Mjšlbyhistoria

Den kungliga kvarnbyn vid SvartŒn som fick jŠrnvŠg och blev sydvŠstra …stergštlands centrum

Per Anderssons forskning och texter om Mjšlbys historia

 

 

 

 

 

Mjšlbybegrepp och indelningar

Vad Šr dŒ Mjšlby? FrŒgan kan tyckas minst sagt šverflšdig. Men svaren – de rŠtta svaren – vŠxlar med tid och sammanhang. Termen kan beteckna en mŠngd olika begrepp. Om man inskrŠnker sig till officiellt definierade sŒdana, i form av fšretrŠdesvis territoriella indelningar, kan urskiljas Œtminstone tjugotalet olika innebšrder av "Mjšlby": by av jordbrukshemman, kvarnby, kyrkosocken till 1792, vidgad kyrkosocken 1792–1862, fšrsamling sedan 1863, landskommun 1863–1919, municipalsamhŠlle 1899–1919, stad 1920–1951, vidgad stad 1952–1970, kommun sedan 1971, tŠtort, jordebokssocken till 1890, vidgad jordebokssocken frŒn 1890, landsfiskalsdistrikt, fšgderi, domsaga, tingslag, domkrets fšr tingsrŠtt, pastorat intill 1952, vidgat pastorat dŠrefter.

Denna variationsrika flora kan i olika sammanhang ge upphov till terminologisk och begreppsmŠssig ovisshet. Det motiverar att man klarlŠgger innebšrden av varje enhet genom att definiera sŒvŠl dess utstrŠckning i tid och rum som dess funk­tion i det lokala samfundet.

Att Mjšlby-namnets flertydighet inte enbart Šr av akademiskt intresse utan ocksŒ vid flera tillfŠllen givit sig till kŠnna som ett praktiskt problem, visar fšljande tre exempel: 1) Infšr bildandet av Mjšlby kommun 1971 fšrdes under de bŒda nŠr­mast fšregŒende Œren i de dŒvarande stads- och kommunalfull­mŠk­tigefšrsamlingarna och i samarbetsnŠmnden inom Mjšlby kommunblock diskussioner om den nya kommunens namn. Att uppkalla kommunen efter den blivande centralorten, vilket skulle visa sig bli den dominerande formen av namngivning fšr landets kommuner, tilltalade inte kommunalmŠnnen med hŠnvisning till att namnet Mjšlby i fšr hšg grad fšrknippades med just tŠtorten och inte var representativt fšr omlandet. Till detta hšrde dessutom en annan och betydligt mer anrik om Šn avsevŠrt mindre tŠtort, SkŠnninge. FullmŠktigemajoriteten i alla utom Vifolka av de fem beršrda kommunerna – alltsŒ Šven sŒvŠl Mjšlby som SkŠnninge – fšrordade i stŠllet namnet Folkunga kommun. StadsfullmŠktige i Mjšlby Šndrade 1970 uppfattning och tillstyrkte enhŠlligt namnet Mjšlby, vilket ocksŒ blev Kungl Maj:ts beslut. 2) Grundskolan i kommunen omorganiserades 1982, varvid de dittills flera rektorsomrŒdena i tŠtorten Mjšlby ersattes med ett enda. Det i fšrstone sjŠlvklara namnet pŒ detta, Mjšlby, befanns olŠmpligt eftersom det kunde uppfattas omfatta hela den likabenŠmnda kommunen. I stŠllet gavs omrŒdet namnet Sšrby efter Mjšlbys upphšrda annexsocken, inom vars forna grŠnser en del av tŠtorten ryms. 3) OcksŒ i planeringssammanhang har man inom den kommunala fšrvaltningen erfarit olŠgenheten med samma term fšr sŒvŠl hela kommunen som en av dess tŠtorter. Mot den bakgrunden beslutade kommunfullmŠktige 1988 – fšrvisso pŒ juridiskt, historiskt och logiskt diskutabla grunder – att infšra den av riksdagen ur svensk rŠtt 1970 utmšnstrade termen stad, inte fšr kommunen, som skett i Stockholm och pŒ nŒgra andra hŒll, utan fšr tvŒ av omrŒdets tŠtorter, Mjšlby och SkŠnninge, men dŠremot inte fšr Mantorp, som Šr en ungefŠr lika stor tŠtort som SkŠnninge. Det ska noteras att det fšr SkŠnninge inte hade fšrelegat nŒgon fšrvŠxlingsrisk. De bŒda nya "stŠderna", fšr vilka tidigare anvŠnts just termen tŠtort, avviker vidare avsevŠrt till sin geografiska utstrŠckning frŒn de kommunalrŠttsligt grundade enheterna Mjšlby stad och SkŠnninge stad, som upphšrde med utgŒngen av 1970. Ett fšrsšk att lšsa ett problem med mŒngtydigheten i termen Mjšlby har i stŠllet givit upphov till ytterligare begreppsfšrvirring.

Dagens dominerande Mjšlbybegrepp – Mjšlby kommun – Šr alltsŒ av sŒ sent datum som den 1 januari 1971. Dessfšrinnan var omrŒdet indelat i helt andra kommunala enheter, som i vissa fall Šven bršt den nuvarande kom­mungrŠnsen. Till grundfšrutsŠttningarna fšr territoriell indelning i Mjšlby­om­rŒ­det hšr att detta utsnitt av …stergštlands yta ingalunda Šr naturligt avgrŠnsat, i rak motsats till šar som idealfall fšr grŠnsdragning. Fšrutom den mest vŠlkŠnda indelningen, den kommunala, fšrekommer med stor varia­tionsrikedom Œtskilliga andra fšr olika ŠndamŒl, bŒde i Šldre och nuvarande tid. Det framtrŠder ett mšnster, att tredjedelarna av omrŒdet fšr dagens kommun, bland annat i judiciellt, ecklesiastikt och kommunalt hŠnseende, fšrut varit orienterade Œt olika hŒll: Vifolka Œt šster, Lysing och Gšstring – senare Folkunga – Œt vŠster samt Boberg och i viss mŒn Šven SkŠnninge­omrŒdet Œt norr (ett undantag utgšr den statligt administrativa indelningen frŒn 1700-talets mitt till 1800-talets slut, under vilken tid Gšstrings och Vifolka hŠrader utgjorde ett fšgderi). NŠr den snabbt tillvŠxande jŠrnvŠgsknuten och industriorten Mjšlby, som nŠrmast Šr belŠgen i grŠnstrakterna av dessa tre omrŒden, blivit stad 1920 hade den kommit att utšva en sŒdan attraktion pŒ den omgivande landsbygden att ocksŒ olika formella indelningar bšrjade formas med Mjšlby som centrum. Sin fullbordan fick denna utveckling 1971 nŠr kommunen bildades och i stort sett alla andra indelningar anpassades dŠrefter.

Den brokiga indelningshistorien frŒn medeltidens bšrjan till vŒr egen tid i det omrŒde som nu bildar Mjšlby kommun tar sin utgŒngspunkt i de tradi­tionstyngda hŠraderna och socknarna. UtifrŒn dessa har formats kommunala, ecklesiastika, judiciella, statligt administrativa och militŠra indelningar, dvs offentligrŠttsligt bestŠmda administrativa enheter med en geografisk utbredning. DŠrtill kommer mer oprecisa och informella nŠringsgeografiska enheter med centralort och omland.

Indelningar och indelningsŠndringar Šr centrala fšr kunskapen om ett samhŠlle och dess historia, inte minst dŠrfšr att de formar gemenskaper av mŠnniskor och bildar ramar fšr dessas liv. IndelningsfšrhŒllandena Œterspeglar ocksŒ historien genom att de prŠglas av fšrŠndringar i samhŠllet, sŒ­som industrialisering, urbanisering och sekularisering under 1800- och 1900-talen.

De begrepp och termer som formar den nuvarande kommunens indelningshistoria bildar ocksŒ en grund fšr att besvara frŒgan vad som skulle vara det mest passande namnet pŒ kommunen. MŠnniskorna i varje historiskt etablerad trakt utanfšr centralorten och Mjšlby socken – dŠribland Vifolka, Gšst­rings och Bobergs hŠrader liksom var och en av de tjugotalet socknarna i omrŒdet och SkŠnninge forna stad – kan naturligt nog invŠnda mot att fŒ sin bygd etiketterad med den moderna tŠtortens namn. SŠrskilt smŠrtande har det visat sig vara fšr skŠnningeborna, Šven om Mjšlby som ort faktiskt Šr belagd frŒn Šldre tid Šn SkŠnninge; var och en av de bŒda har sedan haft sin storhetstid, SkŠnninge fšretrŠdesvis under 1200-talet och Mjšlby under 1900-talet.

Fšrst och frŠmst kan konstateras att det inte finns nŒgon areell benŠmning som ens ungefŠrligen omfattar hela kommunomrŒdet. Det Šr naturligtvis en fšljd av att omrŒdet aldrig fšr­ut utgjort nŒgon form av administrativ enhet. VŠstanstŒng och Hovs lŠn Šr fšr vida begrepp medan de enskilda hŠraderna Šr fšr smŒ. Vid kommunindelningsreformen 1952 var saken enklare. NŠr socknar dŒ lades samman till storkommuner kun­de i MjšlbyomrŒdet hŠradsnamn upptagas i tvŒ fall (Vifolka och Boberg), medan i tvŒ andra fall den stšrsta av de sammanlagda enheterna, som samtidigt var stad, blev namngivande (Mjšlby och SkŠnninge). Den ŒterstŒende kommunen i omrŒdet, som i huvudsak utgjorde den mellersta delen av ett hŠrad, gavs en icke geografisk benŠmning med historisk anknytning (Folkunga).

€ven innan Mjšlby kommun bildades och fick sitt namn efter centralorten och den stšrsta dittillsvarande staden, har Mjšlby-namnet – i konkurrens med "Folkungabygden" – anvŠnts som officiell benŠmning pŒ ett omrŒde belŠget omkring Mjšlby tŠtort och med en utstrŠckning som uppvisar viss šverensstŠmmelse med dagens kommun. Den Šldre enhet som haft stšrst territoriell likhet med Mjšlby kommun var Folkungabygdens domsaga Œren 1939–1948, dŒ den – med sŠte i Mjšlby – bland annat omfattade hela den nuvarande kommunen med undantag fšr de bŒda nordligaste socknarna Vallerstad och SkeppsŒs. FrŒn 1924 benŠmndes motsvarande judiciella enhet Mjšlby domsaga, men den omfattade dŒ inte enklaven SkŠnninge stad, som hade egen jurisdiktion. Samma omrŒde som Mjšlby domsaga bildade redan frŒn 1918 – innan Mjšlby ens fŒtt stadsprivilegier – ett fšgderi benŠmnt Mjšlby. NŠr SkŠnninge 1939 lades under landsrŠtt och fšrdes till nŠmnda domsaga, ansŒgs det inte lŠmpligt att den anrika staden skulle inordnas under den blott 19 Œr gamla stadens namn, Šven om Mjšlby bŒde var tre gŒnger stšrre och sŠte fšr domstolen. FrŒn 1939 ingick SkŠnninge dock i det fšgderi som bar Mjšlbys namn, och 1941 fick den gamla staden finna sig i att lŠggas under bruksorten Boxholms landsfiskalsdistrikt!

Fšrvisso anspelar namnet Folkungabygden pŒ vad som mŒngen skulle beteckna som den mest Šrofulla perioden i bygdens historia. Men "folkungar" har visat sig vara en historiskt felaktig term fšr den šstgštska stormannaŠtt tillika det svenska kungahus, som ocksŒ benŠmns BjŠlboŠtten. Folkungabygden Šr dŠrfšr inte lŠngre nŒgot alternativ. Den sista officiella benŠmningen innehŒllande detta namn upphšrde med utgŒngen av 1974, dŒ underrŠtten i omrŒdet bytte namn frŒn Folkungabygdens till Mjšlby tingsrŠtt. 36 Œr av falsk glans frŒn medeltiden var till Šnda. TingsrŠttens domkrets blev vid indelningsreformen 1971 Mjšlby, Boxholms och …deshšgs kommuner.

NŠr den nuvarande kommunen bildades och samtidigt rangskillnaderna mellan kommuner upphšrde, fšljde man den dominerande principen fšr namngivning av kommuner, innebŠrande att den stšrsta tŠtorten som blivande kommuncentrum gav namn. Bland tŠtorter inom Mjšlby kommun finns heller ingen annan som i storlek kan konkurrera med Mjšlby; andraplatsen delas av de vŠsentligen likstora tŠtorterna SkŠnninge och Mantorp. Mjšlby Šr alltsŒ det enda ortnamn som nŒgonsin betecknat den nuvarande kommunens territorium. Grunden fšr namngivningen Šr naturligtvis tŠtortens tydliga influens pŒ sitt omland. I konstellationer som Mjšlby kommun, Mjšlbybygden och Mjšlby­omrŒdet upprŠtthŒlls distansen till de švriga och trŠngre Mjšlbybegrepp som finns parallellt.

Indelningarnas basenheter – socken, hŠrad och landskap

Den etniska och folk- och statsrŠttsliga tillhšrigheten fšr befolkningen i omrŒdet kring SvartŒns dalgŒng, dŠr šstgštsk slŠtt- och skogsbygd mšts "vŠstanstŒng", har sannolikt varit entydig allt sedan mŠnniskorna organiserades i en samhŠllsgemenskap som var stšrre Šn lokalsamfundet. Trakten Šr inte och har aldrig varit grŠnsland utan snarare nŒgot av ett kŠrnomrŒde i en genuint svensk, gštalŠndsk och šstgštsk bygd. Hit var till och med maktcentrum i rikets politiska liv tidvis fšrlagt under den del av medeltiden som vi kŠnner som folkungatid, dŒ BjŠlboŠtten satt pŒ Sveriges tron. Detta omrŒde, dŠr nu Mjšlby Šr nŠringsgeografisk och administrativ centralort, har och har haft en gynnsam belŠgenhet vid viktiga kommunikationsleder, sŒsom SvartŒn, eriksgatan, šstra stambanan och europavŠg 4.

"…stgšterna" finns omnŠmnda av historieskrivare pŒ 500-talet som en bland mellan dussinet och tjoget skandinaviska folkstammar. Gštaland – Šnnu utan SkŒnelandskapen och BohuslŠn – utgjorde en enhet som tillsammans med svearnas land bildade det svenska riket, till vilket grunden lades under vikingatiden. Den nŠrmare tidpunkten fšr riksbildningen Šr oviss och omdiskuterad; traditionellt rŠknas den fšrste kristne konungen Olof skštkonung som den fšrste som var erkŠnd šver hela riket. Dock var Sverige dŒ – och fšrblev det lŠnge under medeltiden – en lšst sammanfogad, nŠrmast federal statsbildning. Rikets gršvsta indelning var den i Nordanskog och Sunnanskog, dvs Svealand och Gštaland, som Œtskildes av de stora skogarna Tiveden, Tylšskogen och KolmŒrden.

InvŒnarna i det omrŒde som idag kallas Mjšlby kommun var – och har fšrblivit – šstgštar, gštar och svenskar. Men de var frŒn bšrjan ocksŒ nordbor och europŽer; den nordiska kultur- och sprŒkgemenskapen var Šnnu under medeltiden mycket stor och genom pŒvedšmet innefattades bygden i en alleuropeisk gemenskap, som inte visste av vare sig kommun- eller riksgrŠnser.

Under fšrkristen tid uppstod lokala menigheter och de representerar den fšrsta kŠnda lŠnken i en Šnnu obruten kedja av lokal sjŠlvstyrelse. Den minsta och Šldsta bevarade enheten Šr byn. Den traditionella bilden, som emellertid till en del Šr fšremŒl fšr vissa forskares ompršvning, Šr att flera byar tillsammans bildade ett bygdelag, varav flera i sin tur utgjorde ett land eller folkland, som avgrŠnsades av naturliga hinder sŒsom skogar och andra obygder. Parallellt med dessa, som det antagits, spontant utbildade enheter tillskapades fšr militŠra, judiciella och administrativa funktioner lagsagor, som i stort sett motsvarade folklanden. Lagsagorna indelades i mindre omrŒden, i Gštaland kallade hŠrad och i Svealand hundare. Lagsagorna Šr ursprunget till landskapen, och i varje sŒdant fanns egna landskapslagar och ett landskapsting, vilket i hŠradet motsvarades av ett hŠradsting. …stergštland – utom Kinda och Ydre, som hšrde till skaran av de smŒ folklanden, SmŒland – var sedan sŒ lŒngt man kŠnner ett folkland, en lagsaga och ett landskap. …stergštlands lagsaga innefattade tidvis Šven norra SmŒland och de kusttrakter som idag utgšr Kalmar lŠn. Den nuvarande Mjšlby kommuns omrŒde har tillhšrt fem – efter 1892 fyra – av …stergštlands drygt tjugotalet hŠrader: Vifolka, Gšstring, Lysing och Boberg samt tidigare Šven Aska med delar av tvŒ socknar.

Under medeltiden skedde fšrŠndringar i den militŠra organisationen, det ekonomiska systemet och den politiska maktutšvningens former i riktning mot en stŠrkt centralmakt. DŠrmed fšrŠndrades bland annat sŠttet att ta ut skatt av svenskarna. Centralmakten inrŠttade provinsiella organ fšr administrationen och dŠrmed av en indelning av riket i lŠn, som trŠngde undan hŠvd­vunna landskapen. LŠnsfšrvaltningen byggdes upp kring slott, som var ekonomiska, militŠra och administrativa centra. Systemet hade feodala drag, men den fšr medeltiden karaktŠristiska ordningen dŠr lŠn gavs som lŒn i lšn fick aldrig samma utbredning i Sverige som pŒ kontinenten. I riktning bort frŒn feodala ideal stŠrkte Gustav Vasa centralmakten och greppet šver landet genom regionala och lokala fšrvaltningsorgan. Detta hindrade inte att delar av riket, exempelvis i …stergštland, undandrogs konungens direkta kontroll och fšrlŠnades, bland annat som hertigdšmen till medlemmar av kungafamiljen. Det sista hertigdšmet Šgde bestŒnd till 1622, men Šnnu in pŒ 1700-talet fšrekom att omrŒden var fšrlŠnade, dŠribland vŠstra delen av det som nu Šr Mjšlby kommun (Šnkedrottning Hedvig Eleonoras livgeding till 1719).

Genom 1634 Œrs regeringsform inrŠttades landshšvdingarna som konungens stŠllfšretrŠdare ute i landet. DŒ reglerades fšr fšrsta gŒngen den lŠnsindelning, som i grunden fortfarande Šr densamma Šven om den justerats vid flera tillfŠllen. Dessa regionala fšrvaltningsomrŒden kallades fšrst hšvdingedšmen och sedan lŠn. Allt sedan 1634 utgšr …stergštland ett lŠn. Uppdelningen av …stergštland i VŠstanstŒng och …stanstŒng har aldrig haft nŒgon administrativ funktion, utan de bŒda begreppen fŒr ses som rent geografiska angivelser. Det bšr observeras att termen lŠn Šven fšrekommer som benŠmning pŒ fšgderier, dvs nŠrmast lŠgre nivŒ i den statliga administrativa indelningen, fšretrŠdesvis nŠr omrŒdet varit fšrlŠnat och inte lytt direkt under kronan. Exempel pŒ sŒdana lŠn som stšrre eller mindre delar av MjšlbyomrŒdet tillhšrt Šr Hovs lŠn och Vadstena lŠn.

Allt sedan medeltidens bšrjan bygger den lokala sjŠlvstyrelsen, som Šr ett fundament i den svenska demokratin, i territoriellt hŠnseende pŒ socknen. Denna Šr den yngsta av de svenska – eller snarare nordiska – menighetsbildningarna. Den antas vara spontant framvuxen i samband med kristendomens infšrande och de dŠrmed sammanhŠngande kyrkobyggena under 1000- och 1100-talen. Ordet socken Šr beslŠktat med verbet sška och betecknade den menighet som sškte sig till en gemensam kyrka. Socknarna Šr bildade oberoende av den fšrmodligen Šldre indelningen i hŠrader, som utgjorde stšrre enheter. PŒ socknen ankom bŒde kyrkliga och vŠrldsliga uppgifter. 1863 skildes dock de senare ut och lades pŒ de vid ingŒngen av detta Œr inrŠttade borgerliga kommunerna. PŒ landsbygden motsvarades varje kyrkosocken av en kommun. Som kommunal enhet bestod socknen till 1952, dŒ flertalet socknar lades samman med en eller flera andra till stšrre kommuner.

Under 1500-talet skapade den i styrka tilltagande statsmakten en kameral indelning av riket till grund fšr beskattningen. Man upprŠttade jordebšcker, vari varje fastighet upptogs och hŠnfšrdes till en sŒ kallad jordebokssocken. Denna bestod av de i socknen boende jordŠgarnas domŠner, vilket medfšrde vissa avvikelser frŒn kyrkosocknen. Fastigheten framtrŠder hŠr som den allra minsta enhet som varje territoriell indelning hŠdanefter alltid byggts av. Jordebokssocknen som redovisningsenhet bestod ocksŒ efter 1908, dŒ en nyordning med jord- och fastighetsregister fšrda av lantmŠterikontoren genomfšrdes.

FrŒn 1863 fšrekom sŒlunda tre olika, frŒn varandra delvis avvikande sockenbegrepp: kyrkosocken (fšrsamling), jordebokssocken och kommun. I grunden šverensstŠmde de, men avvikelserna var mŒnga och de har efter hand blivit fšremŒl fšr justering.

Vid sidan av socknar och hŠrader fanns frŒn dessa skarpt avgrŠnsade stŠder med egen bŒde kommunalstyrelse och jurisdiktion. I ecklesiastikt avseende var de indelade i stadsfšrsamlingar. I staden fick stadsnŠringarna – handel, hantverk och industri – bedrivas. tskillnaden mellan stad och landsbygd var mycket markerad, men i takt med samhŠllets fšrŠndring avtog den stegvis fšr att helt upphšra med ingŒngen av Œr 1971, dŒ en enhetlig kommuntyp och en likaledes enhetlig domstolsorganisation infšrdes.

Till grund fšr alla territoriella indelningar ligger antingen socknen, hŠradet eller landskapet (lŠnet); staden Šr att betrakta som en parallell till bŒde socknen och hŠradet. De tre enheterna representerar med sin olika storlek tre grovhetsgrader fšr rikets indelning. Varje lŠgre indelningstyp Šr ungefŠr tio gŒnger finmaskigare Šn den nŠrmast hšgre. Trots denna till synes vŠlordnade hierarki har socknens, hŠradets och lŠnets yttre grŠnser fšrst under de senaste drygt 100 Œren blivit samordnade. Ett flertal exempel finns pŒ bŒde socknar och hŠrader som tillhšrt tvŒ och till och med tre skilda lŠn, vilket naturligt nog inte varit fallet med nŒgon del av det inom …stergštlands grŠnser med god marginal belŠgna MjšlbyomrŒdet. Socknar som fšrdelat sig pŒ flera hŠrader har varit mycket frekvent fšrekommande, varpŒ exempel finns ocksŒ inom det som nu Šr Mjšlby kommun.

Varken landskapen, hŠraderna eller socknarna har formellt blivit avskaffade, men ingen av dem utgšr lŠngre nŒgon fungerande administrativ indelning. Landskapen har inte haft nŒgon sŒdan funktion pŒ mer Šn 350 Œr, men de Šr ŠndŒ alltjŠmt bevarade i mŠnniskors medvetande som geografiska begrepp och Šven i officiella statistiska sammanhang redovisas landskapens areal och folkmŠngd. Sedan domstolsorganisationen anpassats till kommuner i stŠllet fšr som av hŠvd till hŠrader har hŠradsindelningen inte lŠngre nŒgon reell funktion och kan den inte betraktas som allmŠnt kŠnd bland dagens svenskar. I den švergŒng frŒn det gamla jordregistret till ett databaserat fastighetsregister som Šger rum sedan 1970-talet upphšr jordebokssocknen som enhet fšr fastighetsredovisningen. Genom indelningsreformen 1952 frŒngicks socknen som kommunal indelningsenhet, och dŠrefter Œterstod av efterfšljare till socknen endast den kyrkliga fšrsamlingen, som i sina huvuddrag men med mŒnga avvikelser och fšrŠndringar bygger pŒ den medeltida sockenindelningen.

Inom nuvarande Mjšlby kommun fšrdelar sig socknar pŒ hŠrader enligt fšljande. Vifolka hŠrad: VŠstra Harg, …stra Tollstad, Sya, Veta, Viby, Herrberga, Normlšsa, huvuddelen av Mjšlby samt med tiden upphšrda Sšrby. Gšstrings hŠrad: Hšgby, Hogstad, Appuna, VŠderstad, JŠrstad, huvuddelen av BjŠlbo, huvuddelen av Allhelgona, upphšrda VŠstra Skrukeby och huvuddelen av upphšrda Harstad samt en mindre del av Mjšlby. Lysings hŠrad: Kumla och en mindre del av upphšrda Harstad. Aska hŠrad: en mindre del av BjŠlbo och en mindre del av Allhelgona. Bobergs hŠrad: Vallerstad och SkeppsŒs. DŠrtill kom­mer SkŠnninge stad. Den mindre delen av en socken som varit delad pŒ tvŒ hŠrader har med tiden i samtliga fall fšrts šver till det hŠrad som rymmer socknens huvuddel.

Det fanns ocksŒ ett antal oregelbundenheter i indelningen som innebar avvikelser mellan kyrkosocken och jordebokssocken i form av enstaka fastigheter. Samtliga sŒdana fall blev justerade under sista fjŠrdedelen av 1800-talet sŒ att den beršrda fastigheten fšrdes till den jordebokssocken som motsvarade huvuddelen av den kyrksocken inom vilken fastigheten var belŠgen. I ett par av dessa fall skedde ockŒ šverfšring mellan tvŒ hŠrader. Mellan kommun och kyrkosocken har i MjšlbyomrŒdet inga avvikelser funnits.

I nŒgra fall fšrekommer att en eller flera fastigheter Šr eller har varit belŠgna utanfšr den sammanhŒllna socknens yta. Bland annat har Hšgby, JŠrstad, SkŠnninge och Kumla haft sŒdana "satellitenklaver".

Fyra kyrkosocknar i omrŒdet har varit fšrdelade pŒ tvŒ hŠrader, oregelbundenheter som alla justerades vid 1890-talets bšrjan. GŒrdarna Slomarp och LŠrketorp om vardera 1 mantal (mtl) var i jordeboken upptagna under Hšgby socken i Gšstrings hŠrad men tillhšrde i ecklesiastikt hŠnseende Mjšlby, till vars jordebokssocken och dŠrmed Vifolka hŠrad de bŒda hemmanen fšrflyttades i fšljd av Kungl Maj:ts beslut den 28 februari 1890. Allhelgona socken var till sin huvuddel tidigare belŠgen inom Aska hŠrad, men genom šverflyttning jŠmlikt kungl brev av den 11 november 1892 av fastigheterna Biskopsberga 10 mtl, Hšglid 1/2 mtl, Lagmansberga 9 mtl, Munkstigen 1/4 mtl, Snyttringe 4 mtl, StavgŒrd 1 mtl, Vreta 4 mtl, …rn nybygge samt nŒgra mindre enheter kom hela socknen att rymmas inom Gšstrings hŠrad. OcksŒ en mindre del av BjŠlbo, nŠmligen €lgsjš 1 och 2 med utjord 3–6 om inalles 1 3/4 mtl, var hŠnfšrt till Aska men lades genom kungl brev den 31 januari 1890 till den stšrre sockendelens hŠrad, Gšstring. Harstad var, sŒ lŠnge socknen Šgde bestŒnd, delad pŒ Gšstrings och Lysings hŠrader. I det kungl brev daterat 13 mars 1891, varmed VŠderstads och Harstads socknar sammanslogs, stadgades dock att hemmanen Haddestad 3 mtl, LŠmminge 1 mtl, Skeby 5 mtl, Stršmmestad 1 mtl, Torpa 1 mtl, Tungelunda 3 mtl samt nŒgra smŠrre enheter, allt dittills belŠget i Lysing, skulle šverfšras till Gšstring, inom vilket hŠrad dŠrmed hela den nybildade VŠderstads socken kom att vara belŠgen.

Malexanders och Ulrika socknar ingick med vissa delar i VŠstra Hargs jordebokssocken och Gšstrings hŠrad innan de i sin helhet fšrdes som vardera en egen jordebokssocken till Gšstrings hŠrad (kungl brev 1897-10-22) respektive Valkebo hŠrad (kungl brev 1895-03-15). IfrŒgavarande delar av VŠstra Hargs jordebokssocken ligger dock utanfšr omrŒdet fšr Mjšlby kommun.

Hur socknarna i omrŒdet bildades, fšrmodligen vid medeltidens bšrjan, Šr till allra stšrsta delen hšljt i historiens dunkel. Fšr SkŠnningeorten Šr det dock kŠnt att Sankt Martin tillkom under 1200-talet genom utbrytning ur Allhelgona. Omkring Œr 1300 bildades dŠrur ocksŒ stadsfšrsamlingen SkŠnninge, vari Sankt Martin snart uppgick.

SammanlŠggning av tvŒ socknar till en har skett vid tre tillfŠllen, varvid alltsŒ lika mŒnga socknar upphšrt och dessas respektive omrŒde uppgŒtt i annan socken. Alla dessa sammanlŠggningar fullbordades kring 1890. Sšrby kyrkosocken infšrlivades med moderfšrsamlingen Mjšlby redan 1791, men det dršjde sŒ gott som ett helt sekel innan Sšrby blev en del av Mjšlby jordebokssocken (kungl brev 1890-02-28). VŠstra Skru­ke­by och Hšgby fšrenades genom kungl brev den 23 november 1888 fšr att utgšra ett vidgat Hšgby, och den 13 mars 1891 beslutade Kungl Maj:t att Harstad skulle infšrlivas med VŠderstad.

TvŒ av omrŒdets territoriella grundenheter har fŒtt fšrŠndrad status genom att tillerkŠnnas – och Šven frŒntagas – stadsrŠttigheter. SkŠnninge stad har sitt ursprung i 1200-talet men miste sina privilegier 1543 fšr att ŒterfŒ dem 1570. Mjšlby blev stad 1920 men bibehšlls under landsrŠtt. 1939 lades ocksŒ SkŠnninge under landsrŠtt. BŒda stŠderna utvidgades i samband med kommunindelningsreformen 1951 och bestod intill nyŒret 1971, dŒ den enhetliga kommunbeteckningen infšrdes och Mjšlby kommun bildades av de bŒda stŠderna och tre landskommuner.

Socken- och hŠradsnamnen upptrŠder med skiftande stavning som en fšljd av den allmŠnna oregelbundenhet som rŒdde innan en fastare norm fšr skriftsprŒket infšrdes under 1800-talet. Stavningsreformer har ocksŒ medfšrt Šndringar i sŠttet att skriva en del av ortnamnen. Exempel pŒ sŒdana varia­tioner Šr att JŠrstad ocksŒ fšrekommer i formerna Jerstad och Gerstad.

NŒgra andra namnvariationer Šn de som beror pŒ skiftande stavning fšrekommer ocksŒ. Efter inkorporeringen av Sšrby 1791 benŠmndes Mjšlby vidgade kyrkosocken Mjšlby med Sšrby. Genom beslut av Kungl Maj:t den 28 februari 1890, dŒ ocksŒ Mjšlby och Sšrby som jordebokssocknar fšrenades, Šndrades fšrsamlings- och kommunnamnet till enbart Mjšlby.

Namnet Allhelgona faststŠlldes den 11 november 1892 – samtidigt med šverflyttningen av socknens Askadel till Gšstrings hŠrad – efter att Helgona tidigare fšrekommit som parallell namnform. Den 20 oktober 1927 reglerades vidare namnformen Herrberga; fšrut hade socknen skrivits HŠrberga och Šven Fredrika efter den sŒ benŠmnda sockenkyrkan. PŒ motsvarande sŠtt fšrekommer Fredrik Oskar och Oskar Fredrik alternativt fšr VŠderstad. Stavningen SkŠnninge infšrdes 1910 av Statistiska centralbyrŒn och ersatte dŒ Skeninge, som inte ansŒgs svara mot modern normalstavning.

De sockennamn som innehŒller en vŠderstrecksbestŠmning – till fšljd av att det annorstŠdes i lŠnet finns en annan socken med samma ortnamn – kan ledas tillbaka till 1700-talets mitt. Dessfšrinnan skildes var och en av de aktuella socknarna med tillŠgg av respektive hŠrad: Harg i Vifolka, Skrukeby i Gšstring och Tollstad i Vifolka.

Kommunal indelning

De moderna kommunernas historia bšrjar pŒ nyŒret 1863, dŒ 1862 Œrs fšrordningar om kommunalstyrelse pŒ landet respektive i stad bšrjade gŠlla. DŠr stadgades att varje kyrkosocken pŒ landet och varje stad skulle utgšra en borgerlig kommun (betrŠffande sŒ kallade kapellag, vilka inte var sjŠlvstŠndiga socknar utan hšrde till en moderfšrsamling, varierar fšrhŒllandena; i vissa fall har de bildat egen kommun, i andra inte). Den Œtminstone medeltida sockenindelningen lades alltsŒ till grund fšr kommunindelningen, och Šn idag Šr socknen – fšrsamlingen – byggsten i den kommunala indelningen.

Under den tid frŒn 1863 som de borgerliga kommunerna varit i verksamhet har det svenska samhŠllet genomgŒtt en oerhšrt genomgripande omdaning. I denna har kommunerna spelat en nyckelroll och fŒtt vŠsentligt utškade uppgifter. I takt med samhŠllets utveckling har kommunernas indelning Šndrats, varvid industrialisering och Œtfšljande urbanisering framstŒr som direkt pŒdrivande.

r 1863 fanns tre olika typer av kommuner: fšrutom stad och landskommun Šven mellanformen kšping. DŠrtill fšrekom kšpingar som inte bildade egen kommun, sŒ kallade municipalkšpingar. Fšr att svara mot de krav som den under 1800-talets senare del tilltagande befolkningskoncentrationen till tŠtorter stŠllde, tillskapades dels nya stŠder och kšpingskommuner, dels, med bšrjan 1876, en helt ny, kommunliknande enhet, som dock inte utgjorde en sjŠlvstŠndig kommun: municipalsamhŠllet. Det fšrekom ocksŒ att stŠder utvidgades genom att nŒgon intilliggande landskommun infšrlivades, liksom att en del av en landskommun bršts ut och upphšjdes till kšping eller stad. Uppkomst av nya tŠtorter och expansion av redan befintliga sŒdana fšljde inte alltid de hŠvdvunna kommungrŠnserna, och ibland var ett municipalsamhŠlle belŠget inom mer Šn en kommuns omrŒde.

Landsbygdens avfolkning och de alltmer omfattande kommunala uppgifterna reste krav pŒ stšrre och mer bŠrkraftiga kommuner. DŠrfšr genomfšrdes den 1 januari 1952 en fšrsta allomfattande indelningsreform, som genom sammanlŠggningar reducerade antalet kommuner frŒn omkring 2 500 till drygt 1 000. Snart dŠrefter inleddes arbetet med ytterligare en total indelningsreform med samma huvudsyfte. I huvudsak var den nya reformen fullbordad den 1 januari 1974. Ett stort antal av sammanlŠggningarna skedde vid ingŒngen av 1971, dŒ ocksŒ en enhetlig beteckning – kommun – infšrdes fšr alla kommuner och begreppen stad, kšping, landskommun och Šven municipalsamhŠlle utmšnstrades (de sista municipalkšpingarna upphšrde vid 1955 Œrs slut). De nybildade kommunerna, som med smŠrre fšrŠndringar bestŒr alltjŠmt och nu uppgŒr till 290, grundades pŒ den sŒ kallade centralortsteorin och rymmer inom sig samtidigt bŒde tŠtorter och omgivande landsbygd – centralorter med omland.

Nuvarande Mjšlby kommuns omrŒde indelades 1863 i 21 kommuner. DŠribland fanns en stad, SkŠnninge, som hade karaktŠr av stad redan under 1200-talet men alltsŒ frŒntogs sina stadsprivilegier 1543 och lades under landsrŠtt som by. Staden ŒterupprŠttades den 5 april 1570 men kom med ingŒngen av 1939 Œnyo under landsrŠtt. StadsrŠttigheterna bibehšlls emellertid intill 1971. Den 1 januari 1920 tillkom ytterligare en stad, Mjšlby, som alltid kom att ligga under landsrŠtt. Den bildades av omrŒdet fšr dittillsvarande Mjšlby landskommun, inom vilken det sedan 1899 funnits ett municipalsamhŠlle – det enda nŒgonsin i MjšlbyomrŒdet – motsvarande den dŒvarande tŠtorten. SŒ lŠnge stŠder existerade i Sverige inrymde MjšlbyomrŒdet …stergštlands bŒde minsta och yngsta stad, SkŠnninge respektive Mjšlby. NŒgon kšping har aldrig funnits inom den nuvarande kommunens grŠnser.

Infšr genomfšrandet av 1960- och 1970-talens allomfattande kommunindelningsreform, sammanfšrdes 1965 de dŒvarande kommunerna i kommunblock – hŠr kallat Mjšlby kommunblock – motsvarande de tilltŠnkta nya kommunerna. AngelŠgenheterna inom blocket skšttes fšrst av en samarbetsnŠmnd och dŠrefter, nŠr planerna pŒ sammanlŠggning antagit fastare former, av sammanlŠggningsdelegerade.

Efter hand som landskommunerna under 1900-talets fšrsta hŠlft befanns vara fšr smŒ fšr att kunna axla de alltmer omfattande uppgifter som tillkom fšr kommunerna, fšrenades pŒ mŒnga hŒll tvŒ eller flera kommuner i ett kommunalfšrbund fšr att gemensamt ombesšrja nŒgon viss kommunal angelŠgenhet. Vanligast var kommunalfšrbund fšr polisiŠra och sociala ŠndamŒl. I MjšlbyomrŒdet fanns drygt dussinet kommunalfšrbund fram till 1952, dŒ storkommunsreformen genomfšrdes och skapade stšrre enheter som kraftigt reducerade behovet av interkommunal samverkan. Efter 1952 fanns endast ett fšrbund kvar, …deshšgs kommunalfšrbund fšr polisvŠsen, som omfattade Folkunga, Alvastra och …deshšgs landskommuner samt …deshšgs municipalsamhŠlle. 1968, nŠr ytterligare en indelningsreform stod i begrepp att genomfšras, Œterstod inte lŠngre nŒgot kommunalfšrbund i omrŒdet.

Mjšlby kommun bildades 1971 av tvŒ stŠder, en hel landskommun och delar av tvŒ ytterligare landskommuner. Dessa fem enheter hade i sin tur skapats 1952 genom sammanlŠggning av kommuner som i grunden tillkommit 1863: Mjšlby stad (Mjšlby stad och Hšgby landskommun), SkŠnninge stad (SkŠnninge stad, Allhelgona, BjŠlbo och JŠrstads landskommuner), Vifolka landskommun (Herrberga, Veta, Viby, …stra Tollstads, VŠstra Hargs och Sya landskommuner), del av Folkunga landskommun (VŠsterstads, Kumla, Appuna och Hogstads landskommuner) samt del av Bobergs landskommun (Normlšsa, Vallerstads och SkeppsŒs landskommuner). I tre fall hade fšrŠndringar skett mellan de bŒda allomfattande reformtidpunkterna: Mjšlby landskommun med municipalsamhŠlle blev stad 1920, Hšgby och VŠstra Skrukeby respektive VŠderstads och Harstads landskommuner lades samman parvis med den fšrstnŠmndas namn 1890 respektive 1892.

Samtidigt med de borgerliga primŠrkommunerna tillkom 1863 landstinget – frŒn 1992 Šr den officiella benŠmningen landstingskommun – som en kommun med i grunden lŠnet som territorium. Det landsting vari MjšlbyomrŒdet alltid ingŒtt Šr sŒledes …stergštlands lŠns landsting. En rŠtt fšr stšrre stŠder att stŒ utanfšr landstingen utnyttjades i detta lŠn av Norrkšping, som fšrst 1967 intrŠdde i landstinget.

En territoriell indelning med enheter, A-regioner, av en storlek mellan primŠr- och sekundŠrkommunerna infšrdes under 1960-talet. Regionerna anpassades till kommunerna – fšrst kommunblocken – fšr att omfatta i allmŠnhet tvŒ eller flera sŒdana, dock utan att i sig utgšra nŒgon kommun. Mjšlby–Motala A-region fick omfattningen Mjšlby, Boxholms, …deshšgs, Vadstena och Motala kommuner.

En ytterligare indelningsnivŒ, som inplacerar sig mellan kommun och A-region, representeras av den numera upphšrda gymnasieregionen. Mjšlby kommun ingick, tillsammans med …deshšg och Boxholm, i Mjšlby gymnasieregion. Att dessa tre kommuner, utgšrande …stergštlands sydvŠstra del, bildar en indelningsenhet fšrekommer ocksŒ i andra sammanhang, sŒsom domsago- och fšgderiindelningen.

Ecklesiastik indelning

Den i grunden medeltida kyrkliga indelningen bestŒr av enheter pŒ fyra nivŒer: stift, kontrakt, pastorat och fšrsamlingar, vartill under 1900-talet har kommit kyrkliga samfŠlligheter.

MjšlbyomrŒdets tillhšrighet har ofšrŠndrat varit till Linkšpings stift, det nŠst Šldsta – efter Skara – av de sju gamla svenska stiften. Linkšpings stift, som av hŠvd har sin plats nŠrmast Šrkestiftet, omfattar utšver …stergštland ocksŒ delar av bŒde Jšnkšpings och Kalmar lŠn; i Šldre tid var andelen andliga šstgštar bland vŠrldsliga smŒlŠnningar Šnnu stšrre.

Sammantaget har i MjšlbyomrŒdet funnits 23 kyrkosocknar, numera kallade fšrsamlingar. Antalet har genom sammanlŠggningar reducerats till att vid Svenska kyrkans skiljande frŒn staten vara 19. TvŒ av fšrsamlingarna, SkŠnninge och Allhelgona, har gemensam kyrka, VŒrfrukyrkan. Av fšrsamlingarna har SkŠnninge varit sŒ kallad stadsfšrsamling och švriga landsfšrsamlingar. Inga kapellag, kyrkobokfšringsdistrikt eller icke-territoriella fšrsamlingar har funnits i omrŒdet.

Fšr att Œstadkomma stšrre enheter som bŠttre kunde bŠra den ekonomiska bšrdan att hŒlla prŠsterskap, skedde under 1500-talet efter reformationen mer allmŠnt sammanlŠggning av tvŒ eller ibland till och med flera socknar i sŒ kallade gŠll eller pastorat med gemensam kyrkoherde. Den socken i varje pastorat dŠr kyrkoherden Šr stationerad benŠmns moderfšrsamling och švriga annexfšrsamlingar. MjšlbyomrŒdets indelning i pastorat har genomgŒtt en del fšrŠndringar under Œrhundradena. Mjšlby har dock alltid varit modefšrsamling i sitt pastorat, fšrst med Sšrby (till dess inkorporering med Mjšlby) och sedan med Hšgby (frŒn 1962) som annexfšrsamling.

En indelning pŒ nivŒn mellan pastorat och stift i kontrakt eller prosterier, som den Šldre benŠmningen var, fanns redan under medeltiden och anknšt till hŠradsindelningen. Senare har i allmŠnhet flera hŠrader sammanfšrts till ett kontrakt, och Šven fšrsamlingsšverflyttningar mellan kontrakten har Šgt rum. Kontraktsindelningen i omrŒdet uppvisar hšg grad av stabilitet och utgjordes lŠnge av de fyra prosterierna Vifolka–Valkebo, Gšstring, Lysing samt Gullberg-Boberg. 1940 bildades Dal–Lysings och 1962 Gšstring–Lysings kontrakt. 1974 samlades hela kommunen inom tvŒ kontrakt: Vifolka–Valkebo och Gšstring–Lysings.

Med 1930 Œrs fšrsamlingslag infšrdes mšjlighet fšr tvŒ eller flera fšrsamlingar att fšrenas till en kyrklig samfŠllighet, fšr skštsel av fšretrŠdesvis ekonomiska angelŠgenheter. Den Šldsta samfŠlligheten i MjšlbyomrŒdet bestod av SkŠnninge och Allhelgona fšrsamlingar, som 1 januari 1963 ersattes av den stšrre SkŠnninge–Allhelgona–BjŠlbo–JŠrstads kyrkliga samfŠllighet. PŒ nyŒret 1974 utvidgades denna med Normlšsa, Vallerstads och SkeppsŒs fšrsamlingar och bestŒr i den omfattningen alltjŠmt. Mjšlby–Hšgby kyrkliga samfŠllighet bildades 1965 och upphšrde nŠr Mjšlby kyrkliga samfŠllighet, omfattande Mjšlby pastorat och VŠderstads pastorat, tillkom 1992. Inom VŠderstads pastorat hade tidigare inte funnits nŒgon samfŠllighet. Genom beslut den 20 mars 1970 bildades Veta, Viby och Herrberga kyrkliga samfŠllighet, och den 17 februari 1988 fšrordnades att VŠstra Harg, …stra Tollstad och Sya skulle utgšra en samfŠllighet. Hela kommunen blev dŠrmed uppdelad pŒ kyrkliga samfŠlligheter, fyra till antalet.

1989 inrŠttades en ny typ av kommun med egen beskattningsrŠtt, stiftssamfŠllighet, som framstŒr som en ecklesiastik motsvarighet till landstingskommunen. Den territoriella omfattningen Šr densamma som stiftets, och Mjšlby­omrŒdet tillhšr alltsŒ Linkšpings stiftssamfŠllighet.

Judiciell indelning

RŠttskipningens territoriella indelningar har av hŠvd byggt pŒ hŠraderna. Det geografiska omrŒdet fšr varje underrŠtt pŒ landsbygden med egen domhavande – till och med 1970 benŠmnda hŠradsrŠtt respektive hŠradshšvding – utgšr en domsaga. FrŒn 1600-talets mitt bildade som regel tvŒ eller flera hŠrader en domsaga. Inom varje domsaga fanns ett eller flera tingslag, vanligen motsvarande ett hŠrad eller – i senare tid – hela domsagan. Parallellt med domsagorna hade varje stad sin egen jurisdiktion med bland annat en rŒdhusrŠtt. SŒ var alltsŒ fallet med SkŠnninge intill 1939, dŒ staden i likhet med allt flera av rikets mindre stŠder lades under landsrŠtt, vilken stŠllning Mjšlby stad hade under hela sin existens.

HŠraderna som grund fšr domsagoindelningen bšrjade i allmŠnhet frŒngŒs till fšrmŒn fšr kommunerna i och med kommunindelningsreformen 1952 – i vissa fall redan tidigare – och upphšrde helt vid nŠsta stora indelningsreform. I anslutning till denna infšrdes 1971 en enhetlig domstolsorganisation med tingsrŠtter šver sŒvŠl stad som land. TingsrŠttens domkrets švertog benŠmningen domsaga, medan indelningen i tingslag upphšrde.

Justitiestatens stšrsta territoriella indelningsenhet Šr ett hovrŠttsomrŒde. Svea hovrŠtt tillkom 1614 och omfattade fšrst hela Sverige, men snart fick de tre huvuddelar som Sverige "in specie" indelades i – Svea rike, Gšta rike och storfurstendšmet Finland – var sin hovrŠtt. Inom varje "rike" fanns lagmansdšmen, i grunden motsvarande hšvdingedšmena eller lŠnen. €nda till 1700-talets mitt var …stergštland och Šven MjšlbyomrŒdet fšrdelat pŒ 4:e lagmansdšmet (Linkšpings lŠn) och 5:e lagmansdšmet (Vadstena lŠn). Allt sedan Gšta hovrŠtt med sŠte i Jšnkšping inrŠttades 1635, hšr …stergštland till dess hovrŠttsomrŒde.

Aska, Dals och Bobergs hŠrader bildade frŒn 1 september 1907 ett tingslag. Lysings tingslag och Gšstrings tingslag fšrenades 1919 till ett, och 1924 tillskapades Mjšlby domsaga och tingslag av Vifolka tingslag samt Lysings och Gšstrings tingslag. Denna domsaga utvidgades 1939 med SkŠnninge stad fšr att bilda Folkungabygdens domsaga och tingslag.

Sedan de Œr 1952 bildade storkommunerna i stŠllet fšr hŠraderna lagts till grund fšr domsagoindelningen i MjšlbyomrŒdet, utgjordes Folkungabygdens domsaga av Mjšlby stad och Vifolka och Folkunga landskommuner, medan SkŠnninge stad och Bobergs landskommun ingick i Aska, Dals och Bobergs domsaga. Denna indelning infšrdes i grunden redan 1948; dock hšrde Normlšsa tillsammans med švriga delar av Vifolka hŠrad till Folkungabygdens domsaga intill 1952, dŒ socknen lades till Aska, Dals och Bobergs domsaga i samband med att den blev en del av Bobergs nybildade landskommun. Samtidigt som Mjšlby kommun bildades 1971 sammanfšrdes hela detta MjšlbyomrŒde fšr fšrsta gŒngen under gemensam domstol, Folkungabygdens tingsrŠtt, vilken ocksŒ innefattade Boxholms och …deshšgs kommuner. 1975 Šndrades namnet till Mjšlby tingsrŠtt med bibehŒllande av samma domkrets.

Centrum i hŠraderna och tingslagen utgjordes av respektive tingsstŠlle. Tingets mštesplats har i omrŒdets alla hŠrader varierat: Vifolka hŠradsrŠtt i Ljunga, Sya, Mjšlby och Œter Sya, Gšstrings hŠradsrŠtt i Hogstad, SkŠnninge och Mjšlby, Lysings hŠradsrŠtt i HŠstholmen, Heda och …deshšg, Aska hŠradsrŠtt i Sjškumla och Motala samt Bobergs hŠradsrŠtt i LšnsŒs och Husbyfjšl. AnmŠrkningsvŠrt Šr att Gšstrings hŠrad fram till 1924 hade sitt tingsstŠlle i Mjšlby, medan Vifolka – det hŠrad som Mjšlby sjŠlvt tillhšrde och var belŠget i – hade sitt tingsstŠlle i Sya.

Statligt administrativ indelning

FrŒn 1634, dŒ lŠnsstyrelserna tillkom, och fram till 1 januari 1965, var den statliga fšrvaltningen i landet – "lantregeringen" – organiserad pŒ tre nivŒer med Œtfšljande territoriella indelningar: lŠn eller landshšvdingedšmen under en landshšvding som konungens befallningshavande, fšgderier med en fogde (kronobefallningsman, kronofogde) som chef, bitrŠdd av en hŠradsskrivare, samt lŠnsmansdistrikt fšrestŒndna av en lŠnsman (kronolŠnsman). FrŒn och med 1918 var lŠnsmansdistrikten, som oftast omfattade ett hŠrad, utbytta mot landsfiskalsdistrikt. NŠr polis- och ŒklagarvŠsendet fšrstatligades vid ingŒngen av 1965 upphšrde landsfiskalsdistrikten och ersattes med tre Œtskilda indelningar: polisdistrikt, Œklagardistrikt och kronofogdedistrikt.

Fšgderiindelningen var Šnda in pŒ 1700-talet mycket instabil och prŠglades av feodala inslag. Ett hŠrad lydde antingen omedelbart under kronan eller var fšrlŠnat eller utarrenderat. Vid medeltidens slut tillhšrde MjšlbyomrŒdets huvuddel Hovs lŠn, som omfattade Dals, Lysings, Vifolka och Gšstrings hŠrader, medan Aska hŠrad utgjorde Vadstena kungsgŒrds lŠn och Bobergs hŠrad UlvŒsa gŒrds lŠn.

Vid 1520-talets mitt, efter Gustav Vasas makttilltrŠde, lydde stšrre delen av …stergštland direkt under kronan, och den vŠstligaste delen av landskapet, omfattande de nŠmnda sex hŠraderna och dŠrmed hela den nuvarande kommunens omrŒde, bildade ett fšgderi benŠmnt Hovs lŠn. FrŒn slutet av detta Œrtionde gjordes stora fšrlŠningar till Œtskilliga stormŠn, innebŠrande att sŒ gott som hela …stergštland var bortfšrlŠnat. Hovs lŠn gavs i fšrlŠning 1531. PŒ 1540-talet drogs dock en stor del av lŠnen in, dŠribland Hovs 1543. Under sex Œr dŠrifrŒn utgjorde hela Hovs lŠn ett fšgderi, men lŠnet innefattade dŒ inte Aska och Bobergs hŠrader, vilka i stŠllet tidvis tillsammans bildade ett eget fšgderi. Hovs lŠn upphšrde 1550 och dess omrŒde uppdelades pŒ tvŒ nya fšgderier: Dals och Lysings respektive Gšstrings och Vifolka.

Under 1500- och 1600-talen fšretedde fšgderiindelningen en mycket brokig och fšrŠnderlig bild med otaliga oregelbundenheter och tŠtt Œterkommande fšrŠndringar, varvid tidvis stšrre eller mindre delar var fšrlŠnade eller utarrenderade. Alla tŠnkbara konstellationer av tvŒ eller tre intilliggande hŠrader fšrekom som fšgderier. 1678–1719 upptog Šnkedrottning Hedvig Eleonoras livgeding – kallat Vadstena lŠn – Gšstring, Lysings och Aska hŠrader och SkŠnninge stad samt, helt utanfšr de nuvarande kommungrŠnserna, ocksŒ Dals hŠrad och Vadstena stad. BenŠmningen Vadstena lŠn kvardršjde som geografisk benŠmning Šven lŒngt efter att livgedinget dragits in under den allmŠnna fšrvaltningen.

Under 1700-talet fann fšgderiindelningen en fastare form, och den indelning av MjšlbyomrŒdet i de tre fšgderierna Gšstring–Vifolka, Lysing–Dal–Aska och Gullberg–Boberg–Valke­bo, som dŒ tillkom, bestod till utgŒngen av 1800-talet. Fšgderierna var ocksŒ numrerade inom lŠnet – ttonde, Sjunde respektive Andra fšgderiet – och dessa benŠmningar anvŠndes vanligen. Fšgderiindelningen omreglerades den 1 januari 1900 till likformighet med domsagoindelningen, varefter den genomgŒtt flera fšrŠndringar.

Vid halvŒrsskiftet 1946 Šndrades fšgderiindelningen i grunden, men landsfiskalsdistrikten behšlls ofšrŠndrade, vilket innebar att Mjšlby och Boxholms landsfiskalsdistrikt delades pŒ Mjšlby och Vadstena fšgderier. 1967 lades hela den nuvarande kommunen, som dŒ utgjorde ett kommunblock, under ett och samma fšgderi, Mjšlby fšgderi, vilket innefattade ocksŒ Boxholms och …deshšgs blivande kommuner.

Genom den omorganisation av skattefšrvaltningen som sattes i verket den 1 januari 1991 upphšrde de lokala skattemyndigheterna och dŠrmed ocksŒ fšgderierna. De lokala skattemyndigheterna ersattes av lokala skattekontor inom en sammanhŒllen lŠnsskattemyndighet, vilken som regional myndighet hade bildats 1987. Skattekontorens verksamhetsomrŒden blev desamma som fšgderiernas territorier.

Den lokala statliga administrationens nydaning 1965 innebar att Mjšlby polisdistrikt kom att omfatta hela den blivande kommunen och dŠrtill Boxholms och …deshšgs kommunblock. FrŒn samma tidpunkt blev polisdistriktet en del av Motala Œklagardistrikt och Motala kronofogdedistrikt, bŒda med identisk geografisk utstrŠckning och fšrutom Mjšlby polisdistrikt omfattande Motala polisdistrikt, dvs det territorium som motsvaras av Mjšlby–Motala A-region.

Efter att ŒklagarvŠsendets regionala organisation sedan 1965 bestŒtt av en lŠnsŒklagare i varje lŠn, indelades riket vid halvŒrsskiftet 1985 i 13 Œklagar­regioner med var sin regionŒklagarmyndighet. Mjšlby kommun lades dŠrvid under Linkšpings Œklagarregion.

Den nŠmnda indelningen i kronofogdedistrikt upphšrde 1 juli 1988, dŒ varje lŠn blev ett kronofogdedistrikt, och Mjšlby kommun hamnade sŒledes inom …stergštlands lŠns kronofogdedistrikt.

I takt med att den offentliga verksamhetens omfattning och komplexitet tilltagit, har sŠrskilda indelningar tillskapats fšr myndigheter som organiserats pŒ regional och lokal nivŒ. Exempel pŒ denna typ av indelningsenheter frŒn 1900-talets bšrjan Šr postdistrikt, jŠrnvŠgsdistrikt, vŠg- och vattenbyggnadsdistrikt, provinsiallŠkardistrikt, yrkesinspektionsdistrikt, bergmŠstardistrikt, justeringsdistrikt, skogsdistrikt, revir, lantmŠteridistrikt, vŠghŒllningsdistrikt, hushŒllningssŠllskap, valkretsar vid val till riksdagen och landstinget. Somliga har upphšrt, andra har genomgŒtt fšrŠndringar och ytterligare har tillkommit. I moderna regionala indelningar omfattande stšrre omrŒden Šn lŠnet har Mjšlby kommun regelmŠssigt fšrts till den region som har Linkšping som centrum, till exempel Linkšpings hšgskoleregion och Linkšpings sjukvŒrdsregion, bŒda omfattande …stergštlands, Jšnkšpings och Kalmar lŠn.

MilitŠr indelning

Den militŠra indelningen i MjšlbyomrŒdet under den tid indelningsverket Šgde bestŒnd, dvs frŒn 1680-talet till omkring 1900, motsvaras av de dŒvarande bŒda šstgštska regementenas kompaniindelning. Kompaniernas besŠttning var lokaliserad till och avlšnad av rotar (infanteriet) och rusthŒll (kavalleriet) inom de socknar som bildar kompaniets omrŒde.

De bŒda regementena var frŒn bšrjan …stgšta infanteriregemente och …stgšta kavalleriregemente, vilka blev indelta 1685 respektive 1687. 1791 omvandlades det senare till infanteri och sammanslogs de bŒda till LivgrenadjŠrregementet (Šven kallat LivgrenadjŠrbrigaden), men 1816 delades detta i Fšrsta och Andra livgrenadjŠrregementena, bŒda med mštesplats pŒ Malmen utanfšr Linkšping och tillhšrande Andra militŠrdistriktet. Efter indelningsverkets upphšrande framstŒr Fšrsta livgrenadjŠrregementet som MjšlbyomrŒdets nŠrmaste militŠra fšrband genom att det fick sina vŠrnpliktiga frŠmst frŒn vŠstra …stergštland och norra SmŒland. 1928 sammanslogs regementena Œnyo fšr att bilda LivgrenadjŠrregementet.

Den militŠra indelning som grundar sig pŒ kompanitillhšrigheten fšr de rotar och rusthŒll som varit belŠgna inom MjšlbyomrŒdets socknar var fšr hŠrader eller delar dŠrav fšljande med avseende pŒ infanteri- respektive kvallerikompanier. Aska hŠrad och Allhelgona, JŠrstads, Hšgby, BjŠlbo och Appuna socknar av Gšstrings hŠrad: Motala respektive SkŠnninge kompani; VŠderstads, Harstads, Hogstads och VŠstra Skrukeby socknar av Gšstrings hŠrad: Ombergs respektive SkŠnninge kompani; Lysings hŠrad: Ombergs respektive Vadstena kompani; Bobergs hŠrad: Vreta klosters respektive Bergslags kompani; Herrberga och Normlšsa socknar av Vifolka hŠrad: Vreta klosters respektive Vifolka kompani samt švriga socknar Vifolka hŠrad: StŒngebro respektive Vifolka kompani.

NŠr indelningsverket upphšrt och fšrsvaret organiserades utifrŒn den allmŠnna vŠrnplikten, indelades riket i lantfšrsvarshŠnseende i enheter pŒ tre nivŒer: i ett halvdussin armŽfšrdelningsomrŒden, i inskrivningsomrŒden – oftast ett fšr varje infanteriregemente och dŠrmed ungefŠrligen motsvarande lŠnsindelningen – och i omkring 80 rullfšringsomrŒden. MjšlbyomrŒdet var uppdelat pŒ Linkšpings respektive Motala rullfšringsomrŒde inom …stergštlands inskrivningsomrŒde.

I samband med att armŽfšrdelningsomrŒdena ersattes av en indelning i militŠromrŒden, tillkom inskrivningsmyndigheter med stšrre verksamhetsomrŒden. …stergštland tillhšrde …stra vŠrnpliktskontoret i Solna och …stra militŠromrŒdet, Milo …, fram till halvŒrsskiftet 1991. DŒ sammanslogs Milo… och Bergslagens militŠromrŒde, MiloB, till Mellersta militŠromrŒdet, MiloM, varvid …stergštlands lŠn fšrdes till Bergslagens vŠrnpliktskontor och inskrivningsnŠmnd i Karlstad.

TŠtorter med omland

De nya mšnster fšr mŠnniskors beteende som utkristalliserar sig i takt med att ett samhŠlle fšrŠndras lŒter sig inte alltid inordnas inom faststŠllda territoriella indelningar. I stŠllet uppkommer informella och spontant utbildade enheter, som fŒr fšrut fixerade och invanda grŠnser att bli onaturliga och mindre ŠndamŒlsenliga. Bland annat dŠrfšr genomfšrs dŒ och dŒ – ofta med avsevŠrd efterslŠpning – indelningsŠndringar. Genom den indelningsreform som medfšrde att Mjšlby kommun bildades 1971 lades centralortsteorin, som byggs upp utifrŒn begreppen centralort och omland, till grund fšr den kommunala och dŠrmed flertalet andra indelningar. Historiskt etablerade enheter har fŒtt ge vika. Dock har fšrsamlingen bevarats som atomŠr grundenhet, vilket innebŠr att indelningarna fortfarande kan avvika frŒn faktiska handlingsmšnster hos invŒnarna.

Lika litet som den nuvarande kommunens yta fšre tillkomsten av Mjšlby kommunblock utgjort nŒgon territoriell enhet, har det fšre tiden kring Mjšlbys upphšjande till stad funnits nŒgon naturlig centralort fšr omrŒdet. Den starka agrara prŠgel som omrŒdet, liksom det švriga Sverige, hade Šnda in pŒ 1900-talet innebar att tŠtorter šver huvud taget spelade en liten roll. Fram till de stora fšrŠndringar som tog fart vid 1800-talets tredje kvartil fanns i MjšlbyomrŒdet tre mindre ekonomiska centra, som ocksŒ uppfyllde det statistiska kravet pŒ en tŠtort, att hysa minst 200 invŒnare.

SkŠnninge som enda stad utšvade allt sedan medeltiden en attraktion pŒ omrŒdet och var centrum fšr vissa former av service, men staden hade ingen formell funktion i nŒgot kommunalt, ecklesiastikt, judiciellt eller administrativt hŠnseende fšr den omkringliggande bygden. SkŠnninges influensomrŒde sammanfšll sjŠlvfallet inte med den nuvarande kommunen, som ju ingalunda var vare sig kŠnd eller fšrutsedd. Stadens funktion som ett slags centralort i trakten var framfšr allt merkantilt betingad, men SkŠnninge marknad hade ocksŒ konkurrens av bland annat marknaden i Mjšlby. Oftast utgjorde socknen i det sjŠlvhushŒllningssystem som rŒdde en tillrŠcklig enhet, som man sŠllan behšvde ge sig utanfšr. Ett viktigt undantag var juridiska Šrenden, som vidgade allmogens perspektiv till hŠradet, dock utan att tingsstŠllena eljest hade nŒgon mer framtrŠdande centralortsroll.

Vid sidan av SkŠnninge fanns tvŒ fšrindustriella centra i form av kvarnbyar vid SvartŒns fall: …jebro och Mjšlby.

JŠrnvŠgens framdragning i omrŒdet pŒ 1870-talet medfšrde en brytpunkt i utvecklingen och pŒskyndade och fšrstŠrkte den industrialisering och urbanisering som redan inletts. Det var jŠrnvŠgens strŠckning som avgjorde att Mjšlby och inte det tidigare nŒgot stšrre …jebro blev huvudorten i omrŒdet och med tiden till folkmŠngden hundrafalt stšrre Šn sin forna konkurrent pŒ de marknader som utnyttjade den vŠlstŒndsbringande vattenkraften. I spŒren av jŠrnvŠgens tillkomst blev stationssamhŠllena viktiga i den fortsatta industriella utvecklingen. Fšrutom de redan befintliga tŠtorterna Mjšlby och SkŠnninge, fšr vars fortsatta šden jŠrnvŠgen blev helt avgšrande, tillkom utefter stambanan respektive HŠstholmsbanan orterna Mantorp och VŠderstad.

De pŒ olika sŠtt uppkomna men i sin utveckling alla av jŠrnvŠgen befrŠmjade tŠtorterna hade frŒn 1800-talet slut och under fšrsta hŠlften av 1900-talet undergŒtt en sŒdan expansion att de vid den fšrsta allomfattande kommunindelningsreformen 1952 kvalificerat sig som centrum fšr var sin storkommun i omrŒdet: SkŠnninge och Mjšlby fšr var sin vidgad stad, Mantorp fšr Vifolka landskommun och VŠderstad fšr Folkunga landskommun, som till stšrsta delen ingŒr i Mjšlby kommun. Den ŒterstŒende del som sammanlades till Mjšlby kommun, sšdra delen av Bobergs landskommun, hade sitt kommuncentrum utanfšr den nuvarande kommunens grŠnser.

Ytterligare tre, mindre tŠtorter finns inom kommunen: stationssamhŠllena Sya och Hogstad samt bruksorten SpŒngsholm.

De tŠtorter som vuxit upp har inte alltid ens varit kyrkby och centrum i en socken och de kan vara belŠgna pŒ grŠnsen mellan tvŒ eller flera fšrsamlingar, vilket exempelvis Šr fallet med Mantorp.

Den senaste kommunindelningsreformen i MjšlbyomrŒdet byggde alltsŒ pŒ fšrhŒllandet att Mjšlby som den stšrsta tŠtorten i omrŒdet ansŒgs attrahera och betjŠna det ifrŒgavarande omlandet och dessutom ha fšrutsŠttningar att gšra sŒ framdeles. Inom kommunen finns alltsŒ Šven tŠtorter pŒ lŠgre nivŒer och med mindre omland, samtidigt som Mjšlby i vissa avseenden utgšr centralort fšr ett omrŒde stšrre Šn kommunen, framfšr allt fšr sydvŠstra …stergštland motsvarande kommunerna Mjšlby, Boxholm och …deshšg. PŒ Šnnu hšgre nivŒ inordnas Mjšlby under stšrre tŠtorter och i dessas omland, frŠmst residens-, stifts- och universitetsstaden m m Linkšping och dŠrnŠst huvudstaden Stockholm. Fšrutom Linkšping har i viss mŒn Vadstena tidigare haft och har Motala alltjŠmt en sŒdan centralortsfunktion fšr MjšlbyomrŒdet, till exempel genom Mjšlbys tillhšrighet till det hŠlso- och sjukvŒrdsomrŒde inom …stergštlands lŠns landsting som har sitt centrum i Motala.

Vid medeltidens bšrjan tillkom den tidens dominerande lokala indelningsenhet, socknen, genom att traktens mŠnniskor sškte sig till samma centralpunkt, den gemensamma kyrkan. Ett sŒdant spontant utbildat mšnster av mŠnniskors handlande har ocksŒ mŒnga Œrhundraden senare format Mjšlby kommun genom att invŒnarna i ett Šnnu stšrre omland sškt sig till det kommunikations- och nŠringslivsnav som Mjšlby tŠtort blivit. Den kommunindelning som befŠst denna utveckling pŒverkar i sin tur mŠnniskornas beteendemšnster; livet i lokalsamhŠllet utspelar sig idag framfšr allt inom kommunens hank och stšr, sŒ som det under Œrhundraden gjorde i socknarna.

 

Mjšlbyhistoria – Den kungliga kvarnbyn vid SvartŒn som fick jŠrnvŠg och blev sydvŠstra …stergštlands centrum. Stockholm, 2011. 284 sid. ISBN 978-91-87784-21-7.

 

 

 

 

slekt.se/mjolby

Start Mjšlbyhistoria

Start slekt.se

Kontakt

© 2022 Per Andersson