Mjölbyhistoria Den kungliga kvarnbyn vid Svartån som fick järnväg och blev sydvästra Östergötlands centrum Per Anderssons forskning och texter om Mjölbys historia
	Mjölbys gatunamn genom tiderna – B. Gästgivaregården B 21 Torget^ — M Torget var det gängse namnet på den gamla öppna platsen mellan Mjölbys stora vägkorsning och Gästgivaregården. Parallellt förekom benämningarna Gästistorget samt Stora Torget, som inte skall förväxlas med det nya torget med detta namn på andra sidan ån, vid kyrkan. Sedan detta tillkommit benämndes Torget även Gamla Torget. Också det nya Stora Torget kom att kallas Torget i dagligt tal. I samband med att Mjölbys kommersiella centrum i början av 1970-talet återbördades till den vänstra stranden anlades i närheten två nya torgliknande platser: Jerikodalstorget mitt i Mjölby köpcentrum samt Kanikeplan, som är belägen alldeles invid den plats där det äldsta Torget en gång fanns. Inofficiellt namnbruk. B 22 Gästistorget^ — M Den ursprungliga torgplatsen i Mjölby låg framför Gästgivaregårdens byggnad och kallades därför i folkmun Gästistorget, som markerade skillnad mot Kyrktorget. Innan ett nytt torg började planeras och senare anläggas på platsen för den gamla Kovallen, användes annars oftast benämningen Torget och mera sällan Stora Torget. Under den övergångstid då staden hade två större torg blev Gamla Torget ett naturligt namn. Inofficiellt namnbruk. B 23 Stora Torget (1)^ — M Ett annat namn på Torget eller Gästistorget var Stora Torget, att skilja från den likalydande officiella benämningen på stadens nya torg på andra sidan ån. Namnet, som anger storleksförhållandet till Lilla Torget eller Kyrktorget, förekommer inte ofta men kan bl a utläsas bland adresserna i lokaltelefonkatalogen under första hälften av 1930-talet. Inofficiellt namnbruk. B 24 Gamla Torget^ — M Efter att ett nytt torg anlagts öster om ån, kallades det dittillsvarande Torget Gamla Torget men även – som tidigare – Gästistorget efter sitt läge invid Gästgivaregården. I mindre omfattning användes benämningen Stora Torget, innan denna blev det officiella namnet på det nyanlagda torget. Inofficiellt namnbruk. B 25 Fisktorget^ — M I det hörn av den stora sänkan Jerikodal, vilket bildades av Sörbygatan (Smålandsvägen) och Hogstagatan (Kungsvägen), fanns mellan arrestlokalen Tjuvkistan vid nuvarande Kanikeplan och de s k Zetterbergshusen längs Sörbygatan en nedsänkt plats där man handlade med fisk. Detta gav upphov till det inofficiella namnet Fisktorget, som är känt sedan 1910-talet. Inofficiellt namnbruk. B 26 Kanikeplan* 1986 — 595 30, 41 M Centralpunkten i landsvägsknuten Mjölby var korsningen mellan de vägar som med tiden blev benämnda riksväg 1 respektive 32. Några år efter att dessa vägar dragits utanför stadskärnan och de gamla sträckningarna blivit lokalgator aktualiserade gatukontoret frågan om ett namn på platsen kring den gamla korsningen, för att kunna namnge en busshållplats. På NBs förslag fastställde KF namnet Kanikeplan efter den intilliggande Kanikegården och i analogi med Kanikegatan som namn på den anslutande delen av förutvarande riksväg 32. Först hade NB diskuterat att ge olika namn på planens båda delar, norr respektive söder om Kungsvägen. I samband med omdaning av Kungsvägens trafikmiljö 1998 fick Kanikeplan en tydligare karaktär av ett torg som breder ut sig på ömse sidor av ortens huvudgata. NB 1986-09-10 § 14, KS 1986-10-28 § 445, KF 1986-12-16 § 222. B 27 Jerikodalstorget* 1986 — 595 30 S Halvannat decennium efter att den anlagts fick den öppna platsen invid Jerikodalsgatan i Mjölby köpcentrums mitt namnet Jerikodalstorget. Benämningen kan dock inte sägas ha blivit allmänt inlemmad i mjölbybornas språkbruk. I stället säger man om platsen i vardagslag "torget nere vi(d) Kvarnen" – efter namnet på varuhuset där – eller "vi(d) köpcentrum". Om bakgrunden till namnet Jerikodal, se Jerikodalsgatan. NB 1986-09-10 § 14, KS 1986-10-28 § 445, KF 1986-12-16 § 222. B 28 Gästgivaregatan* 1910 — 595 30 M, S Mjölbys roll som knutpunkt för landsvägskommunikationer med skjutsstation och gästgiveri blev i 1913 års stadsplan uppmärksammad i ett gatunamn. Från infödda mjölbybors mun låter detta 'Gäschivagata(n)', med betoning på första stavelsen. Mjölby gästgivaregård, vanligen kallad Gästis, låg mellan det gamla torget och ån. Så länge stadens torg fanns kvar vid Gästis, kunde man från Gästgivaregatan fortsätta att färdas i torgkanten och nå den stora landsvägskorsningen, där Gästgivaregatans förlängning utan att ändra riktning övergick i Skänningevägen. När det gamla torgområdet bebyggdes, fick gatan sitt nuvarande slut vid Ågatan. Den 20 maj 1741 kom den store Carl von Linné till Mjölby på sin öländska och gotländska resa, men han ville inte ta in på gästgiveriet på grund av dess usla service utan for vidare söderut. BN 1910-10-03 § 1, MS 1910-10-05 § 4, BN 1910-10-19 § 1, MS 1911-02-13 § 2, BN 1911-11-22 § 1. B 29 Pukslagaregatan° 1927 — M I ett område med militärt präglade namn, såsom kvarteren Pukslagaren, Drabanten och Fänriken, blev genom 1934 års stadsplan Pukslagaregatan namnet på den gata som senare föreslogs få namnet Hagelinsgatan men till sist blev kallad Ågatan. Det icke realiserade namnet Pukslagaregatan betecknade även den nuvarande gatans raka fortsättning genom Gästisparken till ån. NK skr 1927-03-21, BU 1927-04-04 § 18, SF 1927-04-05 § 34. B 30 Hagelinsvägen° 1943 — M En av de personer i Mjölbys historia som betytt allra mest för både samtidens lokalsamhälle och ortens fortsatta utveckling är kvarnägaren, direktören, bankdirektören, postmästaren, landstingsmannen m m Carl Göran Hagelin (1827–1892) av gammal mjölbysläkt. Inte utan anledning fick han redan i livstiden epitetet Mjölbykungen. Han var ägare till Mjölby klostergård och pilgård. Förutom kvarnrörelse och lantbruk drev han bl a ångbränneri, mejeri, gästgiveri, smidesverkstad och järnhandel. Han hörde också till dem som framgångsrikt agerade för att stambanan skulle dras via Mjölby. För att hugfästa hans minne föreslog BN 1943, med instämmande av DK, att gatan söder om kvarteret Gästgivaregården med sträckning från dåvarande Smålandsvägen, över Gästgivaregatan och vidare ned mot ån skulle ges namnet Hagelinsvägen. Inför behandlingen i SF hade emellertid dess beredningsutskott "på anförda skäl funnit namnet mindre lämpligt". Skälen var "att i nu gällande stadsplan endast de större tillfartsvägarna och sådana gator, som tidigare utgjort allmän väg, samt den perifera trafikleden Ringvägen givits namn, slutande å 'väg', varför utskottet fann det föreslagna namnet mindre lämpligt". Tanken föresvävade tydligen aldrig de beslutande att en ändring till Hagelinsgatan hade undanröjt hindret. I stället antogs namnet Ågatan. BN 1943-09-01 § 108, BU 1943-09-29 § 14, SF 1943-10-04 § 104. B 31 Ågatan (2)* 1943 — 595 30 M Gatan söder om Gästgivaregården, från Smålandsvägens dåvarande sträckning och ned mot ån, var namnlös tills den efter sin riktning gavs namnet Ågatan 1943, trots att motsvarande gata i 1934 års stadsplan föreslagits få namnet Pukslagaregatan. Ännu på 1949 års tryckta adresskarta över Mjölby saknades dock namn på gatan. Det förefaller som om gatunamnet inte kommit i allmänt bruk förrän Mjölby köpcentrum anlades i början av 1970-talet, varvid Ågatans västligaste del invid gågatan Jerikodalsgatan avstängdes för biltrafik. Inför namngivningen hade BN och DK i stället föreslagit Hagelinsvägen. Också andra gator har givits namn efter det för orten så avgörande vattendraget: Svartåliden, Lilla Ågatan och de aldrig utlagda Åbacken, Åstigen och Svartågatan. Det första gatunamnet inspirerat av ån var den nuvarande Ågatans äldre namne, nuvarande Burensköldsvägen. BN 1943-09-01 § 108, BU 1943-09-29 § 14, SF 1943-10-04 § 104. B 32 Jerikogatan (1)° 1910 — S Den gata som i dag heter Lilla Ågatan och dess fortsättning mellan Stadshuset och varuhuset Kvarnen motsvarades i 1913 års stadsplan – mellan Sörbygatan (Smålandsvägen) och den blivande Gästgivaregatan – av Jerikogatan, eller Jerichogatan som namnet först skrevs. Gatan blev emellertid aldrig anlagd under det namnet men fanns kvar i 1934 års stadsplan ända fram till exploateringen av Jerikodalsområdet omkring 1970 med byggande av Stadshuset och Mjölby köpcentrum. Sedan länge fanns dock på den tilltänkta gatans plats en kortare infart från Gästgivaregatan – utan att kallas vid något särskilt namn – som bildade underlag för Lilla Ågatan. Jerikogatan framfördes även 1967 av NB och DK som förslag till namn på den gata som slutligen blev namngiven Jerikodalsgatan. Om bakgrunden till namnet Jeriko, se den gatan. BN 1910-10-03 § 1, MS 1910-10-05 § 4, BN 1910-10-19 § 1, MS 1911-02-13 § 2, BN 1911-11-22 § 1. B 33 Lilla Ågatan* 1986 — 595 30 S En befintlig infart från Gästgivaregatan, mellan Burensköldsvägen och Ågatan, gavs 1986 namnet Lilla Ågatan i anslutning till sin parallell i norr. I både 1913 och 1934 års stadsplaner förekom ungefär samma gatusträckning – från Gästgivaregatan till Sörbygatan (Smålandsvägen) – under namnet Jerikogatan. NB 1986-05-06 § 8, KS 1986-07-16 § 302, KF 1986-08-26 § 121. B 34 Trädgårdsgatan° 1927 — S En gata från Burensköldsvägen till Jerikogatan (ungefär nuvarande Lilla Ågatan) – planerad mellan Smålandsvägen och Gästgivaregatan – skulle enligt 1934 års stadsplan heta Trädgårdsgatan, om den anlades. Så skedde dock inte, och på dess plats uppfördes det nuvarande stadshuset. Gatunamnet anknyter till den handelsträdgård som trädgårdsmästare Henrik Kreese (1858–1946) och efter honom sonen Erik (1903–1967) drev i området. NK skr 1927-03-21, BU 1927-04-04 § 18, SF 1927-04-05 § 34. B 35 Väbelgatan° 1910 — S Inom en grupp av gatu- och kvartersnamn med militära personbenämningar placerade 1913 års stadsplan Väbelgatan i Jerikodalssänkan, invid kvarteret Fältväbeln. Den blev aldrig anlagd men planerades utgå från mötet mellan Hagagatan och Djäknegatan, som efter en nyindelning av gatubegreppen blev Folkungagatans korsning med Dackegatan, och svänga i sänkan mot nordost för att gå parallellt med Sörbygatan (senare Smålandsvägen och därefter Jerikodalsgatan) fram till Fänriksgatan, där denna i sin tur avsågs gå parallellt med Hogstagatan (Kungsvägen). Väbeln var en underofficer som hade till uppgift att svara för disciplinen inom ett förband. BN 1910-10-03 § 1, MS 1910-10-05 § 4, BN 1910-10-19 § 1, MS 1911-02-13 § 2, BN 1911-11-22 § 1. B 36 Fänriksgatan° 1910 — M, S Bland gatu- och kvartersnamn med benämningar på allehanda krigare – förmodligen med utgångspunkt i soldattorpen vid Ryttarhagen – förekommer i 1913 års stadsplan Fänriksgatan. Den blev aldrig utlagd men planerades gå vid kvarteret Fänriken i Jerikodalssänkan, vinkelrätt från Hagagatan (senare en del av Folkungagatan) och parallellt med Hogstagatan, för att i öster ansluta med en vinkel till denna. BN 1910-10-03 § 1, MS 1910-10-05 § 4, BN 1910-10-19 § 1, MS 1911-02-13 § 2, BN 1911-11-22 § 1. Mjölbys gatunamn genom tiderna. Mjölby, 1999. 208 sid, inb. ISBN 91-87784-10-6.	slekt.se/mjolby Start Mjölbyhistoria ➤ Start slekt.se ➤ © 2022 Per Andersson