Mjšlbyhistoria

Den kungliga kvarnbyn vid SvartŒn som fick jŠrnvŠg och blev sydvŠstra …stergštlands centrum

Per Anderssons forskning och texter om Mjšlbys historia

 

 

 

 

 

Mjšlbys gatunamn genom tiderna – B. GŠstgivaregŒrden

 

B 21 Torget^ —  M

Torget var det gŠngse namnet pŒ den gamla šppna platsen mellan Mjšlbys stora vŠgkorsning och GŠstgivaregŒrden. Parallellt fšrekom benŠmningarna GŠstistorget samt Stora Torget, som inte skall fšrvŠxlas med det nya torget med detta namn pŒ andra sidan Œn, vid kyrkan. Sedan detta tillkommit benŠmndes Torget Šven Gamla Torget. OcksŒ det nya Stora Torget kom att kallas Torget i dagligt tal. I samband med att Mjšlbys kommersiella centrum i bšrjan av 1970-talet Œterbšrdades till den vŠnstra stranden anlades i nŠrheten tvŒ nya torgliknande platser: Jerikodalstorget mitt i Mjšlby kšpcentrum samt Kanikeplan, som Šr belŠgen alldeles invid den plats dŠr det Šldsta Torget en gŒng fanns.

Inofficiellt namnbruk.

 

B 22 GŠstistorget^ —  M

Den ursprungliga torgplatsen i Mjšlby lŒg framfšr GŠstgivaregŒrdens byggnad och kallades dŠrfšr i folkmun GŠstistorget, som markerade skillnad mot Kyrktorget. Innan ett nytt torg bšrjade planeras och senare anlŠggas pŒ platsen fšr den gamla Kovallen, anvŠndes annars oftast benŠmningen Torget och mera sŠllan Stora Torget. Under den švergŒngstid dŒ staden hade tvŒ stšrre torg blev Gamla Torget ett naturligt namn.

Inofficiellt namnbruk.

 

B 23 Stora Torget (1)^ —  M

Ett annat namn pŒ Torget eller GŠstistorget var Stora Torget, att skilja frŒn den likalydande officiella benŠmningen pŒ stadens nya torg pŒ andra sidan Œn. Namnet, som anger storleksfšrhŒllandet till Lilla Torget eller Kyrktorget, fšrekommer inte ofta men kan bl a utlŠsas bland adresserna i lokaltelefonkatalogen under fšrsta hŠlften av 1930-talet.

Inofficiellt namnbruk.

 

B 24 Gamla Torget^ —  M

Efter att ett nytt torg anlagts šster om Œn, kallades det dittillsvarande Torget Gamla Torget men Šven – som tidigare – GŠstistorget efter sitt lŠge invid GŠstgivaregŒrden. I mindre omfattning anvŠndes benŠmningen Stora Torget, innan denna blev det officiella namnet pŒ det nyanlagda torget.

Inofficiellt namnbruk.

 

B 25 Fisktorget^ —  M

I det hšrn av den stora sŠnkan Jerikodal, vilket bildades av Sšrbygatan (SmŒlandsvŠgen) och Hogstagatan (KungsvŠgen), fanns mellan arrestlokalen Tjuvkistan vid nuvarande Kanikeplan och de s k Zetterbergshusen lŠngs Sšrbygatan en nedsŠnkt plats dŠr man handlade med fisk. Detta gav upphov till det inofficiella namnet Fisktorget, som Šr kŠnt sedan 1910-talet.

Inofficiellt namnbruk.

 

B 26 Kanikeplan* 1986 — 595 30, 41 M

Centralpunkten i landsvŠgsknuten Mjšlby var korsningen mellan de vŠgar som med tiden blev benŠmnda riksvŠg 1 respektive 32. NŒgra Œr efter att dessa vŠgar dragits utanfšr stadskŠrnan och de gamla strŠckningarna blivit lokalgator aktualiserade gatukontoret frŒgan om ett namn pŒ platsen kring den gamla korsningen, fšr att kunna namnge en busshŒllplats. PŒ NBs fšrslag faststŠllde KF namnet Kanikeplan efter den intilliggande KanikegŒrden och i analogi med Kanikegatan som namn pŒ den anslutande delen av fšrutvarande riksvŠg 32. Fšrst hade NB diskuterat att ge olika namn pŒ planens bŒda delar, norr respektive sšder om KungsvŠgen. I samband med omdaning av KungsvŠgens trafikmiljš 1998 fick Kanikeplan en tydligare karaktŠr av ett torg som breder ut sig pŒ šmse sidor av ortens huvudgata.

NB 1986-09-10 ¤ 14, KS 1986-10-28 ¤ 445, KF 1986-12-16 ¤ 222.

 

B 27 Jerikodalstorget* 1986 — 595 30 S

Halvannat decennium efter att den anlagts fick den šppna platsen invid Jerikodalsgatan i Mjšlby kšpcentrums mitt namnet Jerikodalstorget. BenŠmningen kan dock inte sŠgas ha blivit allmŠnt inlemmad i mjšlbybornas sprŒkbruk. I stŠllet sŠger man om platsen i vardagslag "torget nere vi(d) Kvarnen" – efter namnet pŒ varuhuset dŠr – eller "vi(d) kšpcentrum". Om bakgrunden till namnet Jerikodal, se Jerikodalsgatan.

NB 1986-09-10 ¤ 14, KS 1986-10-28 ¤ 445, KF 1986-12-16 ¤ 222.

 

B 28 GŠstgivaregatan* 1910 — 595 30 M, S

Mjšlbys roll som knutpunkt fšr landsvŠgskommunikationer med skjutsstation och gŠstgiveri blev i 1913 Œrs stadsplan uppmŠrksammad i ett gatunamn. FrŒn infšdda mjšlbybors mun lŒter detta 'GŠschivagata(n)', med betoning pŒ fšrsta stavelsen. Mjšlby gŠstgivaregŒrd, vanligen kallad GŠstis, lŒg mellan det gamla torget och Œn. SŒ lŠnge stadens torg fanns kvar vid GŠstis, kunde man frŒn GŠstgivaregatan fortsŠtta att fŠrdas i torgkanten och nŒ den stora landsvŠgskorsningen, dŠr GŠstgivaregatans fšrlŠngning utan att Šndra riktning švergick i SkŠnningevŠgen. NŠr det gamla torgomrŒdet bebyggdes, fick gatan sitt nuvarande slut vid gatan. Den 20 maj 1741 kom den store Carl von LinnŽ till Mjšlby pŒ sin šlŠndska och gotlŠndska resa, men han ville inte ta in pŒ gŠstgiveriet pŒ grund av dess usla service utan for vidare sšderut.

BN 1910-10-03 ¤ 1, MS 1910-10-05 ¤ 4, BN 1910-10-19 ¤ 1, MS 1911-02-13 ¤ 2, BN 1911-11-22 ¤ 1.

 

B 29 Pukslagaregatan¡ 1927 — M

I ett omrŒde med militŠrt prŠglade namn, sŒsom kvarteren Pukslagaren, Drabanten och FŠnriken, blev genom 1934 Œrs stadsplan Pukslagaregatan namnet pŒ den gata som senare fšreslogs fŒ namnet Hagelinsgatan men till sist blev kallad gatan. Det icke realiserade namnet Pukslagaregatan betecknade Šven den nuvarande gatans raka fortsŠttning genom GŠstisparken till Œn.

NK skr 1927-03-21, BU 1927-04-04 ¤ 18, SF 1927-04-05 ¤ 34.

 

B 30 HagelinsvŠgen¡ 1943 — M

En av de personer i Mjšlbys historia som betytt allra mest fšr bŒde samtidens lokalsamhŠlle och ortens fortsatta utveckling Šr kvarnŠgaren, direktšren, bankdirektšren, postmŠstaren, landstingsmannen m m Carl Gšran Hagelin (1827–1892) av gammal mjšlbyslŠkt. Inte utan anledning fick han redan i livstiden epitetet Mjšlbykungen. Han var Šgare till Mjšlby klostergŒrd och pilgŒrd. Fšrutom kvarnršrelse och lantbruk drev han bl a ŒngbrŠnneri, mejeri, gŠstgiveri, smidesverkstad och jŠrnhandel. Han hšrde ocksŒ till dem som framgŒngsrikt agerade fšr att stambanan skulle dras via Mjšlby. Fšr att hugfŠsta hans minne fšreslog BN 1943, med instŠmmande av DK, att gatan sšder om kvarteret GŠstgivaregŒrden med strŠckning frŒn dŒvarande SmŒlandsvŠgen, šver GŠstgivaregatan och vidare ned mot Œn skulle ges namnet HagelinsvŠgen. Infšr behandlingen i SF hade emellertid dess beredningsutskott "pŒ anfšrda skŠl funnit namnet mindre lŠmpligt". SkŠlen var "att i nu gŠllande stadsplan endast de stšrre tillfartsvŠgarna och sŒdana gator, som tidigare utgjort allmŠn vŠg, samt den perifera trafikleden RingvŠgen givits namn, slutande Œ 'vŠg', varfšr utskottet fann det fšreslagna namnet mindre lŠmpligt". Tanken fšresvŠvade tydligen aldrig de beslutande att en Šndring till Hagelinsgatan hade undanršjt hindret. I stŠllet antogs namnet gatan.

BN 1943-09-01 ¤ 108, BU 1943-09-29 ¤ 14, SF 1943-10-04 ¤ 104.

 

B 31 gatan (2)* 1943 — 595 30 M

Gatan sšder om GŠstgivaregŒrden, frŒn SmŒlandsvŠgens dŒvarande strŠckning och ned mot Œn, var namnlšs tills den efter sin riktning gavs namnet gatan 1943, trots att motsvarande gata i 1934 Œrs stadsplan fšreslagits fŒ namnet Pukslagaregatan. €nnu pŒ 1949 Œrs tryckta adresskarta šver Mjšlby saknades dock namn pŒ gatan. Det fšrefaller som om gatunamnet inte kommit i allmŠnt bruk fšrrŠn Mjšlby kšpcentrum anlades i bšrjan av 1970-talet, varvid gatans vŠstligaste del invid gŒgatan Jerikodalsgatan avstŠngdes fšr biltrafik. Infšr namngivningen hade BN och DK i stŠllet fšreslagit HagelinsvŠgen. OcksŒ andra gator har givits namn efter det fšr orten sŒ avgšrande vattendraget: SvartŒliden, Lilla gatan och de aldrig utlagda backen, stigen och SvartŒgatan. Det fšrsta gatunamnet inspirerat av Œn var den nuvarande gatans Šldre namne, nuvarande BurenskšldsvŠgen.

BN 1943-09-01 ¤ 108, BU 1943-09-29 ¤ 14, SF 1943-10-04 ¤ 104.

 

B 32 Jerikogatan (1)¡ 1910 — S

Den gata som i dag heter Lilla gatan och dess fortsŠttning mellan Stadshuset och varuhuset Kvarnen motsvarades i 1913 Œrs stadsplan – mellan Sšrbygatan (SmŒlandsvŠgen) och den blivande GŠstgivaregatan – av Jerikogatan, eller Jerichogatan som namnet fšrst skrevs. Gatan blev emellertid aldrig anlagd under det namnet men fanns kvar i 1934 Œrs stadsplan Šnda fram till exploateringen av JerikodalsomrŒdet omkring 1970 med byggande av Stadshuset och Mjšlby kšpcentrum. Sedan lŠnge fanns dock pŒ den tilltŠnkta gatans plats en kortare infart frŒn GŠstgivaregatan – utan att kallas vid nŒgot sŠrskilt namn – som bildade underlag fšr Lilla gatan. Jerikogatan framfšrdes Šven 1967 av NB och DK som fšrslag till namn pŒ den gata som slutligen blev namngiven Jerikodalsgatan. Om bakgrunden till namnet Jeriko, se den gatan.

BN 1910-10-03 ¤ 1, MS 1910-10-05 ¤ 4, BN 1910-10-19 ¤ 1, MS 1911-02-13 ¤ 2, BN 1911-11-22 ¤ 1.

 

B 33 Lilla gatan* 1986 — 595 30 S

En befintlig infart frŒn GŠstgivaregatan, mellan BurenskšldsvŠgen och gatan, gavs 1986 namnet Lilla gatan i anslutning till sin parallell i norr. I bŒde 1913 och 1934 Œrs stadsplaner fšrekom ungefŠr samma gatustrŠckning – frŒn GŠstgivaregatan till Sšrbygatan (SmŒlandsvŠgen) – under namnet Jerikogatan.

NB 1986-05-06 ¤ 8, KS 1986-07-16 ¤ 302, KF 1986-08-26 ¤ 121.

 

B 34 TrŠdgŒrdsgatan¡ 1927 — S

En gata frŒn BurenskšldsvŠgen till Jerikogatan (ungefŠr nuvarande Lilla gatan) – planerad mellan SmŒlandsvŠgen och GŠstgivaregatan – skulle enligt 1934 Œrs stadsplan heta TrŠdgŒrdsgatan, om den anlades. SŒ skedde dock inte, och pŒ dess plats uppfšrdes det nuvarande stadshuset. Gatunamnet anknyter till den handelstrŠdgŒrd som trŠdgŒrdsmŠstare Henrik Kreese (1858–1946) och efter honom sonen Erik (1903–1967) drev i omrŒdet.

NK skr 1927-03-21, BU 1927-04-04 ¤ 18, SF 1927-04-05 ¤ 34.

 

B 35 VŠbelgatan¡ 1910 — S

Inom en grupp av gatu- och kvartersnamn med militŠra personbenŠmningar placerade 1913 Œrs stadsplan VŠbelgatan i JerikodalssŠnkan, invid kvarteret FŠltvŠbeln. Den blev aldrig anlagd men planerades utgŒ frŒn mštet mellan Hagagatan och DjŠknegatan, som efter en nyindelning av gatubegreppen blev Folkungagatans korsning med Dackegatan, och svŠnga i sŠnkan mot nordost fšr att gŒ parallellt med Sšrbygatan (senare SmŒlandsvŠgen och dŠrefter Jerikodalsgatan) fram till FŠnriksgatan, dŠr denna i sin tur avsŒgs gŒ parallellt med Hogstagatan (KungsvŠgen). VŠbeln var en underofficer som hade till uppgift att svara fšr disciplinen inom ett fšrband.

BN 1910-10-03 ¤ 1, MS 1910-10-05 ¤ 4, BN 1910-10-19 ¤ 1, MS 1911-02-13 ¤ 2, BN 1911-11-22 ¤ 1.

 

B 36 FŠnriksgatan¡ 1910 — M, S

Bland gatu- och kvartersnamn med benŠmningar pŒ allehanda krigare – fšrmodligen med utgŒngspunkt i soldattorpen vid Ryttarhagen – fšrekommer i 1913 Œrs stadsplan FŠnriksgatan. Den blev aldrig utlagd men planerades gŒ vid kvarteret FŠnriken i JerikodalssŠnkan, vinkelrŠtt frŒn Hagagatan (senare en del av Folkungagatan) och parallellt med Hogstagatan, fšr att i šster ansluta med en vinkel till denna.

BN 1910-10-03 ¤ 1, MS 1910-10-05 ¤ 4, BN 1910-10-19 ¤ 1, MS 1911-02-13 ¤ 2, BN 1911-11-22 ¤ 1.

 

Mjšlbys gatunamn genom tiderna. Mjšlby, 1999. 208 sid, inb. ISBN 91-87784-10-6.

 

 

 

 

slekt.se/mjolby

Start Mjšlbyhistoria

Start slekt.se

© 2022 Per Andersson