Mjölbyhistoria Den kungliga kvarnbyn vid Svartån som fick järnväg och blev sydvästra Östergötlands centrum Per Anderssons forskning och texter om Mjölbys historia
	Mjölbys gatunamn genom tiderna – C. Västra kvarnbyn, Haga, Höglid och Kungshöga C 37 Hallgatan† 1910 — M När gatunamnsförslagen inför den nya stadsplanen framlades 1910, hade arbetet påbörjats med att uppföra Kanikegårdens stora byggnadskomplex med en saluhall som främsta begivenhet. Efter denna gavs gatan på baksidan av detta det s k Miljonhuset namnet Hallgatan. Genom 1934 års stadsplan byttes namnet mot det nuvarande, Mjölnargränd. En folketymologisk tolkning har velat göra gällande att gatunamnet i stället skulle syfta på affärsmannen, auktionisten m m Oscar Hall (1852–1947), som sedan 1904 var disponent i just Kanikegården. Hans yngre bror Adolf Th Hall (1857–1923) var en av Mjölbys mera kända köpmän, som drev manufaktur- och diversehandel och senare även grossiströrelse på den plats där nu servicehuset Boken är beläget. Saluhallen i Kanikegården blev för mjölbyborna "Hallen". Detta ord förekommer också som ortnamn på andra sidan ån. Kvarteret mellan nuvarande Norra Strandvägen och ån gavs namnet Hallen efter en så benämnd fastighet på platsen. Det skedde långt innan någon ens väckt tanken att bebygga kvarteret med ett hus som skulle rymma livsmedelshallen Kungshallen. BN 1910-10-03 § 1, MS 1910-10-05 § 4, BN 1910-10-19 § 1, MS 1911-02-13 § 2, BN 1911-11-22 § 1. C 38 Mjölnargränd* 1927 — 595 41 M Några gränder invid Kanikegatan eller dess föregångare Skänningevägen har givits namn efter olika yrken: Bryggargränd, Mjölnargränd, Garvargränd och Stenhuggargränd. Det yrke som under århundradena varit mest karaktäristiskt för kvarnbyn Mjölby fick genom 1934 års stadsplan sin egen gränd i det område invid ån där kvarnarna en gång låg tätt. Mjölnargränd avlöste det tidigare namnet Hallgatan. NK skr 1927-03-21, BU 1927-04-04 § 18, SF 1927-04-05 § 34. C 39 Stenhuggargränd* 1992 — 595 41 M En av kvarnbyns gränder ned mot ån, utgående från nuvarande Kanikegatan, namngavs 1992. Namnets förled hämtades från det stenhuggeri som varit inrymt i Mjölby pilgårds byggnader invid gränden. BN 1992-11-16 § 335. C 40 Bryggaregatan† 1910 — M På den plats där tidigare kvarnen Snuggan funnits anlades 1896 ett bryggeri. Därför fick förbindelsen mellan detta och Skeningegatan (senare Skänningevägen och därefter Kanikegatan) namnet Bryggaregatan i 1913 års stadsplan. Enligt denna tänktes gatan också fortsätta på andra sidan Skeningegatan till Hogstagatan (Kungsvägen). Detta avsnitt, som aldrig blev fullständigt utlagt, kallades i 1934 års plan Garvargränd, medan den befintliga delen av gatan namnändrades till Bryggargränd. BN 1910-10-03 § 1, MS 1910-10-05 § 4, BN 1910-10-19 § 1, MS 1911-02-13 § 2, BN 1911-11-22 § 1. C 41 Bryggargränd* 1927 — 595 41 M Den del av Bryggaregatan som sträckte sig från Skänningegatan till bryggeriet vid ån fick i 1934 års stadsplan namnet Bryggargränd. NK skr 1927-03-21, BU 1927-04-04 § 18, SF 1927-04-05 § 34. C 42 Garvargränd† 1927 — M Till de första binäringar som etablerades i kvarnbyn hörde ett garveri. Det var förlagt till en av tomterna på den vänstra åstranden, mellan Nygården och Pilgården. Garverirörelsen övergick till att bli grosshandel med lädervaror och slutligen skor. Vid 1900-talets början ägdes och drevs verksamheten av grosshandlare Karl Theorell (1858–1920), som i närheten av det gamla garveriet hade sin skoaffär. 1927 års namnkommitté föreslog sålunda att "gatan mellan Lyckåsområdet och Theorells tomt från Kungsvägen till Klostergårdsgatan" skulle ges namnet Garvargränd. Senare avsågs gatan sträcka sig från den dåvarande Skänningevägen (nu Kanikegatan), mitt emot Bryggargränd, och fram till Kungsvägen. Gatan fullbordades aldrig enligt planen. Den norra delen, närmast Skänningevägen, fanns dock sedan tidigare i form av en spontant uppkommen väg, och om denna användes namnet Garvargränd. Den planerade Garvargränd i förening med sin fortsättning Bryggargränd motsvarades i 1913 års stadsplan av Bryggaregatan. NK skr 1927-03-21, BU 1927-04-04 § 18, SF 1927-04-05 § 34. C 43 Kanikegatan (1)° 1910 — M På Kanikegårdens ägor avsåg 1913 års stadsplan anlägga en gata i ravinen söder om Hagaparken. Den skulle börja vid Skeningegatan (Skänningevägen) mitt emot nuvarande Bryggargränds utfart och fortsätta till municipalsamhällets västgräns, dvs ungefär samma sträckning som en i dag befintlig cykelväg. Gatan anlades dock aldrig, vilket även gäller dess efterföljare i 1934 års plan, som skulle dras "från Skänningevägen till Hagaplan" och kallas Klostergårdsgatan. Namnet Kanikegatan återupplivades 1967 och fick benämna den då avsöndrade sydligaste sträckningen av Skänningevägen, varifrån den äldre Kanikegatan en gång var tänkt att utgå. BN 1910-10-03 § 1, MS 1910-10-05 § 4, BN 1910-10-19 § 1, MS 1911-02-13 § 2, BN 1911-11-22 § 1. C 44 Grenadiergatan° 1910 — M I kretsen av gatunamn med militära personbenämningar i 1913 års stadsplan förekommer Grenadiergatan. Den betecknade en icke realiserad gata, som skulle utgöra en böjd förgrening från den föreslagna Kanikegatan. Sträckningen motsvarar ungefär den svängda delen av cykelvägen vid den sydvästra nederkanten av Hagaparken. BN 1910-10-03 § 1, MS 1910-10-05 § 4, BN 1910-10-19 § 1, MS 1911-02-13 § 2, BN 1911-11-22 § 1. C 45 Klostergårdsgatan (2)° 1927 — M Namnet Klostergårdsgatan, som blev över när Kyrkogatan bytte till sitt nuvarande namn genom 1934 års stadsplan, fick i denna beteckna en aldrig förverkligad gata som skulle utgå från dåvarande Skänningevägen (nu Kanikegatan) och sträcka sig österut, parallellt med Kungsvägen och på Mjölby klostergårds mark. Till sin huvuddel sammanföll den med den äldre Kanikegatan. I stället för dennas västligaste del innefattade Klostergårdsgatan den förutvarande Grenadiergatan och nådde därigenom den planerade Hagaplan västerifrån. Klostergården tillhörde redan på 1700-talet den gamla mjölbysläkten Wiström. Omkring 1830 förvärvades kvarn och gård av mjölnaren i Hålan Olof Persson Hagelin (1797–1879), som senare överlät egendomen på sin son, Mjölbykungen Carl Göran Hagelin (1827– 1892). Genom dennes svärson Oscar Wiström (1845–1919) återbördades Klostergården 1885 till den förra ägarsläkten. Förutom disponent i det Klosters kvarnaktiebolag som bildats, var Wiström kassadirektör i Vifolka sparbank och kommunalman. Ledningen av Klosters kvarn övertogs av den äldste sonen, disponent Carl Wiström (1880–1929). NK skr 1927-03-21, BU 1927-04-04 § 18, SF 1927-04-05 § 34. C 46 Kungshögagatan (2)° 1927 — M En mycket kort gata, som planerades i närheten av Kungshöga mellan den nya Klostergårdsgatans västra halvcirkel och Högbygatan vid den dåvarande stadsgränsen, fick i 1934 års stadsplan överta namnet Kungshögagatan från den gata som samtidigt namnändrades till Mårtensgatan. När det stod klart att den planerade gatan inte skulle byggas, transporterades namnet till den nuvarande Kungshögagatan. NK skr 1927-03-21, BU 1927-04-04 § 18, SF 1927-04-05 § 34. C 47 Högliden (1)° 1910 — M Höglid var namnet på en mindre jordbruksfastighet som avsöndrats från Hulje i Högby socken. Den låg invid gränsen till Mjölby och omedelbart norr om Hogstagatan (Kungsvägen), där bostadsområdet Tunet senare byggdes. Ortnamnet sattes i bestämd form för att i 1913 års stadsplan utgöra gatunamn med en dittills inte använd efterled, som har betydelsen 'backen'. Gatunamnet kvarstod i 1934 års stadsplan men gatan blev aldrig byggd. Namnet tillvaratogs dock för namngivning av en senare tillkommen gata i närheten. Den ursprungliga Högliden skulle sträcka sig från där dagens namnbärare börjar tjänstgöra som infart till kyrkogården, sammanfalla med detta gatuavsnitt och följa kyrkogårdskanten ned till Skänningevägen i höjd med den nuvarande Prästgårdslidens utfart. BN 1910-10-03 § 1, MS 1910-10-05 § 4, BN 1910-10-19 § 1, MS 1911-02-13 § 2, BN 1911-11-22 § 1. C 48 Högliden (2)* 1963 — 595 40 V Där en aldrig utlagd gata med samma namn planerades börja i väster, fick den nya Högliden sin östliga slutpunkt. Från denna har gatan, som i grunden utgör ett avsnitt av den gamla sockengränsvägen mellan Kungshöga och Egebybacken över Mjölbys nya kyrkogård, utsträckts i två steg: från gatans raksträcka till kyrkogårdsgrinden och senare därifrån norrut till kyrkogårdsförvaltningens nyare byggnader. Till Högliden räknades från början också en västlig avstickare till Ramstadgatan, utgående något söder om den nämnda raksträckans västliga slut. Som motivering till namngivningen 1963 angav NB att det var "lämpligt och önskvärt, att gårdsnamnet Höglid behålles i ett gatunamn". NB skr 1963-03-20, DK 1963-04-25 § 149, SF 1963-05-20 § 79. C 49 Kyrkogårdsgatan° 1927 — M En gata med det talande namnet Kyrkogårdsgatan avsågs enligt 1934 års stadsplan sträcka sig längs den 1898 anlagda Nya kyrkogårdens nuvarande sydvästra mur mot Hagaparken. Gatan skulle börja vid den västra kyrkogårdsgrinden och sluta där den samtidigt planerade – äldre – Högbyliden tänktes möta Hagagatans fortsättning norr om Hagaplan. Av dessa gatuplaner blev intet förverkligat. NK skr 1927-03-21, BU 1927-04-04 § 18, SF 1927-04-05 § 34. C 50 Kittebråtstrappan° 1927 — M I anslutning till benämningen Kittebråtsbacken på ett av de kraftigt lutande partierna på Skänningevägen gavs i 1934 års stadsplan namnet Kittebråtstrappan – ändrat av SF från Kittebrotstrappan som 1927 års kommitté föreslagit – åt stigningen från den då planerade Högliden till Hagaparken mellan kvarteren Väljaren och Ministern. Trappan och angränsade gator anlades aldrig. NK skr 1927-03-21, BU 1927-04-04 § 18, SF 1927-04-05 § 34. C 51 Talmansgatan° 1910 — M Kvarnägaren och riksdagsmannen Carl Gustafsson (1862–1941) är den yttersta anledningen till gatunamnet Talmansgatan. Han tillhörde en bondesläkt varav inte mindre än åtta medlemmar under sju generationer varit valda ledamöter av Sveriges riksdag. Allt sedan Carl Gustafssons farfars far Gustaf Jacobsson kom till Mjölby 1801 ägde släkten Mjölby nygård – senare även bondegård – med kvarn. Farfadern Nils Gustafsson (1791–1883) var en välkänd mjölbyprofil, som levde under sju svenska kungar och själv träffade ett par av dem. Med utgångspunkt i släktens kvarninnehav bildades Mjölby ströms kvarnbolag, vars ägare och disponent Carl Gustafsson var. På sin ägandes mark uppförde han 1893 som bostad åt sig och sin familj en större villa som fick namnet Lyckås, varefter hans barn senare antog släktnamnet Lyckow. Lyckås hade en parkliknande trädgård och låg norr om Skänningevägen, mellan Kungsvägen och Hagaparken. När namnförslaget till den nya stadsplanen utarbetades 1910 var Gustafsson ledamot av Andra kammaren, och det kvarter som upptog hans residens tilldelades namnet Riksdagsmannen, åtföljt av kvarter som Väljaren och Talmannen. I anslutning till det sistnämnda namngavs också Talmansgatan, som aldrig blev utlagd men tänktes sträcka sig ungefär i nuvarande Kungshögagatans förlängning norr om Hogstagatan (Kungsvägen). I 1934 års stadsplan efterföljdes Talmansgatan av den i båda riktningar längre utdragna Hagagatan. I styrelsen av det allmänna deltog högermannen Gustafsson inte bara på nationell utan även regional och lokal nivå, bl a som landstingsman och Mjölbys förste stadsfullmäktigeordförande. Under ett kvartssekel tillhörde han också kyrkorådet. BN 1910-10-03 § 1, MS 1910-10-05 § 4, BN 1910-10-19 § 1, MS 1911-02-13 § 2, BN 1911-11-22 § 1. C 52 Hagagatan (2)° 1927 — M Den andra av två gator med namnet Hagagatan som föreslagits – och i likhet med den första aldrig blivit utlagd – skulle enligt 1934 års stadsplan sträcka sig ungefär som den tidigare planerade Talmansgatan, vinkelrätt från Kungsvägen i höjd med nuvarande Dackeplan och rakt upp i Hagaparken till en stor plan, Hagaplan. Namnet härrör från Haga – ursprungligen den s k Mjölbykungen Carl Göran Hagelins (1827–1892) residens – som var beläget intill Skänningevägen vid höjdsträckningens fot. NK skr 1927-03-21, BU 1927-04-04 § 18, SF 1927-04-05 § 34. C 53 Hagaplan° 1932 — M På platån i Hagaparken avsågs enligt 1934 års stadsplan anläggas en stor öppen plats med namnet Hagaplan, i slutet av Hagagatan. Ingen av dessa båda blev emellertid anlagd. Karta 1932 inför 1934 års stadsplan. C 54 Fridhemsgatan* 1989 — 595 40 V Avsnittet närmast norr om Kungsvägen av den gamla grusvägen mellan Kungshöga och Egebybacken över den nuvarande kyrkogården gavs 1989 namnet Fridhemsgatan. Valet av namn skedde för att bevara minnet av någon av de fyra fastigheterna inom det intilliggande kvarteret: Runstorp, Lugnet och två med namnet Fridhem. Ursprungligen var dessa lägenheter på Hulje bys ägor i Högby socken. NB 1989-09-06 § 17, KS 1989-10-18 § 320, KF 1989-11-21 § 167. C 55 Gustaf Emils gränd* 1963 — 595 40 V 1963 beslutade SF att ge sydligaste delen av den gamla vägen från ryttartorpen i Kungshöga till Egebybacken namnet Gustaf Emils gränd "för att dymedelst i någon mån hedra minnet av stadens hittills störste donator Gustaf Emil Andersson". Det dröjde dock många år innan det antagna namnet på denna återvändsgata togs i bruk. I folkmun har den kallats Knektgatan. Gustaf Emil Anderson (1856– 1927) – familjen stavade med ett s – övertog 1884 en speceriaffär från sin bror Alfred och drev den till sin död. Genom denna och en omfattande lånerörelse sammanbringade han en förmögenhet, som han testamenterade till inrättande av ett lasarett i Mjölby. Eftersom något lasarett inte kunnat byggas, delades fonden enligt statuterna 1955 mellan Mjölby och Högby socknar. Gatunamnets förankring förstärktes – medvetet eller ej – genom att man för namngivningen valde en gata i närheten av gränsen mellan socknarna. Gustaf Emil var även en framstående musiker, och tillsammans med en annan bror, kantorn, skolläraren och kommunalmannen Karl August Anderson (1843–1910), bildade han Mjölby musikkapell. Om Gustaf Emil berättas flera anekdoter, bl a att han på en födelsedag uppvaktades av några vänner i sin bostad innanför affären i Kanikegården. Han hade dock inte gjort några som helst förberedelser för högtidsdagens firande. En av gästerna tyckte dock att något litet tilltugg hörde årsdagen till och hämtade i affären en burk sill och något drickbart, som de alla avnjöt tillsammans. Ett par dagar senare fick var och en av gästerna från Gustaf Emil en räkning, där respektive andel i födelsedagsmåltiden var specificerad. NB skr 1963-03-20, DK 1963-04-25 § 149, SF 1963-05-20 § 79. C 56 Sandkullagränd* 1989 — 595 34 V Genom en planändring avsöndrades från kvarteret Kungshöga norr om Ryttarhagsleden ett nytt kvarter, som fick namnet Sandkulla efter den där belägna lägenheten. Gatan mellan de båda kvarteren uppkallades också därefter. NB 1989-10-18 § 27, KS 1989-11-08 § 360, KF 1989-11-21 § 180. Mjölbys gatunamn genom tiderna. Mjölby, 1999. 208 sid, inb. ISBN 91-87784-10-6.	slekt.se/mjolby Start Mjölbyhistoria ➤ Start slekt.se ➤ © 2022 Per Andersson