Mjšlbyhistoria

Den kungliga kvarnbyn vid SvartŒn som fick jŠrnvŠg och blev sydvŠstra …stergštlands centrum

Per Anderssons forskning och texter om Mjšlbys historia

 

 

 

 

 

Mjšlbys gatunamn genom tiderna – D. SšdergŒrden och Centrum

 

D 57 StrandvŠgen  1910 — M

Med en fšrmodad bakgrund i huvudstadens mest fashionabla gata fick Mjšlby pŒ Erik HŸbes fšrslag sin egen StrandvŠgen invid SvartŒn. Den utgjordes av en av de gamla upptrampade vŠgarna inom byn, och till skillnad frŒn sin nominella fšrebild blev den aldrig nŒgon paradgata. I stŠllet sšnderstyckades den genom att dess mellersta del inlemmades i Stadshusparken och blev kallad Strandpromenaden. 1994 uppdelades gatan till sist Šven formellt pŒ Norra StrandvŠgen och Sšdra StrandvŠgen. Under 1913 Œrs stadsplan fšrband StrandvŠgen Hogstagatan med BurenskšldsvŠgen, varifrŒn den fortsatte lŠngs Œn i en smal och slingrande brukningsvŠg Šnda till TrŠngfšrrŒdet. Efter hand omformades bitar av denna till gata. SŒ skedde bl a 1940 dŒ det schaktades fšr fšrlŠngning av StrandvŠgen, men Šnnu saknades avsnittet mellan Fabriksgatan och BlŒkullegrŠnd. Till sist blev gatan sammanhŠngande frŒn BurenskšldsvŠgen till den planerade Nygatan, dŠr den švergick i en grusvŠg som numera Šr fšrbehŒllen gŒng- och cykeltrafik. I 1934 Œrs stadsplan avsŒgs StrandvŠgen fortsŠtta ytterligare sšderut, till den fšreslagna Tegelbruksgatan. NŠr Stadshusparken – numera kallad Stadsparken – anlades efter att Stadshuset uppfšrts 1939–1940, blev den norra delen av StrandvŠgen ŒtervŠndsgata med infart frŒn KungsvŠgen.

BN 1910-10-03 ¤ 1, MS 1910-10-05 ¤ 4, BN 1910-10-19 ¤ 1, MS 1911-02-13 ¤ 2, BN 1911-11-22 ¤ 1.

 

D 58 Norra StrandvŠgen* 1994 — 595 30 M

Sedan StrandvŠgen redan pŒ 1940-talet blivit avdelad av den dŒ anlagda Stadshusparken, innebar det praktiska olŠgenheter att tvŒ helt Œtskilda gator bar samma namn. Inte sŠllan intrŠffade det att stšrre fordon sškte sig in pŒ StrandvŠgen frŒn KungsvŠgen i norr, fšr att vid Stadshusparkens grŠns erfara att industrierna vid gatans sšdra strŠckning inte kunde nŒs den vŠgen. Lšsningen blev en uppdelning pŒ Norra och Sšdra StrandvŠgen.

BN 1994-12-12 ¤ 196.

 

D 59 Sšdra StrandvŠgen* 1994 — 595 30 M

NŠr den sedan lŠnge rŒdande tudelningen av StrandvŠgen fick genomslag i namngivningen, blev det avsnitt som tillhšr Centrums industriomrŒde kallat Sšdra StrandvŠgen.

BN 1994-12-12 ¤ 196.

 

D 60 stigen¡ 1927 — M

1927 Œrs namnkommittŽ fšreslog att "den lilla genvŠgen Œ StrandvŠgen benŠmnes stigen". Den gata som avses faststŠlldes i 1934 Œrs stadsplan men blev aldrig utlagd. Den var planerad att gŒ mellan StrandvŠgen och SvartŒn, frŒn Snickaregatan och sšderut till i hšjd med lokstallarna nedanfšr omrŒdet Bjšrkudden.

NK skr 1927-03-21, BU 1927-04-04 ¤ 18, SF 1927-04-05 ¤ 34.

 

D 61 Kyrktorget^ (1879) — M

Innan Stora Torget vid Stadshuset anlades pŒ den s k Kovallen, fanns invid Mjšlbys huvudgata mitt emot kyrkan en šppen plats som kallades Kyrktorget eller Kyrkotorget. Det var belŠget ungefŠr pŒ platsen fšr nordvŠstra hšrnet av det nuvarande Centrumkomplexet och pŒ sin tid omgivet av KlockaregŒrden i šster och annan bybebyggelse i vŠster ned mot Œn. PŒ hšsten 1879 skedde genom kyrkorŒdets fšrsorg en total omlŠggning av torget, med bl a ny stensŠttning. Torget var – Šven efter fšrŠndringen – Œtskilt frŒn den stora landsvŠgen med ett dike. Ett annat namn pŒ Kyrktorget var Lilla Torget.

Mjšlby fšrsamlings kyrkorŒds protokoll 1879.

 

D 62 Lilla Torget^ — M

I det gamla Mjšlby fanns tvŒ torg, ett pŒ vardera sidan av Œn: GŠstistorget och Kyrktorget. Efter skillnaden i storlek kallades de Šven Stora Torget respektive Lilla Torget. Samtidigt som Lilla Torget till stšrsta delen bebyggdes i bšrjan av 1940-talet, anlades frŒn dess vŠstra kant till Kyrkogatan det nya Stora Torget.

Inofficiellt namnbruk.

 

D 63 Kovallen^ —  M

PŒ det s k SšdergŒrdsgŠrdet, sšder om kyrkan mellan TrŠnggatan (Magasinsgatan) och KlostergŒrdsgatan (Kyrkogatan), hšlls med bšrjan 1913 kreatursmarknader. DŠrav blev omrŒdet i folkmun kallat Kovallen. Tillsammans med en del av platsen fšr Kyrktorget fick Kovallen bilda underlag fšr Stora Torget, som bšrjade ta form i slutet av 1930-talet i samband med stadshusets uppfšrande.

Inofficiellt namnbruk.

 

D 64 Stortorget  1910 — M

Redan i 1913 Œrs stadsplan avsŒg man flytta Mjšlbys kommersiella centrum šver Œn frŒn GŠstistorget vid vŠgkorsningen till den stora šppna platsen sšder om Hogstagatan vid kyrkan. DŠr lŒg vid Kovallen manbyggnaden till SšrgŒrden, som blev Mjšlbys fšrsta stadshus, och vid Kyrktorget KlockaregŒrden, varifrŒn kantor K A Anderson (1843–1910) pŒ sin tid skštte mycket av Mjšlby sockens kommunala angelŠgenheter. HŠr invid huvudvŠgen genom Mjšlby hade ocksŒ bl a BondegŒrdens byggningstomt legat, och omrŒdet var centralt i jordbruksbyn Mjšlby. Fšrutom kyrkligt, agrart och administrativt nav skulle omrŒdet ocksŒ bli ortens handelsplats, och man tŠnkte sig bl a en saluhall i kanten av den nuvarande Stadsparken. Fšr ŠndamŒlet skulle Kovallen och en del av Kyrktorget (Lilla Torget) fšrvandlas till Stortorget. Detta namn hade upphovsmannen till 1910 Œrs namnfšrslag sŠkerligen hŠmtat frŒn sin hemstad Stockholms motsvarande centralpunkt i Gamla stan. Till skillnad frŒn denna namnform anvŠnds i sydligaste Sverige varianten Stora Torg, och i Mjšlby valde man Stora Torget nŠr torget vŠl anlades. €nnu nŠr 1934 Œrs stadsplan faststŠlldes kvarstod benŠmningen Stortorget, och i den planen inverkade fortfarande byns gamla Šgoindelningar sŒ att det planerade torget inte strŠckte sig Šnda fram till KungsvŠgen; hŠnsyn fšrefaller ha tagits till den gamla raden av byggningstomter mitt emot kyrkan. FrŒn Œren nŠrmast innan det stora šppna omrŒdet bšrjade exploateras 1939 finns exempel pŒ att namnet Stortorget anvŠndes som adress fšr enstaka verksamheter som var fšrlagda till Kovallens nŠrhet.

BN 1910-10-03 ¤ 1, MS 1910-10-05 ¤ 4, BN 1910-10-19 ¤ 1, MS 1911-02-13 ¤ 2, BN 1911-11-22 ¤ 1.

 

D 65 Stora Torget (2)* 1939 — 595 30 M

Andra vŠrldskriget Šr tiden fšr tillkomsten av Mjšlby stads nya centralpunkt pŒ och omkring den gamla Kovallen: Stora Torget med dess bebyggelse i gult tegel. 1939 faststŠllde Kungl Maj:t stadsplan fšr omrŒdet. Mitt pŒ det blivande torget bšrjade samma Œr det nya stadshuset, i dag kallat Gamla stadshuset, byggas efter ritningar av den vŠlkŠnde arkitekten Cyrillus Johansson (1884–1959) och stod klart Œret dŠrpŒ. Det stora Centrum-komplexet som skulle inrama Stora Torget pŒ dess šstra och sšdra sidor byggdes dŠrefter i fyra etapper, varav en blev fŠrdig varje Œr frŒn 1942 till 1945. Platsen fšr det nya torget var reserverad redan i 1913 Œrs stadsplan och kallades dŠr liksom i 1934 Œrs plan Stortorget. NŠr torget vŠl blev verklighet hade namnet Šndrats till Stora Torget, vilken benŠmning fšrvillande nog tidigare anvŠnts inofficiellt om det gamla torget vid vŠgkorsningen och GŠstgivaregŒrden. Det nya Stora Torget avgrŠnsas i norr av KungsvŠgen och i vŠster av Kyrkogatan samt tangerar i nordost platsen fšr det fšrutvarande Lilla Torget eller Kyrktorget. Inom sig rymmer torget tvŒ gator, som bŒda innefattas i gatunamnsbegreppet Stora Torget och mšter varandra vid Stadshusets sydšstra hšrn: dels fšrbindelsen mellan Kyrkogatan och Magasinsgatan, dels den gata som gŒr norrut frŒn denna och ursprungligen hade utfart pŒ KungsvŠgen men numera slutar vid den egentliga torgplatsen. I dagligt tal sŠger mjšlbyborna Torget om denna plats, dŠr alltjŠmt torghandel Šger rum regelbundet.

Partiellt reviderad stadsplan, faststŠlld av Kungl Maj:t 1939-06-15.

 

D 66 KlostergŒrdsgatan (1)  1910 — M

Fram till ikrafttrŠdandet av 1934 Œrs stadsplan var KlostergŒrdsgatan namnet pŒ den nuvarande Kyrkogatan. I sšder strŠckte sig gatan fšrst till i hšjd med den senare tillkomna Snickaregatan och med tiden Šnda till TrŠngfšrrŒdets grŠns, medan den i norr inte var anlagd lŠngre Šn till den sšdra kanten av det planerade Stortorget, som dŒ var SšrgŒrdens markomrŒde. Fšr att nŒ Hogstagatan fick man fŠrdas den sista biten šver Kovallen. Gatan var uppkallad efter Mjšlby klostergŒrd, som hade sin manbyggnad och kvarn pŒ andra sidan Œn men ocksŒ ett markomrŒde pŒ šmse sidor av KlostergŒrdsgatans sšdra del. I och med 1934 Œrs plan gavs det dŒ lediga gatunamnet Œt en ny gata, som dock aldrig blev fšrverkligad, i nŠrheten av KlostergŒrden.

BN 1910-10-03 ¤ 1, MS 1910-10-05 ¤ 4, BN 1910-10-19 ¤ 1, MS 1911-02-13 ¤ 2, BN 1911-11-22 ¤ 1.

 

D 67 Kyrkogatan* 1927 — 595 30 M

Den fšrutvarande KlostergŒrdsgatan, som gick i riktning mot Mjšlby kyrka, fick namnet Kyrkogatan genom 1934 Œrs stadsplan. I denna fšrlŠngdes gatan utmed det planerade torget Šnda fram till KungsvŠgen och kyrkan, vilken strŠcka i senare tid blivit enkelriktad sšderut. 1938 utstakades avsnittet mellan BurenskšldsvŠgen och KungsvŠgen, sedan man funnit "att bristande šverensstŠmmelse fšrefanns mellan gŠllande stadsplan och fšrhŒllandena Œ marken". Sšder om BurenskšldsvŠgen Šr Kyrkogatan huvudgata genom det fšrsta industriomrŒde som anlades efter jŠrnvŠgens tillkomst. Till slut švergŒr gatan i ett par grusvŠgar – med ursprung i sŒvŠl den gamla byns som trŠng- och senare jŠrnvŠgsomrŒdets vildvuxna fšrbindelselŠnkar – vilka bŒda leder fram till platsen fšr Mjšlbys nu nedlagda tegelbruk. I samband med 1990-talets fšrŠndringar i trafikmiljšn har den annars rŠtlinjiga Kyrkogatan fŒtt sina bŒda utfarter pŒ BurenskšldsvŠgen svŠngda en aning Œt vŠster, ned mot Œn.

NK skr 1927-03-21, BU 1927-04-04 ¤ 18, SF 1927-04-05 ¤ 34.

 

D 68 Westra JernvŠgsgatan  (1897) — M

PŒ en "Plan šfver Byggnadstomter vid Mjšlby", som upprŠttades 1875 och justerades 1897, fšrekommer pŒ Mjšlby munke- eller mŒnegŒrds mark šster om GŒsholmen ett tiotal gator fšrdelade šster och vŠster om jŠrnvŠgen och med stationsbyggnaden som centralpunkt. TvŒ gator lŠngs med stambanan, en pŒ vardera sidan av denna, Šr namngivna …stra och Westra JernvŠgsgatan. De motsvaras i dag av JŠrnvŠgsgatan respektive Magasinsgatan. Den senare fick i 1913 Œrs stadsplan namnet TrŠnggatan.

Plan šfver Byggnadstomter vid Mjšlby, upprŠttad 1875, renoverad 1897.

 

D 69 Magasinsgatan (1)^ —  M

Innan TrŠnggatan 1913 blev det fšrsta faststŠllda namnet pŒ gatan, kallades den av mjšlbyborna fšr Magasinsgatan efter jŠrnvŠgens dŠr belŠgna godsmagasin. Mšjligen hade man ocksŒ i Œtanke det gamla sockenmagasinet, som uppfšrdes 1803 och revs 70 senare fšr att bereda plats fšr jŠrnvŠgen. Namnet Magasinsgatan Œterupplivades i 1934 Œrs stadsplan och fick dŠrmed officiell status. Westra JernvŠgsgatan var gatans namn enligt den Šldsta planen fšr omrŒdet.

Inofficiellt namnbruk; …F 1915-05-17.

 

D 70 TrŠnggatan  1910 — M

I bšrjan av 1900-talet var Mjšlby pŒ vŠg att bli militŠrstad. Alldeles efter sekelskiftet var lokalisering av Svea trŠngregementes fšregŒngare till den expanderande jŠrnvŠgsorten riksdagsfrŒga. DŒ hade Andra armŽfšrdelningens trŠngfšrrŒd redan fšrlagts till ett omrŒde alldeles sšder om municipalsamhŠllets stadsplanegrŠns men pŒ Mjšlby bys gamla Šgor. 1901 utvidgades det ursprungliga omrŒdet kring de nutida lokstallarna genom inlšsen av ytterligare mark šster om stambanan. TrŠngomrŒdet utstrŠckte sig dŠrefter frŒn Œn till och med nuvarande Vasaparken. I att fšrlŠgga ocksŒ truppfšrband till Mjšlby sŒg det nyblivna municipalsamhŠllets kommunalmŠn en mšjlighet att pŒskynda stadsprivilegier fšr orten. 1902 fšll dock avgšrandet till Mjšlbys nackdel, i det att den tilltŠnkta Andra Gšta trŠngkŒr, som 1904 bytte namn till …stgšta trŠngkŒr, i stŠllet uppsattes i Landskrona i anslutning till Wendes trŠngkŒr, frŒn 1904 SkŒnska trŠngkŒren. 1907 eftertrŠdde RŠnneslŠtt vid Eksjš som tillfŠllig fristad, innan det slutliga marschmŒlet i form av nybyggda lokaler i Linkšping nŒddes 1911. TrŠngfšrrŒdet kvarstannade i Mjšlby Šnnu en tid, och i 1913 Œrs stadsplan namngavs efter detta gatan lŠngs jŠrnvŠgen frŒn samhŠllets huvudgata till trŠngomrŒdet. TrŠngens lokaliteter švertogs sedan av jŠrnvŠgsstaten, som bl a tog i ansprŒk kasernbyggnaden fšr lokpersonalens šverliggning. En av dem som ivrade fšr att fšrlŠgga trŠngkŒren till Mjšlby var kronofogden och auditšren vid Andra livgrenadjŠrregementet Jakob Cnattingius. Som ordfšrande i 1927 Œrs namnkommittŽ beseglade han nederlaget i trŠngtruppsfrŒgan genom att fšreslŒ och fŒ gehšr fšr namnbyte till Magasinsgatan, som redan fšre TrŠnggatans epok tjŠnat som inofficiell benŠmning.

BN 1910-10-03 ¤ 1, MS 1910-10-05 ¤ 4, BN 1910-10-19 ¤ 1, MS 1911-02-13 ¤ 2, BN 1911-11-22 ¤ 1.

 

D 71 Magasinsgatan (2)* 1927 — 595 30 M

Efter att trŠngtrupperna spelat ut sin roll i Mjšlby blev den tidigare inofficiella benŠmningen Magasinsgatan, som fšregŒtt namnet TrŠnggatan, nytt gatunamn genom 1934 Œrs stadsplan. Gatans utstrŠckning i sšder har skiftat. Vid tiden fšr namngivningen slutade den med en plan dŠr ocksŒ BlŒkullegrŠnd anslšt. 1962 fšrlŠngdes gatan och fick fšrbindelse med Kyrkogatans sydspets genom en strŠckning ungefŠr som den planerade Nygatan. 1983 avyttrade kommunen den sydligaste delen av Magasinsgatan – i likhet med tidigare den šstra halvan av BlŒkullegrŠnd – som industrimark till AB Svenskt Mjšlksocker, numera Semper Foods AB. Det allra Šldsta namnet pŒ Magasinsgatan var Westra JernvŠgsgatan.

NK skr 1927-03-21, BU 1927-04-04 ¤ 18, SF 1927-04-05 ¤ 34.

 

D 72 gatan (1)  (1897) — M

NŒgon gŒng under Œren 1875–1897 Œsattes den nuvarande BurenskšldsvŠgen namnet gatan, vilket framgŒr av en plan šver byggnadstomter, slutjusterad det sistnŠmnda Œret. Vid den tiden strŠckte sig gatan endast frŒn Westra JernvŠgsgatan (nuvarande Magasinsgatan) ned mot SvartŒn, och det skulle dršja Œrtionden innan den fick en fortsŠttning med bro šver Œn.

Plan šfver Byggnadstomter vid Mjšlby, upprŠttad 1875, renoverad 1897.

 

D 73 BurenskšldsvŠgen* 1910 — 595 30 (1–17, 2–20), 32 (nr 19–33, 22–36) M, S

Namnet pŒ en av de lŠngsta och viktigaste fšrbindelselŠnkarna inom tŠtorten – med bro šver SvartŒn – innehŒller ett slŠktnamn, som mjšlbydialekten givit ett sŠreget uttal: BurenskšldsvŠgen med huvudtrycket pŒ š. Gatunamnet tillkom genom 1913 Œrs stadsplan, vid vilken tid vŠgen endast existerade frŒn TrŠnggatan (Magasinsgatan) till StrandvŠgen men planerades fortsŠtta via norra spetsen av GŒsholmen šver Œn till Sšrbygatan (SmŒlandsvŠgen) och vidare till den aldrig realiserade Hšgbygatan, som sammanfšll med den vŠstra stadsplanegrŠnsen. I 1934 Œrs stadsplan var pŒ GŒsholmen sšder om vŠgen tillfšrd en restaurang dŠr nu ortens minigolfbana finns. n šverbryggades med Burenskšldsbron 1929 och vid mitten av 1940-talet hade gatan nŒtt sin nuvarande utstrŠckning i vŠster, till KungshšgaŒsens fot. Om den brukningsvŠg, av somliga kallad KolvŠgen, som var fšregŒngare till den senare tillkomna delen av BurenskšldsvŠgen, ovanfšr Sšrbygatan, skriver Birgit Engberg f Malmroth (f 1918) utifrŒn sin barndoms minnen: "Det var endast en gŠrdesvŠg och dŠr hade tydligen fraktats kol frŒn milor i skogen bakom Knektahagen, vilket fŠrgen pŒ vŠgen skvallrade om. DŠr skulle man inte gŒ efter regn eller tidigt pŒ vŒren, innan snšn gŒtt bort och vŠgen hunnit torka, fšr dŒ fastnade galoscherna (!) och man fortsatte ett par steg till av bara farten, med pŒfšljd att skorna blev svarta och aldrig mera som fšrut." Det officiella gatunamnet bevarar fšr eftervŠrlden minnet av Jacob Burenskšld (1655–1738) och hans dotter och arvtagerska Mariana (1694–1774). Han tjŠnstgjorde som officer vid flera utlŠndska fšrband, bl a i Italien, Spanien och Tyskland, innan han avancerade frŒn ryttmŠstare till šverste i …stgšta kavalleriregemente. 1706 blev han utnŠmnd till friherre, generalmajor och landshšvding i …stergštland, 1710 generallšjtnant och guvernšr i SkŒne, samma Œr tillfšrordnad šverstŒthŒllare i Stockholm under pesten och slutligen 1711 kommenderande general i BohuslŠn. Han stiftade 1726 det stora Burenskšldska fideikommisset i …stergštland, vari ingick bl a Hulterstads sŠteri. Detta kom i hans besittning genom hans hustru och tillika kusinbarn Elsa Appelgren (1665–1741), som var dotterdotter till sŠteriets grundare, presidenten Anders Gyldenklou (1602–1665), och hans andra fru biskopsdottern Anna Burea (d 1673), som var faster till Burenskšld. Mariana Burenskšld, gift med generalmajoren friherre Claus Philip von Schwerin (1689–1748) frŒn Pommern, blev Mjšlby pastorats fšrsta patronus i sin egenskap av innehavare av Hulterstad. Denna egendom bršt hon 1773 ut ur fideikommisset fšr att Šrvas bland efterkommande inom Štten Ehrenkrona.

BN 1910-10-03 ¤ 1, MS 1910-10-05 ¤ 4, BN 1910-10-19 ¤ 1, MS 1911-02-13 ¤ 2, BN 1911-11-22 ¤ 1.

 

D 74 Stationsgatan  1910 — M

I industriomrŒdet vŠster om jŠrnvŠgen gick enligt 1913 Œrs stadsplan Stationsgatan i riktning rakt mot stationsbyggnaden, uppfšrd till stambanans šppnande 1873 och pŒbyggd med en andra vŒning 1918. Gatan avgrŠnsades fšrst av TrŠnggatan (Magasinsgatan) och KlostergŒrdsgatan (Kyrkogatan), men fšrlŠngdes snart till StrandvŠgen (Sšdra StrandvŠgen). 1927 Œrs namnkommittŽ fšreslog Norra respektive Sšdra Stationsgatan som namn pŒ tvŒ planerade gator pŒ andra sidan jŠrnvŠgen. Samtidigt fick det dittillsvarande namnet Stationsgatan ge vika fšr Fabriksgatan.

BN 1910-10-03 ¤ 1, MS 1910-10-05 ¤ 4, BN 1910-10-19 ¤ 1, MS 1911-02-13 ¤ 2, BN 1911-11-22 ¤ 1.

 

D 75 Fabriksgatan* 1927 — 595 30 M

Den tidigare Stationsgatan frŒn StrandvŠgen till Magasinsgatan namnŠndrades genom 1934 Œrs stadsplan till Fabriksgatan, dock utan att 1927 Œrs namnkommittŽ framfšrt fšrslaget. Namnets bakgrund Šr de fabriker som efter stambanans šppnande bšrjade vŠxa upp i de omkringliggande industrikvarteren.

NK skr 1927-03-21, BU 1927-04-04 ¤ 18, SF 1927-04-05 ¤ 34.

 

D 76 Snickaregatan* 1927 — 595 30 M

Som en pŒminnelse om den trŠindustri som bšrjade etableras i det nya jŠrnvŠgssamhŠllet och skulle bli en betydande del av Mjšlbys nŠringsliv fšr lŒng tid, bŠr en av gatorna mellan StrandvŠgen och Kyrkogatan namnet Snickaregatan. Den fick sitt hittills enda namn genom 1934 Œrs stadsplan. Innan StrandvŠgen lades ut i sin fulla lŠngd, fortsatte Snickaregatans vŠstra del i en bŒge sšderut.

NK skr 1927-03-21, BU 1927-04-04 ¤ 18, SF 1927-04-05 ¤ 34.

 

D 77 BlŒkullegatan  1910 — M

I ett sammanhang av kvartersnamn som HŠxan och BŒlet blev BlŒkullegatan i 1913 Œrs stadsplan namnet pŒ den sydligaste gatan mellan TrŠnggatan och StrandvŠgen. 1927 Œrs namnkommitŽ fšreslog byte till Pumphusgatan, men i stŠllet blev BlŒkullegrŠnd SFs beslut. Till skillnad frŒn den realiserade strŠckningen av BlŒkullegrŠnd, var BlŒkullegatan planerad att gŒ helt parallellt med de švriga tvŠrgatorna i industriomrŒdet.

BN 1910-10-03 ¤ 1, MS 1910-10-05 ¤ 4, BN 1910-10-19 ¤ 1, MS 1911-02-13 ¤ 2, BN 1911-11-22 ¤ 1.

 

D 78 Pumphusgatan¡ 1927 — M

Efter det pumphus vŠster om dagens BlŒkullegrŠnd, dŠr tŠtortens vatten hŠmtades ur SvartŒn, fšreslog 1927 Œrs namnkommittŽ att nŠmnda gata, som dittills haft namnet BlŒkullegatan, skulle benŠmnas Pumphusgatan. PŒ fšrslag av BU Šndrade dock SF namnet till det nuvarande.

NK skr 1927-03-21, BU 1927-04-04 ¤ 18.

 

D 79 BlŒkullegrŠnd* 1927 — 595 30 M

Den gata, som 1913 Œrs stadsplan angav som BlŒkullegatan, fšreslog 1927 Œrs namnkommittŽ bli Pumphusgatan. Fšrslaget Šndrades dock av BU till BlŒkullegrŠnd fšre SFs beslut. Namnets bakgrund Šr den motivkrets inom vilken intilliggande kvarter givits namn. BlŒkullegrŠnd strŠckte sig frŒn bšrjan mellan StrandvŠgen och Magasinsgatan, men pŒ 1960-talet fšrsŒldes som industrimark den halva som gick frŒn Kyrkogatan i sydostlig riktning till Magasinsgatan. BlŒkullegrŠnds fortsŠttning i vŠster ned mot Œn Šr belŠgen pŒ tomtmark tillhšrande det gamla pumphuset.

BU 1927-04-04 ¤ 18, SF 1927-04-05 ¤ 34.

 

D 80 Nygatan* 1927 — 595 30 M, S

En av de ouppfyllda ambitionerna att šverbrygga SvartŒn bar i 1934 Œrs stadsplan det innovativa namnet Nygatan. Denna skulle gŒ frŒn Magasinsgatans sšdra slut vid BlŒkullegrŠnd via Kyrkogatans och StrandvŠgens sydspetsar rakt šver Œn och genom det nuvarande Lundbybadet till SmŒlandsvŠgen. Av Nygatan finns i dag endast en grusvŠg – utan uppsatta gatunamnsskyltar – mellan Kyrkogatan och Sšdra StrandvŠgens fortsŠttning. Mellan Magasinsgatan och Kyrkogatan ersattes 1962 Nygatans planerade strŠckning med en fšrlŠngning av Magasinsgatan.

NK skr 1927-03-21, BU 1927-04-04 ¤ 18, SF 1927-04-05 ¤ 34.

 

Mjšlbys gatunamn genom tiderna. Mjšlby, 1999. 208 sid, inb. ISBN 91-87784-10-6.

 

 

 

 

slekt.se/mjolby

Start Mjšlbyhistoria

Start slekt.se

Kontakt

© 2022 Per Andersson