Mjšlbyhistoria

Den kungliga kvarnbyn vid SvartŒn som fick jŠrnvŠg och blev sydvŠstra …stergštlands centrum

Per Anderssons forskning och texter om Mjšlbys historia

 

 

 

 

 

FlerkŠrnestaden Mjšlby

Mjšlby har inte endast en utan flera kŠrnor, kring vilka tŠtorten byggts till dagens omfattning. Dessa fšrdelar sig pŒ šmse sidor av Œn och passagen šver denna. De fyra huvudkŠrnor som utbildats rymmer i sig flera centralpunkter, som representerar olika funktioner i det alltmer komplexa lokalsamhŠlle som vŠxt fram: kvarnbyn, kyrkbyn, landsvŠgskorsningen och jŠrnvŠgsstationen.

Kvarnbyn, anlagd pŒ SvartŒns strŠnder vid fallen. I och intill denna uppstod embryot till Mjšlby som industriellt centrum.

Kyrkbyn pŒ Œns hšgra strand med kyrkan och huvuddelen av byggningstomterna till Mjšlbys jordbrukshemman. Till nŠrheten av kyrkan – socknens hjŠrtpunkt – fšrlades den lokala sjŠlvstyrelsens administration i form av sockenstuga, kommunalhus och stadshus vid Kyrktorget och dess intilliggande efterfšljare Stora Torget. I omedelbar nŠrhet tillkom fattigstuga, skola, polis- och brandstation. Detta blev Šven den nya platsen fšr ortens kommersiella centrum, fšrst i form av marknadsplats och sedan det nyanlagda torget.

LandsvŠgskorsningen pŒ den vŠnstra stranden med skjutsstation och gŠstgiveri. Kring denna mštesplats utvecklades handeln, dels pŒ Mjšlbys Šldsta torgplats, GŠstistorget, dels i intilliggande bodar och smŒningom KanikegŒrdens och andra affŠrshus. Platsens egenskap av kommunikationsnav gjorde det praktiskt att hit fšrlŠgga ocksŒ hŠradets centrum, tinget. Sedan de ursprungliga funktionerna fšrskjutits Œt andra hŒll, Œterfšrdes med tiden tŠtortens kommersiella tyngdpunkt till omrŒdet under namn av Mjšlby kšpcentrum. Denna flytt šver Œn skedde i sŠllskap med den nybildade kommunens administration, inrymt i ett nyuppfšrt stadshus.

JŠrnvŠgsstationen, belŠgen en halv kilometer sydost om kyrk­byn. Ur denna ortens yngsta kŠrna – centralpunkten i stationssamhŠllet – har sprungit Mjšlbys omvandling frŒn agrarsamhŠlle till stad och regionalt centrum. Stationen kompletterades med bland annat hotell och en lokal huvudgata med affŠrer och kafŽer. NŠr jŠrnvŠgarna blev viktigare Šn landsvŠgarna, fšrlades bygdens domstol pŒ nytt till Mjšlby och stationens nŠrhet. DŠr hamnade sedermera ocksŒ sydvŠstra lŠnsdelens hšgsta lŠroanstalt.

I tŠtorten har Šven inlemmats ett antal satelliter. PŒ de flesta hŒll kan dessa ledas tillbaka till torpbebyggelse pŒ de olika gŒrdarnas utmarker. I viss mŒn levde omlandet till varje sŒdant centrum sitt eget liv, med bland annat en egen uppsŠttning av den tidens starkt specialiserade livsmedelsaffŠrer. UngefŠr samtidigt som dessa funktioner senare koncentrerades till tŠtortens gemensamma centrum, expanderade Mjšlbys bebyggelse i form av nyanlagda stadsdelar pŒ stšrre avstŒnd frŒn stadens mitt. Dessa omrŒden – bland annat Lundby, Slomarp, Ryttarhagen och Eldslšsa – har dock inte alls eller i hšgst begrŠnsad utstrŠckning fšrmŒtt bŠra egna servicefunktioner. Som ett skal pŒ behšrigt avstŒnd frŒn kŠrnan har i tŠtortens ytterkant slutligen placerats industriomrŒden och andra anlŠggningar.

PŒ samma gŒng som de ursprungliga centralpunkterna fšrenats till en organisk och tills nyligen vŠxande enhet, Šr Mjšlby en delad stad. Dels har det som varit ortens bŒda viktigaste tillgŒngar ocksŒ bildat tvŒ svŒrforcerade barriŠrer: Œn och jŠrnvŠgen. Dels har i administrativt hŠnseende den moderna tŠtortens yta sitt ursprung i en uppdelning pŒ fyra tidigare socknars territorium.

TŠtorten var fšrst liktydig med bebyggelsesamlingen i Mjšlby by, kring de tre fšrstnŠmnda av ortens kŠrnor. Expansionen, som bšrjade med smŒ steg i mitten av 1800-talet fšr att ta allt stšrre kliv nŠr jŠrnvŠgen dragits fram, begrŠnsades lŠnge till Mjšlby bys mark. KŠrnbebyggelsen i Mjšlby ligger i den vŠstra utkanten av alla sina lokala tillhšrigheter: byn, socknen och hŠradet.

Mjšlby socken i sin Šldre och mindre omfattning rŠknade som grannsocknar: Sšrby, VŠstra Skrukeby, Hšgby, Herrberga, Veta, Sya, VŠstra Harg och sbo. Vid inkorporeringen av Sšrby annexfšrsamling tillkom Ekeby och Hogstad. SjŠlv belŠgen i Vifolka hŠrad grŠnsar Mjšlby i vŠster till Gšstrings hŠrad, vartill ocksŒ en mindre del av socknen fordom hšrt.

Mjšlby bys rŒgŒng sammanfaller i vŠster med den forna sockengrŠnsen mot Sšrby och norr dŠrom med grŠnsen mot fšrutvarande VŠstra Skrukeby socken. Det innebŠr att bygrŠnsen gŒr i SvartŒn och pŒ vŠg sšderifrŒn viker av upp pŒ vŠnstra stranden strax norr om Burenskšldsbron, genomkorsar GŠstis­parken och Mjšlby kšpcentrum, fšr att ungefŠr vid korsningen mellan KungsvŠgen och SmŒlands- och SkŠnningevŠgarna svŠnga vŠsterut och inne­sluta huvuddelen av Kungshšgahem­mets tomt och kvarteret vŠster dŠrom. LŠngst i vŠster har grŠnsen ungefŠr Lundbygatans strŠckning med rak fortsŠttning i cykel­vŠgen vid Hagaparkens fot, varefter grŠnsen fšljer Hšg­lid­ens infart till Nya kyrkogŒrden och sneddar šver denna till SkŠnningevŠgen, strax norr om kyrkogŒrdens huvudingŒng. FortsŠttningen utgšrs av Egebygatans bšrjan och dŠrefter …j­ars­liden med fšrlŠngning i sydostlig riktning šver Œn. PŒ and­ra sidan av Œn švergŒr i šster byns marker i Mjšlby skog. I sšder lšper Mjšlby bys grŠns en tomtrad sšder om Vintergatan med fortsŠttning nŠrmast rakt vŠsterut till Œn. De byar som sŒlunda omger Mjšlby Šr: i vŠster Lundby i fšrutvarande Sšrby socken, i nordvŠst Hulje i fšrutvarande VŠstra Skrukeby socken samt i norr Egeby, i nordost Habblarp, i šster Berga (Norra och Sšdra) och i sšder Eldslšsa (…stra och VŠstra), alla i Mjšlby socken.

Efter hand har mark frŒn alla dessa, utom Berga pŒ andra sidan Mjšlby skog, tagits i ansprŒk fšr tŠtortens utbyggnad. Andra agrara enheter som bidragit Šr Sšrby i den likabenŠmnda socknen, Skrukeby, Viringe och Ramstadslyckorna i VŠstra Skrukeby socken, Mjšlkulla, Egebytorp och SpŠnnarhem i Mjšlby socken samt Slomarp och LŠrketorp, bŒda tidigare i Hšgby socken men šverfšrda till Mjšlby.

Bebyggelsens koncentration till utkanten av Mjšlby by och socken har medfšrt att tŠtortens utbredning pŒverkats av – och pŒverkat – fšrsamlingsindelningen i omrŒdet. Genom sammanlŠggningen med Sšrby kyrkosocken (1791) och jordebokssocken (1891), vars territorium nŒdde Šnda fram till den vŠstra utkanten av kvarnbyns bebyggelse, tillkom vŠrdefull expansionsyta, Šven om inkorporeringen av annexfšrsamlingen nŠrmast var fšranledd av dennas ekonomiska bekymmer. De nya markerna visade sig komma vŠl till pass, och genast efter jordebokssocknens utvidgning togs ett omrŒde inom Lundby by i ansprŒk fšr byggande av Egna hem. €ven šverfšringen av Slomarp och LŠrketorp 1891 frŒn Hšgby till Mjšlby skedde utan avsikter fšr tŠtortens tillvŠxt, och det skulle dršja till 1960-talet innan mark frŒn de bŒda gŒrdarna kom till anvŠndning. En ytterligare expansion vŠsterut var naturlig med hŠnsyn till avstŒndet frŒn tŠtbebyggelsens centrala delar. Framfšr allt lŒg KungshšgaomrŒdet, som tillhšrde Hulje by, vŠl till, och dŠr uppstod en fšrtŠtad utmarksbebyggelse kring de fyra ryttartorp som jorden pŒ šmse sidor av vŠgen till Hšgby och Hogstad tillhšrde. Ett liknande fšrhŒllande rŒdde i anslutning till Egebybacken, vŠster om vŠgen till SkŠnninge som bildade sockengrŠns. 1936 gjorde drŠtselkammaren i Mjšlby stad, dŒ omfattande endast Mjšlby fšrsamling, en framstŠllan till lŠnsarkitekten om att den angrŠnsande bebyggelsen pŒ dessa bŒde stŠllen i Hšgby socken mŒtte regleras. Lšsningen kom med den riksomfattande kommunindelningsreformen 1952, dŒ hela Hšgby landskommun infšrlivades med staden. DŠrmed hamnade Mjšlbys tŠtbebyggelse fšr fšrsta gŒngen centralt i sin egen kommunala enhet, som frŒn denna tidpunkt innefattade alla de tidigare fyra socknar som fšrst parvis blivit sammanlagda. GrŠnsen mellan de tvŒ stadsfšrsamlingarna har senare justerats fšr att bŠttre passa den moderna bebyggelsen, som fortsŠttningsvis tillŒtits fortsŠtta in i Hšgby.

Innan hela Mjšlby socken 1920 upphšjdes till stad, var den stadsplanelagda bebyggelsen under de tjugo Œren dessfšrinnan begrŠnsad till municipalsamhŠllets yta. Denna utgjordes av hu­vud­delen av Mjšlby bys omrŒde – utom Mjšlby skog, de šstligaste delarna av kyrkoherdebostŠllet Duvelunds jord och byns sydligaste Šgor mellan Œn och nuvarande Bondegatan i form av en rektangel som reserverats fšr TrŠngen – och dŠrtill den nordšstra delen av Lundby by samt Egebybackens bebyggelse. Lundbydelen hade rŠta grŠnser i vŠster och sšder, som mšttes i vinkel vid nuvarande Folkungaplan. Den vŠstra grŠnsen sammanfšll bland annat med nuvarande Lundbygatan, medan den sšdra hade sin strŠckning ungefŠr som sedermera StjŠrngatan och med fortsŠttning genom den sŠnka som idag hyser Lund­by­badet. I šster gick grŠnsen frŒn vad som med tiden blev Tallgatans utfart pŒ HargsvŠgen, rakt šver HŒlaskogen och šster om blivande …stgštagatan till sydvŠstra kanten av Vifolkavallens omrŒde, dŠr den vek av i nordvŠstlig riktning fšr att pŒ andra sidan Œn fortsŠtta i den nordšstra kanten av Egebybackens bebyggelse. MunicpalsamhŠllet utgjorde endast ca 5 procent av socknens areal eller 2,45 km2 (1900). Den stadsplanelagda bebyggelsen hšll sig i huvudsak inom detta omrŒde Šven efter att Mjšlby blivit stad, och fram till dess utvidgning med Hšgby socken utškades ytan endast med en femtedel.

 

Mjšlbyhistoria – Den kungliga kvarnbyn vid SvartŒn som fick jŠrnvŠg och blev sydvŠstra …stergštlands centrum. Stockholm, 2011. 284 sid. ISBN 978-91-87784-21-7.

 

 

 

 

slekt.se/mjolby

Start Mjšlbyhistoria

Start slekt.se

Kontakt

© 2022 Per Andersson