Mjšlbyhistoria

Den kungliga kvarnbyn vid SvartŒn som fick jŠrnvŠg och blev sydvŠstra …stergštlands centrum

Per Anderssons forskning och texter om Mjšlbys historia

 

 

 

 

 

…ver Mjšlbys Œ- och jŠrnvŠgsbarriŠrer

De tvŒ viktigaste faktorerna i Mjšlbys utvecklingshistoria – Œn och jŠrnvŠgen – har ocksŒ utgjort betydande barriŠrer i tŠtorten, vilka skilt šst frŒn vŠst. FrŒgan om att šverbrygga dessa hinder har i lŒng tid sysselsatt stadsplanerare och kommunalmŠn, med mŒnga spŒr i stadsplanerna som fšljd.

Den fasta fšrbindelsen šver SvartŒn via Mjšlby holme, som alltjŠmt Šr stšdjepunkt fšr den bro som bŠr upp KungsvŠgen, var lŠnge den enda (om man bortser frŒn de trŠkonstruktioner šver forsarna som fšrband de nedstršms liggande kvarnarna pŒ Œns strŠnder och holmar). Redan under medeltiden fanns hŠr sŠkerligen en trŠbro, och 1864 byggdes en ny sŒdan. Den ersattes 1886 med en stenbro, som revs 1967 till fšrmŒn fšr den nuvarande betongbron med rymligare kšrbana, invigd den 28 juni 1968 (med anledning dŠrav firades dŠrefter Œrligen Broarnas dag).

Norr om kvarnbyns bebyggelse fanns till 1965 en trŠbro, kallad PrŠstgŒrdsbron, som fšrenade kyrkoherdebostŠllet Duvelunds Šgor pŒ Œns bŒda sidor. Bron var i fšrsta hand anlagd fšr att betjŠna bostŠllets jordbruk, men genom anslutande vŠgar kunde man ta sig frŒn SyavŠgen till Egebybacken. Bron hade en šst-vŠstlig riktning frŒn prŠstgŒrdens hussamling till PrŠstgŒrdsgŠrdet. FrŒn Duvelund gick ocksŒ en gŒngbro till Ekborgen vid Mjšlkulla, Šven den numera riven. Kvar Šr dŠremot en bro mellan €lvkulla och Egebylund.

I sšder uppfšrdes 1911 i fšrlŠngningen av BurenskšldsvŠgen, som dŒ endast var utlagd pŒ hšgra stranden, pŒ privat bekostnad en gŒngbro. Denna spolades dock bort av vŒrfloden 1920 och ersattes med en ny. Sedan škningen av trafik med motorfordon accentuerat kravet pŒ Šnnu en farbar fšrbindelse šver Œn i staden, byggdes 1929 pŒ gŒngbrons plats den stenbro som blev kallad Burenskšldsbron. 1993 undergick den en genomgripande ombyggnad med bland annat breddning av vŠgbanan.

Av de mŒnga planerade brofšrbindelser inom tŠtorten som fšrekom i stadsplanerna under 1900-talets tre fšrsta fjŠrdedelar var Burenskšldsbron den enda som realiserades. En motsvarande bro pŒ den andra sidan av den gamla landsvŠgsbron fanns i bŒde 1913 och 1934 Œrs stadsplan i nŠrheten av Duvelund. I stadsplanerna kan man spŒra tankar om ytterligare broar, sŒsom mellan SmŒlandsvŠgen och industriomrŒdet sšder om kyrkan via platsen fšr Lundbybadet, i SvartŒlidens fšrlŠngning samt via nordšstra spetsen pŒ NorrgŒrds holme. LŠngst gick de aldrig fullbordade planerna fšr RingvŠgens fortsŠttning šver Œn.

En bro šver Œn i tŠtortens sydligaste del tillkom fšrst pŒ 1980-talet i och med JŠrnvŠgsgatans fšrlŠngning till SmŒlandsvŠgen. Dessfšrinnan hade i norr – utanfšr den egentliga tŠtbebyggelsen – den nuvarande Vetagatans bro šver Œn uppfšrts pŒ 1960-talet. Mellan dessa bŒda har tvŒ gŒng- tillika cykelbroar byggts, den fšrsta frŒn SvartŒliden till PrŠstgŒrdsliden och den senaste alldeles sšder om Burenskšldsbron.

Till bilden av fšrbindelser šver Œn hšr ocksŒ tvŒ jŠrnvŠgsbroar strax utanfšr bebyggelsen i norr respektive sšder: den fšrra fšr Hallsbergsbanan frŒn 1873 och den senare fšr HŠstholmsbanan frŒn 1910.

I och med jŠrnvŠgens framdragning parallellt med Œn pŒ dennas šstra sida befŠstes Mjšlbys delning. n och jŠrnvŠgen blev grŠnslinjer mellan tre Œtskilda delar av tŠtorten. Det nyare hindret kunde passeras framfšr allt via en plankorsning fšr rikshuvudvŠgen, KungsvŠgens fšregŒngare. …vergŒngar – alla i samma plan som spŒren – fanns ocksŒ vid Mjšlby station samt utanfšr tŠtbebyggelsen vid bland annat Duvelund, Egebylund och Albacken. Numera Šr alla passager av detta slag avlŠgsnade och i en del fall ersatta med planskilda korsningar.

Norr om stationsbyggnaden uppfšrdes en viadukt fšr gŒngtrafik šver spŒromrŒdet. Den genare vŠgen pŒ marken fšrbjšds, fšr att ška sŠkerheten. Fšrbudet Œtlyddes dock ingalunda av alla, och en švertrŠdare vid ett hŠftigt skyfall var den riksbekante mjšlbyprofilen SkŒnska Lasse. Han stoppades pŒ de vattendrŠnkta spŒren av dŒvarande stinsen Zimmermann med orden: "HŠr gŒr man inte, herr Larsson!" Artisten, som inte sŠllan behagade skŠmta med šverheten, var inte sen med sitt svar: "Nej, hŠr simmer man!" En gŒngtunnel under jŠrnvŠgen vid stationen diskuterades frŒn och till under en hel mansŒlder. Slutligen fšrverkligades den i form av en sammanhŒllen mšjlighet att passera bŒde jŠrnvŠgen och Œn, innefattande ocksŒ gŒng- och cykelbron vid Burenskšldsbron.

LŠget fšr den huvudsakliga korsningen mellan jŠrnvŠgs- och fordonstrafik har skiftat under Œrens lopp. De viktigaste vŠgarna i kvarnbyn som beršrdes av banans framdragning var vŠgen mot Sya, Linkšping och Stockholm respektive vŠgen mot Bockarp, VŠstra och …stra Eldslšsa och VŠstra Harg. Dessa bŒda utgick fšre jŠrnvŠgens tid frŒn omrŒdet vid kyrkan och skar pŒ var sitt stŠlle den blivande jŠrnvŠgens strŠckning. JŠrnvŠgsšvergŒngen blev gemensam fšr de tvŒ vŠgarna och fick sin placering mellan nuvarande Parkgatan och BockarpsvŠgen. I sšdra kanten av Kvarnparken stŒr Šnnu trŠd frŒn den allŽ som planterades lŠngs den nya gatustrŠckningen. Denna ersattes 1915 med en ny dragning av Hogstagatan (KungsvŠgen), mitt emot Parkgatan, dŠr den fšrsta planskilda korsningen dŒ togs i bruk i form av den undergŒng som numera – i fšrminskat skick – betjŠnar gŒng- och cykeltrafik. Den nuvarande Kungsporten invigdes 1995, varmed vŠgen ut ur Mjšlby mot Stockholm fick sitt fjŠrde lŠge i ordningen. Detta ansluter nŠra till den ursprungliga landsvŠgens strŠckning.

Av planskilda korsningar i tŠtortens utkanter byggdes vŠgportar fšrst under stambanan vid Albacken, under Hallsbergsbanan vid €lvkulla och under HŠstholmsbanan vid platsen fšr det numera nedlagda tegelbruket i den sydligaste delen av jŠrnvŠgsomrŒdet. Den fšrstnŠmnda avlšstes senare av en ny jŠrnvŠgsbro šver KungsvŠgen–LinkšpingsvŠgen. I E 4:s fšrbifart norr om Mjšlby ingŒr en bro šver jŠrnvŠgen till Hallsberg, och JŠrnvŠgsgatans bro šver SvartŒn šverbryggar Šven stambanan.

 

Mjšlbyhistoria – Den kungliga kvarnbyn vid SvartŒn som fick jŠrnvŠg och blev sydvŠstra …stergštlands centrum. Stockholm, 2011. 284 sid. ISBN 978-91-87784-21-7.

 

 

 

 

slekt.se/mjolby

Start Mjšlbyhistoria

Start slekt.se

Kontakt

© 2022 Per Andersson