta Šnda till Vifolkavallen och till den planerade Idrottsgatans sydspets. SŒ blev aldrig fallet och fšrst pŒ 1950-talet utlades den ŒterstŒende delen av den nu befintliga gatan, vars tvŠra slut minner om gamla orealiserade planer men švergŒr i en cykelvŠg till Skyttegatan och Vifolkavallen. I vŠster Šndrades 1958 SkogsvŠgens utfart pŒ KungsvŠgen till att bli vinkelrŠt mot denna – en av de fšrsta omdaningarna av Mjšlbys gatunŠt fšr att skapa stšrre trafiksŠkerhet.

BN 1910-10-19 ¤ 1, MS 1911-02-13 ¤ 2, BN 1911-11-22 ¤ 1.

 

F 115 Finnstugugatan  1910 — M

Den nord–sydliga huvudgatan genom Mjšlbys šstra stadsdel fick i 1913 Œrs stadsplan namnet Finnstugugatan, vilket i 1934 Œrs plan fšrkortades till Finnstugatan. Gatan byggdes ut stegvis norrifrŒn efter hand som plats kunde beredas mellan redan befintliga hus lŠngs de korsande gatorna; ett och annat uthus fick ršjas ur vŠgen. Till sist nŒdde gatan i sšder fram till VŠstra HargsvŠgen (VasavŠgen). En tolkning av gatunamnet bland mjšlbybor Šr att glasarbetare som fabrikšren Axel TrŠff i 1900-talets bšrjan rekryterade frŒn Finland till sitt kristallglasbruk och -sliperi hade en bastu (badstuga), som hŠr skulle ha kallats finnstuga, invid Finnstugugatan mellan Fšreningsgatan och S:t Persgatan. SŠkrare kŠllor vet dock att berŠtta att namnet har ett betydligt Šldre ursprung. Bakgrunden till namngivningen Šr att gatan gick frŒn SyavŠgen (KungsvŠgen) i riktning mot och senare ocksŒ šver det markomrŒde som sedan 1828 Œrs laga skifte var utjorden Finnstugan, Šven kallad Algutstorp. Denna lŒg mellan BockarpsvŠgen och blivande Brunnsviksgatan. I šster strŠckte den sig ungefŠr till vad som skulle bli Brunnsviksparken och i vŠster till att innefatta stšrre delen av den tomt dŠr servicehuset Boken nu Šr belŠget. Fšre det nŠmnda skiftet men efter 1770 Œrs storskifte lŒg Finnstugans utjord i stŠllet som en liten fyrkant dŠr i dag Fabriksgatan lšper ut pŒ Magasinsgatan. NŠr utjorden fšrsta gŒngen fšrekommer i jordeboken pŒ 1600-talet – omnŠmnd som Finnestugun eller Algustorph – upptas den under "arv och eget", betecknande kungens personliga egendom. SŒ Šr fallet Šven under det fšljande seklet. PŒ kartan šver Mjšlby bys laga skifte 1828 anges Finnstugan uttryckligen Šgas av baronessan Rosenborg. Hon Šr identisk med Augusta Wilhelmina Wennerstedt (1781–1843) till Solberga, belŠget i Veta socken men grŠnsande till Mjšlby. Hon var Šnka efter sin kusin brukspatronen pŒ Husby-Klosters krutbruk Anders Fredrik Rosenborg (1767–1817) och innehavare av det fideikommiss som hennes farfar generalmajoren Simon Jacob Wennerstedt (1687–1762) stiftat av egendomarna Sšrby i Varvs socken och Solberga. Hon fšljdes som fideikommissarie av sin yngre syster Ulrica (1783–1864), som var gift med sin syssling ryttmŠstaren Cla‘s Erik Danckwardt-Lilliestršm (1765–1829). Inom denna Štt har Solberga och Sšrby stannat sedan dess och fšljt manslinjen son efter far: godsŠgaren Cla‘s Anders (1810–1858), godsŠgaren, bankdirektšren, riksdagsmannen m m Axel (1839–1920), fšrvaltaren Carl Axel (1863–1904), fideikommissarien Carl Gustaf (1899–1987), civiljŠgmŠstaren Henrik (f 1924) och lantbrukaren Erik (f 1955). Solberga har nu varit i samma slŠktkrets Šgo under snart 400 Œr – sedan 1613 – och tolv generationer. Vid Carl Gustaf Danckwardt-Lilliestršms dšd upphšrde fideikommissnaturen enligt lag. Hans hustru var dotter till statsrŒdet David Pettersson (1866– 1957) i BjŠlbo av gammal šstgštsk riksdagsbondeslŠkt och befryndad med den gamla kvarnŠgarslŠkten Gustafsson i Mjšlby nygŒrd. Hennes morfar var Šgaren till Klosters kvarn Oscar Wistršm (1845– 1919) och hennes mormors far Mjšlbykungen Carl Gšran Hagelin (1827–1892).

BN 1910-10-03 ¤ 1, MS 1910-10-05 ¤ 4, BN 1910-10-19 ¤ 1, MS 1911-02-13 ¤ 2, BN 1911-11-22 ¤ 1.

 

F 116 Finnstugatan* 1927 — 595 51 (nr 1–19, 2–20), 52 (nr 21–27, 22–30) M

Fšr att bŠttre stŠmma šverens med det faktiska uttalet fšrkortades namnet Finnstugugatan genom 1934 Œrs stadsplan. I samband med omregleringar i gatunŠtet fšr škad trafiksŠkerhet har gatans strŠckning norr om Sankt Persgatan avkortats fšr att undvika en sluttande och skymd utfart pŒ KungsvŠgen.

NK skr 1927-03-21, BU 1927-04-04 ¤ 18, SF 1927-04-05 ¤ 34.

 

F 117 S:t Persgatan  (1904) — M

I ett fšrslag till stadsplaneŠndring 1904 omtalas "den s k S:t Persgatan". Det var flera Œr innan Kommunaltekniska byrŒns Erik HŸbe 1910 pŒ municipalsamhŠllets uppdrag inledde arbetet med att namnge Mjšlbys gator. HŠrigenom framstŒr detta gatunamn som ortens Šldsta alltjŠmt befintliga, om man bortser frŒn att skrivsŠttet – men inte uttalet – 1992 Šndrades till Sankt Persgatan. Mšjligen Šr namnet ocksŒ den yttersta utgŒngspunkten fšr hela namngivningen av kvarter och gator i angrŠnsande delar av det stadsplanelagda omrŒdet. Kring kvarteren S:t Per, Himmelsporten och Nycklarna Œterfinns i olika riktningar namn med celesta respektive religišsa termer som fšrled. Gatunamnet behšver dock inte nšdvŠndigtvis ha sitt ursprung i den folkliga benŠmningen Sankte Per pŒ aposteln Petrus som himlens vŠktare. Med tanke pŒ hur kvarter och gator i S:t Persgatans omedelbara nŠrhet pŒ andra sidan SyavŠgen (KungsvŠgen) gavs namn med anknytning till trons institutioner – bl a Abbedissan, Priorn och Biskopsgatan – finns tvŒ tŠnkbara Sankt Per eller Petrus som kan vara gatunamnets upphov. Dessa hšr samman med tre av de kloster som Šgde kvarnar och jord i Mjšlby by: Alvastra, SkŠnninge och Vadstena. De bŒda etymologiska kandidaterna, Sankt Petrus av SkŠnninge och Sankt Petrus av Alvastra, hade mycket gemensamt. De bar samma namn, Petrus Olavi (Per Olofsson), levde samtidigt (dšda 1378 respektive 1390), verkade som klosterledare i vŠstra …stergštland och var nŠra fšrknippade med den heliga Birgitta och hennes dotter Katarina (vilka 1959 fick var sitt gatunamn i Mjšlby). Fšr alla dessa fyra inleddes kanonisationsprocesser fšr att fŒ var och en officiellt helgonfšrklarad. Emellertid fullbordades processen endast fšr Sankta Birgitta. De švriga tre – som fšljde Birgitta till Rom, hemfšrde hennes kvarlevor till Vadstena och arbetade fšr hennes kanonisation – fick dock helgonrykte. Petrus av SkŠnninge var generalkonfessor, dvs fšrestŒndare fšr den manliga avdelningen, i Vadstena kloster; abbedissa, den kvinnliga motsvarigheten, var nŠmnda Katarina. Han var fšdd i SkŠnninge och blev fšrestŒndare fšr Helgeandshuset dŠr, innan han kallades till Birgitta som hennes biktfader och rŒdgivare. Den andre Sankt Petrus var prior i Alvastra cistercienserkloster, dit Birgitta flyttade 1344. PŒ hennes svenska diktamen nedtecknade han pŒ latin Birgittas uppenbarelser. Denne Sankt Per har givit namn Œt Vadstena landsfšrsamling, som bildades vid tiden fšr hans dšd genom utbrytning ur Vadstena fšrsamling samt Œter gick upp i denna 1967. S:t Persgatan har alltid bšrjat vid SyavŠgen, som numera kallas KungsvŠgen, och lšpte lŠnge rakt ut pŒ denna, innan trafiksŠkerheten fšrbŠttrades med en rŠtvinklig utfart. Vid tiden fšr tillkomsten av 1913 Œrs stadsplan hade gatan i andra Šndan nŒtt ungefŠr till den blivande Vifolkagatan. ren nŠrmast dŠrefter drogs den fram till det blivande lilla torg, varifrŒn den i en sista etapp fšrbands med Fšreningsgatan, allt enligt de 1913 uppgjorda planerna.

Fšrslag till Šndringar i stadsplan 1904-06-18. BN 1910-10-03 ¤ 1, MS 1910-10-05 ¤ 4, BN 1910-10-19 ¤ 1, MS 1911-02-13 ¤ 2, BN 1911-11-22 ¤ 1.

 

F 118 Sankt Persgatan* 1992 — 595 51 M

I samband med infšrandet av ett datoriserat fastighetsregister fšr hela Sverige Šndrades skrivningen av kvartersnamn sŒ att S:t Per blev Sankt Per. Samtidigt justerades pŒ motsvarande sŠtt gatunamnets form.

BN 1992-10-19 ¤ 318.

 

F 119 MŒns Perssons gata¡ 1910 — M

Den Šldsta utgŒngspunkten fšr den hittills 13 generationer lŒnga lokala "monarki", som med residenset Hulterstad skulle komma att rŒda i Mjšlby Šnda in pŒ 1900-talet, var kamreraren hos hertig Johan av …stergštland MŒns Pedersson eller Persson (d 1644), vars minne Erik HŸbe 1910 fšreslog bli hugfŠst i ett av municipalsamhŠllets gatunamn. NŠr namnfšrslaget lŠmnades pŒ remiss till allmŠnheten, Šndrades dock namnet pŒ den aktuella gatan tvŒ gŒnger, fšrst till Teatergatan och slutligen Fšreningsgatan. MŒns Pedersson fšddes pŒ Slomarp och fick Œr 1615 egendomen i gŒva av hertigen. Trots att Slomarp dŒ tillhšrde Hšgby socken begravdes MŒns Pedersson i Mjšlby kyrka, och redan Œr 1631 hade han dŠr lŒtit uppsŠtta ett epitafium "sig och the sina til Œminnelse", enligt Broocmans beskrivning frŒn Œr 1760. SŒvŠl epitafiet som hans gravhŠll inne i kyrkan Šr borta efter kyrkans brand och nybyggnad pŒ 1770-talet. Sonen Anders MŒnsson Gylle (1602–1665) adlades med namnet Gyldenklou – ocksŒ fšreslaget att bilda gatunamn – och utškade slŠktens godsinnehav med bl a Hulterstad, som alltjŠmt Šr i hans Šttlingars Šgo. Hans son šverstelšjtnanten David Gyldenklou (1629–1686) donerade ett kvarts hemman Mjšlby gravgŒrd med en kvarn om tre par stenar till Mjšlby kyrka Œr 1670, vilket konfirmerades av arvingarna 1687. Fšr detta erhšll Anders Gyldenklous dotterdotters dotter, friherrinnan Mariana Burenskšld (1694–1774), Œr 1760 Šrftlig patronatsrŠtt i Mjšlby pastorat fšr Šgaren till Hulterstad, vilket bl a innebar rŠtt att tillsŠtta socknens hšgsta befattningshavare med bŒde andliga och vŠrldsliga uppgifter: kyrkoherde varje gŒng och komminister fyra av fem gŒnger i fšljd. Successionen av patronatsrŠtten fortsatte bland hennes efterkommande inom friherrliga Štten Ehrenkrona till dess detta institut upphšrde i hela riket 1922. Den siste av Mjšlbys kyrkoherdar som utsŒgs av patronus blev kontraktsprosten och hovpredikanten Adolf Johansson (1853–1940).

BN 1910-10-03 ¤ 1, MS 1910-10-05 ¤ 4, BN 1910-10-19 ¤ 1, BN 1911-11-22 ¤ 1.

 

F 120 Teatergatan¡ 1910 — M

I den norra delen av det expanderande stationssamhŠllet šster om jŠrnvŠgen och SyavŠgen fšreslogs den nuvarande Fšreningsgatan fšrst fŒ namnet MŒns Perssons gata i šverensstŠmmelse med andra gatu- och kvartersnamn inom en historisk motivkrets. Vid gatan – i korsningen med Finnstugugatan – lŒg Folkets hus, och sedan allmŠnheten getts tillfŠlle att lŠmna sina synpunkter pŒ de tilltŠnkta gatunamnen framfšrde fšreningen med samma namn i ett brev daterat den 8 oktober 1910 att gatan i stŠllet borde kallas Teatergatan efter en av de verksamheter som huset hyste; byggnaden kallades dŒ i vissa sammanhang Teatern. €nnu en skrivelse frŒn en fšrening med sina lokaler vid gatan ledde dock till det i dag gŠllande namnet.

BN 1910-10-19 ¤ 1, BN 1911-11-22 ¤ 1.

 

F 121 Fšreningsgatan* 1910 — 595 51 M

En folketymologisk tolkning bland mjšlbyborna har velat gšra gŠllande att Fšreningsgatan fŒtt sitt namn efter det intilliggande Folkets hus, dŠr olika fšreningar samlades till mšten och andra aktiviteter och vars Šgare dessutom bar namnet Fšreningen Folkets hus. Men detta Šr inte den egentliga anledningen till namngivningen, och i sjŠlva verket fšreslog nŠmnda fšrening namnet Teatergatan efter att Erik HŸbe 1910 i sitt samlade fšrslag infšr den nya stadsplanen angivit gatan som MŒns Perssons gata. I stŠllet erinrar Fšreningsgatan om en av Mjšlbys pŒ sin tid viktigaste nŠringar vid sidan av kvarnarna och jŠrnvŠgen: snickeriindustrin. Ett av branschens fšretag var Fšreningen Stufverums Mšbelfabrik, en ekonomisk fšrening som bildades 1901 med tolv snickare i Mjšlby som andelsŠgare. Verksamheten inleddes Œret dŠrpŒ i lokalerna till den nedlagda kvarnen Stuverum pŒ SvartŒns hšgra strand, invid nuvarande NorrgŒrdsgatan. Ršrelsen flyttade 1909 till GravgŒrdens mark vid blivande adressen Fšreningsgatan 8. Fšre julen 1911 fšrstšrdes fabriken vid en brand, som Šven spred sig till den Œr 1901 grundade Hšgberg & Hultners Snickerifabrik pŒ andra sidan gatan. Fšreningen uppfšrde en ny fabrik, som stod klar Œret efter branden. Verksamheten leddes under vad som betecknas som fšretagets glansperiod av en kvinnlig chef, fru Maja Alvin, som var verkstŠllande direktšr Œren 1918– 1922. Fšreningen ombildades 1926 till aktiebolag, och mšbeltillverkningen upphšrde 1941, dŒ fastigheten kšptes av AB Mjšlby Mšssfabrik. I ett brev av den 14 oktober 1910 hemstŠllde Fšreningen Stufverums Mšbelfabrik tillsammans med Hšgberg & Hultners Snickerifabrik och rŒdman Axel Svensson (1859–1939) pŒ Ekš att municipalsamhŠllet skulle ge gatan namnet Fšreningsgatan, vilket bifšlls av BN och faststŠlldes med 1913 Œrs stadsplan. Vid denna tid strŠckte sig gatan i šstlig riktning endast halvvŠgs mellan Finnstugugatan och den blivande Vifolkagatan, men den nŒdde snart till i hšjd med S:t Persgatans slut och var planerad Šnda till ett slags inramande fšrgrening med namnet Pilgrimsgatan, ett stycke šster om GravgŒrdsgatan (nu Edlundsgatan). Fšreningsgatan har dock aldrig nŒtt lŠngre Šn till Edlundsgatan, vilket šverensstŠmmer med 1934 Œrs stadsplan, som reserverade kvarteret šster dŠrom fšr en offentlig byggnad av inte nŠrmare preciserat slag. Av bŒda stadsplanerna framgŒr att man tŠnkt sig den lŒnga och breda Fšreningsgatan som en av Mjšlbys mera monumentalt prŠglade gator. I vŠster har gatan av allt att dšma aldrig fortsatt rakt ut pŒ SyavŠgen (KungsvŠgen). Innan Lagmansgatan drogs fram till SyavŠgen sneddade Fšreningsgatan ut pŒ den senare. Sedan fšrenades dessa tre av en stšrre plan, dŠr varje enskild gatas avgrŠnsning inte kunde urskiljas. NŠr gatorna fšrsŒgs med belŠggning och trottoarer, formades Fšreningsgatan sŒ att den fortsatte rakt till Šndpunkten pŒ Lagmansgatan, vars direktkontakt med KungsvŠgen upphšrde. I šstra kanten av den tidigare planen bevarades en – namnlšs – fšrbindelse mellan Fšreningsgatan och KungsvŠgen. Numera, sedan Lagmansgatan avkortats i norr, svŠnger Fšreningsgatan – pŒ samma plats som den tidigare fšrbindelsen – fšr ett rŠtvinkligt mšte med KungsvŠgen. Den vŠstligaste delen av Fšreningsgatan, fram till Lagmansgatans fšrutvarande strŠckning, Šr igenlagd.

BN 1910-10-19 ¤ 1, MS 1911-02-13 ¤ 2, BN 1911-11-22 ¤ 1.

 

F 122 Godtemplargatan^ —  M

Godtemplargatan var ett av de namn som mjšlbyborna sjŠlva Œsatt gator i samhŠllet, innan officiella namn faststŠlldes genom 1913 Œrs stadsplan. Vid denna namngivning blev gatan i stŠllet kallad Niklas Eskilsgatan och vid 1930-talets stora namnrevision Parkgatan. Den vid gatan belŠgna Logen 214 David av IOGT Šr det ursprungliga namnets upphov. Logen bildades 1882 och invigde 1887 sitt Šnnu bevarade hus. DŠr inrŠttade man ett bibliotek, som var tillgŠngligt fšr allmŠnheten och blev grunden till det Œr 1945 tillkomna Mjšlby stadsbibliotek. Godtemplarlogens hus tillbyggdes vidare med en scen, och en omfattande teaterverksamhet utvecklades.

Inofficiellt namnbruk; MS 1910-05-02 ¤ 4; …F 1915-05-17.

 

F 123 Niklas Eskilsgatan  1910 — M

Den gata som mjšlbyborna hade plŠgat kalla Godtemplargatan fick i 1913 Œrs stadsplan namnet Niklas Eskilsgatan. MunicipalsamhŠllets invŒnare var inte odelat positiva till att behšva byta bort ett inarbetat namn och dessutom švergŒ till en sŒ omstŠndlig ordskapelse. Befrielsen frŒn denna kom dock med nŠsta stadsplan, dŒ namnet Parkgatan avlšste. Kunskapen om vem Niklas Eskil var synes ha gŒtt fšrlorad. PŒ grund av namngeografin i švrigt finns det skŠl att anta att han hade anknytning till 1600-talets šstgštahertig Johan och hans kamrerare MŒns Persson. Det finns nŒgra tŠnkbara kandidater som upptrŠder under namnformer som det latiniserade Nicolaus Eschilli eller helsvenska Nils Eskilsson. I Likhet med parallellgatorna Fšreningsgatan, S:t Persgatan och SkogsvŠgen dršjde det en tid innan Niklas Eskilsgatan nŒdde sin fulla lŠngd i riktning mot Mjšlby skog enligt stadsplanen; fšrsta etappen strŠckte sig till trakterna av den blivande Vifolkagatan. I motsatt riktning slutade gatan vid det som skulle bli Lagmansgatans nordligaste avsnitt, innan Niklas Eskilsgatan omkring 1920 fšrlŠngdes ned mot vŠgporten, dŠr Hogstagatan och SyavŠgen – senare KungsvŠgen och JŠrnvŠgsgatan – mštte.

BN 1910-10-03 ¤ 1, MS 1910-10-05 ¤ 4, BN 1910-10-19 ¤ 1, MS 1911-02-13 ¤ 2, BN 1911-11-22 ¤ 1.

 

F 124 Parkgatan* 1927 — 595 51 M

I och med 1934 Œrs stadsplan byttes namnet Niklas Eskilsgatan mot Parkgatan efter parken šster om jŠrnvŠgsundergŒngen, som dŒ hette Stadsparken men senare namnŠndrades till Centralparken. Stadsparken blev 1985 i stŠllet namnet pŒ den tidigare Stadshusparken, belŠgen mellan SvartŒn och Gamla stadshuset vid Kyrkogatan. Efter gatans namnbyte avkortades den i vŠster, sŒ att den allt sedan dess bšrjar vid det som under en mellanperiod var Lagmansgatans nordligaste del, i stŠllet fšr att som tidigare strŠcka sig med en brant backe Šnda ned till den gamla jŠrnvŠgsundergŒngen, som nu Šr gŒng- och cykelvŠg under jŠrnvŠgen. Vid kraftigt regnvŠder var det inte ovanligt att det švre skiktet av denna del av Parkgatan, som inte var asfalterad, forsade ned i undergŒngen.

NK skr 1927-03-21, BU 1927-04-04 ¤ 18, SF 1927-04-05 ¤ 34.

 

F 125 Bockarpsgatan^ (1904) — M

Innan BockarpsvŠgen genom 1913 Œrs stadsplan fick sitt enda och Šnnu bestŒende officiella namn, kallades den Šven Bockarpsgatan. Detta Šr ett uttryck fšr att "gata" Šnnu in pŒ 1900-talet i mŠnniskors medvetande var en fšrbindelselŠnk som kantades av hus, vilket var fallet Œtminstone med den vŠstra delen av vŠgen till Bockarp som gick genom samhŠllets dŒvarande tŠtbebyggelse.

Fšrslag till Šndringar i stadsplan 1904-06-18.

 

F 126 BockarpsvŠgen* 1910 — 595 51 M

BockarpsvŠgen Šr en av de forna utfartsvŠgarna ur Mjšlby by som inlemmats i tŠtortens gatunŠt, den enda som inte leder vidare till en annan ort och resten av vŠrlden utan stannar inom socknen. Som beskrivande benŠmning Šr BockarpsvŠgen sŠkerligen Šldre Šn 1910, dŒ namnet framlades som fšrslag fšr att faststŠllas i 1913 Œrs stadsplan. Dessfšrinnan fšrekom ocksŒ namnet Bockarpsgatan. Innan jŠrnvŠgen drogs fram bšrjade vŠgen till gŒrden Bockarp strax sšder om vad som i dag Šr Magasinsgatans utfart pŒ KungsvŠgen. NŠr det officiella gatunamnet kom till, fšrgrenade sig BockarpsvŠgen – med samma strŠckning vidare šsterut som i dag – inte som nu frŒn JŠrnvŠgsgatan utan frŒn VŠstra HargsvŠgen (senare VasavŠgen). Denna gick dŒ snett šver bŒde nuvarande BockarpsvŠgen och Lagmansgatan fšr att mynna ut pŒ den del av SyavŠgen som senare namnŠndrades till JŠrnvŠgsgatan, strax norr om BockarpsvŠgens nuvarande utfart pŒ denna. Vid den nŠmnda stadsplanens tillkomst hade tomter lŠngs BockarpsvŠgen lagts ut ungefŠr till nuvarande Edlundsgatan.

BN 1910-10-03 ¤ 1, MS 1910-10-05 ¤ 4, BN 1910-10-19 ¤ 1, MS 1911-02-13 ¤ 2, BN 1911-11-22 ¤ 1.

 

F 127 Brunnsviksgatan* 1910 — 595 51 M

Brunnsvik – betoningen pŒ fšrsta stavelsen – var en torpbebyggelse pŒ en utjord till Mjšlby norrgŒrd och lŒg invid BockarpsvŠgen, ungefŠr i hšjd med den nuvarande Brunnsviksparken i sŠnkan mellan Jungfrugatan och Vifolkagatan. Gatan som uppkallades dŠrefter strŠcker sig lŠngs nederkanten av den markanta stigningen till hšjden dŠr Vattentornet nu tronar. Ursprungligen var gatan inte utlagd, om Šn planerad, Šnda till sin nuvarande šstpunkt vid mštet med …stgšta- och Vifolkagatorna; avsnittet bortom Jungfrugatan lŠt vŠnta pŒ sig nŒgra Œr efter tillkomsten av 1913 Œrs stadsplan. DŠremot strŠckte den sig dŒ Šven vŠster om Finnstugugatan, innefattande en rak fortsŠttning och dennas vinkelrŠta fšrbindelse norrut fram till BockarpsvŠgen. Fšr gŒng- och cykeltrafik finns strŠckningen Šnnu kvar, lŠngs servicehuset Bokens šstligaste huskropp. FrŒn 1934 nŠrde stadsplanen en tanke om att Brunnsviksgatan skulle fortsŠtta Šnda till VasavŠgen, šver befintliga tomter och hus. Fšrst omkring 1970 utmšnstrades dessa avsikter.

BN 1910-10-03 ¤ 1, MS 1910-10-05 ¤ 4, BN 1910-10-19 ¤ 1, MS 1911-02-13 ¤ 2, BN 1911-11-22 ¤ 1.

 

F 128 Vifolkagatan* 1910 — 595 51 M

Mjšlby by och socken tillhšr hŠradet Vifolka i landskapet och lŠnet …stergštland. Detta fšrhŒllande har befŠsts i namnen pŒ tvŒ sŒ gott som parallella gator i stadens šstra del. Vifolkagatan tillkom genom 1913 Œrs och …stgštagatan genom 1934 Œrs stadsplan. Den lŒnga Vifolkagatan har en oregelbunden strŠckning till fšljd av att den anlades genom sammanbindning av friutrymmen mellan redan bebyggda tomter. Ursprungligen bšrjade gatan vid SkogsvŠgen, men avsnittet mellan denna och Sankt Persgatan Šr numera cykelvŠg. Den sista gatudel som utlades var den mellan BockarpsvŠgen och Brunnsviksgatan. DŠrefter avsŒgs gatan – bŒde i 1913 och 1934 Œrs stadsplaner – fortsŠtta sšderut i HŒlaskogen parallellt med Vattugatan. Enligt den senare planen skulle Vifolkagatan bli en fšrbindelse till HargsvŠgen med utfart ungefŠr vid Vintergatan och den senare namngivna Tallgatan. Senare justerades den planerade anslutningen till ett mšte med RingvŠgen, ett inslag i Mjšlbys tŠnkta ringled som bestod i stadsplanen Šnnu in pŒ 1960-talet.

BN 1910-10-03 ¤ 1, MS 1910-10-05 ¤ 4, BN 1910-10-19 ¤ 1, MS 1911-02-13 ¤ 2, BN 1911-11-22 ¤ 1.

 

F 129 NorrgŒrdsgatan (1)  1910 — M

TvŒ gator har uppkallats efter Mjšlby norrgŒrd, fšrutom den nuvarande NorrgŒrdsgatan fšrbi gŒrdens manbyggnad Šven den gata som i dag Šr kŠnd som …stgštagatan. Denna anlades delvis pŒ mark tillhšrande NorrgŒrden och namngavs dŠrefter i 1913 Œrs stadsplan. Namnet avsŒg dŒ en Šnnu ej utlagd strŠckning som skulle bšrja vid BockarpsvŠgen och fortsŠtta norrut till SkogsvŠgen. Innan gatan genom 1934 Œrs stadsplan bytte namn till …stgštagatan – och pŒ kartan fšrlŠngdes ytterligare – hann den i verkligheten inte utstrŠckas lŠngre Šn ett par tomter norr om BockarpsvŠgen.

BN 1910-10-03 ¤ 1, MS 1910-10-05 ¤ 4, BN 1910-10-19 ¤ 1, MS 1911-02-13 ¤ 2, BN 1911-11-22 ¤ 1.

 

F 130 …stgštagatan* 1927 — 595 51 M

NorrgŒrdsgatan enligt 1913 Œrs stadsplan namnŠndrades genom den efterfšljande planen 1934 till …stgštagatan, som avsŒgs bli framdragen Šnda till KungsvŠgen. I praktiken har gatan dock fŒtt sitt norra slut vid Berggatan. DŠremot kom …stgštagatan att fšrlŠngas sšder om BockarpsvŠgen och anknytas till Brunnsviksgatan vid Vifolkagatan. 1927 Œrs namnkommittŽ hade fšreslagit att …stgštagatan skulle sluta vid BockarpsvŠgen, men pŒ BUs fšrslag Šndrade SF Šndpunkten till Vifolkagatan. Denna och …stgštagatan var avsedda som ungefŠrligen parallella tvŠrgator genom den šstra stadsdelen. Deras fšrleder representerar Mjšlbys tillhšrighet till hŠrad respektive landskap. '…schštagata(n)' Šr lokalbefolkningens uttalsform.

NK skr 1927-03-21, BU 1927-04-04 ¤ 18, SF 1927-04-05 ¤ 34.

 

F 131 GravgŒrdsgatan  1910 — M

En av gŒrdarna i Mjšlby by var GravgŒrden, som hade kvarn och byggningstomt pŒ kyrkans sida av Œn. Dess Œkrar, hagar och skog upptog huvuddelen av omrŒdet mellan SyavŠgen (KungsvŠgen) och BockarpsvŠgen. LŠnge, Šven efter att officiella gatunamn tillkommit, anvŠndes namnet GravgŒrden och vederbšrande tomtnummer som adress till fastigheterna i denna del av Mjšlby. PŒ dessa marker anlades med tiden den gata som i 1913 Œrs stadsplan givits namnet GravgŒrdsgatan. En fjŠrdedels hemman, kallat Stora GravgŒrden, med en kvarn om tre par stenar, donerades pŒ 1600-talet av šverstelšjtnanten David Gyldenklou pŒ Hulterstad till Mjšlby kyrka. Detta gav fšrsamlingen ekonomiskt tillskott i form av en Œrlig rŠnta, GravgŒrdsrŠntan, och i gengŠld fick Šgarna till Hulterstad patronatsrŠtt i Mjšlby pastorat. PŒ 1870-talet fšrvŠrvades GravgŒrdens kvarn av direktšr Wilhelm Edlund. Till Œminnelse av denne utbyttes 1942 namnet mot Edlundsgatan. Detta var resultatet av att boende vid gatan i en skrivelse till staden begŠrt en namnŠndring med motiveringen att "vi kŠnna vantrivsel med namnet till fšljd av att associationen med ordet grav fšrlŠnar det en synnerligen dyster prŠgel". Stationskarlen Erik Ryd och švriga Œtta undertecknade ansŒg ocksŒ att namnets fšrled lŠtt kunde missuppfattas som "gravvŒrd".

BN 1910-10-03 ¤ 1, MS 1910-10-05 ¤ 4, BN 1910-10-19 ¤ 1, MS 1911-02-13 ¤ 2, BN 1911-11-22 ¤ 1.

 

F 132 Edlundsgatan* 1942 — 595 51 M

Direktšren Wilhelm Edlund (1844–1924) kom till Mjšlby 1873 – samma Œr som stambanan šppnades – och blev en betydande kraft i lokalsamhŠllet. Han fšrvŠrvade HŒlans och GravgŒrdens kvarnar och grundade med utgŒngspunkt i dessa Mjšlby kvarnaktiebolag 1874. DŠrutšver drev han lantbruk i bŒde Mjšlby och VŠstra Harg. Edlund igŒngsatte ocksŒ byggandet av Mjšlby–HŠstholmens jŠrnvŠg, Knutsbro kraftstation och det s k Miljonhuset, KanikegŒrdens storslagna affŠrs- och bostadshus. PŒ det kommunala omrŒdet var han ordfšrande i bystŠmman frŒn 1878 till dess upphšrande och dŠrefter i municipalstŠmman. Hans politiska hŒllning var liberal, och han har karaktŠriserats som smŒfolkets talesman och en stridens man. Han lovordades fšr sin initiativkraft och belšnades med Vasaorden fšr sina insatser. Den gata som bar namnet pŒ en av hans Šgandes kvarnar – GravgŒrdsgatan – gavs till hans minne 1942 namnet Edlundsgatan. Detta skedde sedan fastighetsŠgare med det fšrra namnet som adress šnskat byta ut detta mot RšnnvŠgen eller Bergsgatan, fšr att slippa den dystra prŠgeln hos fšrleden "grav". BN tog initiativet till att gatan i stŠllet fick sitt nuvarande namn.

BN 1942-11-04 ¤ 135, DK 1942-11-06 ¤ 170, SF 1942-11-09 ¤ 108.

 

F 133 GravgŒrdsplan¡ 1910 — M

PŒ Mjšlby gravgŒrds Šgor, vilka bebyggdes som norra delen av den šstra stadsdelen, skulle enligt 1913 Œrs stadsplan en torgliknande plats anlŠggas i korsningen mellan Niklas Eskilsgatan (Parkgatan) och Vifolkagatan. Denna GravgŒrdsplan blev aldrig fšrverkligad, men det reserverade utrymmet finns fortfarande i form av en gršnyta.

BN 1910-10-03 ¤ 1, MS 1910-10-05 ¤ 4, BN 1910-10-19 ¤ 1, MS 1911-02-13 ¤ 2, BN 1911-11-22 ¤ 1.

 

F 134 Pilgrimsgatan¡ 1910 — M

Pilgrimsgatan Šr en i 1913 Œrs stadsplan upptagen tvŒarmad fšrgrening av Fšreningsgatans šstra Šnda – ungefŠr vid nuvarande Lindergatan – fram till den planerade NorrgŒrdsgatan, som var fšregŒngare till …stgštagatan och avsŒgs fortsŠtta ytterligare norrut. Gatunamnet tillhšr sŠkerligen den religišst inspirerade kretsen av namn, Šven om gatans lŠge Šr avsides i fšrhŒllande till de švriga sjŠlsfrŠnderna, sŒsom Samaritgatan och Biskopsgatan. Pilgrimsgatan anlades aldrig men en likartad gatustrŠckning fanns i 1934 Œrs plan. Norra hŠlften kallades dŠr Dalgatan och den sšdra Berggatan, den senare delvis sammanfallande – mellan Lindergatan och …stgštagatan – med den under 1900-talet anlagda gatan med detta namn.

BN 1910-10-03 ¤ 1, MS 1910-10-05 ¤ 4, BN 1910-10-19 ¤ 1, MS 1911-02-13 ¤ 2, BN 1911-11-22 ¤ 1.

 

F 135 Berggatan* 1927 — 595 51 M

Mot bakgrund av ett litet berg mellan dagens Fogdegatan och Parkgatan fšreslog 1927 Œrs namnkommittŽ gatunamnen Berggatan och Dalgatan fšr den sšdra respektive norra delen av efterfšljaren till den fšrra stadsplanens orealiserade Pilgrimsgatan. Berggatan Šr det enda av gatunamnen som tagits i bruk, men den gata som det betecknar avviker frŒn stadsplanens ursprungliga avsikt. Under 1940-talet utlades Berggatans nuvarande vŠstra del, frŒn Edlundsgatan till …stgštagatan, fšr att senare fšrlŠngas till den nya Fogdegatan.

NK skr 1927-03-21, BU 1927-04-04 ¤ 18, SF 1927-04-05 ¤ 34.

 

F 136 Dalgatan¡ 1927 — M

Berggatan och Dalgatan, namngivna efter terrŠngen i omrŒdet, blev i 1934 Œrs stadsplan efterfšljare till den tidigare planerade Pilgrimsgatan šster om Fšreningsgatans slut. Dalgatan, som inte skall fšrvŠxlas med Dalagatan pŒ LundbygŠrdet i 1913 Œrs stadsplan, blev inte utlagd men avsŒgs gŒ mellan SkogsvŠgen och Berggatan frŒn GravgŒrdsgatan (Edlundsgatan) till Skyttegatans planerade fšrlŠngning, dvs šver det omrŒde som nu genomlšps av Lindergatan.

NK skr 1927-03-21, BU 1927-04-04 ¤ 18, SF 1927-04-05 ¤ 34.

 

F 137 Lindergatan* 1950 — 595 51 M

Invid kvarteret Mjšlet har tvŒ gator namngivits efter framtrŠdande personer i kvarnnŠringen tillika i kommunalpolitiken, en av dem kvarnŠgare och den andre anstŠlld mjšlnare. Den senare var kvarnmŠstaren August Linder (1863–1935). Under behandlingen i SF 1950 av fšrslaget Lindergatan invŠnde redaktšr Robert Karlsson att den dŒ nyanlagda gatan i stŠllet borde ges namnet LindervŠgen, medan rektor Oscar Augzell plŠderade fšr formen Lindersgatan. BŒda dessa motfšrslag avvisades. Linder var bl a stadsfullmŠktig, och som sŒdan pŒverkade han pŒ 1920-talet utformningen av Mjšlby stads heraldiska vapen, som Šn i dag symboliserar kommunen och vars kvarnhjul blivit fšrebild fšr flera andra vapenbilder inom och utom Sverige. Fšdd pŒ orten nedtecknade han ocksŒ en berŠttelse om sin barndoms Mjšlby. Som ledamot av 1927 Œrs namnkommittŽ var han delaktig i namngivningen av ett stort antal av Mjšlbys gator, tillsammans med bl a nŠmnde Robert Karlsson och kronofogde Cnattingius, som fick sin egen gata, Fogdegatan, samtidigt med Lindergatan, den senare utgŒende frŒn den fšrra.

SI skr 1950-04-03, BU 1950-05-02 ¤ 17, DK 1950-05-02 ¤ 123, SF 1950-05-08 ¤ 75.

 

F 138 Fogdegatan (2)* 1950 — 595 51 M

Den gata, som kronofogde Cnattingius och hans namnkommittŽ 1927 fšreslog som Fogdegatan, blev aldrig intagen i stadsplanen och Šn mindre utlagd. Gatunamnet Œterkom dock 1950 som namn pŒ en helt annan gata, som dŒ nyanlades. Denna gŒr, om Šn pŒ behšrigt avstŒnd, i riktning mot Cnattingius egendom Egebylund, i likhet med den gata som han sjŠlv fšreslog bli uppkallad efter sitt Šmbete. OcksŒ den nya Fogdegatan har utan tvivel som bakgrund denne Jakob Cnattingius (1860–1937), som Šven var en framtrŠdande kommunalman, bl a ordfšrande i kommunalstŠmman, stadsstyrelsen, stadsfullmŠktige, samrealskolans styrelse, taxeringsnŠmnden och dŠrtill kyrkvŠrd och sŒvŠl ordfšrande som verkstŠllande direktšr fšr …stgšta Enskilda bank i Mjšlby.

SI skr 1950-04-03, BU 1950-05-02 ¤ 17, DK 1950-05-02 ¤ 123, SF 1950-05-08 ¤ 75.

 

F 139 FŒgelgatan* 1932 — 595 51 M

NŠrheten till skogen och dess fŒgelliv Šr fšrmodligen anledningen till detta gatunamn, som tillkom genom 1934 Œrs stadsplan, dock utan att det fšrekommit i namnkommittŽns fšrslag 1927. NŠr stadsplanen faststŠlldes fanns Šnnu ingen bebyggelse vid gatan men tillkom Œren dŠrefter. Fšrutom den i dag befintliga strŠckningen avsŒg planen att gatan skulle fortsŠtta Šven sšder om BockarpsvŠgen till HŒlaskogen och Vifolkagatans planerade fšrlŠngning. Den aldrig utlagda fortsŠttningen fšljde den dŒ nya stadsplanegrŠnsen. 1964 var gatunamnet hotat i fšljd av namngivning av gatorna i det nya bostadsomrŒdet lŠngs den huvudgata som vi i dag kŠnner som SŒngarleden. Denna var ursprungligen fšreslagen som FŒgelleden, men detta namn befanns fšr snarlikt FŒgelgatan. Som lšsning fšreslog NB att den senare gatan skulle namnŠndras till TjŠdervŠgen. FastighetsŠgarna framfšrde dock protester i en skrivelse. I SF fick de bŒda fšrslagen var sin fšresprŒkare, bŒda tillhšrande samma parti. Det nutida namnbruket utvisar slutresultatet.

Karta 1932 infšr 1934 Œrs stadsplan.

 

F 140 TjŠdervŠgen¡ 1964 — M

NŠr ett nytt smŒhusomrŒde pŒ …stra Eldslšsa Šgor skulle anlŠggas och dess gator 1964 ges namn med anknytning till fŒglar, tillstštte komplikationer pŒ grund av det redan existerande namnet FŒgelgatan, vilket befanns vara fšrvŠxlingsbart med det planerade FŒgelleden. Ett fšrslag till lšsning var att byta det befintliga namnet mot TjŠdervŠgen. Efter protester frŒn de boende beslutade dock SF att i stŠllet ge huvudgatan i det nya omrŒdet namnet SŒngarleden.

NB skr 1964-08-28, DK 1964-10-01 ¤ 292, SF 1964-10-19 ¤ 170.

 

F 141 FasanvŠgen¡ 1948 — M

BN fšreslog 1948 att gatan frŒn FŒgelgatan mellan kvarteren Orren och TjŠdern – pŒ fortsatt ornitologiskt tema – skulle fŒ namnet FasanvŠgen. DKs beredningsutskott ansŒg emellertid namnet mindre lŠmpligt, fšrmodligen pŒ grund av mšjligheten till alternativ betoning av fšrleden. Fšrslaget stoppades, och i stŠllet blev gatan kallad Granliden.

BN 1948-09-01, BU, DK 1948-10-29 ¤ 252, SF 1948-11-01 ¤ 161.

 

F 142 Granliden* 1948 — 595 51 M

Efter att det fšreslagna namnet FasanvŠgen befunnits olŠmpligt, antog SF 1948 namnet Granliden pŒ gatan, som tidigare varit namnlšs. Det finns en naturlig bakgrund till bŒde fšr- och efterleden: nŠrheten till skogen respektive gatans lutning.

BN 1948-09-01, BU, DK 1948-10-29 ¤ 252, SF 1948-11-01 ¤ 161.

 

F 143 SommarhemsvŠgen* 1977 — 595 51 M

I skogskanten vid grŠnsen mellan Mjšlbys och Eldslšsas marker byggde Mjšlby baptistfšrsamling sitt sommarhem. Infarten dit frŒn BockarpsvŠgen – liksom fortsŠttningen pŒ andra sidan denna – var lŠnge namnlšs. De intilliggande fastigheterna – ursprungligen utmarksbebyggelse – hade i stŠllet omrŒdesnamnet Skogen i sina adresser. Sedan NB konstaterat bristen och fšreslagit det talande namnet SommarhemsvŠgen, faststŠlldes detta av KF 1978.

NB 1977-09-06 ¤ 18, NB 1977-12-31 ¤¤ 21–26, KS 1978-02-15 ¤ 156, KF 1978-02-28 ¤ 37.

 

F 144 Jungfrugatan* 1910 — 595 51 M

Flera kvarter i den šstra stadsdelen fick i 1913 Œrs stadsplan namn efter stjŠrnbilder. SŒ Šr ocksŒ fallet med Jungfrugatan. Ursprungligen inbegrep denna Šven den nuvarande Kummelgatan, som avsšndrades genom 1934 Œrs stadsplan, och strŠckte sig sŒledes frŒn BockarpsvŠgen till KattkŠllegatan (Furugatan).

BN 1910-10-03 ¤ 1, MS 1910-10-05 ¤ 4, BN 1910-10-19 ¤ 1, MS 1911-02-13 ¤ 2, BN 1911-11-22 ¤ 1.

 

Mjšlbys gatunamn genom tiderna. Mjšlby, 1999. 208 sid, inb. ISBN 91-87784-10-6.

 

 

 

 

slekt.se/mjolby

Start Mjšlbyhistoria

Start slekt.se

Kontakt

© 2022 Per Andersson