Mjšlbyhistoria

Den kungliga kvarnbyn vid SvartŒn som fick jŠrnvŠg och blev sydvŠstra …stergštlands centrum

Per Anderssons forskning och texter om Mjšlbys historia

 

 

 

 

 

Mjšlbys gatunamn genom tiderna – E. NorrgŒrden

 

E 81 Stufrumsgatan^ (1901) — M

En av de gamla gatorna i kvarnbyn blev fšre den kommunala namngivningens tid kallad Stufrumsgatan, eftersom den ledde frŒn byns huvudgata till Stufverums kvarn vid ŒfŒrans šstra sida. Kvarnen, som ocksŒ kallades MunkegŒrds eller MŒnegŒrds kvarn efter sin gŒrdstillhšrighet i byn – har i tur och ordning Šgts inom tre gamla mjšlbyslŠkter: Gyldenklou, Sundstršm och Salomonsson. I bšrjan av 1900-talet inrymdes i lokalerna en mšbelfabrik, som senare flyttade till Fšreningsgatan (se denna gata). DŒ hade Stufrumsgatan hunnit bli Holmgatan, som med tiden namnŠndrades till NorrgŒrdsgatan.

Handlingar angŒende byggnadsplan šfver Mjšlby stationssamhŠlle, upprŠttade Œr 1901, sid 32.

 

E 82 Holmgatan  1910 — M

Fšr bŒda de viktigaste faktorerna i Mjšlbys utveckling – kommunikationer och kvarnar – har SvartŒns holmar haft stor betydelse. Via den s k Mjšlby holme eller Holmen gick – och gŒr alltjŠmt – den centrala vŠgfšrbindelsen šver de tvŒ smala ŒfŒror som holmen Œtskiljer. Fšre 1900-talets omregleringar av Œns flšde, dŒ fallen togs i bruk fšr elproduktion i stŠllet fšr drift av vattenkvarnar, fanns flera holmar nedstršms. TvŒ av dem, den stšrsta Tallholmen och sšder dŠrom Alholmen, fšrenades i samband med vattenregleringen vid kraftverkets byggande 1927 till en enda š, kallad NorrgŒrds holme eller i dagligt tal Holmen, med risk fšr fšrvŠxling med sin Šldre namne. Gatan till och ut pŒ NorrgŒrds holme med bšrjan vid Mjšlbys huvudgata Šr i grunden en av kvarnbyns gamla byvŠgar och fick genom stadsplanen 1913 namnet Holmgatan, efter att tidigare ha kallats Stufrumsgatan. Namnet Šndrades med den nya stadsplanen 1934 till NorrgŒrdsgatan. Innan Mjšlby hembygdsgŒrd anlades pŒ NorrgŒrds holme var Holmgatan planerad att fortsŠtta rakt šver šn i hela dess lŠngd, fšr att pŒ den nordšstra udden mšta en eventuell fšrbindelselŠnk mellan SvartŒns sšdra och norra strŠnder. Fšre tillkomsten av NorrgŒrds holme bar tvŒ broar Holmgatan frŒn NorrgŒrdens fastland till fšrst Alholmen och dŠrefter Tallholmen. PŒ dessa šar fanns bl a smedja och brŠnneri.

BN 1910-10-03 ¤ 1, MS 1910-10-05 ¤ 4, BN 1910-10-19 ¤ 1, MS 1911-02-13 ¤ 2, BN 1911-11-22 ¤ 1.

 

E 83 NorrgŒrdsgatan (2)* 1927 — 595 41 M

1927 Œrs namnkommittŽ fick gehšr fšr sitt fšrslag att Šndra namnet pŒ gatan mellan Hogstagatan (KungsvŠgen) och NorrgŒrds holme frŒn Holmgatan till NorrgŒrdsgatan. BŒda namnen anknyter till den š i SvartŒn som hyser Mjšlby hembygdsgŒrd (šppnad 1940) och Mjšlby hembygdsfšrening (bildad 1935). Det nya namnet, som fram till den stora namnrevisionen pŒ 1930-talet hade betecknat den nuvarande …stgštagatan, erinrar dessutom om Mjšlby norrgŒrd, vars manbyggnad gatan passerar och vartill holmen hšrde. FrŒn 1776 till samhŠllets mark- och vattenfšrvŠrv pŒ 1900-talet innehades egendomen av slŠkten Salomonsson, som under lŠngre tid Šn veterligen nŒgon annan varit bosatt i tŠtorten Mjšlby; den sista slŠktmedlemmen avled hŠr 1992. Till slŠkten, som var den dominerande Šgaren av fall och jord pŒ hšgra Œstranden och vars mest kŠnde medlem var godsŠgare Frans Salomonsson (1821–1890), hšrde Šven NorrgŒrds kvarn, €le kvarn, MŒne kvarn och Hulterstads kvarn samt sŒg, smedja, brŠnneri m m. Stadsplanen frŒn 1934 fšrestŠllde sig en helt rak fortsŠttning av NorrgŒrdsgatan frŒn mštet med Industrigatan och nedfšr backen mot Œn till en planerad vŠg lŠngs denna, men detta avsnitt av gatan liksom det pŒ holmen har alltjŠmt sin spontant framvŠxta strŠckning.

NK skr 1927-03-21, BU 1927-04-04 ¤ 18, SF 1927-04-05 ¤ 34.

 

E 84 Svartmansgatan  1910 — M

En av de gator som fanns redan innan kvarnbyn mštte sitt šde i jŠrnvŠgens framdragning Šr den som i tur och ordning haft de officiella namnen Svartmansgatan, Kvarngatan och Axel TrŠffs gata. Den strŠckte sig ursprungligen mellan de gator som nu benŠmns KungsvŠgen och NorrgŒrdsgatan, šster och norr om kyrkan och NorrgŒrdens mangŒrdsbyggnad. NŠr gatan fick sitt nuvarande namn 1959 hade dess strŠckning Šndrats sŒ att den i norr slutade med utfart pŒ Industrigatan, vilket alltjŠmt Šr fallet. Det i 1913 Œrs stadsplan faststŠllda namnet Svartmansgatan – med de ibland fšrekommande avvikelserna Svartmangatan och Svartmannagatan – liksom dess nŠrmaste efterfšljare Kvarngatan i 1934 Œrs stadsplan inbegrep sŒlunda Šven den vŠstligaste delen av vad som senare blev Industrigatan. Det intilliggande kvarteret Munken ger vŠgledning om att gatunamnet vill erinra om klostren som betydande kvarnŠgare i Mjšlby under medeltiden, i detta fall de s k svartbršderna, dvs dominikanorden. Denna tiggarorden, inom vilken Norden bildade en sŠrskild ordensprovins med namnet Dacia, stadfŠstes Œr 1216 och anlade 1305 kloster i SkŠnninge, dŠr fšrutom bŒde munk- och nunnekloster ocksŒ provinsens undervisningsanstalt fanns. Att dominikanerna kallats svartmŠn Šr inte belagt, och gatunamnets sammansŠttning skiljer sig frŒn GrŒbršdragatan inom samma motivkrets. Fšrklaringen till gatunamnets mellanled torde finnas i att Erik HŸbe pŒ Kommunaltekniska byrŒn i Stockholm, som 1910 utarbetade detta och švriga namnfšrslag till stadsplanen, sneglade pŒ det namn som en av huvudstadens Šldsta gator fŒtt med anledning av ordens kloster dŠr, nŠmligen den sšdra av de ursprungliga huvudgatorna utgŒende frŒn Stortorget. Den omtalas Œr 1437 som gatan "som man gaar aff stora torghit til suartbršdhra". Sedan mitten av detta Œrhundrade kallades den omvŠxlande Svartmunkagatan och Svartbršdragatan, fšr att pŒ 1600-talet benŠmnas med det Šnnu gŠllande namnet Svartmangatan. Denna Šndring fšrklaras med att namnet ombildats i analogi med Kšpmangatan, som betecknar huvudgatan šsterut frŒn Stortorget. SŒ resulterade en halvtusenŒrig process i ett av Mjšlbys gatunamn, vilket dock undanršjdes efter blott tvŒ decenniers bruk.

BN 1910-10-03 ¤ 1, MS 1910-10-05 ¤ 4, BN 1910-10-19 ¤ 1, MS 1911-02-13 ¤ 2, BN 1911-11-22 ¤ 1.

 

E 85 Kvarngatan  1927 — M

Det mest karaktŠristiska inslaget i Mjšlbys nŠringsliv genom tiderna, dominerande orten fram till den omdaning som fšljde i jŠrnvŠgens spŒr, gav vid den stora namnrevisionen i samband med 1934 Œrs stadsplan upphov till namnet Kvarngatan pŒ den dittillsvarande Svartmansgatan. Denna manifestation blev dock inte bestŒende, eftersom namnet Axel TrŠffs gata avlšste efter ett kvartssekel. NŠr vŠstra delen av Industrigatan pŒ 1950-talet antog sin nuvarande form, avkortades Kvarngatan och fick nordlig utfart pŒ Industrigatan efter att tidigare ha svŠngt av vŠsterut och nŒtt NorrgŒrdsgatan.

NK skr 1927-03-21, BU 1927-04-04 ¤ 18, SF 1927-04-05 ¤ 34.

 

E 86 Axel TrŠffs gata (2)* 1959 — 595 41 M

r 1959 behandlade SF ett fšrslag om att namnge en av stadens gator efter den framtrŠdande kommunalmannen, riksdagsmannen och fabrikšren Axel TrŠff (1875–1958), som avlidit fšregŒende Œr. Han var innehavare av Mjšlby kristallglassliperi och deltog under nŠrmare ett halvsekel i municipalsamhŠllets och stadens styrelse, bl a som stadsfullmŠktigeordfšrande. Fšrst fšreslogs som lŠmplig gata dagens StjŠrngatan, en av LundbyomrŒdets huvudgator som dŒ var aktuell fšr anlŠggning och namngivning. En av TrŠffs socialdemokratiska partibršder, ombudsman Manne Karlsson (1899–1964), framfšrde dock i SF som alternativ att ersŠtta Kvarngatans namn med Axel TrŠffs gata, vilket ocksŒ blev beslutet. Bakgrunden var att TrŠff varit bosatt vid denna gata i Villa Granlunden – en gŒng uppfšrd av och fšr en medlem av slŠkten Salomonsson i den intilliggande Mjšlby norrgŒrd – och donerat fastigheten till Mjšlby fšrsamling att tjŠna som prŠstgŒrd fšr Mjšlbys kyrkoherde. Gatan fick hŠrigenom sitt tredje officiella namn i ordningen; det fšrsta var Svartmansgatan. Till skillnad frŒn Dag Hammarskjšlds gata har namnet Axel TrŠffs gata inte i allmŠnt tal blivit hopdraget och satt i bestŠmd form, Šven om tillverkaren av gatunamnsskylten vid kyrkogŒrdshšrnet gjort ett halvhjŠrtat fšrsšk i den riktningen med formen "Axel TrŠffs-gata". Som trivialnamn anvŠnds bland mjšlbyborna "Axel TrŠff", utan ordet gata. Numera har gatan tillfart endast frŒn Industrigatan i norr, sedan den sšdra delen lŠngs kyrkogŒrdsmuren stŠngts av fšr biltrafik i syfte att undvika utfart pŒ KungsvŠgen.

SF 1959-01-19 ¤ 12, DK 1959-03-13 ¤ 78, SF 1959-03-16 ¤ 44.

 

E 87 GrŒbršdragatan^ —  M

Inom en motivkrets av religišst prŠglade gatu- och kvartersnamn har bŒde svartbršder och grŒbršder, benŠmnda efter sin klŠdedrŠkt, givit upphov till gatunamn. Invid Svartmangatan strŠckte sig den numera fšrsvunna GrŒbršdragatan. Gatans exakta lŠge Šr oklart – namnet fšrekommer inte pŒ nŒgon stadsplanekarta och tjŠnade inte som adress fšr nŒgra hushŒll, men gatans och namnets existens omvittnas av Šldre mjšlbybor. GrŒbršderna tillhšrde franciskanorden, som i likhet med svartbršdernas dominikanorden var en tiggarorden. Orden, som hade namn efter stiftaren den helige Franciscus (Frans frŒn Assisi), stadfŠstes 1223 och kom till Sverige pŒ 1230-talet. Den hade flera kloster i Sverige, bl a i Linkšping och Stockholm, men inget med kŠnd anknytning till Mjšlby.

Muntliga uppgifter om gatans befintlighet.

 

E 88 David Kohlgatan  1910 — M

Industrigatan fick sin nuvarande strŠckning mellan NorrgŒrdsgatan och prŠstgŒrden Duvelund fšrst kring skiftet mellan 1950- och 1960-talen, men gatunamnet hade infšrts med 1934 Œrs stadsplan. Det avlšste dŒ David Kohlgatan frŒn 1913 Œrs plan som benŠmning pŒ det befintliga gatuavsnittet mellan Kvarngatan (tidigare kallad Svartmansgatan och senare Axel TrŠffs gata) och Novisgatan; redan 1913 tŠnkte man sig en fortsŠttning šsterut ungefŠr som nuvarande Industrigatan till den samtidigt planerade men aldrig utlagda Biskopsgatan. Ett tecken pŒ att David Kohlgatan aldrig anlades enligt planen Šr att de enstaka fastigheter som hade gatunamnet i sin adress saknade gatunummer. Gatans namn kan Œterfšras till fšljande sentens i Broocmans šstgštabeskrivning frŒn 1760 ršrande ett inventarium i Mjšlby kyrka: "Edle och W¾lborne Herr David Kohl til HywanewŠlla, …fwerste-Lieutenant fšr Artolleriet, fšddes i Sšderkšping Œr 1621, och afsomnade pŒ Hulterstad d 24 Dec 1682". Kohl begravdes i sockenkyrkan och dŠr uppsattes hans vapen, vilket inte finns bevarat efter branden 1771. David Davidsson Kohl var veterligen aldrig verksam i Mjšlby utan hans anknytning till orten inskrŠnkte sig till slŠktskap med Šgarna till Hulterstad, dŠr han avled. Hans mor Maria Rijk (d 1631) blev 1628 omgift med Anders Gylle (1602–1665), Œr 1639 adlad Gyldenklou och 1654 utnŠmnd till landshšvding i …stergštland. Gylle var fšdd pŒ Slomarp och genom honom kom Hulterstad i slŠktens Šgo. Vid Kohls dšd innehades bŒda dessa gods av sonen šverstelšjtnant David Gyldenklou (1629–1686); de tvŒ šverstelšjtnanterna med fšrnamnet David var alltsŒ halvkusiner. r 1661 gifte sig Kohl, utan att brudens slŠktingar blivit tillfrŒgade, med friherrinnan Gšrvel Nilsdotter Gyllenstierna (1637–1693), brorsdotter till riksrŒdet, presidenten och landshšvdingen i …stergštland friherre Johan Gyllenstierna (1617–1690). Gšrvels kusin Gšrvel Christina Carlsdotter Gyllenstierna (1646–1708) lŠr ha utmanat Kohl pŒ duell fšr att denne vŒgat sig pŒ sitt frieri och Šktenskap. David Kohls far med samma fšrnamn (d 1625) kom i sin ungdom till Sverige och blev myntmŠstare i Sšderkšping. Han tillhšrde en tysk Štt von Kohlen, som adlats av kejsar Ferdinand I 1551, och hans Šldre son Reinhold adlades med namnet Kohl av drottning Christina 1641 men slšt sjŠlv sin Štt i fŠlt Œret dŠrpŒ.

BN 1910-10-03 ¤ 1, MS 1910-10-05 ¤ 4, BN 1910-10-19 ¤ 1, MS 1911-02-13 ¤ 2, BN 1911-11-22 ¤ 1.

 

E 89 Industrigatan* 1927 — 595 41 M

I 1934 Œrs stadsplan fšrlŠngdes David Kohlgatan med fortsŠttning ocksŒ pŒ andra sidan av den planerade PrŠstgatan och gavs samtidigt det nya namnet Industrigatan. Detta anknyter dels till de smŒindustrier som redan i slutet av 1800-talet bredde ut sig i kvarnbyns fšrlŠngning i omrŒdet šster om gatans ursprungliga avsnitt, dels till det nya industriomrŒde som skulle komma att anlŠggas pŒ šmse sidor av Industrigatans šstra hŠlft mellan jŠrnvŠgen och Œn. Denna gatudel bšrjade vid Novisgatan och lades ut i slutet av 1940-talet. Dess Šndpunkt, som har formen av en plan, gavs 1995 namnet Duvelundsplan. I vŠster lšpte gatan ursprungligen ut pŒ Kvarngatan, dŠr dennas efterfšljare Axel TrŠffs gata nu har sitt norra slut. PŒ 1950-talet drogs Industrigatan vidare till NorrgŒrdsgatan, en fšrlŠngning som i stora drag svarade mot Kvarngatans samtidiga avkortning.

NK skr 1927-03-21, BU 1927-04-04 ¤ 18, SF 1927-04-05 ¤ 34.

 

E 90 Novisgatan  1910 — M

I omrŒdet mellan kyrkan och prŠstgŒrden Duvelund med kvartersnamn som Biskopen, Prosten, Korgossen, Abbedissan, Priorn, Munken och Novisen gick denna numera fšrsvunna gata. BenŠmningen pŒ den som genomgŒr sin pršvotid fšr intrŠde i ett kloster fick av mjšlbyborna ett lokalt uttal i gatunamnet, med huvudtrycket fšrlagt till fšrsta stavelsen. Gatan utgick frŒn Hogstagatan (KungsvŠgen) ungefŠr vid samma punkt som senare SvartŒliden, vilken kan betraktas som en efterfšljare till Novisgatan. Den Šldre gatan hade dock en rŠtare vinkel mot huvudgatan och strŠckte sig i en sydligare riktning, rakt ned mot Œn. I bŒde 1913 och 1934 Œrs stadsplaner var det fšrberett fšr Novisgatan att šverbrygga Œn via den nordšstra udden pŒ NorrgŒrds holme till Hšgbyliden respektive KŠllgatan. Dessa planer fšrverkligades aldrig och i stŠllet fick Novisgatan skatta Œt fšrgŠngelsen nŠr omrŒdet lŠngs Industrigatan exploaterades omkring 1960. Under en švergŒngstid existerade Novisgatan och SvartŒliden sida vid sida, vilket var avsikten i 1934 Œrs stadsplan, och tillsammans med Industrigatan bildade de en triangel. I 1927 Œrs namnfšrslag skrev Cnattingius att "Novisgatan strŠcker sig frŒn SvartŒliden till Œn". Varken bšrjan eller slutet av gatan enligt denna beskrivning stŠmmer dock sŠrskilt vŠl med verkligheten. SvartŒliden fanns dŒ endast pŒ stadsplanekartan och nŠr den senare anlades var de bŒda gatornas utfart pŒ stadens huvudgata gemensam, och Šnda till SvartŒn nŒdde Novisgatan aldrig.

BN 1910-10-03 ¤ 1, MS 1910-10-05 ¤ 4, BN 1910-10-19 ¤ 1, MS 1911-02-13 ¤ 2, BN 1911-11-22 ¤ 1.

 

E 91 SvartŒliden* 1927 — 595 41 M

Som en reminiscens av de mŒnga storslagna ambitionerna att fšrena SvartŒns bŒda strŠnder har till eftervŠrlden lŠmnats denna gata, vilken i likhet med RingvŠgen har ett fšga beskrivande namn sedan de ursprungliga planerna kommit pŒ skam. "SvartŒliden mŒ benŠmnas den gata som bšrjar vid KungsvŠgen invid jernvŠgsporten och strŠcker sig šfver SvartŒn till Norra Skolan", heter det i namnfšrslaget till 1934 Œrs stadsplan. Utan att namnet Šndrades fick gatan i stŠllet den mera begrŠnsade funktionen att fšrbinda KungsvŠgen och Industrigatan och som sŒdan eftertrŠda Novisgatan. Detta fšrverkligades redan under 1940-talets senare del, medan Novisgatan Šnnu fanns kvar. Senare anlades som fšrlŠngning vŠster om Industrigatan Šnnu en mindre del av den planerade SvartŒliden. FrŒn dess slut i sluttningen mot SvartŒn gŒr sšderut en grusvŠg lŠngs Œn till NorrgŒrdsgatan. Norrut švergŒr SvartŒliden i en gŒng- och cykelvŠg med fortsŠttning šver Œn till PrŠstgŒrdsgŠrdet – i mindre skala ungefŠr vad som en gŒng var avsikten med gatan. I samband med Kungsportens tillkomst 1995 blev SvartŒliden nŒgot avkortad och fšrsedd med en justerad utfart pŒ KungsvŠgen. Gatunamnet manifesterar den fšr kvarnbyn livsavgšrande naturtillgŒng, som Šven kallats Mjšlby Šlv (sŒ t ex i Per Brahes kršnika; jŠmfšr ortnamnet €lvkulla pŒ en gŒrd med kvarn i Mjšlbys norra utkant). Fšr mjšlbyborna Šr vattendraget som delar staden kort och gott n eller dialektalt na eller a, vilket kan medfšra fšljande vokaliska beskrivning pŒ mjšlbymŒl av exempelvis hembygdsgŒrdens lŠge, pŒ NorrgŒrds holme i SvartŒn: "DŠ Š e Œ o i Œa Š e š".

NK skr 1927-03-21, BU 1927-04-04 ¤ 18, SF 1927-04-05 ¤ 34.

 

E 92 Bangatan¡ 1910 — M

Bangatan var namnet pŒ en aldrig utlagd gata, som enligt 1913 Œrs stadsplan skulle strŠcka sig frŒn Hogstagatan (KungsvŠgen) – ungefŠr vid den nuvarande SvartŒlidens utfart – i nordostlig riktning lŠngs med jŠrnvŠgen – "banan" – pŒ dess norra sida till municipalsamhŠllets grŠns.

BN 1910-10-03 ¤ 1, MS 1910-10-05 ¤ 4, BN 1910-10-19 ¤ 1, MS 1911-02-13 ¤ 2, BN 1911-11-22 ¤ 1.

 

E 93 NŠckens grŠnd¡ 1927 — M

En aldrig anlagd tvŠrgata šsterut frŒn SvartŒliden nŠra Œn och invid kvarteret NŠcken gavs i 1934 Œrs stadsplan namnet NŠckens grŠnd. En asfalterad yta som inbegriper grŠndens avsedda strŠckning finns nu pŒ tomtmark.

NK skr 1927-03-21, BU 1927-04-04 ¤ 18, SF 1927-04-05 ¤ 34.

 

E 94 Behmgatan¡ 1910 — M

Behmgatan var en av gatorna i det aldrig fšrverkligade bebyggelseomrŒde som i 1913 Œrs stadsplan fšrutskickades mellan jŠrnvŠgen och SvartŒn sšder om Duvelund. Gatan var planerad att utgŒ norrut, snett ned mot Œn, frŒn David Kohlgatan, fšregŒngare till Industrigatan, ungefŠr vid dennas nuvarande korsning med SvartŒliden, fšr att fortsŠtta mellan Œn och dagens Industrigatan parallellt med denna och till sist lšpa ut pŒ den planerade Gyldenklougatan, som skulle gŒ frŒn SyavŠgen (KungsvŠgen), fšrbi Duvelund och šver jŠrnvŠgen och Œn. Gatunamnets fšrled tillhšr ryttmŠstaren vid …stgšta kavalleri Carl Behm (1645–1729). Han begravdes den 6 november 1729 i Mjšlby kyrka, dŠr ett epitafium uppsattes šver honom och hans fru Margaretha Beckerfelt, "som pŒ thes 80 Œlders Œr afsomnade then 6 Martii 1726". Detta kunde namnets fšrslagsstŠllare Erik HŸbe lŠsa i Broocmans verk om …stergštland frŒn 1760. Behm, som tog avsked efter 40 Œrs krigstjŠnst 1714, var med i slagen vid Fehrbellin, Halmstad, Landskrona, Klissow, Lakovitz, Warschau och Helsingborg, varvid han blev sŒrad i hšgra lŒret och i huvudet. Efter att under 1700-talets fšrsta decennium ha varit bosatt pŒ Alvastra i VŠstra Tollstad, avled han i Mjšlby pŒ Eldslšsa, dŠr det berŠttas att han av sin regementschef Jacob Burenskšld – Šgare till bl a Hulterstad – skall ha fŒtt en gŒrd. Hustrun var dotter till Carl Becker, som adlades 1654 och blev generalinspektšr šver alla Sveriges krutbruk och salpetersjuderier. Han hade tolv sšner som alla hette Carl och alla utom en dog som barn.

BN 1910-10-03 ¤ 1, MS 1910-10-05 ¤ 4, BN 1910-10-19 ¤ 1, MS 1911-02-13 ¤ 2, BN 1911-11-22 ¤ 1.

 

E 95 Biskopsgatan¡ 1910 — M

Till den klerikala kretsen av gatu- och kvartersnamn i 1913 Œrs stadsplan hšrde Biskopsgatan, som var en – endast planerad – tvŠrgata till David Kohlgatan (nu Industrigatan), ett stycke norr om dagens SvartŒliden.

BN 1910-10-03 ¤ 1, MS 1910-10-05 ¤ 4, BN 1910-10-19 ¤ 1, MS 1911-02-13 ¤ 2, BN 1911-11-22 ¤ 1.

 

E 96 Duvelundsgatan¡ 1910 — M

En av fšrbindelserna šver jŠrnvŠgen i 1913 Œrs stadsplan var Duvelundsgatan, som utgick vinkelrŠtt frŒn SyavŠgen (KungsvŠgen), mellan Finnstugugatans och S:t Persgatans utfarter, fšr att pŒ andra sidan stambanan strŠcka sig till den planerade Behmgatan. Lika litet som denna blev Duvelundsgatan byggd. Gatunamnet Šr bildat efter det egennamn som anvŠndes om Mjšlbys kyrkoherdebostŠlle, prŠstgŒrden Duvelund, belŠgen vid slutet av nuvarande Industrigatan och den dŠr befintliga Duvelundsplan. PrŠstgŒrden lŒg pŒ denna plats redan fšre den stora branden 1771 och skonades frŒn denna.

BN 1910-10-03 ¤ 1, MS 1910-10-05 ¤ 4, BN 1910-10-19 ¤ 1, MS 1911-02-13 ¤ 2, BN 1911-11-22 ¤ 1.

 

E 97 PrŠstgŒrdsplan¡ 1995 — M

Duvelundsplan vid Industrigatans slut – intill prŠstgŒrden Duvelund – fšreslogs fšrst i BN fŒ namnet PrŠstgŒrdsplan.

BN 1995-12-18 ¤ 257.

 

E 98 Duvelundsplan* 1995 — 595 41 M

Den tidigare namnlšsa planen i slutet av Industrigatan namngavs 1995 fšr att ge Mjšlby pastorats forna kyrkoherdebostŠlle, den numera privatŠgda prŠstgŒrden Duvelund, en gatuadress – och dŠrvid undvika en anakronism med namnet Industrigatan. Fšrst hade namnet PrŠstgŒrdsplan fšreslagits, men detta Šndrades vid BNs mšte.

BN 1995-12-18 ¤ 257.

 

E 99 Gyldenklougatan¡ 1910 — M

Enligt 1913 Œrs stadsplan avsŒg municipalsamhŠllet uppfšra tvŒ ytterligare vŠgbroar šver SvartŒn, en pŒ vardera sidan av den dittills enda mitt i kvarnbyn. De bŒda nya vŠgarna, parallella med Hogstagatan (KungsvŠgen), skulle bli viktiga huvudgator i det vŠxande samhŠllet och fšrbinda den hšgra Œstranden med nya omrŒden pŒ den vŠnstra, anlagda pŒ LundbygŠrdet respektive PrŠstgŒrdsgŠrdet. VŠgarna gavs namn ur den stormaktstida slŠktkrets som dominerade Mjšlby och vars efterkommande alltjŠmt Šr socknens stšrsta jordŠgare. Vardera gatunamnet anknyter till ett av Mjšlbys tvŒ sŠterier, Hulterstad i sšder och Slomarp i norr. Fšljdriktigt fick den sšdra vŠgen namnet BurenskšldsvŠgen och den norra Gyldenklougatan. Den senare avsŒgs ocksŒ korsa jŠrnvŠgen genom att bšrja vid SyavŠgen och lšpa vŠster om prŠstgŒrden Duvelund. I 1934 Œrs stadsplan avlšstes Gyldenklougatan av PrŠstgatan, men av fšrbindelserna fšrverkligades endast BurenskšldsvŠgen med tillhšrande bro. Gyldenklougatans namngivare, regeringspresidenten Anders Gyldenklou (1602–1665), Šr fšrmodligen den infšdda ortsbo – han fšddes pŒ Slomarp som dŒ fšrvisso rŠknades till Hšgby socken men senare šverfšrdes till Mjšlby – som haft stšrst inflytande bŒde i Mjšlby och i Sverige. Han var frŒn 1646 den fšrste Šgaren till Hulterstad inom den slŠktkrets, som allt sedan dess besitter godset, och innehade ett flertal andra jordegendomar pŒ olika hŒll i riket, till stšrsta delen fšrvŠrvade under 1640-talet. I hans Šgo var ocksŒ merparten av kvarnarna och marken i Mjšlby by, sŒsom KlostergŒrdens, GravgŒrdens, MunkegŒrdens, NorrgŒrdens, HŒlans och €le kvarnar, SŒgarekvarnen, Mjšlby sŒg samt GŠstgivaregŒrden. I Stockholm Šgde Gyldenklou ett palats, som han 1654 sŒlde till Per Brahe. Son till kamreraren MŒns Persson, som ocksŒ fšreslogs fŒ en gata i Mjšlby, anlade den unge Anders MŒnsson namnet Gylle, vilket Šndrades till Gyldenklou nŠr han adlades 1639. Han studerade vid Uppsala och flera tyska universitet innan han 1628 blev lektor i historia och filosofi vid Linkšpings gymnasium och dŠrefter professor i poesi i Uppsala. 1635 intrŠdde han som sekreterare i det kungliga kansliet, fšregŒngaren till dagens departementsindelade regeringskansli. DŠr anfšrtroddes han betydande arbetsuppgifter, inte minst pŒ utrikespolitikens omrŒde. Han handlade Šven ekonomiska Šrenden och pŒ skolomrŒdet uppgjorde han exempelvis 1641 en framsynt plan fšr gymnasiet i Stockholm. Den stŠllning han uppnŒdde i kansliet, varpŒ utnŠmning till statssekreterare Šr ett tecken, mšjliggjordes genom stšd frŒn Axel Oxenstierna. Efter tvŒ decennier i kansliet, dŒ han samtidigt innehaft olika hŠradshšvdingeŠmbeten, utnŠmndes han 1654 till landshšvding i …stergštland. 1657–1661 var han president i regeringen och hovrŠtten šver Pommern och fungerade Šven som Sveriges legat vid fredsfšrhandlingar pŒ olika hŒll i Europa. Han dog pŒ sin upplŠndska egendom SkŒnellaholm och begravdes i Jakobs kyrka i Stockholm, i vilken hans vapen uppsattes och den Œr 1735 utslocknade Štten hade sin familjegrav. Gyldenklou var en produkt av den svenska stormaktstiden. Han var en av de mest framgŒngsrika i den stora grupp som rekryterades frŒn universitets- och skolvŠrlden till fšrvaltningen, fšr att med tiden adlas. Hans bana utgjorde en inte ovanlig blandning av lŠrd och administrativ karriŠr, som Šven ledde honom till en mycket stark ekonomisk stŠllning, tillrŠcklig fšr att exempelvis ge lŒn bŒde till kronan och till konung Karl X Gustav infšr hans kršning. Gyldenklou var en i olika sammanhang omstridd person, och han drog sig inte fšr att driva process kring sitt omfattande godsinnehav, som ocksŒ utsattes fšr reduktionen.

BN 1910-10-03 ¤ 1, MS 1910-10-05 ¤ 4, BN 1910-10-19 ¤ 1, MS 1911-02-13 ¤ 2, BN 1911-11-22 ¤ 1.

 

E 100 PrŠstgatan¡ 1927 — M

Efterfšljaren i 1934 Œrs stadsplan till Gyldenklougatan som šstlig fšrbindelse šver SvartŒn kallades PrŠstgatan, av Cnattingius i fšrslaget 1927 skrivet Prestgatan. Gatan med tillhšrande bro, som skulle fšrena KungsvŠgen med Brunnsgatan, PrŠstgŒrdsgŠrdets huvudgata, blev aldrig byggd. Gatunamnet anknyter till Mjšlby prŠstgŒrd – kyrkoherdebostŠllet Duvelund – pŒ vars vŠstra sida gatan skulle dras.

NK skr 1927-03-21, BU 1927-04-04 ¤ 18, SF 1927-04-05 ¤ 34.

 

E 101 €lvkullagatan¡ 1927 — M

€lvkulla var en lŠgenhet under gŒrden Mjšlkulla. Ortnamnet anknyter till SvartŒn, som ocksŒ kallades Mjšlby Šlv. 1927 Œrs namnkommittŽ angav i sitt namnfšrslag infšr 1934 Œrs stadsplan "att Elfkullagatan gŒr utmed KrylbojernvŠgen frŒn Prestgatan šfver Fogdegatan Œt Egebylund". I stadsplanen, vars avsikter aldrig fšrverkligades nŠr det gŠller denna gata, anvŠndes stavningen €lvkullagatan.

NK skr 1927-03-21, BU 1927-04-04 ¤ 18, SF 1927-04-05 ¤ 34.

 

E 102 Sšdra Stršmgatan¡ 1927 — M

FrŒn den planerade PrŠstgatan – med bro šver SvartŒn – avsŒgs tvŒ gator strŠcka sig šsterut lŠngs Œn, den ena pŒ den sšdra stranden och den andra pŒ den norra. Efter sitt lŠge i fšrhŒllande till stršmfŒran kallades de Sšdra respektive Norra Stršmgatan; 1927 Œrs namnkommittŽ hade fšreslagit formen Stršmsgatan, vilken dock pŒ BUs fšrslag Šndrades av SF. Den fšrstnŠmnda beskrev ordfšranden i 1927 Œrs namnkommittŽ, kronofogde Cnattingius pŒ Egebylund, som "den gata, som pŒ sšdra sidan om Œn gŒr utmed denna Œt Egebylund till". NŒgon gata anlades inte, men den brukningsvŠg som skulle ligga till grund fšr gatan Šr i dag cykelvŠg.

NK skr 1927-03-21, BU 1927-04-04 ¤ 18, SF 1927-04-05 ¤ 34.

 

E 103 Fogdegatan (1)¡ 1927 — M

1927 Œrs namnkommittŽ fšrŠrade sin ordfšrande kronofogde Jakob Cnattingius Šmbete en egen gata genom att fšreslŒ "att Fogdegatan benŠmnes den gata, som kommer frŒn Sšdra Stršmsgatan och gŒr mot Egebylund". SŒ blev det ocksŒ i 1934 Œrs stadsplan, men gatan fšrverkligades aldrig. 1950 beslutade SF att ge samma namn till en annan gata, som anlades och alltjŠmt kallas sŒ.

NK skr 1927-03-21, BU 1927-04-04 ¤ 18, SF 1927-04-05 ¤ 34.

 

Mjšlbys gatunamn genom tiderna. Mjšlby, 1999. 208 sid, inb. ISBN 91-87784-10-6.

 

 

 

 

slekt.se/mjolby

Start Mjšlbyhistoria

Start slekt.se

© 2022 Per Andersson