Mjšlbyhistoria

Den kungliga kvarnbyn vid SvartŒn som fick jŠrnvŠg och blev sydvŠstra …stergštlands centrum

Per Anderssons forskning och texter om Mjšlbys historia

 

 

 

 

 

Mjšlbys gatunamn genom tiderna – A. Genomkorsande gator

 

A 1 HogstavŠgen^ (1904) — M

HogstavŠgen Šr det Šldsta kŠnda namnet pŒ huvudgatan genom Mjšlby. Det nŠmns 1904, fšre den officiella gatunamnsgivningen i municipalsamhŠllet. Namnet har den enkla formen av beskrivning av vart vŠgen leder. NŒgot yngre Šr det Šldsta belŠgget fšr benŠmningen Storgatan pŒ samma gata, som i 1913 Œrs stadsplan blev Hogstagatan och i 1934 Œrs en del av KungsvŠgen.

Fšrslag till Šndringar i stadsplan 1904-06-18.

 

A 2 Storgatan^ (1909) — M

Innan municipalsamhŠllets gator fick officiella namn genom 1913 Œrs stadsplan, hade mjšlbyborna sjŠlva givit huvudgatan genom samhŠllet namnet Storgatan, i likhet med mŒnga andra orter. €ven om den vid denna tid hade karaktŠren av landsvŠg – betydligt smalare Šn sin nuvarande efterfšljare och Šnnu inte stenlagd – var Storgatan onekligen Mjšlbys stšrsta gata. Den utgjorde en del av allmŠnna landsvŠgen frŒn Stockholm och avgrŠnsades av jŠrnvŠgen i šster och bebyggelsens slut i vŠster. 1913 gavs gatan, som tidigare Šven benŠmnts HogstavŠgen, namnet Hogstagatan, och vid nŠsta namnrevision ett par decennier senare inlemmades den i KungsvŠgen.

Vykort med motiv av Storgatan i Mjšlby, ca 1909; …F 1915-05-17.

 

A 3 Hogstagatan  1910 — M

Mjšlbys huvudgata – frŒn jŠrnvŠgsporten, fšrbi kyrkan, šver Œn, genom ortens stora vŠgkorsning och vŠsterut – kallades i folkmun Storgatan, nŠr den genom 1913 Œrs stadsplan fick det officiella namnet Hogstagatan. FrŒn 1904 finns ett belŠgg fšr att gatan tidigare Šven benŠmndes HogstavŠgen. Gatunamnets fšrled hŠmtades frŒn den nŠrmaste kyrkby som rikshuvudvŠgen nŒdde pŒ vŠg mot kontinenten; VŠstra Skrukeby, som vŠgen dessfšrinnan passerade, hade dŒ fŒtt sin kyrka riven och gŒtt upp i Hšgby. BŠttre šverensstŠmmelse med sockennamnets stavning hade den parallellt anvŠnda formen Hogstadgatan, med stumt d och alltsŒ samma uttal, dvs 'HŒckstagata(n)'. Den dialektala prŠgeln var dock sŒ stark att man inte annat Šn undantagsvis anvŠnde den form som vŠl hade varit den korrekta i rikssprŒket och Šven fordrat ett annat uttal, som vore de infšdda mjšlbyborna frŠmmande: Hogstadsgatan. Hogstad, vars bšnder hšrde till mjšlbykvarnarnas kundkrets, var ocksŒ tingsplats i Gšstrings hŠrad innan hŠradsrŠtten flyttades utanfšr sitt eget hŠrad till Mjšlby. Med 1934 Œrs stadsplan infšrdes KungsvŠgen som namn pŒ hela strŠckningen av huvudvŠgen genom Mjšlbys stadsbebyggelse och ersatte bŒde Hogstagatan och delen av SyavŠgen šster om jŠrnvŠgsundergŒngen (den ŒterstŒende delen blev JŠrnvŠgsgatan). Den branta stigningen pŒ Hogstagatan kallades vardagligen fšr Liabacken eller bergsbacken.

BN 1910-10-03 ¤ 1, MS 1910-10-05 ¤ 4, BN 1910-10-19 ¤ 1, MS 1911-02-13 ¤ 2, BN 1911-11-22 ¤ 1, BN 1925-04-19.

 

A 4 KungsvŠgen* 1927 — 595 32 (nr 80–118), 40 (nr 71–93), 41 (nr 49–69), 51 (nr 1–45, 2–44) M, V

Storgatan Šr i mŒnga stŠder och andra tŠtorter namnet pŒ huvudgatan, som lšper genom ortens kŠrna. I Mjšlby har dock detta aldrig funnits som faststŠllt gatunamn, endast som informell benŠmning i seklets bšrjan. I stŠllet blev KungsvŠgen i och med 1934 Œrs stadsplan – efter fšrslag frŒn 1927 Œrs kommittŽ – namnet pŒ huvudstrŒket genom hela det stadsplanelagda omrŒdet. Fšr fšrsta gŒngen skapades dŠrmed ett samlat gatubegrepp fšr strŠckningen inom tŠtorten av den stora landsvŠgen frŒn Stockholm, som 1944 blev riksvŠg 1 och 1962 europavŠg 4. Tidigare hade jŠrnvŠgsundergŒngen utgjort skiljepunkt mellan fšregŒngarna Hogstagatan (dessfšrinnan inofficiellt Storgatan och HogstavŠgen) och SyavŠgen (Linkšpingsgatan), vilken Šven innefattade nuvarande JŠrnvŠgsgatan. Namnet KungsvŠgen ŒtergŒr sannolikt pŒ rikshuvudvŠgen som "kungens vŠg" och efterfšljare till den medeltida eriksgatan. I vŠster utstrŠcktes gatunamnets giltighet in i Hšgby socken efter att denna inkorporerats vid Mjšlby stads utvidgning 1952. DŠrmed mšttes tvŒ kungliga ortnamn i det att KungsvŠgen drogs genom bebyggelseomrŒdet Kungshšga, dŠr gatan i dag nŒr till Mjšlbys fšrsta och fram till 1998 enda trafikrondell vid Ryttarhagsledens bšrjan. Innan E 4:s fšrbifart norr om staden stod klar pŒ hšsten 1962, fortsatte riksvŠgen vŠsterut som landsvŠg med sin strŠckning nŠra norra slutet av SandkullagrŠnd – dŠr vŠgen till Hšgby vek av norrut – och anslšt till den Šnnu bevarade šstligaste rakstrŠckan pŒ gamla vŠgen mot Hogstad. I šstlig riktning passerade riksvŠgen i KungsvŠgens fšrlŠngning det medeltida kungliga residenset Konungsberg, Šven kallat Kungsberga, mellan Albacken och Solberga i nŠrheten av SvartŒn. Det Šr dock inte troligt att Kungshšga och Kungsberga, belŠgna strax utanfšr Mjšlbys vŠstra respektive šstra stadsplanegrŠns och fšrbundna genom KungsvŠgen, varit grund fšr 1927 Œrs fšrslag till namn pŒ stadens huvudgata, ty Kungshšga lŒg dŒ utanfšr stadens omrŒde och Kungsberga var fallet i bŒde historikers och ortsbors glšmska. RiksvŠgens strŠckning efter KungsvŠgens slut i Mjšlbys šstra utkant har Šndrats vid flera tillfŠllen, vilket givit upphov till gatunamnen LinkšpingsvŠgen, AlbacksvŠgen och EgebytorpsvŠgen. SjŠlva KungsvŠgen fšrŠndrades nŒgot nŠr den 1962 anslšts till den Œr 1965 namngivna LinkšpingsvŠgen och fick den nya jŠrnvŠgsundergŒngen vid denna som šstlig slutpunkt. KungsvŠgen har Šnnu i dag i stort sett samma strŠckning som den gamla landsvŠgen genom Mjšlby mellan Hogstad och Sya, Jšnkšping och Linkšping, kontinenten och huvudstaden. Dess korsning med jŠrnvŠgen har dock medfšrt smŠrre justeringar vid tre tillfŠllen. Fšre jŠrnvŠgens tillkomst gick vŠgen rakt mellan vŠgbanans nuvarande lŠge vid kyrkan och vid Fšreningsgatans utfart. NŠr stambanan byggdes tillkom en plankorsning, varvid gatan drogs vinkelrŠtt mot spŒren. 1915 ersattes švergŒngen med den jŠrnvŠgsport, som fšrminskad numera tjŠnar som passage fšr gŒng- och cykeltrafik, och flyttades dŠrmed dŒvarande Hogstagatans šstliga slut ett stycke norrut. Exakt Œttio Œr senare fick vŠgen en strŠckning som nŠra ansluter till den ursprungliga genom att KungsvŠgen rŠtades i och med tillkomsten av en ny och snedvinklad undergŒng. Denna gavs av den privata projektšren arbetsnamnet Kungsporten, vilket ocksŒ togs i bruk av mjšlbyborna och slutligen upphšjdes till officiellt namn av BN 1994. KungsvŠgen och dess fšregŒngare, framfšr allt den mest centrala delen av gatustrŠckningen, har genomgŒtt flera upprustningar under Œrens lopp. Fšrst fšrvandlades landsvŠgen genom stensŠttning till en stadsfŠhig gata. 1968 anpassades vŠgen omsider till biltrafik av moderna dimensioner med nya broar šver Œn och betydligt breddade vŠgbanor. Precis 30 Œr dŠrefter genomfšrdes en ny omdaning av strŠckan frŒn korsningen med SkŠnningevŠgen och SmŒlandsvŠgen till Magasinsgatan. Bl a minskades gatubredden till fšrmŒn fšr en cykelvŠg lŠngs dess sšdra sida. Liknande fšrbŠttringar hade dessfšrinnan skett pŒ delen frŒn Magasinsgatan till JŠrnvŠgsgatan och Fšreningsgatan pŒ andra sidan Kungsporten, i samband med tillkomsten av denna.

NK skr 1927-03-21, BU 1927-04-04 ¤ 18, SF 1927-04-05 ¤ 34, BN 1994-12-12 ¤ 196.

 

A 5 Liabacken^ —  M

Backen pŒ Hogstagatan (KungsvŠgen), vŠster om den nuvarande korsningen med SmŒlands- och SkŠnningevŠgarna, kallades inofficiellt Liabacken efter utmarksbebyggelsen Liden – Lia – sšder om Hogstagatan, pŒ grŠnsen mellan Mjšlby och Lundby byar. Ett annat namn fšr samma sluttande vŠgavsnitt var bergsbacken.

Inofficiellt namnbruk.

 

A 6 bergsbacken^ —  M

En vardaglig benŠmning – vid sidan av Liabacken – pŒ stigningen av Hogstagatan (KungsvŠgen) upp mot grŠnsen till Hšgby var bergsbacken. Namnet var fšranlett av att August berg dŠr hade sitt hus. Han drev skjutsstation och handlade med bl a grisar och hudar.

Inofficiellt namnbruk.

 

A 7 SkeningevŠgen^ (1899) — M, H

Den Šldsta kŠnda benŠmningen pŒ vŠgen frŒn Mjšlbys stora vŠgkorsning mot bygdens medeltida stad Šr SkeningevŠgen, som fšregick det fšrsta officiellt faststŠllda namnet Skeningegatan (1913), vilket senare Šndrades till SkŠnningevŠgen (1934).

Handlingar angŒende byggnadsplan šfver Mjšlby stationssamhŠlle, upprŠttade Œr 1899, sid 45; Fšrslag till Šndringar i stadsplan 1904-06-18.

 

A 8 Skeningegatan  1910 — M, H

Trots att stadens namn 1910 Šndrats till SkŠnninge av Statistiska centralbyrŒn fšr att stŠmma šverens med modern normalstavning, stadgade 1913 Œrs stadsplan Skeningegatan. I praktiskt bruk fšrekom ocksŒ stavningen Skenningegatan och SkŠnningegatan. 1927 Œrs namnkommittŽ under kronofogde Cnattingius ordfšrandeskap fšreslog byte av namnets efterled men ofšrŠndrad stavning av fšrleden, som rŒkade beteckna kronofogdens egen fšdelsestad. Slutresultatet 1934 blev dock SkŠnningevŠgen, som skiljer sig frŒn den namnform, SkeningevŠgen, som mjšlbyborna anvŠnde innan nŒgra namn alls faststŠllts i municipalsamhŠllet.

BN 1910-10-03 ¤ 1, MS 1910-10-05 ¤ 4, BN 1910-10-19 ¤ 1, MS 1911-02-13 ¤ 2, BN 1911-11-22 ¤ 1.

 

A 9 SkŠnningevŠgen* 1927 — 595 40 (nr 2–6), 43 (nr 10–34, 41–61), 44 (nr 36–54), 94 (nr 89–99, 56–72) — M, H

Den betydelsefulla fšrbindelselŠnken mellan Mjšlby och SkŠnninge, som fšrst kallades SkeningevŠgen och 1913 gavs namnet Skeningegatan, blev i samband med faststŠllelsen av 1934 Œrs stadsplan SkŠnningevŠgen (1927 Œrs fšrslagskommittŽ genom sin ordfšrande Cnattingius anvŠnde dock gammalstavning). Gatan, som utgjorde riksvŠg 32, fšljde lŠnge den gamla landsvŠgens strŠckning med bšrjan i Mjšlbys stora vŠgkorsning, men 1960-talets omdaningar av Mjšlbys vŠgnŠt och bebyggelse innebar fšrŠndringar ocksŒ fšr SkŠnningevŠgen. 1962 genomfšrdes en ombyggnad, varvid bl a stšrre kurvor rŠtades, och vŠgen fick mellan Egebybacken och Slomarp en nŒgot šstligare och lŠgre strŠckning under E 4:s nya fšrbifart, som šppnades 1963. BŒde sšder och norr om E 4 har det gamla vŠgavsnittet bevarats som infart till fastigheter pŒ SkŠnningevŠgens vŠstra sida. 1967 upphšrde definitivt den vŠgkorsning, dŠr viktiga landsvŠgar frŒn fyra vŠderstreck strŒlat samman under Œrhundraden och utgjort en avgšrande faktor fšr Mjšlbys utveckling. Mštet mellan SkŠnningevŠgen, SmŒlandsvŠgen och KungsvŠgen flyttades dŒ vŠsterut, och SkŠnningevŠgen fick en ny strŠckning mellan kvarteren Riksdagsmannen och VŠljaren, ungefŠr dŠr tidigare Folkungagatan fortsatt šver KungsvŠgen och i stort sett sammanfallande med den aldrig fšrverkligade Hagagatan, som 1913 Œrs stadsplan tŠnkte sig fšrbinda Hogstagatan (KungsvŠgen) med Skeningegatan. Den sydligaste del av gamla SkŠnningevŠgen som švergavs 1967 gjordes med namnet Kanikegatan till en lokal gata mellan SkŠnningevŠgen och KungsvŠgen utan utfart pŒ den senare. De stora nivŒskillnaderna pŒ SkŠnningevŠgen har givit upphov till namn pŒ tre av dess sŠrskilt backiga partier: Malmrothsbacken, KittebrŒtsbacken och Egebybacken.

NK skr 1927-03-21, BU 1927-04-04 ¤ 18, SF 1927-04-05 ¤ 34, NB skr 1967-04-07, NB skr 1967-05-16, DK 1967-07-01 ¤ 188, SF 1967-06-19 ¤ 112.

 

A 10 Kanikegatan (2)* 1967 — 595 41 M

NŠr riksvŠg 32 genom staden 1967 flyttades vŠsterut frŒn sin ursprungliga dragning, blev den švergivna delen av SkŠnningevŠgen en lokalgata. Med tiden fšrlorade den sin anslutning till KungsvŠgen vid den s k Malmrothsbacken och fick i motsatt Šnda utfart pŒ PrŠstgŒrdsliden, ungefŠr dŠr den blivit avskild frŒn SkŠnningevŠgen. Den nybildade gatans namn hŠmtades frŒn det intilliggande affŠrs- och bostadshuset frŒn 1910-talet. Det kallades Miljonhuset efter den summa som byggkostnaderna uppgick till och KanikegŒrden efter den mjšlbygŒrd pŒ vars byggnings- och kvarntomt det uppfšrdes. OcksŒ kvarteret benŠmns Kaniken. Det yttersta ursprunget till ortnamnet Šr att kvarnen och gŒrden under medeltiden Šgdes av en kanik, dvs en medlem av domkapitlet. Samma gatunamn fšrekom tidigare pŒ en annan, aldrig anlagd gata.

NB skr 1967-04-07, NB skr 1967-05-16, DK 1967-07-01 ¤ 188, SF 1967-06-19 ¤ 112.

 

A 11 Malmrothsbacken^ —  M

Skeningegatan (senare SkŠnningevŠgen och dŠrefter Kanikegatan) bšrjade vid Hogstagatan (KungsvŠgen) med en kraftig nedfšrsbacke. DŠr intill hade grosshandlare Frans August Malmroth (1871– 1940) sin speceri- och engroshandel. Det gav upphov till det utbredda namnet Malmrothsbacken, som dock aldrig var faststŠllt.

Inofficiellt namnbruk.

 

A 12 KittebrŒtsbacken^ (1860) — M

Det inofficiella namnet KittebrŒtsbacken – uttalat och Šven skrivet Kittebrottsbacken – kan sŠgas vara Mjšlbys motsvarighet till Kungens kurva sšder om Stockholm. DŠr kšrde Gustav V:s bilekipage av vŠgen. I Mjšlby skall, enligt folktraditionen, drottning Kristina – dronning Kitta – i den branta och tvŠra backen pŒ SkŠnningevŠgen, strax ovanfšr dagens utfart frŒn PrŠstgŒrdsliden, ha kastats ut ur sin vagn och brutit benet. Kittebrott hade uppstŒtt. OcksŒ ett torp med detta namn, belŠget i nŠrheten pŒ KlostergŒrdens mark, har funnits. Varianterna KittebrŒt och KerstinbrŒt kan tyda pŒ ett annat ursprung fšr ortnamnet. En omlŠggning av det svŒrframkomliga partiet av vŠgen norrut frŒn Mjšlby kvarnby genomfšrdes 1860, varvid bl a de mŠrkbara sŠnkorna och pucklarna inom backens strŠckning utjŠmnades genom "afgrŠfning". I 1934 Œrs stadsplan infšrdes namnet KittebrŒtstrappan pŒ en aldrig realiserad passage i den forna backens omedelbara nŠrhet.

Karta šfver tillŠmnad wŠgomlŠggning Œ den sŒ kallade KittebrŒts Backen uti Mjšlby Socken, Wifolka HŠrad, 1860.

 

A 13 Egebybacken^ —  M

Egebybacken Šr namnet pŒ ett bebyggelseomrŒde, senare Šven motsvarande stadsdel, pŒ sluttningen frŒn KungshšgaplatŒn ned mot SvartŒn. Bebyggelsen vŠxte upp pŒ Egeby bys utmarker intill grŠnsen mot Mjšlby by dŠr vŠgen delade sig mot SkŠnninge respektive Veta. Namnet har ocksŒ anvŠnts inofficiellt om den branta backen pŒ SkŠnningevŠgen lŠngs kyrkogŒrdsmuren upp till den likabenŠmnda stadsdelen.

Inofficiellt namnbruk.

 

A 14 EksjšvŠgen^ (1904) — M, S

PŒ den tiden dŒ municipalsamhŠllets beslutande organ Šnnu inte givit gatorna namn, fšrefaller den av de huvudsakliga utfartsvŠgarna ur Mjšlby, som senare blev Sšrbygatan och dŠrefter SmŒlandsvŠgen, att ha kallats efter den nŠrmaste stad den ledde till, Eksjš. 1904 omskrivs den nuvarande SmŒlandsvŠgen som "vŠgen till Eksjš" tillsammans med andra icke officiella benŠmningar av samma beskrivande slag, sŒsom SkeningevŠgen och HogstavŠgen. Det lokala uttalet torde ha varit '€cksjšvŠgen'. NŒgra Œr senare fšrekommer ocksŒ BoxholmsvŠgen som benŠmning pŒ samma gata.

Fšrslag till Šndringar i stadsplan 1904-06-18.

 

A 15 BoxholmsvŠgen (1)^ (1911) — M, S

LandsvŠgen sšderut frŒn Mjšlby fortsŠtter nŠrmast in i Ekeby socken, dominerad av Boxholms bruk. Bruksorten blev 1904 municipalsamhŠlle och socknen i sin helhet 1947 kšping under brukets namn. Sedan Œtminstone 1911 har BoxholmsvŠgen fšrekommit som inofficiellt gatunamn pŒ fšregŒngaren till dagens SmŒlandsvŠgen, ocksŒ efter att namnet Sšrbygatan faststŠllts i 1913 Œrs stadsplan och fšrmodligen samtidigt som gatan betecknades efter sin stadsdestination Eksjš. Infšdda mjšlbybors uttal av gatunamnet, liksom ortnamnet Boxholm, kŠnnetecknas av huvudtryck pŒ fšrsta stavelsen och slutet o-ljud i denna. Samma gatunamn fšreslogs 1910 bli namnet pŒ den nutida Sšrbygatan.

Tidningsartikel 1911 (oidentifierad tidning) i Greta Wahlgrens klippsamling.

 

A 16 Sšrbygatan (1)  1910 — M, S

Den sšdergŒende landsvŠgen frŒn den stora vŠgkorsningen i Mjšlby har kallats vid flera olika namn, som alla anger vŠgens destination pŒ olika avstŒnd. Det fšrsta officiella namnet blev 1913 Sšrbygatan, som 1934 Šndrades till SmŒlandsvŠgen samtidigt med att det gamla namnet šverfšrdes till en intilliggande gata. I bšrjan av seklet fšrekom ocksŒ benŠmningarna EksjšvŠgen och BoxholmsvŠgen men veterligen aldrig TranŒsvŠgen. Sšrbygatan, vars yttersta ursprung var hŒlvŠgen …stra HolavedsvŠgen, hade en strŠckning som motsvaras av Jerikodalsgatan med fortsŠttning som SmŒlandsvŠgen frŒn BurenskšldsvŠgen. Den lutande delen av Sšrbygatan norr om den sistnŠmnda vŠgen kallades i Šldre tider inofficiellt Segersbacken. Utanfšr det dŒ tŠtbebyggda omrŒdet vek Sšrbygatans fšrlŠngning av sšder om nuvarande StjŠrngatan fšr att lšpa šster om dagens SmŒlandsvŠgen (genom den blivande stadsdelen …stra Lundby), fšrbi Lundby prŠstgŒrd, vidare med samma strŠckning som nu JonsbergsvŠgen och šver HŠstholmsbanan till Sšrby kyrkogŒrd. Sšrby – lokalt uttal med kort š – Šr kŠnt sedan 1390, dŒ det skrevs Sudherby, och var allt sedan medeltiden Mjšlbys annexfšrsamling. Dess territorium strŠckte sig i form av Lundby by Šnda fram till kvarnbyns kŠrnbebyggelse. GrŠnsen gick strax sšder om det nuvarande Jerikodalstorget i Mjšlby kšpcentrum, och sŒ gott som hela Sšrbygatan gick pŒ fšrutvarande Sšrby sockens mark. Socknen var liten och rŠknade endast omkring 250 invŒnare. Kyrkan av sten med ett litet vapenhus av timmer i sšder var den minsta mšjliga: 12,5 gŒnger 5 meter, dock Œr 1753 tillbyggd 6 meter Œt vŠster. Den saknade torn, och klockorna hŠngde i en fristŒende trŠstapel. Altartavla fanns aldrig i Sšrby, och bakom altaret var i stŠllet ett gavelfšnster, omgivet av tvŒ pelare. Omkring fšnstret fanns en krans av bildhuggararbeten och dŠršver ett krucifix samt pŒ vŠggen de fyra evangelisternas bilder, som tillsammans med frŠlsarens Œterkom pŒ predikstolen. I kyrkan fanns "eljest ingenting mŠrkvŠrdigt", enligt en 1700-talsbeskrivning. Sšrbyborna tyngdes av kostnaderna fšr underhŒll av sin fšrfallna kyrka. Det ledde till att annexfšrsamlingen hos Kungl Maj:t anhšll om att fŒ bli fšrenad med modersocknen, som efter branden i Mjšlby 1771 fŒtt en ny och rymlig kyrka. Bšnderna i Sšrby hade dock fšrbehŒllet att de inte skulle bli placerade lŠngst bak i Mjšlby kyrka utan lottas in i bŠnkraderna bland de švriga. 1791 genomfšrdes sammanlŠggningen och Sšrby kyrka revs pŒ sommaren detta Œr. Eftersom kyrkogŒrden Šven fortsŠttningsvis skulle tjŠna som Sšrbybornas begravningsplats, fick klockstapeln stŒ kvar sŒ lŠnge det inte var fara att klockorna fšll ned. Fšrst 1807 revs stapeln och klockorna flyttades till Mjšlby. Vid kyrkans rivning pŒtrŠffades en mŠrklig runsten – med spegelvŠnd inskription – som legat som tršskelsten och nu finns rest pŒ kyrkogŒrden. Kyrkans inventarier fšrsŒldes pŒ auktion till fšrmŒn fšr inrŠttande av en sockenskola. I dag Šr bl a krucifixet och kyrkans nyckel bevarade i Lundby kapell, som Šr inrŠttat i flygelbyggnaden till Lundby komministergŒrd dŠr Sšrby fšrsamlings prŠst bodde. Som jordebokssocken bestod Sšrby Šnda till 1890.

BN 1910-10-03 ¤ 1, MS 1910-10-05 ¤ 4, BN 1910-10-19 ¤ 1, MS 1911-02-13 ¤ 2, BN 1911-11-22 ¤ 1.

 

A 17 SmŒlandsvŠgen* 1927 — 595 30 (nr 1–39, 2–36), 31 (nr 41–71, 38–44) M, S

Den blivande riksvŠg 32 sšder om korsningen med riksettan bytte genom 1934 Œrs stadsplan namn frŒn Sšrbygatan till SmŒlandsvŠgen. Mellan BurenskšldsvŠgen och StjŠrngatan har vŠgen alltjŠmt samma strŠckning som den gamla landsvŠgen, om Šn den blivit avsevŠrt breddad. Sšderut gick vŠgen fšrbi LundbygŒrdarna – numera ŒterstŒr endast prŠstgŒrden – och som dagens JonsbergsvŠgen fram till 1957, dŒ den nuvarande vŠstligare strŠckningen med bro šver HŠstholmsbanan vid Sšrby togs i bruk. 1967 šppnades en ny nordlig del av SmŒlandsvŠgen – vŠster om JerikodalssŠnkan och det blivande Mjšlby kšpcentrum – med bšrjan vid korsningen med BurenskšldsvŠgen och fortsŠttning efter KungsvŠgen i SkŠnningevŠgens samtidigt nyšppnade sydligaste del. Den ersatta, sluttande strŠckningen av SmŒlandsvŠgen lŠngs de s k Zetterbergshusen avstŠngdes fšr tillfart i sšder och fick namnet Jerikodalsgatan, vars sšdra del senare utplŒnades nŠr det nya stadshuset uppfšrdes. Sedan fšrbifarter byggts i olika etapper utanfšr tŠtorten tjŠnstgšr inte lŠngre SmŒlandsvŠgen och SkŠnningevŠgen som riksvŠg 32. I stŠllet har SmŒlandsvŠgen avslutats med en utfart pŒ den nya riksvŠgen sydvŠst om Sšrby. Fšrutom att namnet SmŒlandsvŠgen anger vart vŠgen leder, erinrar det om Mjšlbys nŠrhet till grannlandskapet i sšder liksom lŠget vid SmŒlŠndska hšglandets švergŒng i …stgštaslŠtten.

NK skr 1927-03-21, BU 1927-04-04 ¤ 18, SF 1927-04-05 ¤ 34, NB skr 1967-04-07, NB skr 1967-05-16, DK 1967-07-01 ¤ 188, SF 1967-06-19 ¤ 112.

 

A 18 Jerikogatan (2)¡ 1967 — M, S

Innan SF faststŠllde namnet Jerikodalsgatan pŒ den gamla strŠckningen av SmŒlandsvŠgen genom Mjšlbys centrala delar, fšreslog NB och DK namnet Jerikogatan. Detta namn var dŒ redan faststŠllt fšr en intilliggande gata, som aldrig blivit utlagd. Om bakgrunden till namnet Jeriko, se Jerikodalsgatan.

NB skr 1967-04-07, NB skr 1967-05-16, DK 1967-07-01 ¤ 188, SF 1967-06-19 ¤ 112.

 

A 19 Jerikodalsgatan* 1967 — 595 30 M, S

NŠr SmŒlandsvŠgen nŠrmast sšder om den gamla riksvŠgskorsningen i Mjšlby 1967 ersattes med ett nytt vŠgavsnitt lŠngre vŠsterut, blev den dittillsvarande strŠckningen en lokalgata utan fšrbindelse med BurenskšldsvŠgen och SmŒlandsvŠgen. NB och DK hade fšreslagit namnet Jerikogatan, som enligt stadsplanen Šven var namnet pŒ en korsande men inte utlagd gata. I SF yrkade dock dess vice ordfšrande Harry Magnusson att den nybildade gatan mellan KungsvŠgen och BurenskšldsvŠgen i stŠllet skulle kallas Jerikodalsgatan. Jerikodal var namnet pŒ den stora sŠnka – mellan den gamla och nya strŠckningen av SmŒlandsvŠgen – som vid 1970-talets bšrjan blev bebyggd med affŠrskomplexet Kvarnen. Jerikodal hade i sin tur uppkallats efter torpet Jeriko, som fordom lŒg invid denna gata med flera olika namn under Œrens lopp: EksjšvŠgen, BoxholmsvŠgen, Sšrbygatan, SmŒlandsvŠgen och Jerikodalsgatan. Det yttersta ursprunget till ortnamnet Jeriko vill den lokala folktraditionen fšrklara pŒ fšljande sŠtt. Komministern i Mjšlby pastorat bodde fšrr som nu i Lundby prŠstgŒrd inom den fšrutvarande annexfšrsamlingen Sšrby. En av tjŠnstens innehavare hade till mŒnga fšrsamlingsbors fasa ridning som fritidssysselsŠttning. Som sista steget i en kamp att fšrmŒ komministern att avstŒ frŒn att odla sitt fšr en kyrkans man mindre passande intresse, skaffade nŒgra bšnder en vildlynt hŠst, som en sšndag dŒ prŠsten var pŒ vŠg till hšgmŠssan i Mjšlby kyrka utbjšds till fšrsŠljning av bšnderna. SšrbyprŠsten gillade erbjudandet och satte sig efter avslutat kšp upp pŒ hŠsten, och det bar ivŠg mot Mjšlby. Till bšndernas stora fšrvŒning satt komministern fortfarande kvar pŒ hŠstryggen nŠr ekipaget lŠmnade deras synfŠlt. Lyckan var emellertid inte med hela fŠrden. Vid det nuvarande stadshuset var hŠstens tŒlamod slut. PrŠsten slŠngdes av och skadade sig sŒ att dagens hšgmŠssa fick stŠllas in. Predikotexten skulle ha anknutit till hur Jerikos murar fšll, varfšr platsen fšr hŠndelsen fick namnet Jeriko. MŒhŠnda gjorde prŠsten ytterligare en ridtur nŠsta gŒng som samma stŠlle i skriften var aktuellt – i alla hŠndelser fanns Šven under Egebytorp en lŠgenhet med namnet Jeriko. NŠr Mjšlbys nya stadshus byggdes infšr kommunsammanlŠggningen 1971 och Mjšlby kšpcentrum kort dŠrefter anlades, blev Jerikodalsgatan kraftigt avkortad i sšder. Den ŒterstŒende delen blev gŒgata och i sin sydligaste del nŒgot fšrskjuten šsterut. Den plats dŠr gatan šppnar sig mitt i kšpcentrumet gavs 1986 namnet Jerikodalstorget.

NB skr 1967-04-07, NB skr 1967-05-16, DK 1967-07-01 ¤ 188, SF 1967-06-19 ¤ 112.

 

A 20 Segersbacken^ —  S

I backen pŒ den gamla Sšrbygatan (senare SmŒlandsvŠgen och dŠrefter Jerikodalsgatan), ungefŠr dŠr nu Stadshuset Šr uppfšrt, lŒg en stuga som beboddes av en soldat Seger. DŠrav uppkom det inofficiella namnet Segersbacken.

Inofficiellt namnbruk.

 

Mjšlbys gatunamn genom tiderna. Mjšlby, 1999. 208 sid, inb. ISBN 91-87784-10-6.

 

 

 

 

slekt.se/mjolby

Start Mjšlbyhistoria

Start slekt.se

Kontakt

© 2022 Per Andersson