Mjölbyhistoria Den kungliga kvarnbyn vid Svartån som fick järnväg och blev sydvästra Östergötlands centrum Per Anderssons forskning och texter om Mjölbys historia
	Arbetsplan för Mjölby gymnasium Kungshögaskolan 1997 Övergripande arbetsplan för Mjölby gymnasium Kungshögaskolan upprättad av rektor Per Andersson den 21 februari 1997 och fastställd av denne jämlikt gymnasieförordningen 1 kap 12 § efter samråd med företrädare för personalorganisationerna och elevkommunen 1. Arbetsplanens funktion och beståndsdelar För genomförande av de fastställda målen för utbildningen skall det finnas en arbetsplan. Arbetsplanen skall utarbetas under medverkan av lärare och övrig berörd personal samt representanter för eleverna. Rektor beslutar om arbetsplanen. [GF 1 kap 12 § 1–2 st] De mål och riktlinjer för utbildningen som anges i skollagen, läroplanen, programmålen samt kursplanerna skall konkretiseras i den lokala planeringen. Av skolplanen, som antas av kommunfullmäktige, skall framgå de åtgärder som kommunen avser att vidta för att uppnå de riksgiltiga målen för skolan. I den lokala arbetsplanen skall den enskilda skolan ange hur målen skall förverkligas och hur verksamheten skall utformas och organiseras. Där anges således mål för verksamheten som helhet. Lärarna utformar tillsammans med eleverna undervisningsmål. Dessa mål och olika elevgruppers behov och förutsättning är utgångspunkt för val av arbetssätt. [LPF förord] Arbetsplanen för varje enhet skall innehålla lokala och mätbara mål, mot vilka utvärdering kan ske. [SP 6] Den eller de arbetsplaner, som enligt gymnasieförordningen skall upprättas, utgör led i en process för styrning av verksamheten i ett målstyrt och decentraliserat utbildningssystem, från mål till måluppfyllelse. Vid Kungshögaskolan skall följande styrningsmodell i fyra steg tillämpas på verksamheten som helhet och alla dess delprocesser på olika nivåer: 1. Uppdrag. Rektors och den övriga personalens arbete är ett uppdrag av stat och kommun, dvs ytterst givet av medborgarna i demokratisk ordning. Uppdraget – de mål som skall uppnås – formuleras i styrdokument som uttrycker vilka krav uppdragsgivaren ställer på skolan, vilka krav och förväntningar eleverna kan ha på skolan och vilka krav skolan ställer på eleverna. 2. Planering. Rektor, läraren eller annan befattningshavare tar emot sitt uppdrag genom styrdokumenten och har till uppgift att omsätta det i praktisk handling. I en handlingsplan eller arbetsplan skall uppdragstagaren – genom att ange delmål och medel – klargöra hur han eller hon avser att konkret göra för att nå målen. I denna planering skall man beakta målen i alla styrdokument. Planens innehåll skall vara uttryckt så konkret att det direkt kan användas för utvärdering av verksamheten. 3. Genomförande. Med syftet att nå målen genomförs det som planerats. Det sker framför allt i form av undervisning, dvs det arbete som lärare och elever bedriver tillsammans för att eleverna skall skaffa sig kunskaper och färdigheter. 4. Utvärdering. Efter att en kurs eller ett annat inslag i verksamheten genomförts jämför man utfallet mot de uppställda målen, som gjorts konkreta och mätbara i arbetsplanen. Om överensstämmelsen med förväntningarna har brister, blir nästa steg att förändra metoderna för hur man försöker nå målen eller – på längre sikt – verka för att målen justeras. Föreliggande Arbetsplan för Mjölby gymnasium Kungshögaskolan är den grundläggande och övergripande planen för skolan. Till Kungshögaskolans plansystem hör också följande planer och andra dokument, som alla har funktionen att beskriva hur olika delar av skolans uppdrag skall genomföras: • Rektors årsplan för ledning av verksamheten • Rektors delegationsordning för Mjölby gymnasium Kungshögaskolan • Rektorsuppdraget • Sektorchefsuppdraget • Läraruppdraget • Klassföreståndaruppdraget • Befattningsanalyser för stabspersonal • Utbildningshandbok för Mjölby gymnasium Kungshögaskolan • Tillämpningsföreskrifter, bl a för betygssättning, frånvarohantering, ledighetsgivning, arbetstidsutläggning, utarbetande av arbetsplaner, studieplanering och ändring av individuell studieplan • Plan för utvärdering med processmall och målbank • Arbetsplan för varje sektor och dess program och grenar • Arbetsplan för varje stabsfunktionär • Arbetsplaner för samtliga kurser • Ramarbetsplan för specialarbete • Plan för elevdemokrati och reglemente för elevkommunen • Plan för IG-problematiken och prövning • Plan för internkontroll av arbetsmiljön • Mobbningsplan • Miljövårdsplan • Arbetsplaner för särskilda projekt eller insatser • Förteckning över utbildningsutbud • Årlig tjänstefördelning • Periodvisa scheman • Årlig budget • Årligt kalendarium • Beslut och order i konkreta fall som registreras i expeditioner, protokoll eller informationsmaterial, t ex veckoblad Den övergripande arbetsplanens struktur återspeglar organisation och verksamhet vid Kungshögaskolan i ett funktions- och processperspektiv. Grundläggande för verksamheten är det uppdrag som rektor mottar för sin organisation. För att fullgöra uppdraget fordras – särskilt när detta till stora delar är nytt – ett uppbyggnadsarbete, genom vilket strukturer och processer formas för att effektivt nå en hög grad av måluppfyllelse. De resurser som ställs till förfogande för att utföra uppdraget omsätts i en ändamålsenlig organisation av produktionsfaktorer. Den produktion som organisationen tillhandahåller utgörs av skolans utbildningsutbud, vars avnämare är eleverna. Utbildningsverksamheten inplaceras i tiden under dagar, veckor, undervisningsperioder, år och elevernas totala utbildningstid. Möjligheten att fullgöra uppdraget är beroende av tillförsel av resurser och hanteringen av organisationens ekonomi. Den allt överskuggande produktionsfaktorn är skolans personal, som – liksom eleverna – för sina resultat är avhängiga av en god arbetsmiljö. För att genomföra utbildningsverksamheten fordras också lokaler och undervisningsmateriel. Med årlig eller annan periodicitet upprättas verksamhetsplanering för tid och rum. För organisationens funktionsduglighet behövs ett effektivt flöde av information. Från elevens utgångspunkt inleds utbildningsprocessen med en studieplanering, varigenom studiernas mål och därav följande sammansättning i kurser klargörs. Den kunskap som eleven har för avsikt att skaffa sig inhämtas under olika former av pedagogiskt arbete och utfallet undergår bedömning och betygssättning. Utöver själva kursundervisningen anordnas under utbildningstiden allehanda särskilda aktiviteter. För att nå verksamhetsmålen sker extern samverkan med aktörer inom och utom utbildningsväsendet, i Sverige och utomlands. En grundpelare för gymnasieskolan är att eleverna har ett reellt inflytande på sin utbildning. Detta och goda elevsociala förhållanden främjar elevernas möjlighet till framgång i studierna. För att svara mot ett föränderligt samhälles krav på kunskaper, bedrivs kontinuerligt och på alla fronter ett utvecklingsarbete kring utbildningens innehåll och form. Ett särskilt inslag däri är personalens kompetensutveckling. I syfte att säkerställa att verksamheten effektivt leder till att uppdragets mål nås utförs utvärderingar, vars resultat används som utgångspunkt för att förändra processer, strukturer och eventuellt även mål. 2. Uppdraget Utbildningen skall ge eleverna kunskaper och färdigheter samt, i samarbete med hemmen, främja deras harmoniska utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. [SL 1 kap 2 § 2 st 1 men] För ledningen av utbildningen i skolorna skall det finnas rektorer. [SL 2 kap 2 § 1 st 1 men] Som rektor får bara den anställas som genom utbildning och erfarenhet har förvärvat pedagogisk insikt. [SL 2 kap 2 § 2 st] Den som har det ledningsansvar som enligt 2 kap 2 § skollagen vilar på rektor skall också benämnas rektor. [GF 1 kap 2 §] Rektor har det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas på att nå de riksgiltiga målen. [LPF 2.6] Den yttersta målsättning, som rektor uppställt för sin och sin organisations verksamhet, är att – inom ramen för uppdraget och med effektivt utnyttjande av tillgängliga resurser – tillhandahålla utbildning av så hög kvalitet som möjligt med utgångspunkt i läroplanens krav. Det åligger varje medarbetare i organisationen att ta de initiativ som krävs för att nå alla de mål som formuleras i uppdraget. De grundläggande instruktionerna för gymnasieskolans och rektors uppdrag är givna av riksdagen, regeringen, statens skolverk, kommunfullmäktige, utbildningsnämnden respektive genom överenskommelser mellan arbetsmarknadens parter centralt eller lokalt. De finns huvudsakligen formulerade i följande styrdokument: skollag, gymnasieförordning, läroplan för de frivilliga skolformerna, programmål för nationella program, kursplaner för kärnämnen, kursplaner för karaktärsämnen, skolverkets tillämpningsföreskrifter, kommunal skolplan, programmål för specialutformat program, kursplaner för lokala kurser, utbildningsnämndens och utbildningschefens delegationsordningar samt avtal om bl a arbetstider. Till bestämmelser som styr verksamheten hör också lagstiftning som inte gäller enbart utbildningsväsendet, t ex förvaltningslagen, tryckfrihetsförordningen, sekretesslagen, brottsbalken (om personalens tjänsteansvar), lagen om anställningsskydd, arbetstidslagen, semesterlagen, lagen om sjuklön, lagen om offentlig anställning, lagen om medbestämmande i arbetslivet, arbetsmiljölagen och jämställdhetslagen. 3. Organisation Kungshögaskolans organisation skall präglas av tydliga ledningsfunktioner och ansvarsförhållanden. Den skall vara utformad med utgångspunkt i de funktioner som följer av uppdraget samt ge möjligheter till samverkan och främja en helhetssyn på verksamheten på alla nivåer. Beslutsrätt och ansvar skall så långt möjligt vara decentraliserade. Det ankommer på var och en som arbetar i skolan att känna till och verka i enlighet med den fastställda organisationen vad gäller såväl funktioner och strukturer som processer, allt i syfte att nå bästa måluppfyllelse enligt uppdraget. Chef för Mjölby gymnasium Kungshögaskolan är rektor, som tillsätts av utbildningsnämnden och är direkt underställd chefen för utbildningsförvaltningen. För att fullgöra skolans uppdrag förfogar rektor över lärare och annan personal. Läroplanen föreskriver att rektor har ansvar för skolans resultat och är pedagogisk ledare för skolan. Närmast under rektor finns sju sektorer med var sin sektorchef, som är ansvarig för en grupp av ämnen och för en eller flera utbildningsvägar som har sin tyngdpunkt i ämnesgruppen. I rektors frånvaro inträder sektorcheferna Lars-Olof Larsson och Lars Jacobsson i nämnd ordning för att upprätthålla löpande rektorsfunktioner. Skolans omkring 90 lärare är fördelade på sektorerna utifrån vilka ämnen de undervisar i. Lärarna tjänstgör också som klassföreståndare; klassföreståndarskap fullgörs av alla lärare med minst 50 procents tjänstgöring, dock ej lärare i idrott och hälsa. Vid sidan av denna linjeorganisation har rektor till sitt förfogande en stab om tiotalet personer, som betjänar hela skolan. För den årliga planeringen av lärarnas tjänstgöring och för schemaläggning av undervisningen finns en halvtidstjänst som schemaplanerare. Vid rektorsexpeditionen tjänstgör två assistenter, som också betjänar skolans reception. Skolans elevvårdspersonal består av specialpedagog, kurator, studie- och yrkesvägledare samt skolsköterska. Övrig personal till stöd för utbildningen är bibliotekarie, dataansvarig och datatekniker. Intagning och löneadministration är gemensamma för utbildningsförvaltningen och handhas av personal direkt underställd utbildningschefen. Vaktmästeri, lokalvård, skolmåltid och kafeteria vid Kungshögaskolan sorterar under andra förvaltningar inom kommunen. Till skolan är också knutna skolläkare och skolpräst. Strävan skall vara att sektorchefernas ledarskap, som enligt delegationsordning och befattningsbeskrivning omfattar ansvar både för lärarpersonalen inom en ämnesgrupp och för utbildningen på ett eller flera program eller grenar, utvecklas i riktning mot att allt mera självständigt både lång- och kortsiktigt leda och fördela arbetet inom sektorn och att ta olika initiativ för att utveckla utbildningen inom ämnen och på program. För ordergivning, information och samverkan finns ett antal fora där personal inom Kungshögaskolan medverkar. Rektor deltar regelbundet – vanligen varannan tisdag – i möten med ledningsgruppen för Mjölby gymnasium, bestående av utbildningschefen och förvaltningsområdets fyra rektorer med utbildningssekreteraren som sekreterare. Ledningsgrupp för Kungshögaskolan består av rektor och de sju sektorcheferna, som håller sektorchefskonferens varje måndag. Vid konferenserna förs minnesanteckningar, varvid en sektorchef åt gången fungerar som sekreterare. Sektorchefskonferensen föregås av tillfälle till kollegial diskussion mellan sektorcheferna med möjlighet till erfarenhetsutbyte och ömsesidigt stöd i utförandet av snarlika arbetsuppgifter. Minst en gång per termin kallar utbildningschefen till gemensam sektorchefskonferens för förvaltningens alla rektorer och sektorchefer. All lärarpersonal samlas varje tisdag till sektorsmöten. Den personal som inte tillhör linjeorganisationen samlas till stabsmöte varje måndag. Programkonferenser som forum för att anlägga ett helhetsperspektiv på elevens utbildning och skapa möjligheter till samverkan över kursgränser mellan lärare hålls en gång per månad. De sektorchefer som har ansvar för yrkesförberedande program håller regelbundet programråd med deltagande av företrädare för lärare, elever och yrkeslivet. Sektorcheferna ansvarar för att ämneskonferenser genomförs. Klasskonferenser äger rum på kallelse av klassföreståndare när det anses behövligt. Rektor eller den rektor bestämmer kallar enligt gymnasieförordningen 4 kap 1 § till elevvårdskonferens för behandling av särskilda elevärenden. Reguljärt forum för elevvårdsärenden, som inte slutgiltigt kan handläggas av undervisande lärare, klassföreståndare eller enskild elevvårdsfunktionär, är elevvårdsgruppen, som består av samtliga fyra elevvårdsfunktionärer och sammanträder varje måndag. Personalkonferens äger rum minst tre gånger per läsår, vid läsårets början och slut samt vid slutet av höstterminen. För samarbete och samverkan mellan lärare organiseras tidsutrymmen vid två tillfällen per vecka – på tisdagar och torsdagar – då all personal har gemensam arbetstid frilagd från undervisning. Tiden tas framför allt i anspråk för fyra regelbundet återkommande fora för intern samverkan och utveckling: sektorsmöten för information och administrativ samverkan på tisdagar, ämnesseminarier för didaktisk och ämnesteoretisk utveckling på torsdagar i udda veckor, programkonferenser för helhetssyn på elevens utbildning med lärare i olika ämnen på samma program första undervisningstorsdagen i månaden i jämn vecka samt klasskonferenser på klassföreståndares kallelse övriga torsdagar. Det högsta organet för samverkan mellan skolledning, lärare, övrig personal och elever är skolkonferensen. Ordförande är enligt gymnasieförordningen 4 kap 7 § rektor, men inom Mjölby gymnasium hålls gemensam skolkonferens för Kungshögaskolan, Dackeskolan och individuella program under ledning av utbildningschefen; rektor deltar som adjungerad ledamot. Eleverna har sin särskilda representation i elevkommunen, vars beslutande församling, elevfullmäktige, sammanträder varje eller varannan månad. I varje klass finns ett klassråd, och tid för överläggningar i detta forum schemaläggs till torsdag eller fredag i samråd mellan klassföreståndare och elever. Ett biblioteksråd, bestående av skolbibliotekarien (sammankallande) och en representant för varje sektor, har till uppgift att behandla principiella frågor rörande gymnasieskolans bibliotek och vara delaktigt i nyförvärv av litteratur och andra informationsbärare till biblioteket. Till stöd för skolans dataansvarige finns en referensgrupp för datafrågor, bestående av en kontaktperson per sektor. Kontaktpersonen har till uppgift att kanalisera sektorns kontakter med den dataansvarige och biträda denne med tester av ämnesspecifik programvara m m. Närmare bestämning av olika befattningshavares befogenheter och åligganden återfinns i Rektors delegationsordning för Mjölby gymnasium Kungshögaskolan, Rektorsuppdraget, Sektorchefsuppdraget, Läraruppdraget, Klassföreståndaruppdraget samt Befattningsanalyser för stabspersonal. 4. Utbildningsutbud Vid Kungshögaskolan skall utbildning ges på följande nationella program och grenar, enligt beslut av utbildningsnämnden: Naturvetenskapsprogrammet (NV) Naturvetenskaplig gren (N) Teknisk gren (T) Samhällsvetenskapsprogrammet (SP) Samhällsvetenskaplig gren (S) Humanistisk gren (H) Ekonomisk gren (E) Estetiska programmet (ES) Gren konst och formgivning (K) Gren musik (M) Barn- och fritidsprogrammet (BF) Handels- och administrationsprogrammet (HP) Medieprogrammet (MP) Gren information och reklam Från läsåret 1997/98 tillkommer ett specialutformat program med programmål fastställda av utbildningsnämnden: Småföretagargrammet (SF) Vid Dackeskolans rektorsområde inom Mjölby gymnasium finns Bygg-, El-, Fordons-, Hantverks-, Hotell- och restaurang- samt Industriprogrammet. Individuella program utgör ett eget rektorsområde, till vilket också hör intagningskansli, gymnasiesärskolan och särvux. Kungshögaskolans lärare skall svara för undervisningen i samtliga kärnämnen på Dackeskolans nationella program samt för viss undervisning även på komvux och individuella program. Rektor har inom givna ramar ett särskilt ansvar för att utbildningen organiseras så att den så långt möjligt anpassas efter elevernas önskemål och val av kurser och så att återvändsgränder i studiegången undviks. [LPF 2.6] Som individuellt val skall eleverna erbjudas varje kurs som förekommer på ett nationellt program i kommunen samt den nationellt fastställda kursen svenska C. Även hemspråk och svenska som andraspråk kan förekomma som individuellt val. [GF 5 kap 11 §] Antalet utbildningsplatser på de olika programmen fastställs av intagningsnämnden. Målet för elevernas val inom gymnasieskolan – av gren, språk, alternativkurser, valbara kurser och individuellt val – skall vara att åstadkomma största möjliga reella valfrihet, innebärande att de önskemål om sin utbildnings sammansättning som eleverna framför också skall bli förverkligade. Vid val av valbara kurser och individuellt val skall tillämpas en på förhand uppgjord struktur av tidsinplacerade kurser som eleven kan kombinera till en studiegång. Vid utformning av utbudet av kurser, deras förläggning i tiden och möjligheterna att kombinera olika kurser skall hänsyn tas till dels mönster i elevernas önskemål under tidigare år, dels möjligheterna att åstadkomma studiegångar som bildar en meningsfull enhet för eleverna. För att friheten att välja bland alla kurser som förekommer på ett nationellt program inte skall åsidosättas, skall eleverna också kunna framföra önskemål om att läsa andra kurser än de som upptagits i det tidsinplacerade utbudet. En förutsättning för att en kurs skall kunna anordnas är att tillräckligt många elever önskar kursen i sin studieplan. Kungshögaskolans respektive Dackeskolans elever skall ha möjlighet att som individuellt val välja kurser som ges på ett nationellt program också vid den andra skolan. Detta åstadkoms bl a genom gemensamma schemapositioner för individuellt val inom hela Mjölby gymnasium. Antalet lokala kurser skall minimeras och inskränkas till att tillgodose särskilda behov hos grupper av elever på företrädesvis studieförberedande program, där utbudet för individuellt val av nationella kurser inom studievägens karaktäristik är begränsat genom avsaknad av valbara kurser. Enligt utbildningsnämndens beslut ges samtliga elever som lokalt tillägg Datakunskap – grundkurs 30 poäng, om denna inte förekommer på annan plats inom programmet eller grenen. I övrigt tas det lokala tillägget i anspråk för att förstärka programmets eller grenens karaktäristik. Kurssammansättningen fastställs av rektor på förslag av program- eller grenansvarig sektorchef. Den totala uppsättningen av kurser som ges vid Kungshögaskolan framgår av Förteckning över utbildningsutbud. 5. Elever De elever som antagits till gymnasieskolan fördelas inom respektive program i klasser med om möjligt 30 och som högst 32 elever i varje. På de program som delas i grenar sker efter ett år en ny klassindelning utifrån elevernas val av gren och eventuellt andra inriktningar. Strävan skall vara att placera elever med likartad inriktning på utbildningen i samma klass. Varje klass utser två av eleverna till kontaktmän för en tid av ett år. Kontaktmännen skall framför allt svara för att information till och från klassen når fram. I uppdraget ingår bland annat att till varje lektion medföra klassbok för frånvaroregistrering, minst en gång om dagen tömma klassens postfack samt samla in och vidarebefordra ifyllda blanketter och liknande som eleverna i klassen fått i uppgift att lämna. Arbetsuppgifterna fördelas mellan de båda kontaktmännen så som klassen eller kontaktmännen själva bestämmer. När en kontaktman är frånvarande, ersätter i första hand kontaktmännen varandra. Om båda är frånvarande inträder i stället den närvarande elev i klassen som står först i klasslistans alfabetiska ordning. Därmed finns det alltid en tjänstgörande kontaktman så länge det finns en elev i klassen. Enligt anvisningar från respektive program- och grenansvarig sektorchef skall klassföreståndarna ansvara för att varje ny elev inordnas i ett elevfaddersystem med det främsta syftet att ge eleverna i lägre årskurser stöd. Det kan exempelvis organiseras så att eleverna sammanförs i grupper om tre från olika årskurser på programmet. 6. Tider Utbildningen skall bedrivas under läsår. Om inte regeringen föreskriver något annat, skall läsåret omfatta 40 veckor och vara uppdelat på en hösttermin och en vårtermin. Läsåret skall ha minst 178 skoldagar och minst 12 lovdagar. Därutöver får inom läsåret läggas ut högst 5 studiedagar för planering av skolarbetet eller för fortbildning av lärare. [GF 3 kap 1 §] Om regeringen inte föreskriver något annat, skall läsåret börja i augusti och sluta senast i juni. [GF 3 kap 2 § 1 st 1 men] Dagarna för höst- och vårterminernas början och slut bestäms av styrelsen för utbildningen. Därvid skall det beaktas om det finns elever som skall påbörja grundutbildning som är längre än 60 dagar enligt lagen om totalförsvarsplikt. [GF 3 kap 2 § 2 st] Elevernas skolarbete skall förläggas måndag–fredag och skall vara så jämnt fördelat över dessa dagar som möjligt. [GF 3 kap 5 § 1 st] När skolarbetet förläggs till en arbetsplats utanför skolan skall den arbetstid som gäller på arbetsplatsen tillämpas, om inte rektor bestämmer annat. [GF 3 kap 5 § 2 st] Datum för läsårets början och avslutning, höstlov, jullov, sportlov, påsklov och enstaka lovdagar, studiedagar, dagar till förfogande samt planerings- och kompetensutvecklingsdagar för lärarna framgår av Årligt kalendarium. Enligt skolkonferensens beslut skall kurserna på de nationella programmen koncentrationsläsas, så att varje elev samtidigt inte läser fler än 6–7 kurser. För att möjliggöra detta skall varje läsår, som i normalfallet utgör en tredjedel av elevens gymnasietid, vara indelat i tre undervisningsperioder, innebärande att utbildningen fördelas över sammantaget nio perioder. En period omfattar 11–12 effektiva veckor, och ett nytt schema upprättas för varje period. Så långt det är möjligt skall undervisningen förläggas mellan klockan 08.00 och 16.00 på vardagar. Tid till förfogande, då både lärare och elever finns tillgängliga för aktiviteter utom den kursbundna undervisningen, skall förekomma varje undervisningsdag som är en tisdag från klockan 14.00. Den närmare utläggningen av det pedagogiska arbetet framgår av Periodvisa scheman. 7. Ekonomi Utbildningen i gymnasieskolan skall vara avgiftsfri för eleverna. De skall utan kostnad ha tillgång till böcker, verktyg och andra hjälpmedel som behövs för en tidsenlig utbildning. Huvudmannen får dock besluta att eleverna skall hålla sig med enstaka egna hjälpmedel. I verksamheten får också förekomma enstaka inslag som kan medföra en obetydlig kostnad för eleverna. [SL 5 kap 21 §] Hur rektor avser använda det årliga huvudanslag om ca 40 Mkr, som anvisas av utbildningsnämnden, för att fullgöra den verksamhet som följer av Kungshögaskolans uppdrag, framgår av den Budget som för varje kalenderår fastställs av rektor. För att möjliggöra en effektiv ekonomisk styrning och kontroll skall eftersträvas en disposition av budget och redovisningssystem, där poster och konton korresponderar med varandra samt motsvarar olika faktiska kostnadsområden som representerar naturligt avgränsade grenar av verksamheten. Av rektors delegationsordning framgår att beslutsrätt över respektive sektors läromedelsanslag är delegerad till sektorchefen. Delegationen innebär rätt att fördela beviljade budgetanslag och att göra inköp och upphandling av varor och tjänster inom ramen för beviljade budgetanslag och sektorchefens ansvarsområde. Till den delegerade rätten hör också försäljning av utrangerade läroböcker inom sektorchefens ansvarsområde. För den årliga medelstilldelningen inom rektorsområdet skall utvecklas och tillämpas metoder för analys av olika verksamhetsområdens behov, bl a genom beräkning av nyckeltal. I denna process skall sektorcheferna delta aktivt. Årligen preciserar sektorcheferna sin sektors planerade behov i dels en anslagsframställan avseende läromedelsanslag, dels en investeringsplan. Medel för ny- och reinvestering av inventarier fördelas till sektorcheferna med utgångspunkt i respektive investeringsplan. Fortbildningsanslag tilldelas sektorerna i proportion till antalet heltidstjänster. Sektorchefen beslutar om anslagets användning utifrån den årliga Kompetensutvecklingsplan som upprättas av sektorchefen i samråd med berörda lärare. Varje sektorchef upprättar årligen en budget som utvisar hur tilldelade medel avses användas. Tilldelning av medel för särskilda utvecklingsprojekt följer särskild ordning med ansökan som inges tjänstevägen via sektorchef och resulterar i ett särskilt resurstilldelningsbeslut av rektor. Sektorcheferna skall utveckla former för en effektiv ekonomisk styrning, kostnadskontroll och budgetuppföljning inom respektive ansvarsområde. För att uppfylla sparbeting som åläggs Kungshögaskolan skall särskilt övervägas rationaliseringar inom undervisningsorganisationen i form av minskning av antalet undervisningstimmar. Detta kan ske bl a genom att undervisningen i små grupper samordnas, delningar för laborationer minimeras, utbudet av kurser koncentreras och lägsta elevantal för att genomföra en kurs höjs. 8. Personal Varje kommun och landsting är skyldig att för undervisningen använda lärare som har en utbildning avsedd för den undervisning de i huvudsak skall bedriva. Undantag får göras endast om personer med sådan utbildning inte finns att tillgå eller det finns något annat särskilt skäl med hänsyn till eleverna. Varje kommun och landsting skall vidare sträva efter att för undervisningen i gymnasieskolan, gymnasial vuxenutbildning och påbyggnadsutbildning anställa lärare som har forskarutbildning. [SL 2 kap 3 §] För att få anställas som lärare i det offentliga skolväsendet utan tidsbegränsning skall den sökande dels behärska svenska språket, om det inte finns synnerliga skäl att medge annat, dels ha nödvändiga insikter i de föreskrifter som gäller beträffande det offentliga skolväsendet, särskilt de föreskrifter som anger målen för utbildningen, dels också uppfylla ett av följande krav: 1. Sökanden har genomgått svensk lärarutbildning med huvudsaklig inriktning mot den undervisning anställningen avser eller en därmed jämställd lärarutbildning i ett annat nordiskt land eller ett annat land som tillhör Europeiska frihandelssammanslutningen eller Europeiska unionen. 2. Sökanden har genomgått annan högskoleutbildning som av Högskoleverket förklarats i huvudsak motsvara sådan lärarutbildning som avses under 1. Om det saknas sökande som uppfyller kraven enligt 1 eller 2, men det finns särskilda skäl att anställa någon av de sökande utan tidsbegränsning, får sådan anställning ändå komma till stånd, i fall den sökande har motsvarande kompetens för den undervisning som anställningen avser och det dessutom finns skäl att anta att sökanden är lämpad att sköta undervisningen. [SL 2 kap 4 §] Den som inte uppfyller kraven enligt 4 § får anställas som lärare för högst ett år i sänder. [SL 2 kap 5 §] För att få anställas utan tidsbegränsning för studie- och yrkesorientering i det offentliga skolväsendet skall den sökande ha en utbildning avsedd för sådan verksamhet. Den som inte uppfyller dessa krav får anställas för studie- och yrkesorientering för högst ett år i sänder. [SL 2 kap 6 §] Vid nyanställning av lärare skall särskilt värderas följande egenskaper hos sökande till tjänsten: avlagd lärarexamen, praktisk-pedagogisk utbildning med inriktning på undervisning i gymnasieskolan, ämnesteoretisk utbildning i tjänstens ämnen, kunskaper om, insikter i och helhetssyn på det målstyrda gymnasiesystemet, dess funktionssätt och möjligheter, dokumenterad pedagogisk skicklighet med tonvikt vid att motivera, organisera och engagerat leda en individuellt anpassad kunskapsinhämtning för eleverna, benägenhet att ta initiativ och aktivt arbeta för att utveckla såväl den egna kompetensen som arbetslaget och skolan i syfte att nå gymnasieskolans mål, samarbetsförmåga och ambition att samverka med kolleger, ett elevdemokratiskt förhållningssätt, forskarutbildning och erfarenhet av vetenskapligt arbete samt dokumenterat engagemang för pedagogiska, ämnesteoretiska eller vetenskapliga frågeställningar utöver lärartjänstgöring. Förutom för att tillgodose behovet av lärararbetskraft för ett vakant tjänstgöringsunderlag, skall vid nyanställning eftersträvas att tillföra skolan sådan kompetens som dels inte finns vid skolan i önskvärd omfattning, dels bedöms behövas i ett längre framtidsperspektiv än det närmaste året. Vid anställningsintervjuer skall om möjligt berörd sektorchef medverka. Enligt de centrala och lokala arbetstidsavtal, som 1996 ingåtts mellan arbetsgivarparten och arbetstagarorganisationerna Lärarnas riksförbund och Lärarförbundet, fördelas den totala reglerade arbetstiden under läsåret 1996/97 på 187 dagar (i stället för 194 dagar som det centrala avtalet anger), varav 175 är undervisningsdagar. Årets reglerade arbetstid är för lärare med sin huvudsakliga tjänstgöring i allmänna ämnen 1 250 h och för övriga lärare 1 360 h (endast 1 290 h uttas enligt det lokala avtalet). Förtroendetid, avsedd för enskilt för- och efterarbete till lektion, motsvarar återstoden av den totala arbetstiden om 1 767 h, dvs 517 h respektive 477 h. Vid fördelning på årets undervisningsdagar utgör detta ca 3 h per dag. Den reglerade arbetstidens användning regleras närmare av arbetsledningen i form av respektive sektorchef samt förutsätts i hög grad vara beroende av den enskilde arbetstagarens initiativ till samarbete och utveckling. För arbetstidsavtalens tillämpning vid Kungshögaskolan gäller följande förenklade anvisningar för lärares utläggning av sin reglerade arbetstid. Varje lärare markerar på sitt veckoschema den reglerade arbetstiden under perioden enligt följande: Totalt 33,5 h (för 504-lärare) respektive 34,5 h (för 648-lärare) läggs ut (proportionell reduktion för deltidsanställda). Arbetstiden fördelas inom intervallet klockan 07.30–17.00. Varje dag inplaceras lunchrast om minst 30 minuter (som inte inräknas i arbetstiden). Alla skall delta i den gemensamma tiden på tisdagar klockan 14.00–16.30 och torsdagar klockan 15.00–16.30. Förutom dagens start- och sluttider markeras på schemat tider för: lunchrast, 2 mottagningstider för elever om vardera 1 h mellan klockan 08.00 och 16.00, dock ej på den gemensamma tiden på tisdagar och torsdagar och ej heller på undervisningstid, samt klassrådstid om 30 minuter på torsdag eller fredag, för den klass där läraren är klassföreståndare. Ifyllt schema inlämnas via sektorchefen till rektorsexpeditionen före varje periodstart. Sektorchefen har rätt att medge tillfällig omfördelning av reglerad arbetstid och tillfällig flyttning av lektion utan att ledighet under hel arbetsdag uppkommer. Uppgifter om gällande arbetstidsregler för olika personalkategorier, särskilt stabsanställda, finns i form av sammanställningen Arbetstider för personal vid Kungshögaskolan. Individuell lönesättning tillämpas enligt läraravtalet för lärarpersonalen. Vägledande skall därvid vara följande kriterier, som utgår från regleringen i det centrala läraravtalet: 1. Utvecklingsbidrag. Vad har läraren gjort för att utveckla undervisningsmetoder för att nå den nya gymnasieskolans mål? 2. Målengagemang. Vilka initiativ har läraren tagit och vad har han eller hon aktivt gjort för att bidra till att genomföra gymnasiereformens målsättningar? 3. Samverkan. Vilka initiativ har läraren tagit och vad har han eller hon aktivt gjort för att samverka med andra lärare och för att dela med sig av utvecklingsresultat? 4. Pedagogisk skicklighet/effektivitet. Vad har läraren gjort för att stimulera elevernas kunskapsinhämtning, så att de i så hög grad som möjligt når läroplanens och kursplanernas mål? 5. Elevmedverkan. Vad har läraren gjort för att utveckla ett elevdemokratiskt arbetssätt? 6. Kompetensansvar. Vad har läraren gjort för att höja sin kompetens för att bättre nå läroplanens och kursplanernas mål? Det nya centrala läraravtalet innehåller, förutom reglering av arbetstids- och lönefrågor, också en framskjuten utvecklingsdel, kallad "En satsning till 2000", genom vilken parterna påtar sig ett ansvar för att utveckla formerna för att nå den reformerade gymnasieskolans mål. I enlighet med detta skall i sektorerna genomföras diskussioner för att frammana idéer om nya lösningar och utvecklingsvägar. Anskaffning av korttidsvikarier är en gemensam angelägenhet för respektive sektors medlemmar. Sektorchefen skall organisera vikarieanskaffningen bland personalen på det sätt som bäst passar sektorns förutsättningar inom ramen för den reglerade arbetstiden. Sektorcheferna har delegerad rätt att beordra redan anställd personal att tjänstgöra som vikarier. Vid anställning av extern korttidsvikarie, vilket bör ske endast i undantagsfall, skall dock samråd ske med rektor. För nyanställd personal anordnas omedelbart före läsårets start en särskild introduktionsdag under ledning av rektor och berörda sektorchefer. På programmet står bl a en presentation av Mjölby gymnasium och Kungshögaskolan, skolans idégrund, läraruppdraget, grundläggande rutiner enligt utbildningshandboken, årsplanering m m samt mera ingående information om sektorsvisa förhållanden. De nyanställda presenteras för sina blivande kolleger vid läsårets första gemensamma samling med personalen. Personliga utvecklingssamtal skall genomföras med all personal en gång varje år. Rektor genomför samtalen med sektorcheferna och de stabsanställda. Sektorcheferna genomför samtalen med lärarpersonalen inom sin sektor. Utvecklingssamtalen skall tag upp samtliga aspekter på den anställdes arbetssituation, särskilt i ett helhetsperspektiv, som den anställde eller chefen finner angelägna av behandla. Samtalen skall speciellt inriktas på att kartlägga eventuella brister i arbetsmiljön, relationer till kolleger, chefer och eventuellt underställda samt den anställdes trivsel och arbetsglädje i stort. Stor tonvikt skall läggas vid att bygga upp och genomföra en samtals- och kartläggningsmodell där omständigheterna kring varje förhållande, som den anställde önskar ta upp, följs upp fullt ut. I detta ingår, förutom att konstatera och allsidigt analysera olika tillstånd, också att ingående samtala kring orsaker, förändringsriktning, förslag till lösningar, graden av överensstämmelse mellan individens och organisationens mål, olika parters ansvar och delaktighet. Vid samtalen skall också behandlas den anställdes kompetensutveckling. Personalvårdsärenden skall i första hand hanteras av sektorchef (för stabspersonalen av rektor) och därefter av rektor. Formerna skall så långt möjligt anpassas till situationen, från enskilda samtal och gruppsamtal under sektorchefs eller rektors ledning till anlitande av läkare och psykolog vid Företagshälsovårdscentralen. Rektor ansvarar för att rehabiliteringsutredningar utförs och kan för ändamålet anlita företagshälsovården. Trivselaktiviteter för personalen skall befrämjas, både inom skolan som helhet och inom de olika sektorerna respektive staben. Den för hela Mjölby gymnasium gemensamma personalföreningen GP liksom enskilda medarbetare bör engagera sig för trivselaktiviteter och ta initiativ till gemensamma arrangemang. Representation och uppvaktningar inom rektors verksamhets- och ansvarsområde är delegerat till rektor [Utbildningschefens delegationsordning 5.1] Uppvaktning sker på medarbetares 50- och 60-årsdagar samt avtackning vid pensionering. En särskilt utformad minnesgåva överlämnas vid avtackning av pensionärer och uppvaktning på 50-årsdagar. För samverkan med personalens fackliga organisationer enligt medbestämmandelagen ansvarar rektor. Information och förhandlingar sker månadsvis vid möte med samverkansgrupp, som består av rektor och representanter för personalorganisationerna (LR 2, LF 1, CF/CE 1 och SKTF 1), och vid därtill anknutna informationsmöten för all personal. 9. Arbetsmiljö Rektor ansvarar för att arbetsmiljön i skolan utformas så att eleverna får tillgång till handledning och läromedel av god kvalitet samt andra hjälpmedel för att själva kunna söka och utveckla kunskaper, bl a bibliotek, datorer och andra tekniska hjälpmedel. [LPF 2.6] Arbetsgivarens åligganden för att åstadkomma en tillfredsställande arbetsmiljö för personal och elever enligt arbetsmiljölagen och arbetsmiljöförordningen fullgörs efter delegation av rektor och sektorchefer. Hur arbetsmiljöarbetet skall bedrivas framgår av Plan för internkontroll av arbetsmiljön. För att ta till vara elevernas intressen i arbetsmiljöfrågor väljer elevfullmäktige elevskyddsombud. Nyvalda ombud skall erbjudas utbildning för sina uppdrag. Rektor ansvarar för att alla former av trakasserier och mobbning bland elever och anställda motverkas. [LPF 2.6] En grundläggande plan för hanteringen av olika former av kränkande särbehandling har intagits i planen för internkontroll av arbetsmiljön. Därutöver skall under medverkan av elevkommunen utarbetas en särskild Mobbningsplan. Med utgångspunkt i Agenda 21 skall vid skolan bedrivas ett miljöarbete bland personal och elever. Under sektorchefernas ledning skall lärarna verka för att medvetandegöra miljöaspekten i all verksamhet och utarbeta lösningar till ett mera miljövänligt förhållningssätt i undervisning m m. Till grund för det fortsatta miljöarbetet skall också ligga den Miljövårdsplan som utarbetats av elever på Naturvetenskapsprogrammet inom ramen för kursen Miljökunskap. Praktiskt miljöarbete bedrivs av elevkommunens miljöutskott, vars medlemmar bl a organiserar och utför insamling av returpapper för återvinning. För att skydda skolans, personalens och elevernas egendom från stöld och förstörelse skall ambitionen vara att skolan har ett effektivt säkerhetssystem. Varje anställd och elev har ett ansvar för att vara observant på eventuella hot mot säkerheten. För personalen och eleverna skall regelbundet anordnas utbildning i brandskydd och för eleverna även ABC. Utrymningsövning skall genomföras minst en gång per termin. 10. Lokaler Skolans lokaler skall disponeras enligt följande målsättning: Varje undervisningspass skall genomföras i en för ändamålet utrustad lokal. Varje lärare skall ha tillgång till en egen arbetsplats i ett arbetsrum för en eller flera lärare. Varje stabsanställd skall förfoga över ett eget tjänsterum. Varje sektorchef skall ha tillgång till en särskild arbetsplats för sitt uppdrag som sektorchef. I den utsträckning som lokaler härefter finns tillgängliga skall de användas för elevarbetsplatser, där eleverna enskilt eller i grupp kan arbeta på eller utanför undervisningstiden. Visst utrymme skall också upplåtas för elevkommunens och elevföreningars verksamhet. För varje undervisningssal skall en salsansvarig lärare vara utsedd inom den sektor vars undervisning huvudsakligen är förlagd till salen. Det skall också finnas ansvariga för de mindre datorrum som hör till respektive sektor. 11. Undervisningsmateriel Rektor ansvarar för att arbetsmiljön i skolan utformas så att eleverna får tillgång till handledning och läromedel av god kvalitet samt andra hjälpmedel för att själva kunna söka och utveckla kunskaper, bl a bibliotek, datorer och andra tekniska hjälpmedel. [LPF 2.6] För det pedagogiska arbetet skall lärare och elever ha tillgång till kursvisa läromedel, litteratur på ämnesinstitutioner och i skolbibliotek, datorer och annan utrustning som främjar elevernas kunskapsinhämtning. På delegation av rektor beslutar sektorchef om inköp av läromedel inom ramen för beviljade läromedelsanslag. Större investeringar i undervisningsinventarier beslutas av rektor efter framställan från sektorchefen, som planmässigt skall verka för en långsiktig förstärkning och förnyelse av läromedel och annan utrustning för undervisningen inom sektorns ämnen. Sektorchefen ansvarar för att inventarieförteckning förs över all till sektorn hörande utrustning, som inte är förbrukningsmateriel. Skolans datorer skall hållas maximalt tillgängliga för eleverna i deras dagliga skolarbete inom och utom ramen för den lärarledda undervisningstiden. Inskränkningar i elevernas fria tillång till datorer skall endast ske då så krävs av säkerhetsskäl och då lokaler med datorer behöver tas i anspråk för undervisning. Datorer för elevbruk skall finnas i fyra elevdatorarbetsrum (5–10 datorer i varje), i fem datorsalar (varav ett språklaboratorium, 10–20 datorer i varje), i allmänna undervisningssalar, i skolbiblioteket och på vissa ämnesinstitutioner. Skolans personal skall ha tillgång till arbetsdatorer. Målsättningen skall vara att varje stabsanställd och sektorchef skall förfoga över var sin dator och att lärarna skall ha tillgång till en dator per två anställda. Varje elev och anställd skall ha en egen e-postadress. I övrigt skall skolan följa den IT-plan för Mjölby kommun som antogs av kommunfullmäktige den 24 september 1996. Varje sektorchef skall ansvara för att en IT-plan för sektorns pedagogiska och administrativa arbete upprättas. I samband med den kontinuerliga revisionen av arbetsplanen för varje kurs skall inarbetas hur modern informationsteknologi på ett naturligt sätt skall integreras i undervisningen. Varje ny elev skall ges utbildning i datoranvändning i form av kursen Datakunskap – grundkurs. För att därefter få använda skolans datorutrustning skall eleven skriftligen acceptera att följa de regler som uppställts för att garantera driftssäkerhet, integritet m m. Vid brott mot reglerna kan rektor avstänga elev från användning av skolans datorer. Kungshögaskolans bibliotek skall fylla funktionen av Mjölby gymnasiums ämnesövergripande informationscentrum. Förutom referens- och utlåningslitteratur skall där finnas möjlighet till databaserad informationssökning via CD-rom och internet. Lärarna och eleverna skall ha möjlighet att självständigt utnyttja biblioteket för ett undersökande arbetssätt. I samband med undervisning avgör läraren vilka former det pedagogiska arbetet i biblioteket skall anta. Bibliotekariens uppgift är att bistå på lärarens eller elevens initiativ och stödet skall inriktas på anvisningar om metoder och material så att eleven själv kan söka sig fram till den önskade informationen. Förvärv av litteratur till biblioteket skall ske enligt följande rutiner. Biblioteksrådet svarar för en övergripande nyförvärvspolicy och medverkar vid den årliga fixeringen av tidnings- och tidskriftsabonnemang. Förslag till nyförvärv kan lämnas av alla elever och anställda inom skolan. Inför inköp av bestämda böcker upprättar bibliotekarien varje månad ett skriftligt inköpsförslag med titlarna ordnade sektors- och ämnesvis och remitterar det till sektorcheferna för yttrande. Bibliotekarien ansvarar för att inköp av litteratur fördelas på olika ämnesområden inom ramen för beviljat biblioteksanslag. 12. Verksamhetsplanering Rektor fastställer för läsåret eller för kortare tid ett schema som skall innehålla uppgifter om samtliga undervisningspass samt om lärarnas namn. [GF 3 kap 6 §] Ett centralt inslag i skolledningens årliga arbete är planering i tid och rum av verksamheten för det närmast följande läsåret. I detta arbete deltar framför allt rektor, sektorchefer och schemaplaneraren. Följande processmodell skall tillämpas vid den årliga verksamhetsplaneringen, som inleds under höstterminen före det nya läsåret: 1. Revision av utbildningsutbud a) Eventuella författningsändringar rörande förekomst av program och grenar, timplan, kursers förekomst och omfattning m m. b) Beslut om skolans utbud av program, grenar och eventuella inriktningar; sammansättning av lokalt tillägg för respektive utbildningsväg; kursutbud för individuellt val respektive valbara kurser; eventuell förändring av valsystem och policy för erbjudande av kurser. c) Översyn och fastställande av kursers fördelning över tiden (gymnasietidens nio perioder) på respektive studieväg. d) Fastställande av vilka kurser som skall arbetsplatsförläggas och under vilka tider. e) Dimensionering av antalet utbildningsplatser på respektive program för intagning. f) Preliminär beräkning av undervisningsdimensionering och personaltillgång ämnesvis för bedömning av uppsägnings- och rekryteringsbehov. 2. Fixering av planeringsförutsättningar a) Ekonomiska förutsättningar, framför allt till följd av anslagstilldelning från utbildningsnämnden; beräkning av totalram för den undervisning som kan ges samt konsekvenser i form av ökning eller minskning av undervisningsgruppers storlek, kursers tilldelning av lärarledd tid etc. b) Resultat av elevers val, dels intagning till gymnasieskolan, dels val av gren, alternativkurser, individuellt val, valbara kurser, specialarbete etc, allt föregånget av informationsaktiviteter riktade mot grundskolans och gymnasieskolans elever och deras föräldrar samt för gymnasieskolans egna elever av arbete med den individuella studieplanen under klassföreståndares ledning. c) Fullständigt underlag i form av resultat av elevers val, lärarbehov etc levereras till schemaplanerare och sektorchefer från de andra rektorsområden där Kungshögaskolans lärare har att tjänstgöra. d) Klass- och undervisningsgruppsindelningar genomförs av schemaplaneraren utifrån elevernas val. e) Gjorda och godkända val införs i skolans elevdataregister, varvid eleven hänförs till unika undervisningsgrupper. f) Fastställande av vilken undervisning – vilka kurser i vilka elevgrupper – som skall ges och därmed av totalt tjänstgöringsunderlag, fördelat på ämnesgrupper, och beräkning av personalbehov. g) Sektorchefers infordran av önskemål om lärares tjänstgöring under det kommande läsåret (eventuell tjänstledighet, preferenser för bestämda kurser eller elevgrupper, önskan att knytas till visst program etc). 3. Tjänstefördelning a) Eventuell revision av principer för tjänstefördelning och schemaläggning, efter förhandling enligt MBL. b) Sektorchefers fördelning på lärarpersonalen för tjänstgöring i kurser och elevgrupper, vilket så långt möjligt sker i samråd med berörda lärare samt i samverkan med övriga berörda sektorchefer respektive rektorer i de fall lärare har undervisning också inom andra sektorer eller rektorsområden. c) Schemaplanerarens tekniska samordning av samordning av de olika sektorchefernas tjänstefördelning. d) Fördelning av klassföreståndarskap – förslag från sektorcheferna och samordning av schemaplaneraren. e) Remiss av den totala tjänstefördelningen till sektorcheferna för egna och sektorsmedlemmars synpunkter samt till rektor. f) Schemaplanerarens justeringar. g) Rektors fastställelse av tjänstefördelningen med reservation för kontinuerliga förändringar. h) Information om tjänstefördelningen enligt MBL. i) Eventuell omplacering eller uppsägning av personal samt förhandling enligt MBL. j) Eventuell nyrekrytering av personal. 4. Schemaläggning a) Planeringsförutsättningar för tid- och lokalplanering: beräkning av lokalbehov och fastställande av läsårstider (läsårets början och slut, antal undervisningsdagar, inplacering av lov, studiedagar och DTF, periodindelning). b) Sektorchefers och, via dessa, lärares pedagogiskt grundade önskemål om undervisningstidens förläggning på veckoschemat och om schemaavvikelser under läsåret för brytande aktiviteter i olika kurser. c) Schemaläggning periodvis av schemaplaneraren, samverkan med rektorer för övriga rektorsområden. d) Rektor fastställer schema enligt gymnasieförordningen 3 kap 6 §. e) Schema och kalendarium publiceras och distribueras till personal och elever. f) Utdrag ur elevregistret i form av individuell studieplan distribueras till alla elever. På motsvarande sätt som elevens efterfrågan av utbildning kontinuerligt registreras i skolans elevdataregister skall skolans utbud av utbildning sammanfattas och ajourhållas i ett databaserat kurs- och tjänstefördelningsregister. Underlaget till registret, som förnyas inför varje läsår, är bestämningen av skolans periodfördelade kursutbud. Med denna utgångspunkt utför sektorcheferna inom registrets ram sin tjänstefördelning och under läsårets genomförande hålls registret ajour av schemaplaneraren, som utifrån detta efter hand meddelar förändringar till löneadministrationen. Förutom att kurs- och tjänstefördelningsregistret är utgångspunkt för schemaläggningen är det en av de grundläggande informationskällorna i studie- och yrkesvägledarens arbete att bistå eleverna med deras individuella studieplan och handläggning av ansökningar om ändringar däri. I betygsadministrationen används registret för information om vilka kurser som skall betygssättas och vid vilka tidpunkter. Genom registret finns också ett underlag för ekonomisk analys av utbildningsverksamheten. Registrets enhet är den unika företeelsen av en viss kurs som genomförs i en bestämd elevgrupp. De variabler som upptas för varje enhet är: sektorstillhörighet, kursnamn, kurspoäng, kategori i utbildningsutbudet (kärnämne, karaktärsämne, lokalt tillägg, individuellt val, kurs inom Dackeskolan, individuella program respektive komvux), klass/grupp, absolutgrupp (unik gruppbeteckning relaterad också till årskull), elevantal, antal elevtimmar att ge under året, dessa fördelade på perioderna 1, 2 och 3, antal reguljära undervisningstimmar, antal förstärkningstimmar, antal APU-förlagda poäng, APU omräknat till faktisk tid i timmar om 60 minuter ("kontorstimmar"), APU-utläggningens motsvarighet i undervisningstimmar för avräkning från lärarens tjänstgöring, total lärartjänstgöring i kursen uttryckt i antal undervisningstimmar, kursvikt, summa evalverade undervisningstimmar (omräknat till årlig tjänstgöringsskyldighet om 504 timmar), tjänstefördelad lärare, antal lärarundervisningstimmar fördelade i period 1, 2 respektive 3 samt summa periodfördelade lärarundervisningstimmar. Vid varje läsårs början håller rektor årsplaneringsmöte med dels stabspersonalen, dels sektorcheferna. Lärarpersonalens arbetsår inleds med minst en årsplaneringsdag, som till en del är gemensam för all personal och i övrigt disponeras sektors- och ämnesvis samt för programanknuten planering. I sektorchefsgruppen fastläggs huvudlinjerna för årets särskilda satsningar och en konkret planering av årets skolövergripande verksamhet, såsom innehållet i planerings- och fortbildningsdagar, studiedagar, DTF och TTF. Under den första planeringsdagen med all personal informerar rektor om eventuella nyheter i uppdraget, introducerar nya medarbetare samt presenterar föregående läsårs utvärdering, planer och särskilda satsningar för det nya läsåret, läsårets tidsmässiga disposition och anvisningar för planeringsdagarnas verksamhet, som leds av sektorcheferna. Det skall eftersträvas att lärarna också får tidsutrymme för planering av och kollegial samverkan kring sin undervisning utifrån läroplan, kursplaner och arbetsplaner. Den grundläggande planeringen av utbildningsverksamhetens innehåll skall ske i form av arbetsplaner, som utarbetas av rektor, sektorchefer, lärare och stabspersonal enligt allmänna anvisningar i Tillämpningsföreskrifter för utarbetande av arbetsplaner. Till skolans verksamhetsplanering hör framför allt Arbetsplan för varje sektor och dess program och grenar, Arbetsplan för varje stabsfunktionär, Arbetsplaner för samtliga kurser och Arbetsplaner för särskilda projekt eller insatser. Den konkreta planeringen av verksamhetens organisation redovisas i Årlig tjänstefördelning och Periodvisa scheman. Parallellt med den operativa planeringen inför nästa läsår skall kontinuerligt också förekomma mera långsiktigt syftande, strategiska överväganden rörande undervisningens organisation och planering, för att finna nya former som ger allt bättre möjligheter att möta elevernas skiftande behov. Förslag till sådana förändringar kan komma från alla som har insikt i verksamheten, såsom elever, föräldrar, lärare, stabspersonal, sektorchefer och rektor. 13. Information Rektor ansvarar för att eleverna får information inför studiernas början. [LPF 2.6] Rektor ansvarar för att eleverna får en väl utformad introduktion i studierna och i ämnet/kursen. [LPF 2.6] Rektor ansvarar för att föräldrar får insyn i elevernas skolgång. [LPF 2.6] Ett effektivt flöde av tydlig information är en förutsättning för att organisationen skall fungera och verksamheten kunna genomföras och utvecklas. Skolan skall ha ett väl utbyggt system av kanaler för informationsutbyte muntligen, skriftligen och via datamedium mellan alla som verkar inom skolan. Detta skall syfta till 1) att var och en på mest ändamålsenliga sätt skall få del av all information som de i olika situationer behöver som elev eller anställd i skolan, 2) att instruktioner härledda ur skolans uppdrag effektivt skall kunna föras ut på olika nivåer enligt ledningsorganisationen, 3) att alla elever och anställda i skolan skall kunna ge sin mening till känna inför överordnade och få uppmärksamhet för sina åsikter, och 4) att alla som har sin tillvaro i skolan skall kunna kommunicera med varandra med så få hinder som möjligt. Följande kanaler skall finnas tillgängliga för informationsflödet inom skolan: • Fora inom skolans organisation för samverkan och därmed informationsutbyte inom och mellan olika kategorier som är verksamma inom skolan. • Fora för elevers inflytande, såsom elevkommunens organ och klassråd. • Muntlig information från rektor eller annan befattningshavare vid samlingar med personal eller elever. • Uppsättning av läroplan, programmål, kursplaner och andra styrdokument som reglerar skolans uppdrag och mål, placerade vid receptionen. • Uppsättning av arbetsplaner, tillämpningsföreskrifter, anvisningar m m, placerade vid receptionen. • Utbildningshandbok för Mjölby gymnasium Kungshögaskolan, som utdelas till varje elev vid studiernas början och innehåller all den grundläggande information om gymnasiestudierna och om Kungshögaskolan som eleven behöver för att få ut det bästa möjliga av sin utbildning. • Informationsskrift om respektive program och gren, utarbetad av den ansvarige sektorchefen. • Årligt kalendarium, som delas ut till alla elever och all personal vid läsårets början. • Kurs- och tjänstefördelningsregister, i form av databas i skolans administrativa datornätverk och i utskriven form placerad vid receptionen. • Tablåer över kursutläggningen för hela gymnasietiden på de olika programmen och grenarna, placerade vid receptionen. • Uppsättning av alla aktuella lärar-, klass- och salsscheman, placerade vid receptionen. • Veckoblad för Mjölby gymnasium Kungshögaskolan, som utges varje torsdag morgon med konkret och aktuell information som främst avser den närmast följande veckan (vars veckonummer bladet bär). • Postfack, som skall tömmas minst en gång om dagen, för varje anställd och klass liksom elev- och personalorganisationer. • Anslagstavlor i skolans huvudkorridor för information från skolledningen, elevorganisationer m fl. • Informationsutsändning till TV-monitor, administrerad av elever på Handels- och administrationsprogrammet, i skolans huvudkorridor. • Elektronisk informationsgivning via skolans datanät, intranet. • E-post med en egen adress för varje elev och anställd. • Matrikel för Mjölby gymnasium med systematiska förteckningar över skolans personal och elever samt deras adresser och telefonnummer. • Fotokatalog över Mjölby gymnasiums alla elever och anställda. Elevernas – och även personalens – informationsinhämtning skall för organisationens funktionsduglighet följa en subsidiaritetsprincip, som också står i överensstämmelse med gymnasieskolans undersökande arbetssätt. När en elev söker information om något som berör studierna i gymnasieskolan, är eleven i första hand hänvisad till utbildningshandboken, tryckt program- och kursinformation, samling av aktuella scheman etc och till att själv söka i material i biblioteket, att hämta blanketter m m. Om eleven därefter behöver hjälp med ytterligare information, kontaktas i tur och ordning – och beroende av ärendets art – undervisande lärare, klassföreståndare, vaktmästare, studie- och yrkesvägledare, skolsköterska, kurator, sektorchef eller annan befattningshavare med särskilt ansvarsområde. Kan elevens problem inte lösas på den vägen, har eleven möjlighet att vända sig till receptionen, som i sista hand kan föra ärendet vidare till rektor. Denna subsidiaritet hindrar emellertid inte att rektor gärna mottar besök av elever och anställda för att diskutera frågor som de finner angelägna att ta upp just med rektor. Rektors och rektorsexpeditionens hantering av skriftliga informationsbärare har reglerats i en Arkivplan. Diarieföring skall ske gemensamt för hela utbildningsförvaltningens område. I arbetet med skolans skriftliga och databaserade informationsgivning skall eleverna på Medieprogrammet ges tillfälle att tillämpa och utveckla sina kunskaper. Muntlig information till blivande elever och deras föräldrar samt de egna gymnasisterna och deras föräldrar skall årligen ges enligt följande: • Elever som genomför sitt sista utbildningsår i grundskolan inom Mjölby, Boxholms och Ödeshögs kommuner inbjuds under november eller december till information på Kungshögaskolan om de program som de står inför att välja; besöket inleds med allmän information av rektor och därefter ges information under sektorchefernas ledning vid olika stationer för skolans utbildningsvägar, om möjligt under medverkan av gymnasieelever. • Motsvarande information på kvällstid för grundskoleelevernas vårdnadshavare en tid efter att eleverna fått informationen. • Introduktionsdag (första dagen av gymnasietiden), då rektor inledningsvis ger grundläggande information inför gymnasiestudierna och presenterar olika befattningshavare, såsom sektorcheferna, stabspersonalen och de nya elevernas klassföreståndare, varefter eleverna dels får närmare information av klassföreståndarna, dels en särskild programintroduktion av respektive programansvarig sektorchef. • Kortare information av rektor till de elever som påbörjar sitt andra respektive tredje gymnasieår, varefter de klassvis ges information om praktiska detaljer för det nya läsåret av klassföreståndarna. • Rektors genomgång i början av första studieåret med de elever som just påbörjat sina gymnasiestudier om att planera sitt liv och sina studier. • Rektors genomgång i början av första studieåret med samma elever om att utvärdera mot uppställda mål. • Rektors genomgång i början av första studieåret med samma elever om studieteknik. • Allmän information om gymnasiestudierna till de nya elevernas vårdnadshavare på kvällstid i september, dels av rektor vid inledande gemensam samling, dels av klassföreståndarna vid efterföljande klassvisa möten. • Rektors information till eleverna i årskurs 1 inför deras val den 1 februari av gren, alternativämnen, valbara kurser, individuellt val m m till det andra gymnasieåret; i anslutning härtill informerar sektorcheferna om sektorernas utbildningsutbud dels genom ett stationssystem för alla elever (avseende framför allt kurser för individuellt val), dels särskilt till det egna programmets elever (avseende grenar, valbara kurser och alternativkurser). • Information till vårdnadshavarna inför elevernas val till andra gymnasieåret på kvällstid av rektor och de program- och grenansvariga sektorcheferna. • Rektors information om specialarbete till eleverna i årskurs 2 inför deras val av uppgift och handledare för specialarbetet; informationen avser bl a specialarbetets syfte, organisation, krav och den undersökande arbetsprocessen. Sektorcheferna informerar eleverna, framför allt inom det egna programmet eller grenen, om olika specialarbetsprojekt som eleverna erbjuds arbeta inom. Studie- och yrkesvägledaren skall kontinuerligt informera grundskolorna om Kungshögaskolans utbildningsutbud och utbildningsorganisation. Sektorcheferna skall på motsvarande sätt informera ämnesföreträdare vid de olika grundskolorna i gymnasieregionen om utbildningens innehåll, vilket kan ske bl a inom ämnesnätverk. Om det är möjligt skall respektive sektorchef informera om sin utbildningsväg också inför grundskoleelever och deras föräldrar i andra kommuner än Mjölby, Boxholm och Ödeshög som Mjölby kommun har slutit samverkansavtal för gymnasieutbildning med. Rektor skall verka för att skolans kommunala uppdragsgivare får information om verksamheten, vilket sker tjänstevägen till utbildningschefen, utbildningsnämnden och kommunfullmäktige. 14. Elevers studieplanering Rektor ansvarar för att eleverna får stöd att formulera mål för sina studier. [LPF 2.6] Rektor ansvarar för att varje elev i dialog med skolan gör upp en individuell studieplan och reviderar den vid olika tillfällen under studierna. [LPF 2.6] Den individuella studieplanen skall bl a innehålla uppgift om eleven följer fullständigt, utökat eller reducerat program och om de val som eleven gjort. [GF 1 kap 11 §] Styrelsen för utbildningen beslutar om en elev på ett program skall få byta till ett annat program som erbjuds av kommunen eller om en elev skall få byta gren inom ett program. [GF 6 kap 13 §] Rektor ansvarar för att syoverksamheten organiseras så att eleverna får vägledning inför de olika val som skolan erbjuder och inför val av fortsatt utbildning och yrke. [LPF 2.6] Rektor ansvarar för att syoverksamhet utformas så att elever som behöver särskilt stöd får detta. [LPF 2.6] Inriktning skall vara att höja andelen gymnasieelever som fortsätter utbildning vid högskola/universitet jämfört med nuvarande läge. [SP 4.1] Gymnasieskolan ger eleven ett stort ansvar för sin utbildning, både för hur den sätts samman av olika kurser och för att den genomförs med gott resultat. Klassföreståndarna ansvarar för att varje elev vid studiernas början upprättar och därefter kontinuerligt utvärderar och utvecklar en individuell studieplan. Underlag för en sådan finns i utbildningshandboken. Om ytterligare stöd behövs i arbetet med studieplanen, kan klassföreståndaren eller eleven begära hjälp av studie- och yrkesvägledaren. Ändringar i den individuella studieplanen skall alltid beslutas av rektor efter beredning av studie- och yrkesvägledaren. Ansökan om ändring görs på särskild blankett, som också utgör dokumentation av studie- och yrkesvägledarens och berörda lärares yttranden samt rektors beslut. Elevens studieplan formas genom de val som eleven gör inför och under sina gymnasiestudier. I och med att eleven söker och antas till studier på ett nationellt program i gymnasieskolan följer studieplanens grundstomme i form av kärnämneskurserna, som är lika för alla elever. Valet av program medför tillskott av en uppsättning obligatoriska karaktärsämneskurser. Återstående avgöranden för att fullborda utformningen av elevens utbildning skall så långt möjligt vara sammanförda till ett och samma valtillfälle, som inträffar den 1 februari under elevens första studieår. Då genomför eleven de val av gren, alternativkurser, valbara kurser, kurser för individuellt val etc som följer av uppläggningen av respektive program. Grendelning sker inför andra gymnasieåret, och samtliga kurser för individuellt val genomförs under år 2 och 3. En strävan skall vara att de valbara kurserna koncentreras till tredje studieåret. På de studievägar där detta kunnat uppnås kan elevens definitiva val av dessa senareläggas till ett år efter det generella valets genomförande. Val av valbara kurser och av inriktning på fördjupning inom humaniora eller samhällsvetenskap administreras av den program- och grenansvarige sektorchefen i samråd med schemaplaneraren och elevregisteransvarig. Den individuella studieplanen för varje elev införs i elevregistret efter hand som eleven genomför val och eventuellt beviljas ändring av studieplanen. Strävan för alla som arbetar inom skolan skall vara att minimera antalet förändringar av den individuella studieplanen under gymnasietiden, såsom byte av program, gren, språkkurs, alternativkurs och valbar kurs, ändring av individuellt val samt reducerat program, studieuppehåll (annat än för utlandsstudier) och avgång från utbildningen. Studie- och yrkesvägledaren skall verka för att eleverna får tillgång till den information som eleverna behöver för att planera för sina studier inom gymnasieskolan, fortsatta studier och yrkesverksamhet. I centrum för studie- och yrkesvägledarens arbete skall stå elevens individuella studieplan, och samverkan skall kontinuerligt ske med klassföreståndare, sektorchefer, elevvårdspersonal samt företrädare för grundskolan, högskolan och yrkeslivet. Särskilt skall verksamheten inriktas på att ge eleverna verktyg att själva söka information om utbildningar och yrken. Av Arbetsplan för studie- och yrkesvägledarens verksamhet framgår närmare hur skolans skyldigheter rörande stöd till eleverna i deras studie- och yrkesval enligt läroplanen 2.4 skall fullgöras. Särskilda informationstillfällen om högre studier skall anordnas av studie- och yrkesvägledaren. För att göra eleverna rustade att välja väg efter gymnasiestudiernas slut skall alla elever under tredje gymnasieåret ges tillfälle att besöka SACO-mässan, Linköpings universitet och arbetsförmedlingen. 15. Pedagogiskt arbete Rektor ansvarar för att det kommer till stånd samverkan mellan lärare i olika kurser så att eleverna får sammanhang i sina studier. [LPF 2.6] Rektor ansvarar för att skolans arbete med kunskapsområden, där flera ämnen skall bidra, samordnas så att de utgör en helhet för eleven. [LPF 2.6] En helhetssyn skall prägla arbetet och innebära en nära samverkan mellan programmens karaktärs- och kärnämneslärare. [SP 4.1] I utbildningen skall hänsyn tas till elever med särskilda behov. [SL 1 kap 2 § 2 st 2 men] Rektor ansvarar för att undervisningens uppläggning, innehåll och arbetsformer anpassas efter elevernas skiftande behov och förutsättningar. [LPF 2.6] Rektor ansvarar för att undervisning utformas så att elever som behöver särskilt stöd får detta. [LPF 2.6] All pedagogisk verksamhet vid skolan skall präglas av en människosyn och kunskapssyn där eleven och hans eller hennes behov, engagemang, ansvar, inflytande och aktiva kunskapsinhämtning står i fokus och ständigt utvecklas i ett helhetsperspektiv. Varje kurs skall sålunda inledas med att eleverna och läraren tillsammans – med utgångspunkt i kursplanen, arbetsplanen för kursen, programmålen och läroplanen – kommer fram till svar på frågorna vad, varför, hur, var, vem och när? avseende kursens genomförande. Detta innebär: att klargöra vilken kunskap som eleverna skall skaffa sig under kursen, dvs elevernas och lärarens gemensamma mål att nå, att placera in kunskapsområdet i ett större sammanhang och skapa motivation för kursen hos eleverna och insikt om nyttan för dem av kursens kunskaper, att staka ut vägen fram till uppnådd kunskap i form av arbetssätt, studiemetoder, läromedel, material, rollfördelning mellan lärare och elever, elevinflytande och tidsplanering av arbetet. Därtill kommer att finna former för dels bedömning av elevernas kunskaper och konkret klargörande av vilka krav som ställs för de olika betygsstegen, dels lärarens och elevernas gemensamma utvärdering av kursen. För att nå utbildningens mål är helhetssyn på elevens utbildning och samarbete mellan lärare nödvändigt. Genom skolans organisation – exempelvis skol- och sektorsgemensam arbetstid och programkonferenser – finns förutsättningar för en sådan inriktning på det pedagogiska arbetet. Lärarna har till uppgift att ta initiativ för att förverkliga detta holistiska synsätt i det praktiska arbetet med undervisningen. Det pedagogiska arbetet skall utvecklas i riktning mot ett undersökande och tillämpande arbetssätt, där nya metoder prövas och läraren framför allt är organisatör och inspiratör för elevernas kunskapsinhämtning i en anda av målmedvetenhet, öppenhet och dialog. Härigenom ges eleverna möjlighet att "skaffa sig en grund för ett livslångt lärande", som läroplanen anger som ett övergripande mål. Grundläggande undervisning om metoder för ett undersökande arbetssätt skall äga rum i början av fösta gymnasieåret på varje program inom ramen för en central kärnämneskurs enligt den programansvarige sektorchefens bestämmande. För att varje elev skall ha möjlighet att nå uppställda kunskapsmål skall lärarna arbeta för att utveckla former för en högre grad av individualisering av undervisningen. I varje kurs skall modern informationsteknologi komma till användning, också på ett ämnesanknutet sätt som sträcker sig längre än till datoranvändning för ord- och textbehandling. I varje kurs skall förekomma viss engelskspråkig litteratur och om möjligt även muntliga inslag på engelska. I det pedagogiska arbetet med eleverna skall varje lärare aktivt vinnlägga sig om att förverkliga läroplanens och kursplanernas mål och att göra eleverna medvetna om dessa. Åtgärder för att skapa förutsättningar för elever med svårigheter och särskilda behov att skaffa sig och redovisa kunskaper, bl a i form av särskilt lärarstöd och möjlighet till förnyad prövning, återfinns i Plan för IG-problematiken och prövning. Ansvaret för skolans insatser ligger i första hand hos den undervisande läraren. Så långt möjligt skall denne välja de mest ändamålsenliga arbetsformerna och kontinuerligt föra en dialog med eleven om framsteg i studierna och om utvecklingsbehov, så att eleven under den ordinarie kurstiden får möjlighet att nå kurskraven. Nivågruppering skall förekomma i engelska och matematik samt om det bedöms ändamålsenligt och genomförbart också i andra kärnämnen efter beslut av rektor. Arbetsplatsförlagd utbildning (APU) skall förekomma på alla yrkesförberedande utbildningsvägar i minst den omfattning som anges i gymnasieförordningen. För APU-verksamheten gäller regler och rutiner, som framgår av särskilda tillämpningsföreskrifter upprättade av rektor och utbildningschefen. Anskaffning av elevplatser för APU ombesörjs av studie- och yrkesvägledaren. Strävan skall vara att eleverna själva i allt högre grad tar ansvar för sin egen platsanskaffning. De sektorchefer som ansvarar för yrkesförberedande program skall regelbundet anordna utbildning av APU-handledare. För genomförande av den del av utbildningen som utgörs av specialarbete tillämpas Ramarbetsplan för specialarbete. Utifrån denna skall lärarna inom sektorer och ämnesgrupper konkretisera betygskriterier för en ämnesspecifik tillämpning. 16. Bedömning och betygssättning Vid betygssättningen på en kurs skall läraren som stöd använda de betygskriterier som har fastställts för kursen. [GF 7 kap 4 § 1 st] Lärarna bör använda centralt fastställda prov som ett hjälpmedel för att bedömningsgrunderna skall bli så enhetliga som möjligt över landet. [GF 7 kap 4 § 3 st 1 men] Betyg skall sättas av läraren. Om ett betyg beror av två eller flera lärares bedömning och lärarna inte kan enas, skall betyget sättas av rektorn. [GF 7 kap 3 §] Rektor ansvarar för förande av betygskatalog. [GF 7 kap 6 §] När eleverna kontinuerligt redovisar sina kunskaper och när betyg sätts, skall lärarna särskilt vinnlägga sig om att följa bestämmelserna om bedömning och betyg i läroplanen 2.5. Detaljerade anvisningar om betygssättningen vid Kungshögaskolan finns i Tillämpningsföreskrifter för betygssättning. Därav framgår bl a att läraren senast 14 dagar efter att en kurs slutat skall anmäla det betyg som satts till elevregisteransvarig. Inom samma tid skall läraren på lämpligt sätt meddela varje elev vilket betyg som satts. Efter hand som kurser klaras av, för eleven in sina betyg i den kombinerade individuella studieplan och betygsjournal, som finns i utbildningshandboken. Betygskatalogen utgör en del av skolans datorbaserade elevregister, där också elevens studieplan registreras. Rätten att utfärda samlat betygsdokument är delegerad till elevregisteransvarig. Lärarna skall samarbeta för att åstadkomma gemensamma bedömningsgrunder vid betygssättningen. Kontinuerligt skall de kursvisa arbetsplanernas konkretion av kursplanernas betygskriterier omprövas, vilket skall ske på lärarnas initiativ och under medverkan av eleverna. De lärare som undervisar i samma kurs skall eftersträva att genomföra gemensamma prov som en del av bedömningen av elevernas kunskaper. Gemensamma prov skall i normalfallet genomföras på den ordinarie undervisningstiden. För att utjämna elevernas arbetsbelastning skall klassföreståndarna tillse att det i varje klassbok finns en provplanering, där större kunskapsredovisningar antecknas. Klassföreståndarna ansvarar för att genom kontakter med undervisande lärare åtgärda eventuella provanhopningar, som inte kunnat förhindras av eleverna. Sektorcheferna skall regelbundet analysera betygsstatistik för de kurser som genomförs av sektorns lärare samt diskutera betygssättningens utfall och kravnivåer med berörda lärare. För att hjälpa elever som riskerar att få eller har fått betyget Icke godkänd skall lärare och andra som arbetar inom skolan vidta åtgärder enligt Plan för IG-problematiken och prövning. Denna syftar till att ge eleverna möjlighet att skaffa sig kunskaper som saknas och att redovisa dessa för bedömning och betygssättning. Vid betygssättningen av ett specialarbete skall läraren beakta elevens förmåga att själv planera, genomföra och redovisa en undersökande uppgift. [GF 7 kap 5 §] Betygssättningen av specialarbete skall grundas på de generella betygskriterierna i Ramarbetsplan för specialarbete. 17. Särskilda aktiviteter Styrelsen för utbildningen bestämmer hur många dagar som skall användas för idrott och friluftsverksamhet utöver den minsta garanterade undervisningstiden för idrott och hälsa. [GF 3 kap 3 §] Friluftsverksamheten skall bedrivas under lärares ledning. [GF 3 kap 4 §] Rektor ansvarar för att eleverna får kunskaper om sex och samlevnad, trafikfrågor samt riskerna med tobak, alkohol, narkotika och andra droger. [LPF 2.6] Under elevens gymnasietid skall varje elev delta i särskilda aktiviteter som inte hänförs till den kursbundna undervisningen, såsom vinterfriluftsdag, vårfriluftsdag, samlevnadsundervisning, universitetsbesök, ABC- och brandskyddsutbildning, ANT-utbildning, antivåldsprogram och trafikinformation. De särskilda inslagen i utbildningen skall i första hand förläggas till tid till förfogande (TTF) och dagar till förfogande (DTF), då varken lärare eller elever har schemalagd undervisning. Till TTF förläggs också elevfullmäktiges sammanträden, studieinformation och särskilda utvärderingar. Särskilda program anordnas även på start- och avslutningsdagar. Varje år skall genomföras kultur- och gemenskapsarrangemang för skolans elever och anställda, t ex luciafirande, julavslutning med musik- eller dramaprogram, valborgsmässo- och nationaldagsfirande, läsårsavslutning och särskilda ceremonier för avgångseleverna samt vid olika tillfällen under läsåret konserter och andra framträdanden i skolans aula och kafeteria. Så ofta det är möjligt skall skolans egna elever – på Estetiska programmet, på andra program i bild-, musik- och dramakurser och i skolkören – beredas tillfälle att agera i dessa arrangemang. I samband med allmänna val skall särskilda aktiviteter anordnas, såsom besök av kandidater i valet, paneldebatt mellan företrädare för olika partier och genomförande av skolval. Eleverna på Samhällsvetenskapsprogrammet bör engageras som funktionärer vid sådana arrangemang. 18. Extern samverkan För samverkan på ämnesgrund mellan grundskolans och gymnasieskolans lärare inom gymnasieregionen skall det finnas ett nätverk för vart och ett av kärnämnena och även de båda vanligaste av de övriga främmande språken. För samarbete mellan grundskolan och gymnasieskolan skall också gemensamma studiedagar hållas. Rektor deltar regelbundet i gemensamma konferenser för högstadie- och gymnasierektorerna och skol- och utbildningscheferna i Mjölby kommun, minst en gång per termin dessutom med kollegerna i de samverkande kommunerna Boxholm och Ödeshög. Rektor ansvarar för att samverkan med universiteten och högskolorna utvecklas så att eleverna får en kvalitativt god utbildning samt en förberedelse för fortsatt utbildning. [LPF 2.6] Samarbete med universitet och högskola skall framför allt ske med Linköpings universitet, bl a genom kontakter i samband med att Kungshögaskolan kontinuerligt tar emot lärarkandidater, genom studie- och yrkesvägledarens regelbundna informationsutbyte och genom ämnesnätverk mellan gymnasieskolorna i länet och universitetet. Rektor ansvarar för att samverkan med arbetslivet utanför skolan utvecklas så att eleverna får en kvalitativt god utbildning samt en förberedelse för yrkesverksamhet. [LPF 2.6] Samverkan med arbetslivet skall ske bl a genom programråd, lärares kontakter med APU-platser och utbildning av APU-handledare. Inom undervisningen i olika ämnen skall lärare och elever utveckla kontakter med arbetslivet för att ge eleverna möjlighet att utföra realistiska tillämpande arbetsuppgifter. Rektor ansvarar för att stimulera till internationella kontakter, samverkan och utbyten i utbildningen. [LPF 2.6] Skolledning, lärare och elever skall sträva efter att etablera, upprätthålla och utveckla internationella kontakter inom och utom utbildningsväsendet i Norden, Europeiska unionen och andra länder. I den mån det internationella utbytet är förenat med större kostnader skall skolans åtaganden koncentreras till sådana projekt som understöds ekonomiskt – med hälftenfinansiering eller på annat sätt – av Skolverket, Svenska institutet, Nordiska ministerrådet eller Europeiska unionen. Skolan skall ta emot besök från skolor och andra institutioner i andra länder och informera om det lokala och nationella utbildningssystemet. Skolan skall eftersträva att varje år ta emot utländska utbytesstudenter från företrädesvis engelskspråkiga länder. Kungshögaskolans egna elever skall ges tillfälle till studieuppehåll för att studera utomlands under ett års tid. 19. Elevinflytande Verksamheten i skolan skall utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar inom skolan skall främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Särskilt skall den som verkar inom skolan 1. främja jämställdhet mellan könen samt 2. bemöda sig om att hindra varje försök från elever att utsätta andra för kränkande behandling. [SL 1 kap 2 § 2 st] Eleverna skall ha inflytande över hur deras utbildning utformas. [SL 5 kap 2 §] För varje klass eller motsvarande i gymnasieskolan skall det finnas ett klassråd. Klassrådet består av samtliga elever i klassen och deras klassföreståndare eller motsvarande. Klassrådet skall behandla frågor som är av gemensamt intresse för klassens elever. [GF 4 kap 3–4 §] Vid varje gymnasieskola skall det finnas en skolkonferens. [GF 4 kap 5–10 §] All verksamhet vid Kungshögaskolan skall grunda sig på alla människors lika värde och okränkbarhet samt präglas av elevers inflytande och ansvar enligt läroplanen 2.3. Elevinflytandet har flera uppgifter: a) att föra fram elevernas vilja i skolan, b) att träna eleverna att bli aktiva samhällsmedborgare, c) att engagera eleverna för den egna utbildningen genom att de får vara med och påverka, d) att stärka sammanhållningen genom att eleverna får arbeta tillsammans för gemensamma intressen. Eleverna skall ha inflytande i skolan på tre nivåer: 1) den enskilde eleven skall kunna påverka sin egen utbildning, t ex genom val av kurser, 2) den dagliga undervisningen skall vara ett samspel mellan lärare och elever, där eleverna får vara med om att utforma arbetet, 3) genom formella elevorgan skall eleverna ha möjlighet att debattera, föreslå lösningar och i en del fall även bestämma om sådant som rör hela skolan. Förutom genom klassråd och skolkonferensen skall eleverna ha möjlighet till inflytande genom elevkommunen enligt Plan för elevdemokrati och reglemente för elevkommunen. Elevfullmäktige, elevstyrelsen och elevfullmäktiges utbildningsutskott skall vara elevernas främsta representanter vid kontakter mellan rektor och eleverna som grupp. Elevföreningar med olika ideella syften som ansluter till skolans uppdrag och mål skall i mån av tillgång ges möjlighet att använda lokaler i skolan för sin verksamhet. Utbildning skall anordnas för elevkommunens förtroendevalda, klassrådens presidiemedlemmar och elevföreningarnas styrelsemedlemmar i förenings- och sammanträdesteknik, för elevorganisationernas ekonomifunktionärer i grundläggande ekonomihantering samt för de av elevfullmäktige valda elevskyddsombuden i arbetsmiljöarbete. För utgivning av skoltidningen Mummel i bänken skall eleverna på Medieprogrammet engageras. 20. Elevsociala förhållanden En uppgift lika framskjuten som den att förmedla kunskaper inom olika kurser är gymnasieskolans skyldighet att till eleverna överföra grundläggande normer och värden för hur man förhåller sig till andra människor, vilket berör allt ifrån relationer mellan enskilda människor till individens roll i samhället. Denna sociala fostran skall följa läroplanen 2.2 och förekomma inbyggd i allt pedagogiskt arbete och så långt möjligt också i all annan verksamhet inom skolan. Alla som arbetar i skolan skall också genom sitt sätt att vara, närvara, agera och reagera verka för att de grundläggande normerna och värdena överförs till eleverna. Bland lärare och övrig personal skall kontinuerligt pågå en diskussion om gemensamma normer för elevernas beteende och om hur skolans vuxna på bästa sätt skall fungera som förebilder för eleverna. Om en elev på grund av sjukdom eller av annan orsak inte kan delta i skolarbetet, skall hindret snarast anmälas till skolan. Styrelsen för utbildningen får besluta hur anmälningsskyldigheten skall fullgöras. [GF 6 kap 25 §] Fullgörande av anmälningsskyldighet vid frånvaro, beslutsrätt delegerad till rektor. [Utbildningschefens delegationsordning 3.4] Hur frånvaro skall anmälas, bokföras och bedömas framgår av Tillämpningsföreskrifter för frånvarohantering. Där framgår bl a att frånvaro skall föras in i klassboken av undervisande lärare vid varje lektions slut. Klassföreståndaren ansvarar för veckovis kontroll och summering av frånvaron. Frånvaro skall av klassföreståndaren – eller om möjligt redan av undervisande lärare – klassificeras som giltig eller ogiltig. För varje kategori skall räknas dels antal timmar om 60 minuter, dels antal tillfällen av sammanhängande frånvaro som eleven inte varit närvarande. Giltig frånvaroanledning är förhandsanmäld eller i efterhand styrkt sjukdom samt beviljad ledighet. All övrig frånvaro är ogiltig. Varje månad lämnar klassföreståndarna en sammanställning till kurator över elevernas frånvaro fördelad på de olika kategorierna. Utifrån denna statistik utfärdar rektor varning till elever med hög ogiltig frånvaro och i nästa steg besked om att skolan kommer att rapportera till Centrala studiestödsnämnden att eleven inte studerar på heltid och därför skall ha reduktion av studiemedel. Frånvarosammanställningarna är också viktiga indikatorer i klassföreståndarnas och kurators arbete för att hjälpa elever med särskilda svårigheter. Vid slutet av varje termin utfärdar klassföreståndarna ett intyg över terminens frånvaro, vilket skall uppvisas och undertecknas av vårdnadshavaren innan det återlämnas till skolan. Rektorn eller den rektor bestämmer får bevilja en elev ledighet från skolarbetet för enskilda angelägenheter. Rektorn får vidare i mindre omfattning befria en elev från undervisning vissa undervisningspass eller från annat skolarbete. [GF 6 kap 26 §] Ledighet från skolarbetet utöver loven skall beviljas mycket restriktivt. Enligt utbildningsnämndens riktlinjer skall ledighet normalt inte medges för semesterresor och inte i anslutning till lov. Rektor har delegerat rätten att enligt dessa principer bevilja ledighet till undervisande lärare för enstaka lektion och till klassföreståndare för 1–3 dagar i följd och högst 6 dagar per läsår, dock ej ledighet i direkt anslutning till lov, terminsstart eller terminsslut. Ansökan om ledighet skall göras på särskild blankett. På denna skall yttranden från olika befattningshavare i skolan ha lämnats innan ansökan inges, och ansökan skall ha inkommit till den som skall besluta senast 14 dagar före den önskade ledighetens början. Efter fattat beslut arkiveras blanketten med ansökan, yttranden och beslut centralt på expeditionen, oavsett vem som enligt delegationsordningen fattat beslut. För behandling av elevvårdsfrågor skall det finnas en elevvårdskonferens vid varje gymnasieskola. Ledamöter i elevvårdskonferensen är 1. rektor, 2. företrädare för elevvården, 3. berörd klassföreståndare eller motsvarande och annan berörd personal. Rektor beslutar om den närmare sammansättningen av elevvårdskonferensen. Rektor eller den ledamot som rektor utser är ordförande. Elevvårdskonferensen får tillåta att även andra än ledamöter är närvarande och yttrar sig vid sammanträdena. Elevvårdskonferensen är beslutsför när mer än hälften av ledamöterna är närvarande. Vid sammanträde med elevvårdskonferens förs protokoll. [GF 4 kap 1–2 §] Rektor ansvarar för att elevvårdsverksamhet utformas så att elever som behöver särskilt stöd får detta. [LPF 2.6] Hur skolans elevvårdsverksamhet skall vara organiserad framgår vid beskrivningen av skolans organisation ovan. För att hjälpa elever med särskilda behov att skaffa sig och redovisa de kunskaper som kursplanerna kräver, skall lärare och övrig berörd personal tillämpa Plan för IG-problematiken och prövning. En handlingsplan för att komma till rätta med skolkande elever, vilken utarbetats för hela kommunens skol- och utbildningsväsende, skall tillämpas av Kungshögaskolans personal. Rektor beslutar om elevs tillrättaförande. [GF 6 kap 26 §] Skolledningens, lärarnas och övrig personals grundläggande inställning skall vara att varje elev har en ambition att ta ansvar för sig själv och andra, att göra sitt bästa i skolarbetet och att respektera andra elever och anställda i skolan. När tecken tyder på att en elev inte fullt ut svarar mot detta förtroende, skall det så långt möjligt eftersträvas att lösa konflikten i samförstånd och genom öppen dialog. Rektors disciplinära möjligheter skall endast tillgripas då skolan inte har förtroende för att eleven självmant ändrar sitt beteende. 21. Utvecklingsarbete Det åligger rektorn att särskilt verka för att utbildningen utvecklas. [SL 2 kap 2 § 1 st 3 men] Den inneboende dynamik som präglar en målstyrd gymnasieskola i ett föränderligt samhälle medför att ett ständigt nybyggnads- och utvecklingsarbete måste bedrivas. Parallellt med det dagliga arbetet skall fortgå en kontinuerlig utveckling, grundat på nya rön, idéer och omprövning. I utvecklingsarbetet skall all personal medverka och ta initiativ. Utvecklingen skall avse både form och innehåll, dvs såväl organisation och processer som förhållningssätt och didaktik. Till de aspekter på det pedagogiska arbetet som särskilt bör uppmärksammas i utvecklingsarbetet hör ett undersökande och tillämpande arbetssätt, användning av informationsteknologi, elevers inflytande över sin utbildning samt individualisering av undervisningen. Sektorchefernas arbete skall i tilltagande grad inriktas på att anlägga ett helhetsperspektiv på respektive sektors utbildningar och att aktivt ta ett program- och grenansvar i ett utvecklingsperspektiv. Enligt läroplanen skall det bland skolans lärare också ständigt pågå "en aktiv diskussion […] om kunskapsbegrepp, om vad som är viktig kunskap i dag och i framtiden och om hur kunskapsutveckling sker". För att skolan "skall utvecklas måste den fortlöpande ifrågasätta sina […] arbetsformer, utvärdera sina resultat och pröva nya metoder". Vidare skall läraren i undervisningen beakta resultat av utvecklingen inom ämnesområdet och den pedagogiska forskningen. Lärarna skall enskilt och i samverkan med kolleger utveckla och pröva nya metoder i sin undervisning. Ämnesteoretiskt och didaktiskt utvecklingsarbete skall också fortgå inom ramen för regelbundna ämnesseminarier, som är en del av lärarnas kompetensutveckling. Utveckling av det pedagogiska arbetet med sikte på elevens utbildning som helhet har ett forum i programkonferenserna. För att utveckla klassföreståndarrollen och eventuellt övergå till ett system med mentorer, skall diskussioner föras i sektorerna om vilka funktioner av vuxenstöd som gymnasieeleverna har behov av under sina studier och hur dessa behov bäst tillgodoses. För genomförande av utvecklingsprojekt där arbetsinsatserna sträcker sig utöver vad som ryms inom läraruppdraget och den reglerade arbetstiden kan lärare ansöka om särskilda utvecklingsmedel. Sådana finns att söka bl a hos rektor och Skolverket. Ansökan skall inges via sektorchef och rektor. 22. Personalens kompetensutveckling Varje kommun och landsting skall se till att fortbildning anordnas för den personal som har hand om utbildningen. Kommuner och landsting skall vinnlägga sig om en planering av personalens fortbildning. [SL 2 kap 7 §] Rektor ansvarar för att lärare och annan personal får möjligheter till den kompetensutveckling som krävs för att de professionellt skall kunna utföra sina uppgifter. [LPF 2.6] Rektor ansvarar för att skolpersonalen får kännedom om de internationella överenskommelser som Sverige förbundit sig att beakta i utbildningen. [LPF 2.6] Det övergripande målet för personalens kompetensutveckling skall vara att tillföra kompetens som den anställde och skolan har behov av för att på bästa sätt fullgöra sitt uppdrag. För olika former av fortbildning av lärare finns enligt 1996 års läraravtal för varje heltidsanställd lärare avsatt kompetensutvecklingstid om 104 h per år inom den reglerade arbetstiden. På Kungshögaskolan skall denna resurs under läsåret 1996/97 tas i anspråk på följande sätt: ämnesteoretiska och didaktiska seminarier om 1,5 h varannan vecka, tid motsvarande två heldagar att fördelas inom ramen för fyra DTF, två studiedagar, tre dagar vid terminsslutet samt 14 h för individuell kompetensutveckling inom ramen för veckans reglerade arbetstid. All tid utom den som reserverats för seminarieverksamheten och eventuellt andra aktiviteter som är gemensamma för all personal kan efter överenskommelse med rektor tas i anspråk som kompensation för kompetensutveckling som förlagts till annan tid. Kompetensutvecklingsdagarna efter läsårets slut den 16–18 juni 1997 utnyttjas av den personal som ej fullgjort motsvarande tid dessförinnan. Kompetensutveckling som äger rum på särskilt avsatt tid och sådan som bryter ordinarie arbetstidsutläggning skall vara godkänd på förhand av sektorchef eller rektor. För all kompetensutveckling skall gälla en generell inriktning mot den nya gymnasieskolan. En del av kompetensutvecklingen skall utgöras av en kontinuerlig serie av kompetensutvecklingsseminarier varannan vecka under läsåret. Seminarierna är ämnesmässigt avgränsade, ett eller flera inom varje sektor, och i dessa skall all lärarpersonal delta. Där behandlas didaktiska och ämnesteoretiska frågor av betydelse för undervisningens kvalitet och utveckling. Deltagarna ansvarar gemensamt för planering, genomförande och aktivt deltagande i kompetensutvecklingen inom seminarierna. En grundindelning i lärargrupper för ämnesseminarierna fastställs vid läsårets början. Program för seminarierna införs i ett stående schema i veckobladet, och den som vid ett seminarietillfälle vill delta i ett annat seminarium än det som följer av grundindelningen har möjlighet att göra det. Viss kompetensutveckling skall vara gemensam för all personal eller för all lärarpersonal, och den skall framför allt inriktas på olika frågor förknippade med gymnasieskolans förnyelse. I centrum skall stå en fördjupad kunskap och insikt om läraruppdraget, format av olika statliga och kommunala styrdokument samt de internationella överenskommelser som gäller för utbildningen i Sverige. Personalen skall också beredas tillfälle till fortsatt utbildning på IT-området. Sektorcheferna skall leda fortsatta diskussioner med respektive sektors lärare om läraruppdraget utifrån rektors muntliga och skriftliga presentationer av uppdragets krav och möjligheter. Vid återkommande tillfällen skall lärare och annan personal ges möjlighet att presentera sig, sin verksamhet och sina arbetsmetoder för sina kolleger, i syfte att alla som arbetar inom skolan skall lära känna varandras arbete och att en grund skall läggas för samarbete över sektors- och ämnesgränser. I sektorchefens uppdrag ingår att i samråd med respektive lärare upprätta en fortbildningsplan. Det skall ske bl a vid kompetensutvecklingssamtal med varje anställd, där utgångspunkten är att arbetstagaren har ett grundläggande ansvar för sin kompetensutveckling. Huvuddelen av fortbildningsanslaget i rektors budget skall fördelas till sektorcheferna, och det ankommer på dessa att besluta om den individuella kompetensutveckling som varje lärare skall genomgå. Sektorchefen skall också svara för dokumetation av varje sektorsmedlems genomförda kompetensutveckling och av eventuella omfördelningar av kompetensutvecklingstid mellan olika dagar och tidspotter. För att utveckla sin förmåga att utöva uppdraget som utbildningsledare, skall sektorcheferna ges särskild fortbildning. 23. Utvärdering Arbetsplanen skall kontinuerligt följas upp och utvärderas. [GF 1 kap 12 § 3 st] Huvudansvarig för utvärderingen är rektor som också skall följa upp skolans resultat i förhållande till skolplanen. [SP 6] Rektorn skall hålla sig förtrogen med det dagliga arbetet i skolan. [SL 2 kap 2 § 1 st 2 men] Resultatet av årlig uppföljning och utvärdering redovisas i årsredovisning, verksamhetsberättelser och budgetuppföljning. [SP 1.2] Enligt gymnasieförordningen och läroplanen skall eleverna, som är utbildningsverksamhetens avnämare, delta i utvärderingsarbetet. Elevernas medverkan är ett inslag i deras inflytande på skolarbetet. Varje utvärderings funktion är att jämföra hur något utfallit i praktiken med hur det var avsett enligt uppställda mål, och syftet skall framför allt vara att förbättra för framtiden, så att målen nås i högre grad. Eleverna tillhandahålls redskap för att reellt påverka utbildningen genom anvisningar i Plan för utvärdering med processmall och målbank. Från målbanken, som utgår från läroplanen och övriga styrdokument, kan eleverna välja vilka mål för verksamheten som skall utvärderas. Den process för en systematisk utvärdering som rekommenderas innehåller följande steg: 1. Objekt. Vilket moment i eller vilken aspekt på verksamheten skall utvärderas? 2. Motiv. Varför är detta angeläget att utvärdera? 3. Mål. Hur är det tänkt att vara (enligt uppdraget eller annan uppställd norm)? 4. Utfall. Hur är det i praktiken? 5. Avvikelse. Vad är fel, dvs vad skiljer hur det är från hur det är avsett att vara? 6. Överensstämmelse. Vad är rätt, dvs vad har blivit som avsett? 7. Förändring. Har måluppfyllelsen blivit bättre eller sämre den senaste tiden? 8. Orsak. Varför har en eventuellt bristande överensstämmelse mellan mål och utfall uppkommit? 9. Acceptans. Stämmer din uppfattning om hur målet bör vara överens med hur målet nu är? 10. Konsistens. Strider det gällande målet mot något annat mål för skolan? 11. Åtgärd. Hur skall man komma till rätta med en eventuellt bristande överensstämmelse mellan hur det är tänkt att vara och hur det faktiskt blivit? Elever skall regelbundet utföra utvärderingar, dels tillsammans med läraren efter varje kurs, dels i form av en "generalutvärdering" av framför allt icke kursbundna aspekter en gång per år på en särskild utvärderingsdag i slutet av läsåret. Sektorcheferna ansvarar dessutom för att program- och grenutvärderingar utförs. Rektor och sektorchefer skall ta initiativ till särskilda utvärderingar som är av betydelse för verksamheten. En standardiserad kvantitativ utvärdering, som utgår från läroplanens mål och krav och utarbetats i samråd med företrädare för eleverna och lärarna, skall genomföras och administreras av elever efter varje fullgjord kurs och innefatta också utvärdering av den mera kvalitativt inriktade utvärdering som läraren skall genomföra tillsammans med eleverna och av betygssättningen. Resultatet av utvärderingar skall sammanställas, analyseras och presenteras för dem som deltagit i utvärderingen och övriga berörda. Resultat och förslag till åtgärder med anledning av den stora årliga utvärderingen presenteras av rektor för all personal vid den påföljande läsårsstarten. Klassföreståndarna har till uppgift vidareföra denna information till eleverna i respektive klass. Rektor skall kontinuerligt följa undervisningen och därvid göra lektionsbesök hos alla klasser och lärare. I anslutning till lektionsbesöken skall rektor genomföra samtal med elever och lärare med utgångspunkt i målen för verksamheten. Rektor skall också regelbundet besöka sektorerna för att med lärarna diskutera frågor som är angelägna för att utföra uppdraget. Ett led i utvärderingen av verksamheten är också de utvecklingssamtal som varje år skall hållas med samtliga anställda. Extern utvärdering av verksamheten sker vid besök av utbildningschefen, utbildningsnämndens ledamöter och företrädare för Skolverket. Verksamhetsberättelse skall efter varje läsår upprättas för skolan som helhet av rektor, för respektive sektors verksamhetsområde av sektorchefen och för varje stabsanställds verksamhetsområde av vederbörande befattningshavare. Arbetsplan för Mjölby gymnasium Kungshögaskolan. 1997.	slekt.se/mjolby Start Mjölbyhistoria ➤ Start slekt.se ➤ © 2022 Per Andersson