Mjölbyhistoria Den kungliga kvarnbyn vid Svartån som fick järnväg och blev sydvästra Östergötlands centrum Per Anderssons forskning och texter om Mjölbys historia
	Elevkommunen vid Mjölby gymnasium Kungshögaskolan Demokrati är grundvalen för vårt samhälle. Också i skolan skall demokratins idéer vara vägledande. Elevernas inflytande framhävs särskilt i den nya gymnasieskolan. Skoldemokratin har flera uppgifter: att föra fram elevernas vilja i skolan, att träna eleverna att bli aktiva samhällsmedborgare, att engagera eleverna för den egna utbildningen genom att de får vara med och påverka, att stärka sammanhållningen genom att eleverna får arbeta tillsammans för gemensamma intressen. Eleverna kan ha inflytande i skolan på tre nivåer: Som enskild elev kan man påverka sin egen utbildning, t ex genom olika val. Den dagliga undervisningen skall vara ett samspel mellan lärare och elever, där eleverna får vara med om att utforma studierna. Genom formella elevorgan (hittills kallade elevråd) har eleverna möjlighet att debattera, föreslå lösningar och i en del fall även bestämma om sådant som rör hela skolan. För att elevernas inflytande vid Mjölby gymnasium skall bli starkare, har skolledning och elevrepresentanter på initiativ av Per Andersson gemensamt försökt att hitta nya former för skoldemokratin, som skall bli effektivare än det hittillsvarande elevrådet. Per Andersson har lett detta arbete tillsammans med klassernas elevombud och elevrådet. Den viktigaste ambitionen har varit att elevinflytandet skall kunna bli verkligt, innefatta alla elever och bli en naturlig del av livet på skolan. De elevrådsombud som varje klass valt utsåg en elevkommitté för att diskutera de nya formerna för elevinflytande. Kommitténs arbete utgick från en utredning som Per Anderssons gjort och resulterade i ett förslag till elevombuden att anta en ny organisation för elevdemokratin, vilket elevombuden för alla klasser gjorde vid ett möte den 21 september 1994. Skolans lärare informerades om innehållet och därefter fick klassföreståndarna i uppgift att tillsammans med klassens elevombud ansvara för att alla elever fick kunskap om de nya möjligheterna att påverka situationen i skolan. Den nya organisationen, som ersätter det gamla elevrådet, kallas elevkommunen. Denna består av alla elever på Kungshögaskolan. Elevkommunen har en uppsättning organ för elevdemokratin som liknar det vanliga samhällets kommun. Hur elevkommunen är tänkt att fungera finns nedskrivet i det reglemente (stadgar) som elevombuden antagit. Vid varje läsårs början skall skolans alla elever välja sina ombud i elevdemokratins främsta organ, elevfullmäktige, som har 31 ledamöter (motsvarighet till riksdag eller kommunfullmäktige). I elevfullmäktige, som sammanträder med i allmänhet en månads mellanrum, skall elevkommunens alla viktigare beslut fattas. Före varje fullmäktigesammanträde anordnas ett allmänt debattmöte, dit alla elever som vill kan komma och säga sin mening i de frågor som fullmäktige skall besluta om. För det löpande och ledande arbetet i elevkommunen svarar elevstyrelsen, som väljs av elevfullmäktige. Fullmäktige utser också olika utskott, som skall arbeta med särskilda frågor. Som i kommunen och vanliga föreningar finns revisorer och valberedning. Fullmäktige väljer också en lärare som handledare för elevkommunens arbete. Till sist, för att likheten med det verkliga samhället skall bli så stor som möjligt, väljs en elevnämnd, som skall avgöra tvister om man blir oense om tolkningen av elevkommunens arbetsformer. Efter att eleverna fått information om den nya elevkommunen har de valt ombud till elevfullmäktige. Röstningen har genomförts vid ett och samma tillfälle för alla elever i respektive klass. Röstningen är självfallet anonym, och varje elev får avge en röst. Röstning sker på en person, och man får rösta på vilken elev som helst på skolan. Offentlig röstsammanräkning ägde rum måndagen den 10 oktober, varefter valresultatet kungjordes. Den nyvalda elevfullmäktigeförsamlingen samlades den 12 oktober till sitt första möte, som öppnades av tf rektor Per Andersson. Förstärkt skoldemokrati – fastare former för elevinflytandet Demokrati är grundvalen för vårt samhälle. På uppdrag av detta samhälle bedrivs vår skolas verksamhet. Skolans övergripande uppgift är att förbereda ungdomar för ett liv i det demokratiska samhället. Följdenligt är sedan länge elevernas utbildning och träning i demokratins former en viktig beståndsdel i det svenska skolväsendet. Demokratin har inom skolan sin hemvist dels i undervisningen i ämnet samhällskunskap, dels i praktisk tillämpning genom elevernas deltagande och påverkan i de mest skilda situationer i skolans vardag. Att understödja olika moment av demokrati är en del av samhällets uppdrag till skolan. Detta framhävs i högre grad än någonsin tidigare i den nya gymnasieskolans intentioner. Vid Mjölby gymnasium har skolledningen utsett en aspekt på demokratin – elevinflytandet – till ett prioriterat område i skolans utvecklingsarbete. Inledningsvis har elevernas attityder till sin möjlighet att påverka den egna utbildningssituationen kartlagts i en undersökning. Vi befinner oss därefter i det skede där åtgärder bör vidtas för att åstadkomma förbättringar. Målet för skolans demokratisträvan bör vara att göra elevernas inflytande till en naturlig del av skolarbetet – en ordinarie rutin i elevernas och personalens vardag. Skoldemokrati fyller flera viktiga funktioner: a) Den tillhandahåller formerna för att kanalisera elevernas intressen under skoltiden. b) Eleverna bereds möjlighet till träning i demokratins former för att förbereda sig för rollen som aktiv samhällsmedborgare. c) Förekomsten av påverkansvägar är en viktig grund för elevernas motivation till att engagera sig i frågor rörande den egna utbildningen. Att vara medveten om och aktivt agera för inriktningen på och utformningen av sin utbildning är avgörande för elevens fortsatta liv. Genom den nya gymnasieskolans ökade prägel av valfrihet och elevansvar understryks detta förhållande. d) Institutionaliserade demokratiska former, som eleverna engagerar sig i och för och upptäcker funktionsdugligheten hos, kan antas främja elevernas känsla av sammanhållning och gemensam identitet inom Mjölby gymnasium. I de demokratiska strukturerna kan eleverna samlas och med framgång ta till vara sina samfällda intressen. Elevernas inflytande i skolan hänför sig till tre nivåer: 1. Som enskilt rättssubjekt gör eleven formella och informella val inom sin utbildning och sitt studiearbete, för vilka han eller hon tvingas ta ansvar. Eleven kan påverka sin egen studiesituation genom alltifrån att utnyttja lovmöjligheter till att påtala formella fel och med tyngden i sina argument genomdriva sin egen uppfattning inför dem som har formell beslutanderätt. 2. I den vardagliga undervisningssituationens samspel mellan lärare och elever kan de senare i ett väl fungerande förhållande tillerkännas ett på kunnande och ömsesidig respekt grundat inflytande över studiernas innehåll och former. 3. Frågor med giltighet för en större del av skolans elever kan debatteras och finna sin lösning i formaliserade elevorgan. I alla dessa avseenden är det avgörande att elevinflytandet är reellt och inte endast utgör en fiktiv och outnyttjad teoretisk möjlighet. En oerhört central uppgift i demokratisträvanden är därför att aktivera eleverna till verkligt deltagande i de påverkansprocesser som står till buds. Det gäller sålunda att medvetandegöra eleverna om att det ligger i deras eget både kort- och långsiktiga intresse att inte försitta möjligheterna att sätta sin prägel på den egna utbildningen och den dagliga tillvaron vid Mjölby gymnasium. För den del av elevinflytandet som kan betecknas som "formell demokrati" och som behandlar frågor som angår mer än en enskild elev eller en viss undervisningsgrupp, fordras institutionaliserade fora som funktionsdugligt kan hysa en reellt demokratisk process. Det nu befintliga organet för elevernas representation – elevrådet – har varit väsentligen oförändrat alltsedan det inrättades för åtskilliga år sedan. Till följd av outvecklade och ibland oklara verksamhetsformer, undermåligt utbildade elevfunktionärer och bristfälliga kontaktvägar till skolans elever i gemen kan elevrådet av idag knappast sägas spela en tillfredsställande demokratisk roll. Mot denna bakgrund föreslår jag åtgärder för att bättre tillgodose framför allt den institutionaliserade delen av elevernas inflytande vid Mjölby gymnasium. Mitt förslag antar formen av ett elevdemokratiskt system – kallat elevkommun – med institutioner och verksamhetsformer som liknar det verkliga svenska styrelseskicket på lokal såväl som nationell nivå och till och med kan karaktäriseras som ännu mera demokratiskt. Elevkommunens huvudsakliga organ är elevfullmäktige, elevstyrelse och elevnämnd, motsvarande riksdag/kommunfullmäktige, regering/kommunstyrelse och högsta domstol/ kommunal besvärsnämnd. Ett parlamentariskt förhållande avses råda mellan fullmäktige och styrelsen. Nämndens uppgift är att pröva procedurfrågor och tillfredsställa ett rättssäkerhetsintresse, vilket är en oundgänglig del av ett demokratiskt system. Den demokratiska struktur som föreslås avses ersätta den nuvarande elevrepresentationen. För att tillförsäkra systemet den sakkunskap som med nödvändighet måste finnas för att optimera funktionsdugligheten, bör eleverna ha tillgång till handledning i sitt demokratiska arbete av en lärare vid skolan. Denne förutsätts ställa sin kunskap till förfogande men självfallet inte ha något inflytande i de ärenden som elevorganen behandlar. Handledaren bör rimligen väljas av eleverna själva, för att sedan förordnas av rektor med viss tjänstenedsättning. För att elevinflytandet skall kunna bli reellt, är det en nödvändig förutsättning att eleverna utbildas i skoldemokratins funktionssätt, vilket förslagsvis kan ske inom ramen för lokalt tillägg. Säkerligen kommer ingen organisation för elevinflytande att kunna uppfylla alla de "demokratiska förväntningar" som eleverna kan tänkas ha. Bestämmanderätt tarvar regelmässigt en stabil kunskapsgrund, och i följd därav kommer skolans lärare rimligen alltid att i kraft av sin professionella överblick av sitt undervisningsfält ha ett avgörande ansvar för undervisningens innehåll och former, dvs för hur hans eller hennes uppdrag från samhället via skolans huvudmän och ledning utförs. Vidare är de frågor där elevorganen kan fatta bindande beslut för skolan mycket starkt begränsade. Men också alla dessa begränsningar är en verklighetstrogen avspegling av det "riktiga" samhället och därmed ett lärande moment; den demokratiska makten över det gemensamma är – dels med avsikt, dels till följd av bristande funktionsduglighet – inte total. Innebörden av mitt förslag till fastare former för elevinflytandet vid Mjölby gymnasium framgår närmare av bilagt utkast till "Reglemente för Mjölby gymnasiums elevkommun". Det vore enligt min mening önskvärt att den nya elevdemokratiska organisationen kunde tas i bruk med början läsåret 1994/95. Därmed torde saken dryftas och beslut fattas före det innevarande läsårets slut. Realiteten att Mjölby gymnasium är den mest elevdemokratiska skolenheten i landet befinner sig onekligen inom räckhåll. Reglemente för Mjölby gymnasiums elevkommun Grunder 1 § Eleverna vid Mjölby gymnasium har möjlighet att påverka sin utbildning och sina arbetsförhållanden. Elevinflytandet bygger på fri åsiktsbildning och allmän och lika rösträtt. Det förverkligas genom att 1. eleven som enskild individ deltar i utformningen av sin utbildning genom olika val, såsom av gren, individuellt val, främmande språk och uppgift för specialarbete, 2. eleverna i varje undervisningsgrupp av läraren bereds tillfälle att i en anda av ömsesidig respekt diskutera och framföra förslag och synpunkter på undervisningens innehåll och former, 3. alla elever vid Mjölby gymnasium har möjlighet att inom elevkommunen under institutionaliserade demokratiska former påverka förhållandena vid skolan. 2 § Elevkommunens syfte är dels att kanalisera elevernas intressen i anslutning till sin utbildning, dels att bereda eleverna övning i demokratins funktionssätt. 3 § Elevkommunens organ är elevfullmäktige, elevstyrelsen och elevnämnden. 4 § Elevkommunens verksamhet utövas under de författningar och lokala beslut som gäller skolans område och under elevkommunens reglemente. Beslut om antagande, upphävande och ändring av reglementet fattas av chefen för Mjölby gymnasium. 5 § Elevkommunen har rätt att besluta om att uttala sin mening i alla frågor som berör eleverna vid Mjölby gymnasium i denna deras egenskap. Rektor kan till elevkommunen delegera beslutanderätten i vissa frågor vid skolan. Elevkommunen har rätt att besluta om sina egna tillgångar, såvida användningsområdet inte inkräktar på annans kompetens. Beslut som elevkommunen fattar få ej vara tvingande för enskilda elever. 6 § Inom två veckor från varje läsårs början skall alla nya elever ges sådan information om elevkommunens funktionssätt och elevinflytandet i övrigt att var och en därefter har möjlighet att utnyttja skolans demokratiska fora för att göra sina intressen gällande. Motsvarande information skall också ges all personal vid Mjölby gymnasium. Rektor är ansvarig för att erforderlig information kommer elever och personal till del. 7 § Handling som är inkommen till eller upprättad inom elevkommunen är offentlig. 8 § Elever som agerar inom elevkommunen har tillgång till handledning av en av skolans lärare i frågor som rör verksamhetens former. Handledaren utses för en tid av ett läsår av rektor bland tre kandidater som uppställs av elevstyrelsen. Elevfullmäktige 9 § Elevfullmäktige är elevernas främsta företrädare och elevkommunens beslutande församling. 10 § Elevfullmäktige består av 31 ledamöter. För att tjänstgöra i stället för ledamöter som är förhindrade finns tio ersättare. Inom sig väljer elevfullmäktige en ordförande, en vice ordförande, en sekreterare och en vice sekreterare. För beredning av elevfullmäktiges beslut finns ett utbildningsutskott, ett nöjesutskott och de ytterligare utskott som elevfullmäktige beslutar inrätta. Varje utskott består av en ordförande och ytterligare fyra ledamöter, som elevfullmäktige väljer inom sig. För granskning av elevkommunens verksamhet och ekonomiska förvaltning väljer elevfullmäktige två revisorer. Val som skall förrättas av elevfullmäktige bereds av en valberedning om två personer, som utses av elevfullmäktige. Alla val förrättas vid elevfullmäktiges första sammanträde för läsåret och avser tiden till det innevarande läsårets slut. 11 § Elevfullmäktige utses genom fria, hemliga och direkta val. Rösträtt vid val av elevfullmäktige tillkommer elev som är antagen till utbildning och bedriver studier vid Mjölby gymnasium. Val av elevfullmäktige förrättas varje läsår och avser tiden till det innevarande läsårets slut. Valet äger rum i den fjärde veckan av läsåret på tid och plats som rektor beslutar. Val sker på en bestämd person. Valbar är den som uppfyller villkoren för rösträtt. Valet administreras av valförrättare som utses av rektor. Den röstande anger sitt val av person på en valsedel, som tillhandahålls av valförrättaren. På valsedeln bör anges såväl namn på kandidaten som hans eller hennes utbildningsväg och klass. Annan markering får inte förekomma på valsedeln, som i sådant fall är ogiltig. Röstande kan avge blank röst. Utifrån skolans elevregister finns en röstlängd upprättad. I denna avprickas var och en som avger sin röst. Den röstande viker sin valsedel en gång så att ingen text är synlig. Sedan valförrättaren, utan att ta del av texten, förvissat sig om att det är fråga om endast en valsedel, lägger den röstande valsedeln i en förseglad valurna. Omedelbart efter att röstningen avslutats sker sammanräkning av de avgivna rösterna. Sammanräkningen är offentlig och leds av valförrättaren. De kandidater som erhållit röster förtecknas med namn och röstetal i ordning efter röstetalet. De 31 kandidater som erhållit flest röster är valda till elevfullmäktige. De tio därefter följande är valda till ersättare att inkallas att tjänstgöra i ordning efter röstetal. Vid lika röstetal sker lottdragning om i vilken ordning kandidaterna skall placeras inbördes. Valets utgång uppläses efter avslutad sammanräkning av valförrättaren samt kungörs skriftligen på skolans anslagstavla och i Mjölby gymnasiums veckoblad. Om inte 31 fullmäktige och tio ersättare kan utses till följd av valet, utlyser rektor snarast en ny valomgång att hållas inom en vecka för att fylla återstående platser. Om en fullmäktig eller ersättare slutar som elev vid Mjölby gymnasium eller avsäger sig sitt uppdrag, inträder i hans eller hennes ställe den som i ordning efter röstetal kommer närmast efter den fullmäktig respektive ersättare som senast inträtt i sitt uppdrag. 12 § Den nyvalda fullmäktigeförsamlingen samlas senast den 8 oktober på kallelse av rektor. Dess första sammanträde öppnas och leds av rektor eller den som rektor förordnar till dess ordförande valts. Elevfullmäktige avhåller ordinarie sammanträde på någon av de åtta första dagarna i månaderna november, december, februari, april och maj på tid och plats som bestäms av ordföranden. Denne utfärdar kallelse, som skall innehålla dagordning, senast 10 dagar i förväg genom anslag på skolans anslagstavla och meddelande i Mjölby gymnasiums veckoblad. Med kallelsen skall följa utskottsbetänkanden avseende de frågor i vilka elevfullmäktige skall fatta beslut. Ledamot av elevfullmäktige som är förhindrad att deltaga skall skyndsamt underrätta ordföranden därom, så att denne kan inkalla ersättare. Sammanträde med elevfullmäktige leds av dess ordförande. Om denne är förhindrad inträder i hans eller hennes ställe vice ordföranden och därefter fullmäktiges ledamöter i den ordning som följer av deras röstetal i valet till elevfullmäktige. Vid överläggningar med elevfullmäktige har varje ledamot rätt att yttra sig. Vid omröstning har varje ledamot en röst, och elevfullmäktiges beslut blir den mening varom mer än hälften av de röstande förenar sig. Elever som inte tillhör elevfullmäktige samt personal vid skolan har rätt att närvara vid elevfullmäktiges sammanträden för att åhöra förhandlingarna men har ej rätt att därvid yttra sig. Omedelbart före sammanträde med elevfullmäktige hålls allmänt debattmöte under ledning av elevfullmäktiges ordförande. I debattmötet deltar elevfullmäktiges och elevstyrelsens ledamöter och de övriga elever som så önskar. I kallelse till elevfullmäktiges sammanträde skall tidpunkten för debattmötets början anges. Under debattmötet får deltagare som inte tillhör elevfullmäktige ställa frågor till elevfullmäktiges och elevstyrelsens ledamöter angående de ärenden som upptagits på dagordningen för elevfullmäktigemötet. Sådan fråga får följas av meningsutbyte mellan debattmötets deltagare. Extra sammanträde med elevfullmäktige och tillhörande allmänt debattmöte skall hållas om minst en tredjedel av fullmäktiges ledamöter eller minst 200 av skolans elever hos ordföranden skriftligen så begär. Extra sammanträde skall hållas inom 15 dagar. Kallelse sker som till ordinarie sammanträde. 13 § Rätt att framföra förslag till elevfullmäktige har dess ledamöter, utskotten, elevstyrelsen, elevnämnden och rektor. Förslag avges i form av en motion, som skall vara skriftlig och inlämnas till elevfullmäktiges ordförande senast den tionde dagen i den månad som föregår dagen för det sammanträde med elevfullmäktige vid vilket den skall kungöras. Inkommen motion kungörs vid elevfullmäktiges sammanträde och remitteras till det utskott till vilket dess sakinnehåll hör. Motionen bereds i utskottet, som i ett betänkande förelägger elevfullmäktige förslag till beslut. Elevfullmäktige får avvisa motion som ingivits anonymt. Förslag till budget framläggs av elevstyrelsen och bereds ej i utskott. Val och fråga om misstroendeförklaring bereds ej i utskott. Vid sammanträde med elevfullmäktige förs beslutsprotokoll. Protokoll förs av sekreteraren eller, om denne är förhindrad, av vice sekreteraren eller, om också denne är förhindrad, den som ordföranden utser. Protokoll justeras av ordföranden och en ytterligare ledamot, som vid sammanträdets början utses till protokolljusterare. Elevfullmäktiges protokoll tillställs elevstyrelsen, anslås på skolans anslagstavla och kungörs i Mjölby gymnasiums veckoblad, allt genom ordförandens försorg. Beslut som fattats av elevfullmäktige verkställs av elevstyrelsen eller utskott som styrelsen bestämmer. Vid sammanträde med elevfullmäktige förekommer ärenden enligt av ordföranden uppgjord dagordning, som i tur och ordning skall uppta: val, kungörelse och remittering av nya motioner för utskottsbehandling, betänkanden från utskott för beslut samt antagande av budget. 14 § Elevfullmäktige väljer ordförande och övriga ledamöter i elevstyrelsen och elevnämnden samt de ledamöter som skall representera eleverna i skolkonferensen och andra organ som rektor bestämmer. 15 § Den som av elevfullmäktige valts till uppdrag inom elevstyrelsen eller elevnämnden men som inte längre åtnjuter elevfullmäktiges förtroende kan av elevfullmäktige skiljas från sitt uppdrag genom misstroendeförklaring. Begäran om misstroendeförklaring får framställas av ledamot av elevfullmäktige och skall avgöras av elevfullmäktige vid närmast följande sammanträde. Vid samma möte väljs ny innehavare av uppdraget. Elevstyrelsen 16 § Elevstyrelsen har det övergripande ansvaret för elevkommunens arbete. Den är ansvarig inför elevfullmäktige. 17 § Elevstyrelsen består av en ordförande och fyra ytterligare ledamöter, vilka alla väljs av elevfullmäktige var för sig och för tiden till läsårets slut. Valbar är varje elev vid Mjölby gymnasium. Om en ledamot eller ersättare avgår i förtid, förrättar elevfullmäktige fyllnadsval vid sitt närmaste sammanträde. Elevstyrelsen utser bland sina ledamöter vice ordförande, sekreterare och kassör. 18 § Elevstyrelsen sammanträder på kallelse av ordföranden eller när minst hälften av styrelsens medlemmar hos ordföranden så begär. Elevstyrelsen är beslutsför när minst tre av dess fem ledamöter är närvarande. Elevstyrelsens beslut blir den mening varom mer än hälften av de i sammanträdet deltagande ledamöterna förenar sig. Vid sammanträde förs beslutsprotokoll. Elevfullmäktiges protokoll tillställs elevfullmäktiges ordförande, anslås på skolans anslagstavla och kungörs i Mjölby gymnasiums veckoblad, allt genom elevstyrelseordförandens försorg. 19 § Elevstyrelsen åligger att 1. ta de initiativ som den finner lämpliga för att i enlighet med reglementet ta till vara elevernas intresse, 2. verkställa elevfullmäktiges beslut, 3. förvalta elevkommunens tillgångar och handha dess löpande ärenden, 4. utarbeta och senast den 10 september förelägga elevfullmäktige förslag till elevkommunens budget för läsåret, 5. senast en vecka före läsårets slut till revisorerna överlämna protokoll, räkenskaper och berättelse över elevkommunens verksamhet under det gångna läsåret. Elevnämnden 20 § För att pröva och avgöra frågor om tolkning av elevkommunens reglemente och besluts förenlighet därmed, finns en elevnämnd. 21 § Elevnämnden består av en ordförande och ytterligare två ledamöter. För att tjänstgöra i stället för en ledamot som är förhindrad finns en ersättare. Ordföranden och en av de övriga ledamöterna samt ersättaren skall vara elev vid Mjölby gymnasium. Den tredje ledamoten skall vara lärare där. När ordföranden är förhindrad, utövas ordförandeskapet av den andra ledamoten som är elev. 22 § Elevnämndens ledamöter och ersättare väljs var för sig av elevfullmäktige för en tid av ett läsår. Om en ledamot eller ersättaren avgår i förtid, förrättar elevfullmäktige fyllnadsval vid sitt närmste sammanträde. 23 § Elevnämndens utslag är bindande för elevkommunens organ. Nämnden kan upphäva beslut av elevfullmäktige, elevstyrelsen eller annat organ inom elevkommunen som den funnit strida mot reglementet. Nämnden kan inte sätta annat beslut i stället för ett upphävt beslut. 24 § Elevnämnden sammanträder på kallelse av ordföranden minst en gång i månaden, om ärende finns att behandla. Varje elev och varje anställd vid Mjölby gymnasium har rätt att anmäla ärenden inom nämndens kompetensområde för prövning av nämnden. Anmälan inges till nämndens ordförande. Om denne är frånvarande, skall annan ledamot mottaga anmälan och skyndsamt tillse att den blir behörigen behandlad. Nämnden är skyldig att behandla och fälla utslag i alla anhängiggjorda ärenden. Det skall ske inom 30 dagar från det att anmälan inlämnats till behörig mottagare. Nämnden är inte skyldig att behandla ärende som ingivits anonymt. Nämndens beslut blir den mening varom minst två av dess ledamöter förenar sig. Vid sammanträde med nämnden förs protokoll av den inom nämnden som ordföranden utser. Protokollet justeras av ordföranden och ytterligare en ledamot. Genom ordförandens försorg skall nämndens utslag tillställas den som gjort anmälan och det organ inom elevkommunen vars beslut prövningen avsett. Elevkommunens ekonomi 25 § För elevkommunens löpande verksamhet utgår anslag från skolans medel enligt rektors beslut. Därutöver äger elevkommunen rätt att införskaffa medel på egen hand, såsom genom försäljning och avgifter vid arrangemang. Obligatorisk avgift får ej uttagas från de elever som omfattas av elevkommunen. Elevstyrelsen ansvarar för att räkenskaper förs över elevkommunens medel. Elevfullmäktige beslutar om hur elevkommunens tillgångar skall användas. Vid sitt första sammanträde på läsåret antar elevfullmäktige en budget för läsåret. Förslag till budget upprättas av elevstyrelsen. Ersättning får inte utgå till funktionär med uppdrag inom elevkommunen och ej heller till annan enskild person. Elevkommunen får dock utdela stipendium eller pris i tävling, om alla elever vid Mjölby gymnasium har möjlighet att kandidera eller delta. Revision 26 § Elevstyrelsens förvaltning och elevkommunens räkenskaper granskas av två av elevfullmäktige valda revisorer. Revisorerna avger årligen före det nya läsårets början till rektor berättelse över granskningen och lämnar förslag angående ansvarsfrihet för elevstyrelsen. Vid det nya läsårets första sammanträde med elevfullmäktige beslutas angående ansvarsfrihet för det gångna läsårets elevstyrelse. Revisorernas granskningsberättelse skall tillställas den nyvalda fullmäktigeförsamlingens ledamöter i samband med kallelsen. Elevfullmäktige kan efter förslag från någon av sina ledamöter besluta att revision och avgörande av ansvarsfrihet skall ske också under pågående läsår. Elevfullmäktige behandlar då revisorernas granskningsberättelse vid sitt närmast följande sammanträde. Mjölby gymnasium – elevdemokratins avantgarde. Mjölbygymnasisternas förening: Mjölbygymnasisten, nr 4, 1994 november. Sid 7.	slekt.se/mjolby Start Mjölbyhistoria ➤ Start slekt.se ➤ © 2022 Per Andersson