Mjšlbyhistoria

Den kungliga kvarnbyn vid SvartŒn som fick jŠrnvŠg och blev sydvŠstra …stergštlands centrum

Per Anderssons forskning och texter om Mjšlbys historia

 

 

 

 

 

BerŠttande gatunamn i Mjšlby

Genom sina val av gatunamnens fšrleder har de olika epokernas namngivare tillsammans Œstadkommit en tŠmligen mŒng­si­dig Œterspegling av lokalsamhŠllet i bŒde nŠrvarande och svun­nen tid. NŒgon plan fšr att skapa en representativ helhetsbild av Mjšlbys historia eller tŠtortens moderna funktioner har dock aldrig funnits. I stŠllet Šr uppsŠttningen av de totalt 405 kŠnda namnen, varav 224 Šr i bruk, en stegvis tillkommen – och i mŒnga stycken renoverad – mosaik. Icke desto mindre framtrŠder i gatunamnen mŒnga spŒr av vad som Šr och har varit relevant fšr orten och dess utveckling: naturfšrhŒllanden, nŠringsliv, bebyggelse, kommunikationer, offentlig verksamhet, religion, kulturliv etc. €ven om nŒgra principer fšr den kommunala namngivningen aldrig har uppstŠllts i Mjšlby – till skillnad frŒn en del andra orter – framtrŠder tydligt en strŠvan att i gatunamnen bevara minnet av fšreteelser i det Mjšlby som en gŒng var. Inte minst har gamla ortnamn – frŒn det agrarsamhŠlle som tidigare fanns pŒ platsen – fšrevigats i gatunamn. I nŒgon mŒn gŠller detta ocksŒ namn pŒ personer. I mŒngt och mycket framstŒr stadens gatunŠt med sina gatunamn som en levande historiebok, dŠr det fšrflutna gŒr i dagen genom namnens etymologi.

NŠr man utforskar namnens innehŒllsliga ursprung och betydelse, framtrŠder en uppsŠttning olika namngivningstyper och vissa mšnster i deras fšrekomst šver tiden. InspirationskŠllorna har under Œrens lopp har varit mŒnga, och deras flšden framstŒr inte alltid klart fšr eftervŠrlden. Fšrmodligen har bakgrunden till vissa namnval merendels utgjorts av tillfŠlligheter – flera andra namn skulle ha varit lika trŠffande och det antagna namnet skulle ha passat lika bra fšr en intilliggande gata. I sŒ gott som alla fall Šr det ŠndŒ mšjligt att ge en fšrklaring till namnets innebšrd.

De spontant tillkomna gatunamnen, vilka brukades som angivelser innan municipalsamhŠllet fick officiella namn, var enkla beskrivningar som karaktŠriserade gatan, vŠgen, backen eller torget. Gatan fšrbi Stuverum kallades Stufrumsgatan, vŠgen till …jebro …jebrovŠgen, backen vid grosshandlare Malmroths affŠr Malmrothsbacken och torget vid kyrkan – vilket var mindre Šn GŠstistorget – Kyrktorget eller Lilla Torget.

€ven de tillagda namnen bygger i flertalet fall pŒ nŒgot som har eller har haft anknytning till gatans nŠrhet eller Œtminstone inte Šr lokaliserat nŠrmare nŒgon annan gata som var ledig fšr namngivning. Det finns dock gatunamn som inte har ens en lŒngsškt sŠrskild anknytning till vare sig gatans plats eller bygden. I den fšrsta heltŠckande namnsŠttningen 1910 dominerade gatunamn bildade av ortnamn. €ven bland 1927 Œrs mŒnga nya namn var ortnamn en vanlig fšrled, men i Šn hšgre grad hŠmtades inspirationen dŒ frŒn en verksamhet eller annan fšreteelse i gatans nŠrhet. Den omfattande namngivningen i anslutning till Mjšlbys kraftiga expansion under efterkrigstiden prŠglas i hšg grad av kategorinamn. Att ge tvŒ eller flera gator namn pŒ samma tema praktiserades fšrvisso redan 1910, men det var dŒ inte frŒga om sammanhŒllna bebyggelseavsnitt med en enhetlig namnuppsŠttning. FrŒn 1947 blev det nŠrmast regel att nya smŒhusomrŒden, varav en del formade sig till egna stadsdelar, fick gatunamn inom en ny kategori. I kategorinamnens vidaste bemŠrkelse – dock med undantag av ortnamn i gatans nŠrhet som i sig skulle kunna betraktas som en kategori – innefattar den namngivningstypen mer Šn en tredjedel av alla gatunamn i Mjšlby genom tiderna. Den motsvarande andelen fšr gatunamn bildade av ortnamn med anknytning till gatans lŠge Šr en fjŠrdedel. Antalet personnamn som lagts till grund fšr gatunamn Šr relativt litet.

€ven om den av Cnattingius ledda namnfšrslagskommittŽn fšretog en šversyn av gatunamnen inom hela stadsplaneomrŒdet och det dŠrefter stŒtt namnfrŒgornas makthavare fritt att Šndra i namngeografin, Šr det endast HŸbe som i praktiken fšrunnats att ta ett helhetsgrepp om namngivningen i Mjšlby. Det Šr dŠrmed ocksŒ han som har lagt grunden till 1900-talets namnflora i municipalsamhŠllet, staden och kommuncentrumet. Av de namn som han fšreslog kom ett femtiotal i bruk och kvarstŒr idag ett tjugotal. DŠrutšver har hans gatu- och kvartersnamn senare tjŠnat som utgŒngspunkt fšr kompletterande namngivning. SŒlunda har det ett sŠrskilt intresse fšr Mjšlbys gatunamnshistoria att fšrsška rekonstruera HŸbes associationsbanor under sommaren 1910, dŒ han pŒ kort tid formade det som fšr lŒng tid framšver skulle bli kŠrnan i ortens gatunamnsbestŒnd.

HŸbe lŠt ortnamn utgšra fšrled i mer Šn hŠlften av sina gatunamn och spred dem šver hela stadsplaneomrŒdet, till platser dŠr anknytningen fšrmodligen uppfattades vara sŒ stark som mšjligt. Hans namngivning i švrigt utmŠrks av att kvartersnamn och gatunamn fšljdes Œt. Kvartersnamnen, som tilldelades gruppvis pŒ ett sŠrskilt tema, var dŠrvid primŠra. Det berodde till synes oftast pŒ tillfŠlligheter, om det fanns en eller flera namnbehšvande gator som kunde ges namn i anslutning till ett kvartersnamn eller en grupp av sŒdana. HŠrigenom formerade sig Šven en del av gatunamnen i smŒ tematiska grupper, om Šn inte alltid geografiskt sammanhŒllna.

StrandvŠgen och Holmgatan Šr exempel pŒ namn i HŸbes uppsŠttning som anspelar pŒ naturfšrhŒllanden, medan Bryggaregatan, Stationsgatan, TrŠnggatan, Tingsgatan och Lagmansgatan representerar olika slag av mŠnsklig verksamhet i nŠromrŒdet. I den vŠstligaste delen av municipalsamhŠllet – mitt pŒ LundbygŠrdet – planerades kvarter med namn pŒ ett lŠrdomstema. Det enda gatunamn som hŠrleddes dŠrifrŒn var DjŠknegatan, som aldrig kom i bruk. I šster švergick detta tema i kvartersnamn med anknytning till hantverksyrken, sŒsom LŠrpojken, GesŠllen och MŠstaren, med de Œtfšljande gatunamnen GesŠllgatan och Hantverkaregatan. LŠngs hela vŠnstra Œstranden fšrlades kvarter med militŠrt prŠglade namn, varav Drabanten idag Šr det mest kŠnda genom att det i sin tur fick namnge Folkets hus vid Stadshuset. Ursprunget till denna namnkrets Šr Ryttarhagen och soldattorpen intill denna, varom vittnar bland annat Ryttargatan och Grendiergatan pŒ var sin sida av Hogstagatan (nuvarande KungsvŠgen) i municipalsamhŠllets utkant mot Kungshšga. InsprŠngda i lŠrdomsomrŒdet i vŠster fanns kvarteret …stgštarosen och tre gatunamn innehŒllande šstgštska hŠradsnamn. Norr om Hogstagatan fick kvarteren namn pŒ temat politik, efter riksdagsman Gustafsson med sin dŠr belŠgna Villa LyckŒs: Talmannen, Riksdagsmannen, Landstingsmannen, VŠljaren osv. Talmansgatan Šr det enda gatunamnet i denna motivkrets. PŒ Egebybacken namngavs en del av kvarteren efter musikinstrument, dock utan konsekvens fšr omrŒdets gatunamn.

…ster om SvartŒn fick omrŒdet sšderut frŒn kyrkan, mellan Œn och jŠrnvŠgen, kvartersnamn med anspelning pŒ hŠxprocesser och anslutande ting. I denna samling av bland annat kvarteren Domaren, HŠxan och BŒlet infogades BlŒkullegatan. Den yttersta anledningen till namnen var fšrmodligen planerna pŒ ett rŒdhus dŠr nu den šstra lŠngan av Centrum Šr uppfšrd, och dŠr bšrjar namngivningen med kvarteret RŒdstugan. Fšga anade HŸbe att Mjšlby, nŠr stadsprivilegierna vŠl kom, alltjŠmt skulle lyda under landsrŠtt och att nŒgot rŒdhus dŠrfšr aldrig skulle vederfaras den forna kvarnbyn.

Namngivningen av kvarter i nŠsta omrŒde šsterut, mellan jŠrnvŠgen och vŠgen till VŠstra Harg, hade tvŒ utgŒngspunkter: socknens skoltomt fick kvartersnamnet VisdomskŠllan och tingshusets kvarter blev kallat RŠttvisan. Mellan dessa fšrdelades kvarter benŠmnda efter allehanda andra ridderliga egenskaper: €rligheten, Troheten, Manligheten, Dristigheten och Tapperheten. I norr avslutades namngivningen med €ran och Vasaorden. NŒgot gatunamn i anslutning hŠrtill blev det dock inte fšrrŠn i 1934 Œrs stadsplan, dŒ VasavŠgen och Vasaplan tillkom. Senare fortsatte namngivningen med Vasaskolan i det namngivande kvarteret och slutligen Vasastaden som benŠmning pŒ hela stadsdelen.

Det Šr bŒde troligt och uppenbart att HŸbe fšr sitt arbete skaffade sig tillgŒng till den, om Šn knappa, litteratur som dŒ fanns om historiska fšrhŒllanden i Mjšlby. I Broocmans šstgštabeskrivning frŒn 1760 omnŠmns under Mjšlby socken bland annat fem personer inom en och samma slŠktkrets, framfšr allt dŠrfšr att de hade anknytning till Mjšlby kyrka och inventarier dŠri. HŸbe hade sjŠlvfallet inte mšjlighet att pŒ den korta tid, som stod till hans fšrfogande, skaffa sig nŒgon ingŒende lokalhistorisk kunskap. Det medfšrde att han bildade gatunamn efter alla dessa personer, trots att Œtminstone ett par av dem inte kan sŠgas ha spelat nŒgon sŠrskild roll fšr Mjšlbys šden: Gyldenklougatan, BurenskšldsvŠgen, Behmgatan, David Kohlgatan och MŒns Perssons gata. HŸbe insŒg dock den hšgre digniteten hos de tvŒ fšrstnŠmnda, och dessa gatunamn Œsattes de tvŒ nya fšrbindelselŠnkar šver Œn som planerades, en norr och en sšder om den befintliga i kvarnbyn. Av de bŒda kom endast BurenskšldsvŠgen till stŒnd. Det har medfšrt att generalen, landshšvdingen och friherren Jacob Burenskšld alltjŠmt Šr nŠrvarande i mjšlbybornas vardag medan hans svŠrmors far Anders Gyldenklou, som i hšgre grad pŒverkade Mjšlby, fšrsvunnit i historiens djup. MŒns Perssons gata utbyttes fšre stadsplanens antagande mot Fšreningsgatan. David Kohlgatan togs i bruk men efterfšljdes senare av Industrigatan. Behmgatan utlades aldrig.

Mellan kyrkan och prŠstgŒrden Duvelund tilldelades kvarteren namn efter personbenŠmningar pŒ religionens verksamhetsfŠlt. Namngivningen tog sin bšrjan med kvarteret Munken i nŠrheten av MunkegŒrdens byggningstomt – egentligen redan med Kaniken pŒ andra sidan Œn dŠr KanikegŒrdens tomt lŒg – och fortsatte med Priorn, Abbedissan, Korgossen, Novisen, Biskopen, Klerken, Lekmannen och, nŠrmast fšre prostbostŠllet, Prosten. Av de tre tillhšrande gatunamnen blev Biskopsgatan aldrig taget i bruk och Svartmansgatan och Novisgatan med tiden upphšrda. Det religišsa temat fick sin fortsŠttning šsterut med kvartersnamn som Samariten och Ršvaren samt gatunamnen Samaritgatan och Pilgrimsgatan pŒ den šstra sidan av SyavŠgen (KungsvŠgen). DŠr, pŒ GravgŒrdens Šgor, vidtog lŠngs kanten av Mjšlby skog ett tema med kvartersnamn som fšrmodligen sprungit ur en association mellan gŒrdsnamnet och vikingarnas gravšl: Dryckeshornet, Mjšdet (pŒ platsen fšr det senare bebyggda kvarteret Mjšlet) samt bršderna FŠnrisulven och MidgŒrdsormen. NŒgot gatunamn, fšrutom GravgŒrdsgatan, gav detta tema inte upphov till.

PŒ GravgŒrden, som tillhšrt Gyldenklou och sedermera renderat hans Šttlingar pŒ Hulterstad patronatsrŠtten till Mjšlby kyrka och pastorat, fšrlade HŸbe ocksŒ kvarteren MŒns Persson, Hertig Johan och €rtsoppan, mellan Vasaorden och det religionshistoriska omrŒdet med bland annat slŠktingarna Behms och Kohls gator. Gyldenklous far var MŒns Persson, kamrerare hos hertig Johan av VasaŠtten. €rtsoppan anspelar pŒ den sista mŒltid som hertigens farbror, Erik XIV, enligt traditionen ska ha intagit 1577. HŠrefter vidtar kvarter som Him­melsporten, Nycklarna och S:t Per samt S:t Persgatan. Denna fanns redan 1904, sex Œr innan HŸbe fick sitt uppdrag, varfšr den mŒste ha varit en utgŒngspunkt fšr hans namngivning. Sannolikt fick MŒns Perssons gata och kvarteret MŒns Persson sšder dŠrom sin placering pŒ grund av namnanknytningen till den nŠrmaste parallellgatan, S:t Persgatan, som pŒ sin sšdra sida fick kvarteret S:t Per.

Detta himmelska omrŒde – passande nog hšgt belŠget i fšrhŒllande till kvarnbyns och kyrkans positioner – fick en celest pendang lŠngre sšderut. I den sydšstra delen av municipalsamhŠllet gavs kvarteren namn efter stjŠrnbilder och nŒgra av dessas jordiska tillhšrigheter, sŒsom Kikaren och Tuben. HŸbe skapade i detta omrŒde ocksŒ nŒgra galaktiska gatunamn: StjŠrngatan, Vintergatan, Jungfrugatan och – vid kvarteret Vattumannen – Vattugatan. Den senare gatan placerades dessutom vid municipalsamhŠllets vattenreservoar, i vars nŠrhet senare vattentornet uppfšrdes.

Den i Stockholm hemmahšrande HŸbe har fšrmodligen lŒtit gatunamnen dŠr ha visst inflytande nŠr han utarbetade sina fšrslag, Šven om varje namn fann sin lokala fšrankring i Mjšlby. Bland gator i HŸbes uppsŠttning, som ocksŒ fšrekom i Stockholm, mŠrks StrandvŠgen, Stortorget, Svartman(s)­gatan, Hantverkar(e)gatan, Bondegatan, Jungfrugatan, Vattugatan och Hagagatan. €ven Cnattingius och hans kolleger kan ha vŠgletts av huvudstadens namn. Tecken dŠrpŒ Šr de Œr 1927 fšreslagna Villagatan, Floragatan, …stgštagatan, Folkungagatan, Parkgatan, Vikingagatan, Riddar(e)gatan, PrŠstgatan och Brunnsgatan. De samtidigt introducerade namnen KungsvŠgen och VasavŠgen pŒ tvŒ av Mjšlbys stšrre gator kan mšjligen ha de stockholmska Kungsgatan och Vasagatan som fšrebilder.

Mjšlby brukar i diverse sammanhang framhŒllas som staden eller kommunen Lagom, som gŠrna placerar sig nŠra riksgenomsnittet. Inga tecken tyder pŒ att tŠtorten skulle vara annat Šn representativ – eller medioker – ocksŒ nŠr det gŠller hur man bildar gatunamn. Inga djŠrva grepp har fŒtt Mjšlby att avvika frŒn vad som generellt varit kutym i de svenska stŠderna under 1900-talet. Alla de vanliga namngivningstyperna finns sŒlunda fšretrŠdda.

Fšr att utmŠrka egenskaper hos sjŠlva gatan, sŒsom utformning eller lŠge, Šr val av en karaktŠriserande efterled den domi­ne­rande metoden. NŒgra exempel finns pŒ att Šven fšrleden tagits i ansprŒk fšr detta syfte. Det unika namnet Torget Šr i sin hel­het ett karaktŠriserande gatunamn, vilket ocksŒ gŠller de beslŠktade namnen med relativa bestŠmningar: Stora Torget, Gam­la Torget, Lilla Torget och Stortorget. En liknande bakgrund har Storgatan och fšrmodligen Šven dess efterfšljare Kungs­vŠgen, med en fšrled som signalerar den stšrsta och frŠmsta av stadens gator (jŠmfšr engelskans king-size). Relativa positionsangivelser av storlek, lŠge och Œlder Œterfinns ocksŒ i BredgrŠnd, TvŠrgrŠnd och Nygatan. Namnserien RingvŠgen, …stra RingvŠgen och VŠstra RingvŠgen beskriver tydligt avsikten, som dock kom pŒ skam, att dessa gator skulle fŒ egenskapen av ringled fšr trafiken. PŒ grund av sin uppbyggnad av rakstrŠckor i vinkel mot varandra fick SvŠnggatan sitt namn. DŠremot kan inte namnet Grusgatan, som ibland fšrklarats med att gatan lŠngre Šn andra undgick att asfalteras, hŠnfšras till denna namngivningstyp; namnets anledning Šr en intilliggande grusgrop.

Som gatunamn med sina rštter i naturfšrhŒllanden i gatans nŠrhet – exempelvis topografi, naturtillgŒngar eller vŠxtlighet – betraktas fšljande: gatan, StrandvŠgen, Holmgatan, backen, Stargatan, SkogsvŠgen, stigen, NŠckens grŠnd, Parkgatan, Berg­gatan, Dalgatan, Brunnsgatan, KŠllgatan, €ngsliden, Norra Stršmgatan, Sšdra Stršmgatan, Backgatan, Lilla gatan, Norra StrandvŠgen och Sšdra StrandvŠgen. HŠrutšver finns Œtskilliga kategorinamn som ŠmnesmŠssigt har sin hemvist bland de av naturen inspirerade gatunamnen, sŒsom kretsen Furugatan, Furu­plan, Tallgatan och Granliden. Exempel pŒ de otaliga klassifikationsproblem, som Šr fšrknippade med indelning i namngivningstyper, Šr Norra och Sšdra StrandvŠgen samt Lilla gatan. Dessa skulle jŠmvŠl kunna sorteras efter sina angivelser av lŠge i fšrhŒllande till en annan gata. €ven StrandvŠgen i sig Šr ett slags lŠgesbeskrivning: vŠgen vid stranden. NŠr ett gatunamn innehŒller en namngiven naturfšreteelse, har det inordnats bland fšrleder som utgšr ortnamn: SvartŒgatan och SvartŒliden. SkogsvŠgen, Holmgatan och gatan anses dock bildade av substantiven skog, holme och Œ, Šven om Skogen (Mjšlby skog), Holmen (Mjšlby eller NorrgŒrds holme) och n (SvartŒn) ibland anvŠnds som egennamn.

Inom den grupp av gatunamn, som anspelar pŒ yttringar av mŠnsklig verksamhet med anknytning till gatans nŠrhet, Šr spŠnnvidden stor. Fšrlederna kan avse allt ifrŒn fornlŠmningar och byggnader till yrkesbenŠmningar: GŠstistorget, Fisktorget, Ko­vallen, Magasinsgatan, Stationsplan, Godtemplargatan, Kyrk­­torg­et, Westra JernvŠgsgatan, …stra JernvŠgsgatan, Talmans­gatan, Hallgatan, TrŠnggatan, Stationsgatan, Bangatan, Grusgatan, Teatergatan, Fšreningsgatan, TrŠdgŒrdsgatan, Kyrko­gŒrdsgatan, Kyrkogatan, Fabriksgatan, Snickaregatan, Pump­­husgatan, Kvarngatan, Industrigatan, Fogdegatan, JŠrnvŠgsgatan, Kummelgatan, Vikingagatan, SkolgrŠnd, Norra Stationsgatan, Sšdra Stationsgatan, Villagatan, Domaregatan, Kummeltrappan, Tegelbruksgatan, Kantoriegatan, Kantorsgatan, Torngatan, Svarvargatan, Kapellgatan, Transformatorgatan, SkolgŒngen, Truckgatan, SommarhemsvŠgen, SŒgverksvŠgen, SŒgverksgatan, HŠlsogatan, OmlastarevŠgen, Kruthusgatan, SkiftesvŠgen och GymnasievŠgen. Till den fullstŠndiga bilden hšr dessutom flera gatunamn med gemensamt tema inom kategorier, sŒsom Skyttegatan, Idrottsgatan, OlympiavŠgen och TŠvlingsgatan. I en sŒdan kategori ingŒr exempelvis ocksŒ PrŠstgatan, som genom sitt lŠge vid kyrkoherdebostŠllet Duvelund – Mjšlby prŠstgŒrd – Šven passar in bland gatunamn bildade av verksamhet i nŠrheten. En liknande tvetydighet utmŠrker Vattugatan genom namnets dubbla anknytning till dels ett tema av stjŠrnbilder, dels Mjšlbys vattenreservoar. Likalydande namn, varav det finns tvŒ eller flera upplagor, kan ha olika hemvist bland namngivningstyperna, vilket bland annat Šr fallet med Domaregatan efter domarringen i Ryttarhagen respektive efter tingsrŠtten och dess hus vid Lagmansgatan.

NŠr det gŠller gatunamn med ortnamn som anger gatans destination, Šr en entydig klassificering mšjlig: SpŒngsholmsvŠgen, SkeningevŠgen, LinkšpingsvŠgen, …jebrovŠgen, HogstavŠgen, EksjšvŠgen, Bockarpsgatan, HargsvŠgen, EgebyvŠgen, Linkšpingsgatan, BoxholmsvŠgen, VetavŠgen, Hogstagatan, Skeningegatan, Sšrbygatan, SyavŠgen, BockarpsvŠgen, VŠstra HargsvŠgen, EldslšsavŠgen, Vetagatan, SkŠnningevŠgen, SmŒlandsvŠgen, …stra Elds­lšsa­vŠgen, AlbacksvŠgen, SkogssjšbadsvŠgen, VifolkavallsvŠgen och EgebylundsvŠgen.

Gatunamn har bildats av merparten av de gŒrdar och andra stšrre enheter som ingick i de bŒda byar som blev underlag fšr tŠt­ortens centrala delar. Alla gator av detta slag Œterfinns i anslutning till namnets inspirationskŠlla, oaktat denna hŠnfšr sig till byggningstomten eller nŒgon utspridd Šgolott. Mjšlby bys gŒrdar och kvarnar har givit upphov till fšljande namn: NorrgŒrdsgatan, GravgŒrdsgatan, GravgŒrdsplan, SšdergŒrdsgatan, PrŠstgŒrdsliden, PrŠstgŒrdsplan, Duvelundsplan, Duvelundsga­tan, KattkŠllegatan, Stufrumsgatan, GŠstgivaregatan, Kanike­gatan och Bondegatan. Mšjligen ska Šven MŒnegatan tillfšras denna samling. FrŒn Lundby hŠrršr Lundbygatan, StorgŒrdsgatan, PilgŒrdsgatan, SkattegŒrdsgatan och …degŒrdsringen.

Andra ortnamn frŒn gatans nŠrhet som upptagits som fšrled Šr: Liabacken, Egebybacken, KittebrŒtsbacken, KittebrŒts­trap­pan, Jerikogatan, Jerikodalsgatan, Jerikodalstorget, Hšg­liden, Finnstugugatan, Finnstugatan, Brunnsviksgatan, Hagagatan, Ekšgatan, SŠtergatan, Sandgatan, Ljunggatan, LjungkullevŠgen, Kullabergsgatan, Runšgatan, SpŠnnaregatan, SpŠnnar­hemsvŠgen, Hagaplan, Kungshšgagatan, HŠllebygatan, Ramstadgatan, HultvŠgen, RyttarhagsvŠgen, Ryttarhagsleden, Viringegatan, Huljegatan, LundŒsgrŠnd, Hagalundsgatan, Elds­lšsa­leden, EgebytorpsvŠgen, AlsnŠsvŠgen, SteningevŠgen, Jord­­bergsvŠgen, Sšrbyleden, Fridhemsgatan, SandkullagrŠnd och JonsbergsvŠgen. De enda gatunamnen med ett naturnamn i fšrleden Šr SvartŒgatan och SvartŒliden.

Namn pŒ byar, gŒrdar och andra jordbruksenheter utanfšr tŠtorten har fŒtt bilda gatunamn i fšljande fall: EkebergsvŠgen, Hulterstagatan, Broge­slŠttsgatan, BrageslŠttsgatan, Bragegatan, BragegrŠnd, Ugglarpsgatan, Kungshšgagatan, Viringegatan, Huljegatan, Ramstadgatan, Hšgbyliden, Slomarpsliden, Mjšlkullagatan, Egebygatan, MiskarpsvŠgen, €lvkullagatan, Hšgbygatan, Sšrbygatan, Hallevadsgatan, RothemsvŠgen och Lock­arpsgatan.

Ett fšrsšk av HŸbe att namnge tre gator efter tŠtorter i Mjšlbys nŠrhet – utan att gatorna ledde till respektive ort – stoppades i samband med att hans fšrslag utstŠlldes fšr allmŠnheten. Namnen – Bankebergsgatan, Mantorpsgatan och Box­holmsvŠgen – ersattes med andra. Till samma namngivnings­­typ ska antagligen hŠnfšras Šven …jarsliden, anspelande pŒ kvarnorten …jebro.

Ett enda officiellt gatunamn syftar pŒ en person som haft sin verksamhet i gatans nŠrhet: MŒrtensgatan. Bland de inofficiella namnen Šr namngivningstypen representerad av tre backar pŒ allfarvŠgarna genom byn: bergsbacken, Malmroths­bac­ken och Segersbacken.

Memorialnamn, avsedda som hedersbetygelse Œt en lokalt kŠnd person eller slŠkt, Šr fšljande: BurenskšldsvŠgen, David Kohlgatan, Behmgatan, Gyldenklougatan, MŒns Perssons gata, Niklas Eskilsgatan, Edlundsgatan, HagelinsvŠgen, Lindergatan, Axel TrŠffs gata och Gustaf Emils grŠnd. I de flesta fall saknas anknytning mellan personen och gatans placering. Tydliga undantag Šr Axel TrŠffs gata och Edlundsgatan, medan ett visst samband kan spŒras i fallen MŒns Perssons gata och Lindergatan.

Andra namn uppmŠrksammar en person eller slŠkt som har sin plats i rikshistorien, Šven om anledningen till att de fšrevigats i gatunamn i Mjšlby oftast Šr att deras gŠrning har nŒgon anknytning till platsen: Nils Dackes gata, Dackegatan, Dackeplan, VasavŠgen, Vasaplan, Folkungagatan, Folkungaplan, Jarlaplan, Birgittagatan, Katarinas grŠnd, Dag Hammarskjšlds gata, Brahegatan, Sparregatan och Trollegatan.

De sŒ kallade kategori- eller gruppnamnen har en dominerande stŠllning i gatunamnsgivningen. Den mest utvecklade varianten av denna namngivningstyp Œterfinns i de sammanhŒllna bebyggelseomrŒden, som anlagts under efterkrigstiden och vars gator givits namn pŒ ett gemensamt tema. Det har ocksŒ fšrekommit att ett antal gatunamn tillhšrande en viss motivkrets fšrdelats inom en mindre del av en stadsdel eller spridits šver hela tŠtorten. En ytterligare typ av kategoribildning fšreligger dŒ nya namn skapats i analogi med ett eller flera redan befintliga. Ibland kan dock en uppsŠttning likartade namn snarast anta formen av en efterhandskonstruerad kategori, sŠrskilt dŒ namnen tillkommit vid olika tider och i olika delar av tŠtorten. Det kan dŒ vara svŒrt att klarlŠgga om det observerade sambandet Šr ett uttryck fšr namngivarens avsikt. €ven en del av de sŠrskilda namngivningstyper som hŠr redovisas, bland annat ortnamn i gatans nŠrhet och bland dem gŒrdsnamn inom Mjšlby respektive Lundby by, skulle kunna betraktas som kategorier. Det har dock bedšmts att momentet av gruppnamnsgivning i dessa fall varit underordnat andra skŠl fšr namngivningen.

NŠr Mjšlby under 1940-talet Œter kom i behov av nya gatunamn, var kategorinamn pŒ modet. Genom geografiskt och tematiskt sammanhŒllna namnomrŒden optimerade man gatunamnens grundlŠggande funktion, att underlŠtta orienteringen i tŠtorten. Denna namngivningstyp kom ocksŒ vŠl till pass fšr att mšta den stora efterfrŒgan pŒ nya namn, som den kraftiga bebyggelsetillvŠxten medfšrde. Fem stora nybyggnadsomrŒden, alla med smŒhusbebyggelse, har givits gatunamn pŒ detta sŠtt; i de tvŒ yngsta omrŒdena sšnderfaller det samlande temat i underavdelningar. Medan de mindre grupper av tematiska namn, som fšrekommit allt sedan 1913 Œrs stadsplan, genomgŒende har lokal fšrankring, rymmer det modernare slaget av kategorinamn Šven gatunamn utan sŠrskild anknytning till platsen.

Inhemska lšvtrŠd blev temat fšr gatunamnen i det fšrsta nyanlagda kategoriomrŒdet, pŒ LundbygŠrdet i nŠrheten av den med framfšr allt tallskog beklŠdda KungshšgaŒsen: Ekgatan, Almgatan, Bjšrkgatan, Askgatan, Bokgatan, Lindgatan, Kastanjegatan och Poppelgatan. I den motsatta delen av tŠtorten hade tidigare barrtrŠd tagits i ansprŒk fšr namn pŒ spridda gator invid Mjšlby skog: Furugatan, Furuplan, Tallgatan och Granliden. Huruvida namnet LŠrkgatan Šr bildat efter trŠdet eller fŒgeln, Šr ovisst. FŒglar blev i alla hŠndelser den gemensamma nŠmnaren fšr nŠsta smŒhusomrŒde, i norra delen av …stra Eldslšsa bys markomrŒde: FŒgelsŒngsvŠgen, FŒgelleden, Duvstigen, Domherrestigen, Ršdhakestigen, NštvŠckestigen, LšvsŒngarstigen, Svalstigen, Traststigen, KungsfŒgelstigen, NŠktergalsstigen, SŒngarleden, BlŒmesstigen, Bofinkstigen, Spovstigen och GŠrdsmygsvŠgen. Att fŒgeltemat inte var nytt, visar namnen FŒgelgatan, FasanvŠgen och TjŠdervŠgen.

Den stšrsta av alla kategorier i Mjšlby Šr SlomarpsomrŒdets geologiskt prŠglade namn: GlaciŠrvŠgen, SnŠckvŠgen, IshavsvŠgen, MorŠnvŠgen, LitorinavŠgen, RavinvŠgen, DeltavŠgen, IsrandsvŠgen, RŠfflevŠgen, KvartŠrvŠgen, EkbladsvŠgen, FornsjšvŠgen, GeologivŠgen, GeologvŠgen, GranitvŠgen, GnejsvŠgen, SkiffervŠgen, SilurvŠgen, BŠrnstensvŠgen, KritvŠgen och JškelvŠgen.

Den anrika Ryttarhagen med sitt fornminnesomrŒde pŒ KungshšgaŒsen fick ge namn Œt det nya smŒhusomrŒde som anlades vŠster om Œsen. Gatorna i omrŒdet uppkallades inom fyra delomrŒden pŒ ett gemensamt forntida tema. Efter fasta fornlŠmningar bildades namnen FornminnesgrŠnd, €ttekullsgrŠnd, TreuddsgrŠnd och Domarringsgatan. Den sistnŠmnda anspelar pŒ den stora domarringen i hagen, som redan 1927 inspirerade till Domaregatan pŒ andra sidan Œsen. Efter lšsa fornfynd i omrŒdet gav olika yxtyper upphov till FlintyxgrŠnd, StenyxgrŠnd, JŠrngrŠnd, TrindyxgrŠnd, BronsyxgrŠnd, Yxgatan, BŒtyxgatan och SpetsyxgrŠnd. Gudanamn blev fšrleder i fšljande namn: Odengatan, Frejgatan, Baldersgatan, Tors grŠnd, Lokes grŠnd, Tyrs grŠnd och Ulls grŠnd. Gatunamnen Skšldgatan, Ledungsgatan, Fylkinggatan och DrakgrŠnd anknyter alla till krigfšring. Inom den forntida kretsen Œterfinns ocksŒ ett utslag av den frŒn tid till annan framskymtande gatunamnshumorn: namnet HolmgŒngen som fšrslag fšr gŒng- och cykelvŠgen mellan Kungshšga- och Dackeskolorna. Slutligen faststŠlldes i stŠllet – med bibehŒllen dubbeltydighet – SkolgŒngen, som mšjligen ger fredligare associationer. I denna sprŒklekarnas genre pŒtrŠffas Šven Vintergatan och Vattugatan. Ett militŠrt tema av modernare snitt hade tidigare pršvats av HŸbe och kompletterats av Cnattingius: VŠbelgatan, FŠnriksgatan, Grenadiergatan, Ryttargatan, Pukslagaregatan och Riddaregatan, alla inplacerade pŒ vitt skilda hŒll inom den planerade bebyggelsen vŠster om Œn men inget av dem fšrverkligat.

Under arbetet med namngivningen i det stora omrŒde som binds samman av Eldslšsaleden begav sig namnberedningen till Mjšlby bibliotek, fšr att lŒta sig inspireras av floror och annan litteratur. Resultatet blev ett stegvis kompletterat vŠxtlighetstema. Utefter matargatan BlomstervŠgen hamnade tvŠrgator med de exemplifierande namnen VildrosgrŠnd, MaskrosgrŠnd, KlšvergrŠnd, MandelblomsgrŠnd, KaprifolgrŠnd och €ngskavlegrŠnd. Till GrŠsvŠgen knšts TimotejgrŠnd, KvickrotsgrŠnd och €ngsullsgrŠnd. GršnsaksvŠgen fšrsŒgs enligt samma logik med MorotsgrŠnd, SalladsgrŠnd, SparrisgrŠnd, €rt­grŠnd och TomatgrŠnd. Slutligen tillkom fyra šrtnamn: AklejagrŠnd, Gšk­Šrts­grŠnd, RanunkelgrŠnd och SvalšrtsgrŠnd. Ett Šldre prov pŒ det gršna temat ger Gršnegatan och Floragatan, vilken senare har avsšndrat VŒrlšksgatan.

Namnen Brahegatan, Sparregatan och Trollegatan kan hŠnfšras till antingen memorialnamnen šver personer i rikshistorien, skulle ocksŒ kunna klassificeras som en sŠrskild kategori. De svarar fšr adresseringen i stadsdelen och industriomrŒdet Skrukeby. Med en mycket generšs tolkning av kategoribegreppet skulle Šven fšljande typer av parvis namngivna gator kunna infšrlivas med denna namngivningstyp: Birgittagatan och Katarinas grŠnd, Folkungagatan och -plan, Norra och Sšdra StrandvŠgen.

Den pŒ olika sŠtt himmelskt anknutna namngivningen šster om Œn har sin Šldsta kŠnda utgŒngspunkt i namnet S:t Persgatan, senare justerat till Sankt Persgatan. PersonbenŠmningar frŒn religionens institutioner Œterfinns i Svartmansgatan, GrŒbršdragatan, Novisgatan, Biskopsgatan, PrŠstgatan, Kanikegatan och Kanikeplan. Bibliska anspelningar har fšrlederna i Samaritgatan och Pilgrimsgatan. Till den astronomiska kretsen hšr Vintergatan, StjŠrngatan, MŒnegatan, Vattugatan och Jungfrugatan. Eventuellt Šr det sistnŠmnda Šnnu ett exempel pŒ en dubbeltydighet, Œsyftande bŒde stjŠrnbilden och – som en fortsŠttning pŒ det bibliska temat – Jesu moder. Kanikegatan, varav det funnits tvŒ i namnhistorien, exemplifierar de mŒnga tolknings- och sorteringsproblem som gatunamn kan erbjuda. Det Šldre av de bŒda namnen Šr sŠkerligen bildat efter Mjšlby kanikegŒrd, vars jordomrŒde anslšt till den gatans lŠge. tskild dŠrifrŒn gavs samtidigt KanikegŒrdens byggnings- och kvarntomt kvartersnamnet Kaniken, som fick den vŠstligaste platsen i en sammanhŠngande fšljd av kvarters- och gatunamn uppkallade efter religionspersoner. NŠr lŒngt senare den sydligaste delen av SkŠnningevŠgen skulle avsšndras och namnŠndras, blev valet av namnet Kanikegatan troligen ett exempel pŒ namngivning efter ett intilliggande kvarter. Med gatunamnet som fšrebild gavs efter ytterligare ett par decennier den anslutande platsen fšr Mjšlbys gamla vŠgkorsning namnet Kanikeplan. Att det affŠrs- och bostadshus, som under municipalsamhŠllets tid byggdes pŒ den gamla mjšlbygŒrdens tomt, ocksŒ fŒtt namnet KanikegŒrden, understšdde sŠkerligen de bŒda senare valen.

Yrken med lokal anknytning har givit upphov till bland annat de namn som kan inordnas i fšljande tre kategorier. Namn som syftar pŒ mŠnniskor verksamma inom den gamla kvarnbyns bebyggelse Šr Bryggaregatan, BryggargrŠnd, GarvargrŠnd, MjšlnargrŠnd och StenhuggargrŠnd. Hantverkare i allmŠnhet representeras av Hantverkaregatan och GesŠllgatan. En del av jŠrnvŠgsnŠringens yrkesmŠn framtrŠder i BanmŠstarevŠgen, TŒgmŠstarevŠgen, LokmŠstarevŠgen och Stinsgatan.

Efter hŠrader namngavs Dalagatan, Bobergsgatan, Askagatan och Vifolkagatan. HŠradernas landskapstillhšrighet medfšrde senare namnet …stgštagatan pŒ en parallellgata till den sistnŠmnda gatan med hŠradsnamn, den enda som anlagts. HŠradsrŠtten som bygdens domstol fšranledde namnen Tingsgatan och Lagmansgatan pŒ de tvŒ gatorna invid tingshuset. NŠr en tredje gata anlades dŠr, blev den fšljdriktigt kallad Domaregatan.

I omrŒdet kring den nya idrottsplatsen Vifolkavallen fšreslog Cnattingius kommittŽ namnen Skyttegatan, Idrottsgatan, OlympiavŠgen och TŠvlingsgatan. Av de tilltŠnkta gatorna hamnade alla utom Skyttegatan till sist utanfšr stadsplanegrŠnsen, varfšr tre av namnfšrslagen fšll.

Kvarter namnges utifrŒn delvis andra utgŒngspunkter Šn gator, bland annat ofta utan krav pŒ att namnen ska ha en lokal anknytning. TvŒ anledningar till detta Šr att det i en tŠtort behšvs betydligt fler kvartersnamn och att dessa inte i vardagslag anvŠnds fšr lŠgesangivelser. Fšrutom att kvarter och gator i ett omrŒde ibland ges namn pŒ samma tema, finns nŒgra fall dŠr kompletterande gatunamnsgivning skett med ett befintligt kvartersnamn som enda utgŒngspunkt. DŠrigenom kan det ifrŒgavarande gatunamnet ses som ett inslag i en kategori, Šven om det Šr ensamt just som gatunamn. SŒ Šr fallet med DjŠknegatan, BlŒkullegatan, BlŒkullegrŠnd, Smedjegatan, Florettgatan och en av de tre StjŠrngatorna. Hit skulle kunna hŠnfšras Šven de tidigare behandlade namnen Kanikegatan och Kanikeplan samt Talmansgatan, som dock samtidigt har en speciell anknytning till gatans plats.

Slutligen finns gatunamn som uppkommit till fšljd av misstag, vilket dock knappast ska betraktas som som en sŠrskild namngivningstyp. BrageslŠttsgatan, med konsekvens Šven fšr Bragegatan och BragegrŠnd, SŒgverksgatan samt GeologivŠgen Šr namn som alla beror pŒ felskrivning.

 

Mjšlbyhistoria – Den kungliga kvarnbyn vid SvartŒn som fick jŠrnvŠg och blev sydvŠstra …stergštlands centrum. Stockholm, 2011. 284 sid. ISBN 978-91-87784-21-7.

 

 

 

 

slekt.se/mjolby

Start Mjšlbyhistoria

Start slekt.se

Kontakt

© 2022 Per Andersson