Mjšlbyhistoria

Den kungliga kvarnbyn vid SvartŒn som fick jŠrnvŠg och blev sydvŠstra …stergštlands centrum

Per Anderssons forskning och texter om Mjšlbys historia

 

 

 

 

 

Arbetsplan fšr Mjšlby gymnasium Kungshšgaskolan 1997

…vergripande arbetsplan fšr Mjšlby gymnasium Kungshšgaskolan upprŠttad av rektor Per Andersson den 21 februari 1997 och faststŠlld av denne jŠmlikt gymnasiefšrordningen 1 kap 12 ¤ efter samrŒd med fšretrŠdare fšr personalorganisationerna och elevkommunen

1. Arbetsplanens funktion och bestŒndsdelar

Fšr genomfšrande av de faststŠllda mŒlen fšr utbildningen skall det finnas en arbetsplan. Arbetsplanen skall utarbetas under medverkan av lŠrare och švrig beršrd personal samt representanter fšr eleverna. Rektor beslutar om arbetsplanen. [GF 1 kap 12 ¤ 1–2 st]

De mŒl och riktlinjer fšr utbildningen som anges i skollagen, lŠroplanen, programmŒlen samt kursplanerna skall konkretiseras i den lokala planeringen. Av skolplanen, som antas av kommunfullmŠktige, skall framgŒ de ŒtgŠrder som kommunen avser att vidta fšr att uppnŒ de riksgiltiga mŒlen fšr skolan. I den lokala arbetsplanen skall den enskilda skolan ange hur mŒlen skall fšrverkligas och hur verksamheten skall utformas och organiseras. DŠr anges sŒledes mŒl fšr verksamheten som helhet. LŠrarna utformar tillsammans med eleverna undervisningsmŒl. Dessa mŒl och olika elevgruppers behov och fšrutsŠttning Šr utgŒngspunkt fšr val av arbetssŠtt. [LPF fšrord]

Arbetsplanen fšr varje enhet skall innehŒlla lokala och mŠtbara mŒl, mot vilka utvŠrdering kan ske. [SP 6]

Den eller de arbetsplaner, som enligt gymnasiefšrordningen skall upprŠttas, utgšr led i en process fšr styrning av verksamheten i ett mŒlstyrt och decentraliserat utbildningssystem, frŒn mŒl till mŒluppfyllelse.

Vid Kungshšgaskolan skall fšljande styrningsmodell i fyra steg tillŠmpas pŒ verksamheten som helhet och alla dess delprocesser pŒ olika nivŒer:

1. Uppdrag. Rektors och den švriga personalens arbete Šr ett uppdrag av stat och kommun, dvs ytterst givet av medborgarna i demokratisk ordning. Uppdraget – de mŒl som skall uppnŒs – formuleras i styrdokument som uttrycker vilka krav uppdragsgivaren stŠller pŒ skolan, vilka krav och fšrvŠntningar eleverna kan ha pŒ skolan och vilka krav skolan stŠller pŒ eleverna.

2. Planering. Rektor, lŠraren eller annan befattningshavare tar emot sitt uppdrag genom styrdokumenten och har till uppgift att omsŠtta det i praktisk handling. I en handlingsplan eller arbetsplan skall uppdragstagaren – genom att ange delmŒl och medel – klargšra hur han eller hon avser att konkret gšra fšr att nŒ mŒlen. I denna planering skall man beakta mŒlen i alla styrdokument. Planens innehŒll skall vara uttryckt sŒ konkret att det direkt kan anvŠndas fšr utvŠrdering av verksamheten.

3. Genomfšrande. Med syftet att nŒ mŒlen genomfšrs det som planerats. Det sker framfšr allt i form av undervisning, dvs det arbete som lŠrare och elever bedriver tillsammans fšr att eleverna skall skaffa sig kunskaper och fŠrdigheter.

4. UtvŠrdering. Efter att en kurs eller ett annat inslag i verksamheten genomfšrts jŠmfšr man utfallet mot de uppstŠllda mŒlen, som gjorts konkreta och mŠtbara i arbetsplanen. Om šverensstŠmmelsen med fšrvŠntningarna har brister, blir nŠsta steg att fšrŠndra metoderna fšr hur man fšrsšker nŒ mŒlen eller – pŒ lŠngre sikt – verka fšr att mŒlen justeras.

Fšreliggande Arbetsplan fšr Mjšlby gymnasium Kungshšgaskolan Šr den grundlŠggande och švergripande planen fšr skolan. Till Kungshšgaskolans plansystem hšr ocksŒ fšljande planer och andra dokument, som alla har funktionen att beskriva hur olika delar av skolans uppdrag skall genomfšras:

¥ Rektors Œrsplan fšr ledning av verksamheten

¥ Rektors delegationsordning fšr Mjšlby gymnasium Kungshšgaskolan

¥ Rektorsuppdraget

¥ Sektorchefsuppdraget

¥ LŠraruppdraget

¥ KlassfšrestŒndaruppdraget

¥ Befattningsanalyser fšr stabspersonal

¥ Utbildningshandbok fšr Mjšlby gymnasium Kungshšgaskolan

¥ TillŠmpningsfšreskrifter, bl a fšr betygssŠttning, frŒnvarohantering, ledighetsgivning, arbetstidsutlŠggning, utarbetande av arbetsplaner, studieplanering och Šndring av individuell studieplan

¥ Plan fšr utvŠrdering med processmall och mŒlbank

¥ Arbetsplan fšr varje sektor och dess program och grenar

¥ Arbetsplan fšr varje stabsfunktionŠr

¥ Arbetsplaner fšr samtliga kurser

¥ Ramarbetsplan fšr specialarbete

¥ Plan fšr elevdemokrati och reglemente fšr elevkommunen

¥ Plan fšr IG-problematiken och pršvning

¥ Plan fšr internkontroll av arbetsmiljšn

¥ Mobbningsplan

¥ MiljšvŒrdsplan

¥ Arbetsplaner fšr sŠrskilda projekt eller insatser

¥ Fšrteckning šver utbildningsutbud

¥ rlig tjŠnstefšrdelning

¥ Periodvisa scheman

¥ rlig budget

¥ rligt kalendarium

¥ Beslut och order i konkreta fall som registreras i expeditioner, protokoll eller informationsmaterial, t ex veckoblad

Den švergripande arbetsplanens struktur Œterspeglar organisation och verksamhet vid Kungshšgaskolan i ett funktions- och processperspektiv. GrundlŠggande fšr verksamheten Šr det uppdrag som rektor mottar fšr sin organisation. Fšr att fullgšra uppdraget fordras – sŠrskilt nŠr detta till stora delar Šr nytt – ett uppbyggnadsarbete, genom vilket strukturer och processer formas fšr att effektivt nŒ en hšg grad av mŒluppfyllelse. De resurser som stŠlls till fšrfogande fšr att utfšra uppdraget omsŠtts i en ŠndamŒlsenlig organisation av produktionsfaktorer. Den produktion som organisationen tillhandahŒller utgšrs av skolans utbildningsutbud, vars avnŠmare Šr eleverna. Utbildningsverksamheten inplaceras i tiden under dagar, veckor, undervisningsperioder, Œr och elevernas totala utbildningstid. Mšjligheten att fullgšra uppdraget Šr beroende av tillfšrsel av resurser och hanteringen av organisationens ekonomi. Den allt šverskuggande produktionsfaktorn Šr skolans personal, som – liksom eleverna – fšr sina resultat Šr avhŠngiga av en god arbetsmiljš. Fšr att genomfšra utbildningsverksamheten fordras ocksŒ lokaler och undervisningsmateriel. Med Œrlig eller annan periodicitet upprŠttas verksamhetsplanering fšr tid och rum. Fšr organisationens funktionsduglighet behšvs ett effektivt flšde av information. FrŒn elevens utgŒngspunkt inleds utbildningsprocessen med en studieplanering, varigenom studiernas mŒl och dŠrav fšljande sammansŠttning i kurser klargšrs. Den kunskap som eleven har fšr avsikt att skaffa sig inhŠmtas under olika former av pedagogiskt arbete och utfallet undergŒr bedšmning och betygssŠttning. Utšver sjŠlva kursundervisningen anordnas under utbildningstiden allehanda sŠrskilda aktiviteter. Fšr att nŒ verksamhetsmŒlen sker extern samverkan med aktšrer inom och utom utbildningsvŠsendet, i Sverige och utomlands. En grundpelare fšr gymnasieskolan Šr att eleverna har ett reellt inflytande pŒ sin utbildning. Detta och goda elevsociala fšrhŒllanden frŠmjar elevernas mšjlighet till framgŒng i studierna. Fšr att svara mot ett fšrŠnderligt samhŠlles krav pŒ kunskaper, bedrivs kontinuerligt och pŒ alla fronter ett utvecklingsarbete kring utbildningens innehŒll och form. Ett sŠrskilt inslag dŠri Šr personalens kompetensutveckling. I syfte att sŠkerstŠlla att verksamheten effektivt leder till att uppdragets mŒl nŒs utfšrs utvŠrderingar, vars resultat anvŠnds som utgŒngspunkt fšr att fšrŠndra processer, strukturer och eventuellt Šven mŒl.

2. Uppdraget

Utbildningen skall ge eleverna kunskaper och fŠrdigheter samt, i samarbete med hemmen, frŠmja deras harmoniska utveckling till ansvarskŠnnande mŠnniskor och samhŠllsmedlemmar. [SL 1 kap 2 ¤ 2 st 1 men]

Fšr ledningen av utbildningen i skolorna skall det finnas rektorer. [SL 2 kap 2 ¤ 1 st 1 men] Som rektor fŒr bara den anstŠllas som genom utbildning och erfarenhet har fšrvŠrvat pedagogisk insikt. [SL 2 kap 2 ¤ 2 st] Den som har det ledningsansvar som enligt 2 kap 2 ¤ skollagen vilar pŒ rektor skall ocksŒ benŠmnas rektor. [GF 1 kap 2 ¤] Rektor har det švergripande ansvaret fšr att verksamheten som helhet inriktas pŒ att nŒ de riksgiltiga mŒlen. [LPF 2.6]

Den yttersta mŒlsŠttning, som rektor uppstŠllt fšr sin och sin organisations verksamhet, Šr att – inom ramen fšr uppdraget och med effektivt utnyttjande av tillgŠngliga resurser – tillhandahŒlla utbildning av sŒ hšg kvalitet som mšjligt med utgŒngspunkt i lŠroplanens krav. Det Œligger varje medarbetare i organisationen att ta de initiativ som krŠvs fšr att nŒ alla de mŒl som formuleras i uppdraget.

De grundlŠggande instruktionerna fšr gymnasieskolans och rektors uppdrag Šr givna av riksdagen, regeringen, statens skolverk, kommunfullmŠktige, utbildningsnŠmnden respektive genom šverenskommelser mellan arbetsmarknadens parter centralt eller lokalt. De finns huvudsakligen formulerade i fšljande styrdokument: skollag, gymnasiefšrordning, lŠroplan fšr de frivilliga skolformerna, programmŒl fšr nationella program, kursplaner fšr kŠrnŠmnen, kursplaner fšr karaktŠrsŠmnen, skolverkets tillŠmpningsfšreskrifter, kommunal skolplan, programmŒl fšr specialutformat program, kursplaner fšr lokala kurser, utbildningsnŠmndens och utbildningschefens delegationsordningar samt avtal om bl a arbetstider. Till bestŠmmelser som styr verksamheten hšr ocksŒ lagstiftning som inte gŠller enbart utbildningsvŠsendet, t ex fšrvaltningslagen, tryckfrihetsfšrordningen, sekretesslagen, brottsbalken (om personalens tjŠnsteansvar), lagen om anstŠllningsskydd, arbetstidslagen, semesterlagen, lagen om sjuklšn, lagen om offentlig anstŠllning, lagen om medbestŠmmande i arbetslivet, arbetsmiljšlagen och jŠmstŠlldhetslagen.

3. Organisation

Kungshšgaskolans organisation skall prŠglas av tydliga ledningsfunktioner och ansvarsfšrhŒllanden. Den skall vara utformad med utgŒngspunkt i de funktioner som fšljer av uppdraget samt ge mšjligheter till samverkan och frŠmja en helhetssyn pŒ verksamheten pŒ alla nivŒer. BeslutsrŠtt och ansvar skall sŒ lŒngt mšjligt vara decentraliserade.

Det ankommer pŒ var och en som arbetar i skolan att kŠnna till och verka i enlighet med den faststŠllda organisationen vad gŠller sŒvŠl funktioner och strukturer som processer, allt i syfte att nŒ bŠsta mŒluppfyllelse enligt uppdraget.

Chef fšr Mjšlby gymnasium Kungshšgaskolan Šr rektor, som tillsŠtts av utbildningsnŠmnden och Šr direkt understŠlld chefen fšr utbildningsfšrvaltningen. Fšr att fullgšra skolans uppdrag fšrfogar rektor šver lŠrare och annan personal. LŠroplanen fšreskriver att rektor har ansvar fšr skolans resultat och Šr pedagogisk ledare fšr skolan. NŠrmast under rektor finns sju sektorer med var sin sektorchef, som Šr ansvarig fšr en grupp av Šmnen och fšr en eller flera utbildningsvŠgar som har sin tyngdpunkt i Šmnesgruppen. I rektors frŒnvaro intrŠder sektorcheferna Lars-Olof Larsson och Lars Jacobsson i nŠmnd ordning fšr att upprŠtthŒlla lšpande rektorsfunktioner.

Skolans omkring 90 lŠrare Šr fšrdelade pŒ sektorerna utifrŒn vilka Šmnen de undervisar i. LŠrarna tjŠnstgšr ocksŒ som klassfšrestŒndare; klassfšrestŒndarskap fullgšrs av alla lŠrare med minst 50 procents tjŠnstgšring, dock ej lŠrare i idrott och hŠlsa.

Vid sidan av denna linjeorganisation har rektor till sitt fšrfogande en stab om tiotalet personer, som betjŠnar hela skolan. Fšr den Œrliga planeringen av lŠrarnas tjŠnstgšring och fšr schemalŠggning av undervisningen finns en halvtidstjŠnst som schemaplanerare. Vid rektorsexpeditionen tjŠnstgšr tvŒ assistenter, som ocksŒ betjŠnar skolans reception. Skolans elevvŒrdspersonal bestŒr av specialpedagog, kurator, studie- och yrkesvŠgledare samt skolskšterska. …vrig personal till stšd fšr utbildningen Šr bibliotekarie, dataansvarig och datatekniker. Intagning och lšneadministration Šr gemensamma fšr utbildningsfšrvaltningen och handhas av personal direkt understŠlld utbildningschefen. VaktmŠsteri, lokalvŒrd, skolmŒltid och kafeteria vid Kungshšgaskolan sorterar under andra fšrvaltningar inom kommunen. Till skolan Šr ocksŒ knutna skollŠkare och skolprŠst.

StrŠvan skall vara att sektorchefernas ledarskap, som enligt delegationsordning och befattningsbeskrivning omfattar ansvar bŒde fšr lŠrarpersonalen inom en Šmnesgrupp och fšr utbildningen pŒ ett eller flera program eller grenar, utvecklas i riktning mot att allt mera sjŠlvstŠndigt bŒde lŒng- och kortsiktigt leda och fšrdela arbetet inom sektorn och att ta olika initiativ fšr att utveckla utbildningen inom Šmnen och pŒ program.

Fšr ordergivning, information och samverkan finns ett antal fora dŠr personal inom Kungshšgaskolan medverkar. Rektor deltar regelbundet – vanligen varannan tisdag – i mšten med ledningsgruppen fšr Mjšlby gymnasium, bestŒende av utbildningschefen och fšrvaltningsomrŒdets fyra rektorer med utbildningssekreteraren som sekreterare. Ledningsgrupp fšr Kungshšgaskolan bestŒr av rektor och de sju sektorcheferna, som hŒller sektorchefskonferens varje mŒndag. Vid konferenserna fšrs minnesanteckningar, varvid en sektorchef Œt gŒngen fungerar som sekreterare. Sektorchefskonferensen fšregŒs av tillfŠlle till kollegial diskussion mellan sektorcheferna med mšjlighet till erfarenhetsutbyte och šmsesidigt stšd i utfšrandet av snarlika arbetsuppgifter. Minst en gŒng per termin kallar utbildningschefen till gemensam sektorchefskonferens fšr fšrvaltningens alla rektorer och sektorchefer. All lŠrarpersonal samlas varje tisdag till sektorsmšten. Den personal som inte tillhšr linjeorganisationen samlas till stabsmšte varje mŒndag. Programkonferenser som forum fšr att anlŠgga ett helhetsperspektiv pŒ elevens utbildning och skapa mšjligheter till samverkan šver kursgrŠnser mellan lŠrare hŒlls en gŒng per mŒnad. De sektorchefer som har ansvar fšr yrkesfšrberedande program hŒller regelbundet programrŒd med deltagande av fšretrŠdare fšr lŠrare, elever och yrkeslivet. Sektorcheferna ansvarar fšr att Šmneskonferenser genomfšrs. Klasskonferenser Šger rum pŒ kallelse av klassfšrestŒndare nŠr det anses behšvligt. Rektor eller den rektor bestŠmmer kallar enligt gymnasiefšrordningen 4 kap 1 ¤ till elevvŒrdskonferens fšr behandling av sŠrskilda elevŠrenden. ReguljŠrt forum fšr elevvŒrdsŠrenden, som inte slutgiltigt kan handlŠggas av undervisande lŠrare, klassfšrestŒndare eller enskild elevvŒrdsfunktionŠr, Šr elevvŒrdsgruppen, som bestŒr av samtliga fyra elevvŒrdsfunktionŠrer och sammantrŠder varje mŒndag. Personalkonferens Šger rum minst tre gŒnger per lŠsŒr, vid lŠsŒrets bšrjan och slut samt vid slutet av hšstterminen.

Fšr samarbete och samverkan mellan lŠrare organiseras tidsutrymmen vid tvŒ tillfŠllen per vecka – pŒ tisdagar och torsdagar – dŒ all personal har gemensam arbetstid frilagd frŒn undervisning. Tiden tas framfšr allt i ansprŒk fšr fyra regelbundet Œterkommande fora fšr intern samverkan och utveckling: sektorsmšten fšr information och administrativ samverkan pŒ tisdagar, Šmnesseminarier fšr didaktisk och Šmnesteoretisk utveckling pŒ torsdagar i udda veckor, programkonferenser fšr helhetssyn pŒ elevens utbildning med lŠrare i olika Šmnen pŒ samma program fšrsta undervisningstorsdagen i mŒnaden i jŠmn vecka samt klasskonferenser pŒ klassfšrestŒndares kallelse švriga torsdagar.

Det hšgsta organet fšr samverkan mellan skolledning, lŠrare, švrig personal och elever Šr skolkonferensen. Ordfšrande Šr enligt gymnasiefšrordningen 4 kap 7 ¤ rektor, men inom Mjšlby gymnasium hŒlls gemensam skolkonferens fšr Kungshšgaskolan, Dackeskolan och individuella program under ledning av utbildningschefen; rektor deltar som adjungerad ledamot. Eleverna har sin sŠrskilda representation i elevkommunen, vars beslutande fšrsamling, elevfullmŠktige, sammantrŠder varje eller varannan mŒnad. I varje klass finns ett klassrŒd, och tid fšr šverlŠggningar i detta forum schemalŠggs till torsdag eller fredag i samrŒd mellan klassfšrestŒndare och elever.

Ett biblioteksrŒd, bestŒende av skolbibliotekarien (sammankallande) och en representant fšr varje sektor, har till uppgift att behandla principiella frŒgor ršrande gymnasieskolans bibliotek och vara delaktigt i nyfšrvŠrv av litteratur och andra informationsbŠrare till biblioteket.

Till stšd fšr skolans dataansvarige finns en referensgrupp fšr datafrŒgor, bestŒende av en kontaktperson per sektor. Kontaktpersonen har till uppgift att kanalisera sektorns kontakter med den dataansvarige och bitrŠda denne med tester av Šmnesspecifik programvara m m.

NŠrmare bestŠmning av olika befattningshavares befogenheter och Œligganden Œterfinns i Rektors delegationsordning fšr Mjšlby gymnasium Kungshšgaskolan, Rektorsuppdraget, Sektorchefsuppdraget, LŠraruppdraget, KlassfšrestŒndaruppdraget samt Befattningsanalyser fšr stabspersonal.

4. Utbildningsutbud

Vid Kungshšgaskolan skall utbildning ges pŒ fšljande nationella program och grenar, enligt beslut av utbildningsnŠmnden:

Naturvetenskapsprogrammet (NV)

Naturvetenskaplig gren (N)

Teknisk gren (T)

SamhŠllsvetenskapsprogrammet (SP)

SamhŠllsvetenskaplig gren (S)

Humanistisk gren (H)

Ekonomisk gren (E)

Estetiska programmet (ES)

Gren konst och formgivning (K)

Gren musik (M)

Barn- och fritidsprogrammet (BF)

Handels- och administrationsprogrammet (HP)

Medieprogrammet (MP)

Gren information och reklam

FrŒn lŠsŒret 1997/98 tillkommer ett specialutformat program med programmŒl faststŠllda av utbildningsnŠmnden:

SmŒfšretagargrammet (SF)

Vid Dackeskolans rektorsomrŒde inom Mjšlby gymnasium finns Bygg-, El-, Fordons-, Hantverks-, Hotell- och restaurang- samt Industriprogrammet. Individuella program utgšr ett eget rektorsomrŒde, till vilket ocksŒ hšr intagningskansli, gymnasiesŠrskolan och sŠrvux.

Kungshšgaskolans lŠrare skall svara fšr undervisningen i samtliga kŠrnŠmnen pŒ Dackeskolans nationella program samt fšr viss undervisning Šven pŒ komvux och individuella program.

Rektor har inom givna ramar ett sŠrskilt ansvar fšr att utbildningen organiseras sŒ att den sŒ lŒngt mšjligt anpassas efter elevernas šnskemŒl och val av kurser och sŒ att ŒtervŠndsgrŠnder i studiegŒngen undviks. [LPF 2.6]

Som individuellt val skall eleverna erbjudas varje kurs som fšrekommer pŒ ett nationellt program i kommunen samt den nationellt faststŠllda kursen svenska C. €ven hemsprŒk och svenska som andrasprŒk kan fšrekomma som individuellt val. [GF 5 kap 11 ¤]

Antalet utbildningsplatser pŒ de olika programmen faststŠlls av intagningsnŠmnden.

MŒlet fšr elevernas val inom gymnasieskolan – av gren, sprŒk, alternativkurser, valbara kurser och individuellt val – skall vara att Œstadkomma stšrsta mšjliga reella valfrihet, innebŠrande att de šnskemŒl om sin utbildnings sammansŠttning som eleverna framfšr ocksŒ skall bli fšrverkligade. Vid val av valbara kurser och individuellt val skall tillŠmpas en pŒ fšrhand uppgjord struktur av tidsinplacerade kurser som eleven kan kombinera till en studiegŒng. Vid utformning av utbudet av kurser, deras fšrlŠggning i tiden och mšjligheterna att kombinera olika kurser skall hŠnsyn tas till dels mšnster i elevernas šnskemŒl under tidigare Œr, dels mšjligheterna att Œstadkomma studiegŒngar som bildar en meningsfull enhet fšr eleverna. Fšr att friheten att vŠlja bland alla kurser som fšrekommer pŒ ett nationellt program inte skall ŒsidosŠttas, skall eleverna ocksŒ kunna framfšra šnskemŒl om att lŠsa andra kurser Šn de som upptagits i det tidsinplacerade utbudet. En fšrutsŠttning fšr att en kurs skall kunna anordnas Šr att tillrŠckligt mŒnga elever šnskar kursen i sin studieplan.

Kungshšgaskolans respektive Dackeskolans elever skall ha mšjlighet att som individuellt val vŠlja kurser som ges pŒ ett nationellt program ocksŒ vid den andra skolan. Detta Œstadkoms bl a genom gemensamma schemapositioner fšr individuellt val inom hela Mjšlby gymnasium.

Antalet lokala kurser skall minimeras och inskrŠnkas till att tillgodose sŠrskilda behov hos grupper av elever pŒ fšretrŠdesvis studiefšrberedande program, dŠr utbudet fšr individuellt val av nationella kurser inom studievŠgens karaktŠristik Šr begrŠnsat genom avsaknad av valbara kurser.

Enligt utbildningsnŠmndens beslut ges samtliga elever som lokalt tillŠgg Datakunskap – grundkurs 30 poŠng, om denna inte fšrekommer pŒ annan plats inom programmet eller grenen. I švrigt tas det lokala tillŠgget i ansprŒk fšr att fšrstŠrka programmets eller grenens karaktŠristik. KurssammansŠttningen faststŠlls av rektor pŒ fšrslag av program- eller grenansvarig sektorchef.

Den totala uppsŠttningen av kurser som ges vid Kungshšgaskolan framgŒr av Fšrteckning šver utbildningsutbud.

5. Elever

De elever som antagits till gymnasieskolan fšrdelas inom respektive program i klasser med om mšjligt 30 och som hšgst 32 elever i varje. PŒ de program som delas i grenar sker efter ett Œr en ny klassindelning utifrŒn elevernas val av gren och eventuellt andra inriktningar. StrŠvan skall vara att placera elever med likartad inriktning pŒ utbildningen i samma klass.

Varje klass utser tvŒ av eleverna till kontaktmŠn fšr en tid av ett Œr. KontaktmŠnnen skall framfšr allt svara fšr att information till och frŒn klassen nŒr fram. I uppdraget ingŒr bland annat att till varje lektion medfšra klassbok fšr frŒnvaroregistrering, minst en gŒng om dagen tšmma klassens postfack samt samla in och vidarebefordra ifyllda blanketter och liknande som eleverna i klassen fŒtt i uppgift att lŠmna. Arbetsuppgifterna fšrdelas mellan de bŒda kontaktmŠnnen sŒ som klassen eller kontaktmŠnnen sjŠl­va bestŠmmer. NŠr en kontaktman Šr frŒnvarande, ersŠtter i fšrsta hand kontaktmŠnnen varandra. Om bŒda Šr frŒnvarande intrŠder i stŠllet den nŠrvarande elev i klassen som stŒr fšrst i klasslistans alfabetiska ordning. DŠrmed finns det alltid en tjŠnstgšrande kontaktman sŒ lŠnge det finns en elev i klassen.

Enligt anvisningar frŒn respektive program- och grenansvarig sektorchef skall klassfšrestŒndarna ansvara fšr att varje ny elev inordnas i ett elevfaddersystem med det frŠmsta syftet att ge eleverna i lŠgre Œrskurser stšd. Det kan exempelvis organiseras sŒ att eleverna sammanfšrs i grupper om tre frŒn olika Œrskurser pŒ programmet.

6. Tider

Utbildningen skall bedrivas under lŠsŒr. Om inte regeringen fšreskriver nŒgot annat, skall lŠsŒret omfatta 40 veckor och vara uppdelat pŒ en hšsttermin och en vŒrtermin. LŠsŒret skall ha minst 178 skoldagar och minst 12 lovdagar. DŠrutšver fŒr inom lŠsŒret lŠggas ut hšgst 5 studiedagar fšr planering av skolarbetet eller fšr fortbildning av lŠrare. [GF 3 kap 1 ¤]

Om regeringen inte fšreskriver nŒgot annat, skall lŠsŒret bšrja i augusti och sluta senast i juni. [GF 3 kap 2 ¤ 1 st 1 men]

Dagarna fšr hšst- och vŒrterminernas bšrjan och slut bestŠms av styrelsen fšr utbildningen. DŠrvid skall det beaktas om det finns elever som skall pŒbšrja grundutbildning som Šr lŠngre Šn 60 dagar enligt lagen om totalfšrsvarsplikt. [GF 3 kap 2 ¤ 2 st]

Elevernas skolarbete skall fšrlŠggas mŒndag–fredag och skall vara sŒ jŠmnt fšrdelat šver dessa dagar som mšjligt. [GF 3 kap 5 ¤ 1 st]

NŠr skolarbetet fšrlŠggs till en arbetsplats utanfšr skolan skall den arbetstid som gŠller pŒ arbetsplatsen tillŠmpas, om inte rektor bestŠmmer annat. [GF 3 kap 5 ¤ 2 st]

Datum fšr lŠsŒrets bšrjan och avslutning, hšstlov, jullov, sportlov, pŒsklov och enstaka lovdagar, studiedagar, dagar till fšrfogande samt planerings- och kompetensutvecklingsdagar fšr lŠrarna framgŒr av rligt kalendarium.

Enligt skolkonferensens beslut skall kurserna pŒ de nationella programmen koncentrationslŠsas, sŒ att varje elev samtidigt inte lŠser fler Šn 6–7 kurser. Fšr att mšjliggšra detta skall varje lŠsŒr, som i normalfallet utgšr en tredjedel av elevens gymnasietid, vara indelat i tre undervisningsperioder, innebŠrande att utbildningen fšrdelas šver sammantaget nio perioder. En period omfattar 11–12 effektiva veckor, och ett nytt schema upprŠttas fšr varje period.

SŒ lŒngt det Šr mšjligt skall undervisningen fšrlŠggas mellan klockan 08.00 och 16.00 pŒ vardagar. Tid till fšrfogande, dŒ bŒde lŠrare och elever finns tillgŠngliga fšr aktiviteter utom den kursbundna undervisningen, skall fšrekomma varje undervisningsdag som Šr en tisdag frŒn klockan 14.00. Den nŠrmare utlŠggningen av det pedagogiska arbetet framgŒr av Periodvisa scheman.

7. Ekonomi

Utbildningen i gymnasieskolan skall vara avgiftsfri fšr eleverna. De skall utan kostnad ha tillgŒng till bšcker, verktyg och andra hjŠlpmedel som behšvs fšr en tidsenlig utbildning. Huvudmannen fŒr dock besluta att eleverna skall hŒlla sig med enstaka egna hjŠlpmedel. I verksamheten fŒr ocksŒ fšrekomma enstaka inslag som kan medfšra en obetydlig kostnad fšr eleverna. [SL 5 kap 21 ¤]

Hur rektor avser anvŠnda det Œrliga huvudanslag om ca 40 Mkr, som anvisas av utbildningsnŠmnden, fšr att fullgšra den verksamhet som fšljer av Kungshšgaskolans uppdrag, framgŒr av den Budget som fšr varje kalenderŒr faststŠlls av rektor.

Fšr att mšjliggšra en effektiv ekonomisk styrning och kontroll skall efterstrŠvas en disposition av budget och redovisningssystem, dŠr poster och konton korresponderar med varandra samt motsvarar olika faktiska kostnadsomrŒden som representerar naturligt avgrŠnsade grenar av verksamheten.

Av rektors delegationsordning framgŒr att beslutsrŠtt šver respektive sektors lŠromedelsanslag Šr delegerad till sektorchefen. Delegationen innebŠr rŠtt att fšrdela beviljade budgetanslag och att gšra inkšp och upphandling av varor och tjŠnster inom ramen fšr beviljade budgetanslag och sektorchefens ansvarsomrŒde. Till den delegerade rŠtten hšr ocksŒ fšrsŠljning av utrangerade lŠrobšcker inom sektorchefens ansvarsomrŒde.

Fšr den Œrliga medelstilldelningen inom rektorsomrŒdet skall utvecklas och tillŠmpas metoder fšr analys av olika verksamhetsomrŒdens behov, bl a genom berŠkning av nyckeltal. I denna process skall sektorcheferna delta aktivt.

rligen preciserar sektorcheferna sin sektors planerade behov i dels en anslagsframstŠllan avseende lŠromedelsanslag, dels en investeringsplan.

Medel fšr ny- och reinvestering av inventarier fšrdelas till sektorcheferna med utgŒngspunkt i respektive investeringsplan.

Fortbildningsanslag tilldelas sektorerna i proportion till antalet heltidstjŠnster. Sektorchefen beslutar om anslagets anvŠndning utifrŒn den Œrliga Kompetensutvecklingsplan som upprŠttas av sektorchefen i samrŒd med beršrda lŠrare.

Varje sektorchef upprŠttar Œrligen en budget som utvisar hur tilldelade medel avses anvŠndas.

Tilldelning av medel fšr sŠrskilda utvecklingsprojekt fšljer sŠrskild ordning med ansškan som inges tjŠnstevŠgen via sektorchef och resulterar i ett sŠrskilt resurstilldelningsbeslut av rektor.

Sektorcheferna skall utveckla former fšr en effektiv ekonomisk styrning, kostnadskontroll och budgetuppfšljning inom respektive ansvarsomrŒde.

Fšr att uppfylla sparbeting som ŒlŠggs Kungshšgaskolan skall sŠrskilt švervŠgas rationaliseringar inom undervisningsorganisationen i form av minskning av antalet undervisningstimmar. Detta kan ske bl a genom att undervisningen i smŒ grupper samordnas, delningar fšr laborationer minimeras, utbudet av kurser koncentreras och lŠgsta elevantal fšr att genomfšra en kurs hšjs.

8. Personal

Varje kommun och landsting Šr skyldig att fšr undervisningen anvŠnda lŠrare som har en utbildning avsedd fšr den undervisning de i huvudsak skall bedriva. Undantag fŒr gšras endast om personer med sŒdan utbildning inte finns att tillgŒ eller det finns nŒgot annat sŠrskilt skŠl med hŠnsyn till eleverna. Varje kommun och landsting skall vidare strŠva efter att fšr undervisningen i gymnasieskolan, gymnasial vuxenutbildning och pŒbyggnadsutbildning anstŠlla lŠrare som har forskarutbildning. [SL 2 kap 3 ¤]

Fšr att fŒ anstŠllas som lŠrare i det offentliga skolvŠsendet utan tidsbegrŠnsning skall den sškande dels behŠrska svenska sprŒket, om det inte finns synnerliga skŠl att medge annat, dels ha nšdvŠndiga insikter i de fšreskrifter som gŠller betrŠffande det offentliga skolvŠsendet, sŠrskilt de fšreskrifter som anger mŒlen fšr utbildningen, dels ocksŒ uppfylla ett av fšljande krav: 1. Sškanden har genomgŒtt svensk lŠrarutbildning med huvudsaklig inriktning mot den undervisning anstŠllningen avser eller en dŠrmed jŠmstŠlld lŠrarutbildning i ett annat nordiskt land eller ett annat land som tillhšr Europeiska frihandelssammanslutningen eller Europeiska unionen. 2. Sškanden har genomgŒtt annan hšgskoleutbildning som av Hšgskoleverket fšrklarats i huvudsak motsvara sŒdan lŠrarutbildning som avses under 1. Om det saknas sškande som uppfyller kraven enligt 1 eller 2, men det finns sŠrskilda skŠl att anstŠlla nŒgon av de sškande utan tidsbegrŠnsning, fŒr sŒdan anstŠllning ŠndŒ komma till stŒnd, i fall den sškande har motsvarande kompetens fšr den undervisning som anstŠllningen avser och det dessutom finns skŠl att anta att sškanden Šr lŠmpad att skšta undervisningen. [SL 2 kap 4 ¤] Den som inte uppfyller kraven enligt 4 ¤ fŒr anstŠllas som lŠrare fšr hšgst ett Œr i sŠnder. [SL 2 kap 5 ¤]

Fšr att fŒ anstŠllas utan tidsbegrŠnsning fšr studie- och yrkesorientering i det offentliga skolvŠsendet skall den sškande ha en utbildning avsedd fšr sŒdan verksamhet. Den som inte uppfyller dessa krav fŒr anstŠllas fšr studie- och yrkesorientering fšr hšgst ett Œr i sŠnder. [SL 2 kap 6 ¤]

Vid nyanstŠllning av lŠrare skall sŠrskilt vŠrderas fšljande egenskaper hos sškande till tjŠnsten: avlagd lŠrarexamen, praktisk-pedagogisk utbildning med inriktning pŒ undervisning i gymnasieskolan, Šmnesteoretisk utbildning i tjŠnstens Šmnen, kunskaper om, insikter i och helhetssyn pŒ det mŒlstyrda gymnasiesystemet, dess funktionssŠtt och mšjligheter, dokumenterad pedagogisk skicklighet med tonvikt vid att motivera, organisera och engagerat leda en individuellt anpassad kunskapsinhŠmtning fšr eleverna, benŠgenhet att ta initiativ och aktivt arbeta fšr att utveckla sŒvŠl den egna kompetensen som arbetslaget och skolan i syfte att nŒ gymnasieskolans mŒl, samarbetsfšrmŒga och ambition att samverka med kolleger, ett elevdemokratiskt fšrhŒllningssŠtt, forskarutbildning och erfarenhet av vetenskapligt arbete samt dokumenterat engagemang fšr pedagogiska, Šmnesteoretiska eller vetenskapliga frŒgestŠllningar utšver lŠrartjŠnstgšring.

Fšrutom fšr att tillgodose behovet av lŠrararbetskraft fšr ett vakant tjŠnstgšringsunderlag, skall vid nyanstŠllning efterstrŠvas att tillfšra skolan sŒdan kompetens som dels inte finns vid skolan i šnskvŠrd omfattning, dels bedšms behšvas i ett lŠngre framtidsperspektiv Šn det nŠrmaste Œret.

Vid anstŠllningsintervjuer skall om mšjligt beršrd sektorchef medverka.

Enligt de centrala och lokala arbetstidsavtal, som 1996 ingŒtts mellan arbetsgivarparten och arbetstagarorganisationerna LŠrarnas riksfšrbund och LŠrarfšrbundet, fšrdelas den totala reglerade arbetstiden under lŠsŒret 1996/97 pŒ 187 dagar (i stŠllet fšr 194 dagar som det centrala avtalet anger), varav 175 Šr undervisningsdagar. rets reglerade arbetstid Šr fšr lŠrare med sin huvudsakliga tjŠnstgšring i allmŠnna Šmnen 1 250 h och fšr švriga lŠrare 1 360 h (endast 1 290 h uttas enligt det lokala avtalet). Fšrtroendetid, avsedd fšr enskilt fšr- och efterarbete till lektion, motsvarar Œterstoden av den totala arbetstiden om 1 767 h, dvs 517 h respektive 477 h. Vid fšrdelning pŒ Œrets undervisningsdagar utgšr detta ca 3 h per dag. Den reglerade arbetstidens anvŠndning regleras nŠrmare av arbetsledningen i form av respektive sektorchef samt fšrutsŠtts i hšg grad vara beroende av den enskilde arbetstagarens initiativ till samarbete och utveckling.

Fšr arbetstidsavtalens tillŠmpning vid Kungshšgaskolan gŠller fšljande fšrenklade anvisningar fšr lŠrares utlŠggning av sin reglerade arbetstid. Varje lŠrare markerar pŒ sitt veckoschema den reglerade arbetstiden under perioden enligt fšljande: Totalt 33,5 h (fšr 504-lŠrare) respektive 34,5 h (fšr 648-lŠrare) lŠggs ut (proportionell reduktion fšr deltidsanstŠllda). Arbetstiden fšrdelas inom intervallet klockan 07.30–17.00. Varje dag inplaceras lunchrast om minst 30 minuter (som inte inrŠknas i arbetstiden). Alla skall delta i den gemensamma tiden pŒ tisdagar klockan 14.00–16.30 och torsdagar klockan 15.00–16.30. Fšrutom dagens start- och sluttider markeras pŒ schemat tider fšr: lunchrast, 2 mottagningstider fšr elever om vardera 1 h mellan klockan 08.00 och 16.00, dock ej pŒ den gemensamma tiden pŒ tisdagar och torsdagar och ej heller pŒ undervisningstid, samt klassrŒdstid om 30 minuter pŒ torsdag eller fredag, fšr den klass dŠr lŠraren Šr klassfšrestŒndare. Ifyllt schema inlŠmnas via sektorchefen till rektorsexpeditionen fšre varje periodstart.

Sektorchefen har rŠtt att medge tillfŠllig omfšrdelning av reglerad arbetstid och tillfŠllig flyttning av lektion utan att ledighet under hel arbetsdag uppkommer.

Uppgifter om gŠllande arbetstidsregler fšr olika personalkategorier, sŠrskilt stabsanstŠllda, finns i form av sammanstŠllningen Arbetstider fšr personal vid Kungshšgaskolan.

Individuell lšnesŠttning tillŠmpas enligt lŠraravtalet fšr lŠrarpersonalen. VŠgledande skall dŠrvid vara fšljande kriterier, som utgŒr frŒn regleringen i det centrala lŠraravtalet:

1. Utvecklingsbidrag. Vad har lŠraren gjort fšr att utveckla undervisningsmetoder fšr att nŒ den nya gymnasieskolans mŒl?

2. MŒlengagemang. Vilka initiativ har lŠraren tagit och vad har han eller hon aktivt gjort fšr att bidra till att genomfšra gymnasiereformens mŒlsŠttningar?

3. Samverkan. Vilka initiativ har lŠraren tagit och vad har han eller hon aktivt gjort fšr att samverka med andra lŠrare och fšr att dela med sig av utvecklingsresultat?

4. Pedagogisk skicklighet/effektivitet. Vad har lŠraren gjort fšr att stimulera elevernas kunskapsinhŠmtning, sŒ att de i sŒ hšg grad som mšjligt nŒr lŠroplanens och kursplanernas mŒl?

5. Elevmedverkan. Vad har lŠraren gjort fšr att utveckla ett elevdemokratiskt arbetssŠtt?

6. Kompetensansvar. Vad har lŠraren gjort fšr att hšja sin kompetens fšr att bŠttre nŒ lŠroplanens och kursplanernas mŒl?

Det nya centrala lŠraravtalet innehŒller, fšrutom reglering av arbetstids- och lšnefrŒgor, ocksŒ en framskjuten utvecklingsdel, kallad "En satsning till 2000", genom vilken parterna pŒtar sig ett ansvar fšr att utveckla formerna fšr att nŒ den reformerade gymnasieskolans mŒl. I enlighet med detta skall i sektorerna genomfšras diskussioner fšr att frammana idŽer om nya lšsningar och utvecklingsvŠgar.

Anskaffning av korttidsvikarier Šr en gemensam angelŠgenhet fšr respektive sektors medlemmar. Sektorchefen skall organisera vikarieanskaffningen bland personalen pŒ det sŠtt som bŠst passar sektorns fšrutsŠttningar inom ramen fšr den reglerade arbetstiden. Sektorcheferna har delegerad rŠtt att beordra redan anstŠlld personal att tjŠnstgšra som vikarier. Vid anstŠllning av extern korttidsvikarie, vilket bšr ske endast i undantagsfall, skall dock samrŒd ske med rektor.

Fšr nyanstŠlld personal anordnas omedelbart fšre lŠsŒrets start en sŠrskild introduktionsdag under ledning av rektor och beršrda sektorchefer. PŒ programmet stŒr bl a en presentation av Mjšlby gymnasium och Kungshšgaskolan, skolans idŽgrund, lŠraruppdraget, grundlŠggande rutiner enligt utbildningshandboken, Œrsplanering m m samt mera ingŒende information om sektorsvisa fšrhŒllanden. De nyanstŠllda presenteras fšr sina blivande kolleger vid lŠsŒrets fšrsta gemensamma samling med personalen.

Personliga utvecklingssamtal skall genomfšras med all personal en gŒng varje Œr. Rektor genomfšr samtalen med sektorcheferna och de stabsanstŠllda. Sektorcheferna genomfšr samtalen med lŠrarpersonalen inom sin sektor. Utvecklingssamtalen skall tag upp samtliga aspekter pŒ den anstŠlldes arbetssituation, sŠrskilt i ett helhetsperspektiv, som den anstŠllde eller chefen finner angelŠgna av behandla. Samtalen skall speciellt inriktas pŒ att kartlŠgga eventuella brister i arbetsmiljšn, relationer till kolleger, chefer och eventuellt understŠllda samt den anstŠlldes trivsel och arbetsglŠdje i stort. Stor tonvikt skall lŠggas vid att bygga upp och genomfšra en samtals- och kartlŠggningsmodell dŠr omstŠndigheterna kring varje fšrhŒllande, som den anstŠllde šnskar ta upp, fšljs upp fullt ut. I detta ingŒr, fšrutom att konstatera och allsidigt analysera olika tillstŒnd, ocksŒ att ingŒende samtala kring orsaker, fšrŠndringsriktning, fšrslag till lšsningar, graden av šverensstŠmmelse mellan individens och organisationens mŒl, olika parters ansvar och delaktighet. Vid samtalen skall ocksŒ behandlas den anstŠlldes kompetensutveckling.

PersonalvŒrdsŠrenden skall i fšrsta hand hanteras av sektorchef (fšr stabspersonalen av rektor) och dŠrefter av rektor. Formerna skall sŒ lŒngt mšjligt anpassas till situationen, frŒn enskilda samtal och gruppsamtal under sektorchefs eller rektors ledning till anlitande av lŠkare och psykolog vid FšretagshŠlsovŒrdscentralen. Rektor ansvarar fšr att rehabiliteringsutredningar utfšrs och kan fšr ŠndamŒlet anlita fšretagshŠlsovŒrden.

Trivselaktiviteter fšr personalen skall befrŠmjas, bŒde inom skolan som helhet och inom de olika sektorerna respektive staben. Den fšr hela Mjšlby gymnasium gemensamma personalfšreningen GP liksom enskilda medarbetare bšr engagera sig fšr trivselaktiviteter och ta initiativ till gemensamma arrangemang.

Representation och uppvaktningar inom rektors verksamhets- och ansvarsomrŒde Šr delegerat till rektor [Utbildningschefens delegationsordning 5.1]

Uppvaktning sker pŒ medarbetares 50- och 60-Œrsdagar samt avtackning vid pensionering. En sŠrskilt utformad minnesgŒva šverlŠmnas vid avtackning av pensionŠrer och uppvaktning pŒ 50-Œrsdagar.

Fšr samverkan med personalens fackliga organisationer enligt medbestŠmmandelagen ansvarar rektor. Information och fšrhandlingar sker mŒnadsvis vid mšte med samverkansgrupp, som bestŒr av rektor och representanter fšr personalorganisationerna (LR 2, LF 1, CF/CE 1 och SKTF 1), och vid dŠrtill anknutna informationsmšten fšr all personal.

9. Arbetsmiljš

Rektor ansvarar fšr att arbetsmiljšn i skolan utformas sŒ att eleverna fŒr tillgŒng till handledning och lŠromedel av god kvalitet samt andra hjŠlpmedel fšr att sjŠlva kunna sška och utveckla kunskaper, bl a bibliotek, datorer och andra tekniska hjŠlpmedel. [LPF 2.6]

Arbetsgivarens Œligganden fšr att Œstadkomma en tillfredsstŠllande arbetsmiljš fšr personal och elever enligt arbetsmiljšlagen och arbetsmiljšfšrordningen fullgšrs efter delegation av rektor och sektorchefer. Hur arbetsmiljšarbetet skall bedrivas framgŒr av Plan fšr internkontroll av arbetsmiljšn.

Fšr att ta till vara elevernas intressen i arbetsmiljšfrŒgor vŠljer elevfullmŠktige elevskyddsombud. Nyvalda ombud skall erbjudas utbildning fšr sina uppdrag.

Rektor ansvarar fšr att alla former av trakasserier och mobbning bland elever och anstŠllda motverkas. [LPF 2.6]

En grundlŠggande plan fšr hanteringen av olika former av krŠnkande sŠrbehandling har intagits i planen fšr internkontroll av arbetsmiljšn. DŠrutšver skall under medverkan av elevkommunen utarbetas en sŠrskild Mobbningsplan.

Med utgŒngspunkt i Agenda 21 skall vid skolan bedrivas ett miljšarbete bland personal och elever. Under sektorchefernas ledning skall lŠrarna verka fšr att medvetandegšra miljšaspekten i all verksamhet och utarbeta lšsningar till ett mera miljšvŠnligt fšrhŒllningssŠtt i undervisning m m.

Till grund fšr det fortsatta miljšarbetet skall ocksŒ ligga den MiljšvŒrdsplan som utarbetats av elever pŒ Naturvetenskapsprogrammet inom ramen fšr kursen Miljškunskap.

Praktiskt miljšarbete bedrivs av elevkommunens miljšutskott, vars medlemmar bl a organiserar och utfšr insamling av returpapper fšr Œtervinning.

Fšr att skydda skolans, personalens och elevernas egendom frŒn stšld och fšrstšrelse skall ambitionen vara att skolan har ett effektivt sŠkerhetssystem. Varje anstŠlld och elev har ett ansvar fšr att vara observant pŒ eventuella hot mot sŠkerheten.

Fšr personalen och eleverna skall regelbundet anordnas utbildning i brandskydd och fšr eleverna Šven ABC. Utrymningsšvning skall genomfšras minst en gŒng per termin.

10. Lokaler

Skolans lokaler skall disponeras enligt fšljande mŒlsŠttning: Varje undervisningspass skall genomfšras i en fšr ŠndamŒlet utrustad lokal. Varje lŠrare skall ha tillgŒng till en egen arbetsplats i ett arbetsrum fšr en eller flera lŠrare. Varje stabsanstŠlld skall fšrfoga šver ett eget tjŠnsterum. Varje sektorchef skall ha tillgŒng till en sŠrskild arbetsplats fšr sitt uppdrag som sektorchef. I den utstrŠckning som lokaler hŠrefter finns tillgŠngliga skall de anvŠndas fšr elevarbetsplatser, dŠr eleverna enskilt eller i grupp kan arbeta pŒ eller utanfšr undervisningstiden. Visst utrymme skall ocksŒ upplŒtas fšr elevkommunens och elevfšreningars verksamhet.

Fšr varje undervisningssal skall en salsansvarig lŠrare vara utsedd inom den sektor vars undervisning huvudsakligen Šr fšrlagd till salen. Det skall ocksŒ finnas ansvariga fšr de mindre datorrum som hšr till respektive sektor.

11. Undervisningsmateriel

Rektor ansvarar fšr att arbetsmiljšn i skolan utformas sŒ att eleverna fŒr tillgŒng till handledning och lŠromedel av god kvalitet samt andra hjŠlpmedel fšr att sjŠlva kunna sška och utveckla kunskaper, bl a bibliotek, datorer och andra tekniska hjŠlpmedel. [LPF 2.6]

Fšr det pedagogiska arbetet skall lŠrare och elever ha tillgŒng till kursvisa lŠromedel, litteratur pŒ Šmnesinstitutioner och i skolbibliotek, datorer och annan utrustning som frŠmjar elevernas kunskapsinhŠmtning.

PŒ delegation av rektor beslutar sektorchef om inkšp av lŠromedel inom ramen fšr beviljade lŠromedelsanslag. Stšrre investeringar i undervisningsinventarier beslutas av rektor efter framstŠllan frŒn sektorchefen, som planmŠssigt skall verka fšr en lŒngsiktig fšrstŠrkning och fšrnyelse av lŠromedel och annan utrustning fšr undervisningen inom sektorns Šmnen.

Sektorchefen ansvarar fšr att inventariefšrteckning fšrs šver all till sektorn hšrande utrustning, som inte Šr fšrbrukningsmateriel.

Skolans datorer skall hŒllas maximalt tillgŠngliga fšr eleverna i deras dagliga skolarbete inom och utom ramen fšr den lŠrarledda undervisningstiden. InskrŠnkningar i elevernas fria tillŒng till datorer skall endast ske dŒ sŒ krŠvs av sŠkerhetsskŠl och dŒ lokaler med datorer behšver tas i ansprŒk fšr undervisning. Datorer fšr elevbruk skall finnas i fyra elevdatorarbetsrum (5–10 datorer i varje), i fem datorsalar (varav ett sprŒklaboratorium, 10–20 datorer i varje), i allmŠnna undervisningssalar, i skolbiblioteket och pŒ vissa Šmnesinstitutioner.

Skolans personal skall ha tillgŒng till arbetsdatorer. MŒlsŠttningen skall vara att varje stabsanstŠlld och sektorchef skall fšrfoga šver var sin dator och att lŠrarna skall ha tillgŒng till en dator per tvŒ anstŠllda.

Varje elev och anstŠlld skall ha en egen e-postadress. I švrigt skall skolan fšlja den IT-plan fšr Mjšlby kommun som antogs av kommunfullmŠktige den 24 september 1996. Varje sektorchef skall ansvara fšr att en IT-plan fšr sektorns pedagogiska och administrativa arbete upprŠttas. I samband med den kontinuerliga revisionen av arbetsplanen fšr varje kurs skall inarbetas hur modern informationsteknologi pŒ ett naturligt sŠtt skall integreras i undervisningen.

Varje ny elev skall ges utbildning i datoranvŠndning i form av kursen Datakunskap – grundkurs. Fšr att dŠrefter fŒ anvŠnda skolans datorutrustning skall eleven skriftligen acceptera att fšlja de regler som uppstŠllts fšr att garantera driftssŠkerhet, integritet m m. Vid brott mot reglerna kan rektor avstŠnga elev frŒn anvŠndning av skolans datorer.

Kungshšgaskolans bibliotek skall fylla funktionen av Mjšlby gymnasiums Šmnesšvergripande informationscentrum. Fšrutom referens- och utlŒningslitteratur skall dŠr finnas mšjlighet till databaserad informationssškning via CD-rom och internet.

LŠrarna och eleverna skall ha mšjlighet att sjŠlvstŠndigt utnyttja biblioteket fšr ett undersškande arbetssŠtt. I samband med undervisning avgšr lŠraren vilka former det pedagogiska arbetet i biblioteket skall anta. Bibliotekariens uppgift Šr att bistŒ pŒ lŠrarens eller elevens initiativ och stšdet skall inriktas pŒ anvisningar om metoder och material sŒ att eleven sjŠlv kan sška sig fram till den šnskade informationen.

FšrvŠrv av litteratur till biblioteket skall ske enligt fšljande rutiner. BiblioteksrŒdet svarar fšr en švergripande nyfšrvŠrvspolicy och medverkar vid den Œrliga fixeringen av tidnings- och tidskriftsabonnemang. Fšrslag till nyfšrvŠrv kan lŠmnas av alla elever och anstŠllda inom skolan. Infšr inkšp av bestŠmda bšcker upprŠttar bibliotekarien varje mŒnad ett skriftligt inkšpsfšrslag med titlarna ordnade sektors- och Šmnesvis och remitterar det till sektorcheferna fšr yttrande. Bibliotekarien ansvarar fšr att inkšp av litteratur fšrdelas pŒ olika ŠmnesomrŒden inom ramen fšr beviljat biblioteksanslag.

12. Verksamhetsplanering

Rektor faststŠller fšr lŠsŒret eller fšr kortare tid ett schema som skall innehŒlla uppgifter om samtliga undervisningspass samt om lŠrarnas namn. [GF 3 kap 6 ¤]

Ett centralt inslag i skolledningens Œrliga arbete Šr planering i tid och rum av verksamheten fšr det nŠrmast fšljande lŠsŒret. I detta arbete deltar framfšr allt rektor, sektorchefer och schemaplaneraren.

Fšljande processmodell skall tillŠmpas vid den Œrliga verksamhetsplaneringen, som inleds under hšstterminen fšre det nya lŠsŒret:

1. Revision av utbildningsutbud

a) Eventuella fšrfattningsŠndringar ršrande fšrekomst av program och grenar, timplan, kursers fšrekomst och omfattning m m.

b) Beslut om skolans utbud av program, grenar och eventuella inriktningar; sammansŠttning av lokalt tillŠgg fšr respektive utbildningsvŠg; kursutbud fšr individuellt val respektive valbara kurser; eventuell fšrŠndring av valsystem och policy fšr erbjudande av kurser.

c) …versyn och faststŠllande av kursers fšrdelning šver tiden (gymnasietidens nio perioder) pŒ respektive studievŠg.

d) FaststŠllande av vilka kurser som skall arbetsplatsfšrlŠggas och under vilka tider.

e) Dimensionering av antalet utbildningsplatser pŒ respektive program fšr intagning.

f) PreliminŠr berŠkning av undervisningsdimensionering och personaltillgŒng Šmnesvis fšr bedšmning av uppsŠgnings- och rekryteringsbehov.

2. Fixering av planeringsfšrutsŠttningar

a) Ekonomiska fšrutsŠttningar, framfšr allt till fšljd av anslagstilldelning frŒn utbildningsnŠmnden; berŠkning av totalram fšr den undervisning som kan ges samt konsekvenser i form av škning eller minskning av undervisningsgruppers storlek, kursers tilldelning av lŠrarledd tid etc.

b) Resultat av elevers val, dels intagning till gymnasieskolan, dels val av gren, alternativkurser, individuellt val, valbara kurser, specialarbete etc, allt fšregŒnget av informationsaktiviteter riktade mot grundskolans och gymnasieskolans elever och deras fšrŠldrar samt fšr gymnasieskolans egna elever av arbete med den individuella studieplanen under klassfšrestŒndares ledning.

c) FullstŠndigt underlag i form av resultat av elevers val, lŠrarbehov etc levereras till schemaplanerare och sektorchefer frŒn de andra rektorsomrŒden dŠr Kungshšgaskolans lŠrare har att tjŠnstgšra.

d) Klass- och undervisningsgruppsindelningar genomfšrs av schemaplaneraren utifrŒn elevernas val.

e) Gjorda och godkŠnda val infšrs i skolans elevdataregister, varvid eleven hŠnfšrs till unika undervisningsgrupper.

f) FaststŠllande av vilken undervisning – vilka kurser i vilka elevgrupper – som skall ges och dŠrmed av totalt tjŠnstgšringsunderlag, fšrdelat pŒ Šmnesgrupper, och berŠkning av personalbehov.

g) Sektorchefers infordran av šnskemŒl om lŠrares tjŠnstgšring under det kommande lŠsŒret (eventuell tjŠnstledighet, preferenser fšr bestŠmda kurser eller elevgrupper, šnskan att knytas till visst program etc).

3. TjŠnstefšrdelning

a) Eventuell revision av principer fšr tjŠnstefšrdelning och schemalŠggning, efter fšrhandling enligt MBL.

b) Sektorchefers fšrdelning pŒ lŠrarpersonalen fšr tjŠnstgšring i kurser och elevgrupper, vilket sŒ lŒngt mšjligt sker i samrŒd med beršrda lŠrare samt i samverkan med švriga beršrda sektorchefer respektive rektorer i de fall lŠrare har undervisning ocksŒ inom andra sektorer eller rektorsomrŒden.

c) Schemaplanerarens tekniska samordning av samordning av de olika sektorchefernas tjŠnstefšrdelning.

d) Fšrdelning av klassfšrestŒndarskap – fšrslag frŒn sektorcheferna och samordning av schemaplaneraren.

e) Remiss av den totala tjŠnstefšrdelningen till sektorcheferna fšr egna och sektorsmedlemmars synpunkter samt till rektor.

f) Schemaplanerarens justeringar.

g) Rektors faststŠllelse av tjŠnstefšrdelningen med reservation fšr kontinuerliga fšrŠndringar.

h) Information om tjŠnstefšrdelningen enligt MBL.

i) Eventuell omplacering eller uppsŠgning av personal samt fšrhandling enligt MBL.

j) Eventuell nyrekrytering av personal.

4. SchemalŠggning

a) PlaneringsfšrutsŠttningar fšr tid- och lokalplanering: berŠkning av lokalbehov och faststŠllande av lŠsŒrstider (lŠsŒrets bšrjan och slut, antal undervisningsdagar, inplacering av lov, studiedagar och DTF, periodindelning).

b) Sektorchefers och, via dessa, lŠrares pedagogiskt grundade šnskemŒl om undervisningstidens fšrlŠggning pŒ veckoschemat och om schemaavvikelser under lŠsŒret fšr brytande aktiviteter i olika kurser.

c) SchemalŠggning periodvis av schemaplaneraren, samverkan med rektorer fšr švriga rektorsomrŒden.

d) Rektor faststŠller schema enligt gymnasiefšrordningen 3 kap 6 ¤.

e) Schema och kalendarium publiceras och distribueras till personal och elever.

f) Utdrag ur elevregistret i form av individuell studieplan distribueras till alla elever.

PŒ motsvarande sŠtt som elevens efterfrŒgan av utbildning kontinuerligt registreras i skolans elevdataregister skall skolans utbud av utbildning sammanfattas och ajourhŒllas i ett databaserat kurs- och tjŠnstefšrdelningsregister. Underlaget till registret, som fšrnyas infšr varje lŠsŒr, Šr bestŠmningen av skolans periodfšrdelade kursutbud. Med denna utgŒngspunkt utfšr sektorcheferna inom registrets ram sin tjŠnstefšrdelning och under lŠsŒrets genomfšrande hŒlls registret ajour av schemaplaneraren, som utifrŒn detta efter hand meddelar fšrŠndringar till lšneadministrationen. Fšrutom att kurs- och tjŠnstefšrdelningsregistret Šr utgŒngspunkt fšr schemalŠggningen Šr det en av de grundlŠggande informationskŠllorna i studie- och yrkesvŠgledarens arbete att bistŒ eleverna med deras individuella studieplan och handlŠggning av ansškningar om Šndringar dŠri. I betygsadministrationen anvŠnds registret fšr information om vilka kurser som skall betygssŠttas och vid vilka tidpunkter. Genom registret finns ocksŒ ett underlag fšr ekonomisk analys av utbildningsverksamheten.

Registrets enhet Šr den unika fšreteelsen av en viss kurs som genomfšrs i en bestŠmd elevgrupp. De variabler som upptas fšr varje enhet Šr: sektorstillhšrighet, kursnamn, kurspoŠng, kategori i utbildningsutbudet (kŠrnŠmne, karaktŠrsŠmne, lokalt tillŠgg, individuellt val, kurs inom Dackeskolan, individuella program respektive komvux), klass/grupp, absolutgrupp (unik gruppbeteckning relaterad ocksŒ till Œrskull), elevantal, antal elevtimmar att ge under Œret, dessa fšrdelade pŒ perioderna 1, 2 och 3, antal reguljŠra undervisningstimmar, antal fšrstŠrkningstimmar, antal APU-fšrlagda poŠng, APU omrŠknat till faktisk tid i timmar om 60 minuter ("kontorstimmar"), APU-utlŠggningens motsvarighet i undervisningstimmar fšr avrŠkning frŒn lŠrarens tjŠnstgšring, total lŠrartjŠnstgšring i kursen uttryckt i antal undervisningstimmar, kursvikt, summa evalverade undervisningstimmar (omrŠknat till Œrlig tjŠnstgšringsskyldighet om 504 timmar), tjŠnstefšrdelad lŠrare, antal lŠrarundervisningstimmar fšrdelade i period 1, 2 respektive 3 samt summa periodfšrdelade lŠrarundervisningstimmar.

Vid varje lŠsŒrs bšrjan hŒller rektor Œrsplaneringsmšte med dels stabspersonalen, dels sektorcheferna. LŠrarpersonalens arbetsŒr inleds med minst en Œrsplaneringsdag, som till en del Šr gemensam fšr all personal och i švrigt disponeras sektors- och Šmnesvis samt fšr programanknuten planering. I sektorchefsgruppen fastlŠggs huvudlinjerna fšr Œrets sŠrskilda satsningar och en konkret planering av Œrets skolšvergripande verksamhet, sŒsom innehŒllet i planerings- och fortbildningsdagar, studiedagar, DTF och TTF. Under den fšrsta planeringsdagen med all personal informerar rektor om eventuella nyheter i uppdraget, introducerar nya medarbetare samt presenterar fšregŒende lŠsŒrs utvŠrdering, planer och sŠrskilda satsningar fšr det nya lŠsŒret, lŠsŒrets tidsmŠssiga disposition och anvisningar fšr planeringsdagarnas verksamhet, som leds av sektorcheferna. Det skall efterstrŠvas att lŠrarna ocksŒ fŒr tidsutrymme fšr planering av och kollegial samverkan kring sin undervisning utifrŒn lŠroplan, kursplaner och arbetsplaner.

Den grundlŠggande planeringen av utbildningsverksamhetens innehŒll skall ske i form av arbetsplaner, som utarbetas av rektor, sektorchefer, lŠrare och stabspersonal enligt allmŠnna anvisningar i TillŠmpningsfšreskrifter fšr utarbetande av arbetsplaner.

Till skolans verksamhetsplanering hšr framfšr allt Arbetsplan fšr varje sektor och dess program och grenar, Arbetsplan fšr varje stabsfunktionŠr, Arbetsplaner fšr samtliga kurser och Arbetsplaner fšr sŠrskilda projekt eller insatser.

Den konkreta planeringen av verksamhetens organisation redovisas i rlig tjŠnstefšrdelning och Periodvisa scheman.

Parallellt med den operativa planeringen infšr nŠsta lŠsŒr skall kontinuerligt ocksŒ fšrekomma mera lŒngsiktigt syftande, strategiska švervŠganden ršrande undervisningens organisation och planering, fšr att finna nya former som ger allt bŠttre mšjligheter att mšta elevernas skiftande behov. Fšrslag till sŒdana fšrŠndringar kan komma frŒn alla som har insikt i verksamheten, sŒsom elever, fšrŠldrar, lŠrare, stabspersonal, sektorchefer och rektor.

13. Information

Rektor ansvarar fšr att eleverna fŒr information infšr studiernas bšrjan. [LPF 2.6]

Rektor ansvarar fšr att eleverna fŒr en vŠl utformad introduktion i studierna och i Šmnet/kursen. [LPF 2.6]

Rektor ansvarar fšr att fšrŠldrar fŒr insyn i elevernas skolgŒng. [LPF 2.6]

Ett effektivt flšde av tydlig information Šr en fšrutsŠttning fšr att organisationen skall fungera och verksamheten kunna genomfšras och utvecklas.

Skolan skall ha ett vŠl utbyggt system av kanaler fšr informationsutbyte muntligen, skriftligen och via datamedium mellan alla som verkar inom skolan. Detta skall syfta till 1) att var och en pŒ mest ŠndamŒlsenliga sŠtt skall fŒ del av all information som de i olika situationer behšver som elev eller anstŠlld i skolan, 2) att instruktioner hŠrledda ur skolans uppdrag effektivt skall kunna fšras ut pŒ olika nivŒer enligt ledningsorganisationen, 3) att alla elever och anstŠllda i skolan skall kunna ge sin mening till kŠnna infšr šverordnade och fŒ uppmŠrksamhet fšr sina Œsikter, och 4) att alla som har sin tillvaro i skolan skall kunna kommunicera med varandra med sŒ fŒ hinder som mšjligt.

Fšljande kanaler skall finnas tillgŠngliga fšr informationsflšdet inom skolan:

¥ Fora inom skolans organisation fšr samverkan och dŠrmed informationsutbyte inom och mellan olika kategorier som Šr verksamma inom skolan.

¥ Fora fšr elevers inflytande, sŒsom elevkommunens organ och klassrŒd.

¥ Muntlig information frŒn rektor eller annan befattningshavare vid samlingar med personal eller elever.

¥ UppsŠttning av lŠroplan, programmŒl, kursplaner och andra styrdokument som reglerar skolans uppdrag och mŒl, placerade vid receptionen.

¥ UppsŠttning av arbetsplaner, tillŠmpningsfšreskrifter, anvisningar m m, placerade vid receptionen.

¥ Utbildningshandbok fšr Mjšlby gymnasium Kungshšgaskolan, som utdelas till varje elev vid studiernas bšrjan och innehŒller all den grundlŠggande information om gymnasiestudierna och om Kungshšgaskolan som eleven behšver fšr att fŒ ut det bŠsta mšjliga av sin utbildning.

¥ Informationsskrift om respektive program och gren, utarbetad av den ansvarige sektorchefen.

¥ rligt kalendarium, som delas ut till alla elever och all personal vid lŠsŒrets bšrjan.

¥ Kurs- och tjŠnstefšrdelningsregister, i form av databas i skolans administrativa datornŠtverk och i utskriven form placerad vid receptionen.

¥ TablŒer šver kursutlŠggningen fšr hela gymnasietiden pŒ de olika programmen och grenarna, placerade vid receptionen.

¥ UppsŠttning av alla aktuella lŠrar-, klass- och salsscheman, placerade vid receptionen.

¥ Veckoblad fšr Mjšlby gymnasium Kungshšgaskolan, som utges varje torsdag morgon med konkret och aktuell information som frŠmst avser den nŠrmast fšljande veckan (vars veckonummer bladet bŠr).

¥ Postfack, som skall tšmmas minst en gŒng om dagen, fšr varje anstŠlld och klass liksom elev- och personalorganisationer.

¥ Anslagstavlor i skolans huvudkorridor fšr information frŒn skolledningen, elevorganisationer m fl.

¥ InformationsutsŠndning till TV-monitor, administrerad av elever pŒ Handels- och administrationsprogrammet, i skolans huvudkorridor.

¥ Elektronisk informationsgivning via skolans datanŠt, intranet.

¥ E-post med en egen adress fšr varje elev och anstŠlld.

¥ Matrikel fšr Mjšlby gymnasium med systematiska fšrteckningar šver skolans personal och elever samt deras adresser och telefonnummer.

¥ Fotokatalog šver Mjšlby gymnasiums alla elever och anstŠllda.

Elevernas – och Šven personalens – informationsinhŠmtning skall fšr organisationens funktionsduglighet fšlja en subsidiaritetsprincip, som ocksŒ stŒr i šverensstŠmmelse med gymnasieskolans undersškande arbetssŠtt. NŠr en elev sšker information om nŒgot som beršr studierna i gymnasieskolan, Šr eleven i fšrsta hand hŠnvisad till utbildningshandboken, tryckt program- och kursinformation, samling av aktuella scheman etc och till att sjŠlv sška i material i biblioteket, att hŠmta blanketter m m. Om eleven dŠrefter behšver hjŠlp med ytterligare information, kontaktas i tur och ordning – och beroende av Šrendets art – undervisande lŠrare, klassfšrestŒndare, vaktmŠstare, studie- och yrkesvŠgledare, skolskšterska, kurator, sektorchef eller annan befattningshavare med sŠrskilt ansvarsomrŒde. Kan elevens problem inte lšsas pŒ den vŠgen, har eleven mšjlighet att vŠnda sig till receptionen, som i sista hand kan fšra Šrendet vidare till rektor. Denna subsidiaritet hindrar emellertid inte att rektor gŠrna mottar besšk av elever och anstŠllda fšr att diskutera frŒgor som de finner angelŠgna att ta upp just med rektor.

Rektors och rektorsexpeditionens hantering av skriftliga informationsbŠrare har reglerats i en Arkivplan. Diariefšring skall ske gemensamt fšr hela utbildningsfšrvaltningens omrŒde.

I arbetet med skolans skriftliga och databaserade informationsgivning skall eleverna pŒ Medieprogrammet ges tillfŠlle att tillŠmpa och utveckla sina kunskaper.

Muntlig information till blivande elever och deras fšrŠldrar samt de egna gymnasisterna och deras fšrŠldrar skall Œrligen ges enligt fšljande:

¥ Elever som genomfšr sitt sista utbildningsŒr i grundskolan inom Mjšlby, Boxholms och …deshšgs kommuner inbjuds under november eller december till information pŒ Kungshšgaskolan om de program som de stŒr infšr att vŠlja; besšket inleds med allmŠn information av rektor och dŠrefter ges information under sektorchefernas ledning vid olika stationer fšr skolans utbildningsvŠgar, om mšjligt under medverkan av gymnasieelever.

¥ Motsvarande information pŒ kvŠllstid fšr grundskoleelevernas vŒrdnadshavare en tid efter att eleverna fŒtt informationen.

¥ Introduktionsdag (fšrsta dagen av gymnasietiden), dŒ rektor inledningsvis ger grundlŠggande information infšr gymnasiestudierna och presenterar olika befattningshavare, sŒsom sektorcheferna, stabspersonalen och de nya elevernas klassfšrestŒndare, varefter eleverna dels fŒr nŠrmare information av klassfšrestŒndarna, dels en sŠrskild programintroduktion av respektive programansvarig sektorchef.

¥ Kortare information av rektor till de elever som pŒbšrjar sitt andra respektive tredje gymnasieŒr, varefter de klassvis ges information om praktiska detaljer fšr det nya lŠsŒret av klassfšrestŒndarna.

¥ Rektors genomgŒng i bšrjan av fšrsta studieŒret med de elever som just pŒbšrjat sina gymnasiestudier om att planera sitt liv och sina studier.

¥ Rektors genomgŒng i bšrjan av fšrsta studieŒret med samma elever om att utvŠrdera mot uppstŠllda mŒl.

¥ Rektors genomgŒng i bšrjan av fšrsta studieŒret med samma elever om studieteknik.

¥ AllmŠn information om gymnasiestudierna till de nya elevernas vŒrdnadshavare pŒ kvŠllstid i september, dels av rektor vid inledande gemensam samling, dels av klassfšrestŒndarna vid efterfšljande klassvisa mšten.

¥ Rektors information till eleverna i Œrskurs 1 infšr deras val den 1 februari av gren, alternativŠmnen, valbara kurser, individuellt val m m till det andra gymnasieŒret; i anslutning hŠrtill informerar sektorcheferna om sektorernas utbildningsutbud dels genom ett stationssystem fšr alla elever (avseende framfšr allt kurser fšr individuellt val), dels sŠrskilt till det egna programmets elever (avseende grenar, valbara kurser och alternativkurser).

¥ Information till vŒrdnadshavarna infšr elevernas val till andra gymnasieŒret pŒ kvŠllstid av rektor och de program- och grenansvariga sektorcheferna.

¥ Rektors information om specialarbete till eleverna i Œrskurs 2 infšr deras val av uppgift och handledare fšr specialarbetet; informationen avser bl a specialarbetets syfte, organisation, krav och den undersškande arbetsprocessen. Sektorcheferna informerar eleverna, framfšr allt inom det egna programmet eller grenen, om olika specialarbetsprojekt som eleverna erbjuds arbeta inom.

Studie- och yrkesvŠgledaren skall kontinuerligt informera grundskolorna om Kungshšgaskolans utbildningsutbud och utbildningsorganisation. Sektorcheferna skall pŒ motsvarande sŠtt informera ŠmnesfšretrŠdare vid de olika grundskolorna i gymnasieregionen om utbildningens innehŒll, vilket kan ske bl a inom ŠmnesnŠtverk.

Om det Šr mšjligt skall respektive sektorchef informera om sin utbildningsvŠg ocksŒ infšr grundskoleelever och deras fšrŠldrar i andra kommuner Šn Mjšlby, Boxholm och …deshšg som Mjšlby kommun har slutit samverkansavtal fšr gymnasieutbildning med.

Rektor skall verka fšr att skolans kommunala uppdragsgivare fŒr information om verksamheten, vilket sker tjŠnstevŠgen till utbildningschefen, utbildningsnŠmnden och kommunfullmŠktige.

14. Elevers studieplanering

Rektor ansvarar fšr att eleverna fŒr stšd att formulera mŒl fšr sina studier. [LPF 2.6] Rektor ansvarar fšr att varje elev i dialog med skolan gšr upp en individuell studieplan och reviderar den vid olika tillfŠllen under studierna. [LPF 2.6] Den individuella studieplanen skall bl a innehŒlla uppgift om eleven fšljer fullstŠndigt, utškat eller reducerat program och om de val som eleven gjort. [GF 1 kap 11 ¤]

Styrelsen fšr utbildningen beslutar om en elev pŒ ett program skall fŒ byta till ett annat program som erbjuds av kommunen eller om en elev skall fŒ byta gren inom ett program. [GF 6 kap 13 ¤]

Rektor ansvarar fšr att syoverksamheten organiseras sŒ att eleverna fŒr vŠgledning infšr de olika val som skolan erbjuder och infšr val av fortsatt utbildning och yrke. [LPF 2.6] Rektor ansvarar fšr att syoverksamhet utformas sŒ att elever som behšver sŠrskilt stšd fŒr detta. [LPF 2.6]

Inriktning skall vara att hšja andelen gymnasieelever som fortsŠtter utbildning vid hšgskola/universitet jŠmfšrt med nuvarande lŠge. [SP 4.1]

Gymnasieskolan ger eleven ett stort ansvar fšr sin utbildning, bŒde fšr hur den sŠtts samman av olika kurser och fšr att den genomfšrs med gott resultat.

KlassfšrestŒndarna ansvarar fšr att varje elev vid studiernas bšrjan upprŠttar och dŠrefter kontinuerligt utvŠrderar och utvecklar en individuell studieplan. Underlag fšr en sŒdan finns i utbildningshandboken. Om ytterligare stšd behšvs i arbetet med studieplanen, kan klassfšrestŒndaren eller eleven begŠra hjŠlp av studie- och yrkesvŠgledaren. €ndringar i den individuella studieplanen skall alltid beslutas av rektor efter beredning av studie- och yrkesvŠgledaren. Ansškan om Šndring gšrs pŒ sŠrskild blankett, som ocksŒ utgšr dokumentation av studie- och yrkesvŠgledarens och beršrda lŠrares yttranden samt rektors beslut.

Elevens studieplan formas genom de val som eleven gšr infšr och under sina gymnasiestudier. I och med att eleven sšker och antas till studier pŒ ett nationellt program i gymnasieskolan fšljer studieplanens grundstomme i form av kŠrnŠmneskurserna, som Šr lika fšr alla elever. Valet av program medfšr tillskott av en uppsŠttning obligatoriska karaktŠrsŠmneskurser. terstŒende avgšranden fšr att fullborda utformningen av elevens utbildning skall sŒ lŒngt mšjligt vara sammanfšrda till ett och samma valtillfŠlle, som intrŠffar den 1 februari under elevens fšrsta studieŒr. DŒ genomfšr eleven de val av gren, alternativkurser, valbara kurser, kurser fšr individuellt val etc som fšljer av upplŠggningen av respektive program. Grendelning sker infšr andra gymnasieŒret, och samtliga kurser fšr individuellt val genomfšrs under Œr 2 och 3. En strŠvan skall vara att de valbara kurserna koncentreras till tredje studieŒret. PŒ de studievŠgar dŠr detta kunnat uppnŒs kan elevens definitiva val av dessa senarelŠggas till ett Œr efter det generella valets genomfšrande. Val av valbara kurser och av inriktning pŒ fšrdjupning inom humaniora eller samhŠllsvetenskap administreras av den program- och grenansvarige sektorchefen i samrŒd med schemaplaneraren och elevregisteransvarig.

Den individuella studieplanen fšr varje elev infšrs i elevregistret efter hand som eleven genomfšr val och eventuellt beviljas Šndring av studieplanen.

StrŠvan fšr alla som arbetar inom skolan skall vara att minimera antalet fšrŠndringar av den individuella studieplanen under gymnasietiden, sŒsom byte av program, gren, sprŒkkurs, alternativkurs och valbar kurs, Šndring av individuellt val samt reducerat program, studieuppehŒll (annat Šn fšr utlandsstudier) och avgŒng frŒn utbildningen.

Studie- och yrkesvŠgledaren skall verka fšr att eleverna fŒr tillgŒng till den information som eleverna behšver fšr att planera fšr sina studier inom gymnasieskolan, fortsatta studier och yrkesverksamhet. I centrum fšr studie- och yrkesvŠgledarens arbete skall stŒ elevens individuella studieplan, och samverkan skall kontinuerligt ske med klassfšrestŒndare, sektorchefer, elevvŒrdspersonal samt fšretrŠdare fšr grundskolan, hšgskolan och yrkeslivet. SŠrskilt skall verksamheten inriktas pŒ att ge eleverna verktyg att sjŠlva sška information om utbildningar och yrken. Av Arbetsplan fšr studie- och yrkesvŠgledarens verksamhet framgŒr nŠrmare hur skolans skyldigheter ršrande stšd till eleverna i deras studie- och yrkesval enligt lŠroplanen 2.4 skall fullgšras.

SŠrskilda informationstillfŠllen om hšgre studier skall anordnas av studie- och yrkesvŠgledaren. Fšr att gšra eleverna rustade att vŠlja vŠg efter gymnasiestudiernas slut skall alla elever under tredje gymnasieŒret ges tillfŠlle att besška SACO-mŠssan, Linkšpings universitet och arbetsfšrmedlingen.

15. Pedagogiskt arbete

Rektor ansvarar fšr att det kommer till stŒnd samverkan mellan lŠrare i olika kurser sŒ att eleverna fŒr sammanhang i sina studier. [LPF 2.6] Rektor ansvarar fšr att skolans arbete med kunskapsomrŒden, dŠr flera Šmnen skall bidra, samordnas sŒ att de utgšr en helhet fšr eleven. [LPF 2.6] En helhetssyn skall prŠgla arbetet och innebŠra en nŠra samverkan mellan programmens karaktŠrs- och kŠrnŠmneslŠrare. [SP 4.1]

I utbildningen skall hŠnsyn tas till elever med sŠrskilda behov. [SL 1 kap 2 ¤ 2 st 2 men] Rektor ansvarar fšr att undervisningens upplŠggning, innehŒll och arbetsformer anpassas efter elevernas skiftande behov och fšrutsŠttningar. [LPF 2.6] Rektor ansvarar fšr att undervisning utformas sŒ att elever som behšver sŠrskilt stšd fŒr detta. [LPF 2.6]

All pedagogisk verksamhet vid skolan skall prŠglas av en mŠnniskosyn och kunskapssyn dŠr eleven och hans eller hennes behov, engagemang, ansvar, inflytande och aktiva kunskapsinhŠmtning stŒr i fokus och stŠndigt utvecklas i ett helhetsperspektiv. Varje kurs skall sŒlunda inledas med att eleverna och lŠraren tillsammans – med utgŒngspunkt i kursplanen, arbetsplanen fšr kursen, programmŒlen och lŠroplanen – kommer fram till svar pŒ frŒgorna vad, varfšr, hur, var, vem och nŠr? avseende kursens genomfšrande. Detta innebŠr: att klargšra vilken kunskap som eleverna skall skaffa sig under kursen, dvs elevernas och lŠrarens gemensamma mŒl att nŒ, att placera in kunskapsomrŒdet i ett stšrre sammanhang och skapa motivation fšr kursen hos eleverna och insikt om nyttan fšr dem av kursens kunskaper, att staka ut vŠgen fram till uppnŒdd kunskap i form av arbetssŠtt, studiemetoder, lŠromedel, material, rollfšrdelning mellan lŠrare och elever, elevinflytande och tidsplanering av arbetet. DŠrtill kommer att finna former fšr dels bedšmning av elevernas kunskaper och konkret klargšrande av vilka krav som stŠlls fšr de olika betygsstegen, dels lŠrarens och elevernas gemensamma utvŠrdering av kursen.

Fšr att nŒ utbildningens mŒl Šr helhetssyn pŒ elevens utbildning och samarbete mellan lŠrare nšdvŠndigt. Genom skolans organisation – exempelvis skol- och sektorsgemensam arbetstid och programkonferenser – finns fšrutsŠttningar fšr en sŒdan inriktning pŒ det pedagogiska arbetet. LŠrarna har till uppgift att ta initiativ fšr att fšrverkliga detta holistiska synsŠtt i det praktiska arbetet med undervisningen.

Det pedagogiska arbetet skall utvecklas i riktning mot ett undersškande och tillŠmpande arbetssŠtt, dŠr nya metoder pršvas och lŠraren framfšr allt Šr organisatšr och inspiratšr fšr elevernas kunskapsinhŠmtning i en anda av mŒlmedvetenhet, šppenhet och dialog. HŠrigenom ges eleverna mšjlighet att "skaffa sig en grund fšr ett livslŒngt lŠrande", som lŠroplanen anger som ett švergripande mŒl. GrundlŠggande undervisning om metoder fšr ett undersškande arbetssŠtt skall Šga rum i bšrjan av fšsta gymnasieŒret pŒ varje program inom ramen fšr en central kŠrnŠmneskurs enligt den programansvarige sektorchefens bestŠmmande.

Fšr att varje elev skall ha mšjlighet att nŒ uppstŠllda kunskapsmŒl skall lŠrarna arbeta fšr att utveckla former fšr en hšgre grad av individualisering av undervisningen.

I varje kurs skall modern informationsteknologi komma till anvŠndning, ocksŒ pŒ ett Šmnesanknutet sŠtt som strŠcker sig lŠngre Šn till datoranvŠndning fšr ord- och textbehandling.

I varje kurs skall fšrekomma viss engelsksprŒkig litteratur och om mšjligt Šven muntliga inslag pŒ engelska.

I det pedagogiska arbetet med eleverna skall varje lŠrare aktivt vinnlŠgga sig om att fšrverkliga lŠroplanens och kursplanernas mŒl och att gšra eleverna medvetna om dessa.

tgŠrder fšr att skapa fšrutsŠttningar fšr elever med svŒrigheter och sŠrskilda behov att skaffa sig och redovisa kunskaper, bl a i form av sŠrskilt lŠrarstšd och mšjlighet till fšrnyad pršvning, Œterfinns i Plan fšr IG-problematiken och pršvning. Ansvaret fšr skolans insatser ligger i fšrsta hand hos den undervisande lŠraren. SŒ lŒngt mšjligt skall denne vŠlja de mest ŠndamŒlsenliga arbetsformerna och kontinuerligt fšra en dialog med eleven om framsteg i studierna och om utvecklingsbehov, sŒ att eleven under den ordinarie kurstiden fŒr mšjlighet att nŒ kurskraven.

NivŒgruppering skall fšrekomma i engelska och matematik samt om det bedšms ŠndamŒlsenligt och genomfšrbart ocksŒ i andra kŠrnŠmnen efter beslut av rektor.

Arbetsplatsfšrlagd utbildning (APU) skall fšrekomma pŒ alla yrkesfšrberedande utbildningsvŠgar i minst den omfattning som anges i gymnasiefšrordningen. Fšr APU-verksamheten gŠller regler och rutiner, som framgŒr av sŠrskilda tillŠmpningsfšreskrifter upprŠttade av rektor och utbildningschefen.

Anskaffning av elevplatser fšr APU ombesšrjs av studie- och yrkesvŠgledaren. StrŠvan skall vara att eleverna sjŠlva i allt hšgre grad tar ansvar fšr sin egen platsanskaffning.

De sektorchefer som ansvarar fšr yrkesfšrberedande program skall regelbundet anordna utbildning av APU-handledare.

Fšr genomfšrande av den del av utbildningen som utgšrs av specialarbete tillŠmpas Ramarbetsplan fšr specialarbete. UtifrŒn denna skall lŠrarna inom sektorer och Šmnesgrupper konkretisera betygskriterier fšr en Šmnesspecifik tillŠmpning.

16. Bedšmning och betygssŠttning

Vid betygssŠttningen pŒ en kurs skall lŠraren som stšd anvŠnda de betygskriterier som har faststŠllts fšr kursen. [GF 7 kap 4 ¤ 1 st] LŠrarna bšr anvŠnda centralt faststŠllda prov som ett hjŠlpmedel fšr att bedšmningsgrunderna skall bli sŒ enhetliga som mšjligt šver landet. [GF 7 kap 4 ¤ 3 st 1 men]

Betyg skall sŠttas av lŠraren. Om ett betyg beror av tvŒ eller flera lŠrares bedšmning och lŠrarna inte kan enas, skall betyget sŠttas av rektorn. [GF 7 kap 3 ¤]

Rektor ansvarar fšr fšrande av betygskatalog. [GF 7 kap 6 ¤]

NŠr eleverna kontinuerligt redovisar sina kunskaper och nŠr betyg sŠtts, skall lŠrarna sŠrskilt vinnlŠgga sig om att fšlja bestŠmmelserna om bedšmning och betyg i lŠroplanen 2.5.

Detaljerade anvisningar om betygssŠttningen vid Kungshšgaskolan finns i TillŠmpningsfšreskrifter fšr betygssŠttning. DŠrav framgŒr bl a att lŠraren senast 14 dagar efter att en kurs slutat skall anmŠla det betyg som satts till elevregisteransvarig. Inom samma tid skall lŠraren pŒ lŠmpligt sŠtt meddela varje elev vilket betyg som satts. Efter hand som kurser klaras av, fšr eleven in sina betyg i den kombinerade individuella studieplan och betygsjournal, som finns i utbildningshandboken.

Betygskatalogen utgšr en del av skolans datorbaserade elevregister, dŠr ocksŒ elevens studieplan registreras. RŠtten att utfŠrda samlat betygsdokument Šr delegerad till elevregisteransvarig.

LŠrarna skall samarbeta fšr att Œstadkomma gemensamma bedšmningsgrunder vid betygssŠttningen. Kontinuerligt skall de kursvisa arbetsplanernas konkretion av kursplanernas betygskriterier ompršvas, vilket skall ske pŒ lŠrarnas initiativ och under medverkan av eleverna.

De lŠrare som undervisar i samma kurs skall efterstrŠva att genomfšra gemensamma prov som en del av bedšmningen av elevernas kunskaper. Gemensamma prov skall i normalfallet genomfšras pŒ den ordinarie undervisningstiden.

Fšr att utjŠmna elevernas arbetsbelastning skall klassfšrestŒndarna tillse att det i varje klassbok finns en provplanering, dŠr stšrre kunskapsredovisningar antecknas. KlassfšrestŒndarna ansvarar fšr att genom kontakter med undervisande lŠrare ŒtgŠrda eventuella provanhopningar, som inte kunnat fšrhindras av eleverna.

Sektorcheferna skall regelbundet analysera betygsstatistik fšr de kurser som genomfšrs av sektorns lŠrare samt diskutera betygssŠttningens utfall och kravnivŒer med beršrda lŠrare.

Fšr att hjŠlpa elever som riskerar att fŒ eller har fŒtt betyget Icke godkŠnd skall lŠrare och andra som arbetar inom skolan vidta ŒtgŠrder enligt Plan fšr IG-problematiken och pršvning. Denna syftar till att ge eleverna mšjlighet att skaffa sig kunskaper som saknas och att redovisa dessa fšr bedšmning och betygssŠttning.

Vid betygssŠttningen av ett specialarbete skall lŠraren beakta elevens fšrmŒga att sjŠlv planera, genomfšra och redovisa en undersškande uppgift. [GF 7 kap 5 ¤]

BetygssŠttningen av specialarbete skall grundas pŒ de generella betygskriterierna i Ramarbetsplan fšr specialarbete.

17. SŠrskilda aktiviteter

Styrelsen fšr utbildningen bestŠmmer hur mŒnga dagar som skall anvŠndas fšr idrott och friluftsverksamhet utšver den minsta garanterade undervisningstiden fšr idrott och hŠlsa. [GF 3 kap 3 ¤] Friluftsverksamheten skall bedrivas under lŠrares ledning. [GF 3 kap 4 ¤]

Rektor ansvarar fšr att eleverna fŒr kunskaper om sex och samlevnad, trafikfrŒgor samt riskerna med tobak, alkohol, narkotika och andra droger. [LPF 2.6]

Under elevens gymnasietid skall varje elev delta i sŠrskilda aktiviteter som inte hŠnfšrs till den kursbundna undervisningen, sŒsom vinterfriluftsdag, vŒrfriluftsdag, samlevnadsundervisning, universitetsbesšk, ABC- och brandskyddsutbildning, ANT-utbildning, antivŒldsprogram och trafikinformation.

De sŠrskilda inslagen i utbildningen skall i fšrsta hand fšrlŠggas till tid till fšrfogande (TTF) och dagar till fšrfogande (DTF), dŒ varken lŠrare eller elever har schemalagd undervisning. Till TTF fšrlŠggs ocksŒ elevfullmŠktiges sammantrŠden, studieinformation och sŠrskilda utvŠrderingar. SŠrskilda program anordnas Šven pŒ start- och avslutningsdagar.

Varje Œr skall genomfšras kultur- och gemenskapsarrangemang fšr skolans elever och anstŠllda, t ex luciafirande, julavslutning med musik- eller dramaprogram, valborgsmŠsso- och nationaldagsfirande, lŠsŒrsavslutning och sŠrskilda ceremonier fšr avgŒngseleverna samt vid olika tillfŠllen under lŠsŒret konserter och andra framtrŠdanden i skolans aula och kafeteria. SŒ ofta det Šr mšjligt skall skolans egna elever – pŒ Estetiska programmet, pŒ andra program i bild-, musik- och dramakurser och i skolkšren – beredas tillfŠlle att agera i dessa arrangemang.

I samband med allmŠnna val skall sŠrskilda aktiviteter anordnas, sŒsom besšk av kandidater i valet, paneldebatt mellan fšretrŠdare fšr olika partier och genomfšrande av skolval. Eleverna pŒ SamhŠllsvetenskapsprogrammet bšr engageras som funktionŠrer vid sŒdana arrangemang.

18. Extern samverkan

Fšr samverkan pŒ Šmnesgrund mellan grundskolans och gymnasieskolans lŠrare inom gymnasieregionen skall det finnas ett nŠtverk fšr vart och ett av kŠrnŠmnena och Šven de bŒda vanligaste av de švriga frŠmmande sprŒken. Fšr samarbete mellan grundskolan och gymnasieskolan skall ocksŒ gemensamma studiedagar hŒllas. Rektor deltar regelbundet i gemensamma konferenser fšr hšgstadie- och gymnasierektorerna och skol- och utbildningscheferna i Mjšlby kommun, minst en gŒng per termin dessutom med kollegerna i de samverkande kommunerna Boxholm och …deshšg.

Rektor ansvarar fšr att samverkan med universiteten och hšgskolorna utvecklas sŒ att eleverna fŒr en kvalitativt god utbildning samt en fšrberedelse fšr fortsatt utbildning. [LPF 2.6]

Samarbete med universitet och hšgskola skall framfšr allt ske med Linkšpings universitet, bl a genom kontakter i samband med att Kungshšgaskolan kontinuerligt tar emot lŠrarkandidater, genom studie- och yrkesvŠgledarens regelbundna informationsutbyte och genom ŠmnesnŠtverk mellan gymnasieskolorna i lŠnet och universitetet.

Rektor ansvarar fšr att samverkan med arbetslivet utanfšr skolan utvecklas sŒ att eleverna fŒr en kvalitativt god utbildning samt en fšrberedelse fšr yrkesverksamhet. [LPF 2.6]

Samverkan med arbetslivet skall ske bl a genom programrŒd, lŠrares kontakter med APU-platser och utbildning av APU-handledare. Inom undervisningen i olika Šmnen skall lŠrare och elever utveckla kontakter med arbetslivet fšr att ge eleverna mšjlighet att utfšra realistiska tillŠmpande arbetsuppgifter.

Rektor ansvarar fšr att stimulera till internationella kontakter, samverkan och utbyten i utbildningen. [LPF 2.6]

Skolledning, lŠrare och elever skall strŠva efter att etablera, upprŠtthŒlla och utveckla internationella kontakter inom och utom utbildningsvŠsendet i Norden, Europeiska unionen och andra lŠnder.

I den mŒn det internationella utbytet Šr fšrenat med stšrre kostnader skall skolans Œtaganden koncentreras till sŒdana projekt som understšds ekonomiskt – med hŠlftenfinansiering eller pŒ annat sŠtt – av Skolverket, Svenska institutet, Nordiska ministerrŒdet eller Europeiska unionen.

Skolan skall ta emot besšk frŒn skolor och andra institutioner i andra lŠnder och informera om det lokala och nationella utbildningssystemet.

Skolan skall efterstrŠva att varje Œr ta emot utlŠndska utbytesstudenter frŒn fšretrŠdesvis engelsksprŒkiga lŠnder. Kungshšgaskolans egna elever skall ges tillfŠlle till studieuppehŒll fšr att studera utomlands under ett Œrs tid.

19. Elevinflytande

Verksamheten i skolan skall utformas i šverensstŠmmelse med grundlŠggande demokratiska vŠrderingar. Var och en som verkar inom skolan skall frŠmja aktning fšr varje mŠnniskas egenvŠrde och respekt fšr vŒr gemensamma miljš. SŠrskilt skall den som verkar inom skolan 1. frŠmja jŠmstŠlldhet mellan kšnen samt 2. bemšda sig om att hindra varje fšrsšk frŒn elever att utsŠtta andra fšr krŠnkande behandling. [SL 1 kap 2 ¤ 2 st]

Eleverna skall ha inflytande šver hur deras utbildning utformas. [SL 5 kap 2 ¤]

Fšr varje klass eller motsvarande i gymnasieskolan skall det finnas ett klassrŒd. KlassrŒdet bestŒr av samtliga elever i klassen och deras klassfšrestŒndare eller motsvarande. KlassrŒdet skall behandla frŒgor som Šr av gemensamt intresse fšr klassens elever. [GF 4 kap 3–4 ¤]

Vid varje gymnasieskola skall det finnas en skolkonferens. [GF 4 kap 5–10 ¤]

All verksamhet vid Kungshšgaskolan skall grunda sig pŒ alla mŠnniskors lika vŠrde och okrŠnkbarhet samt prŠglas av elevers inflytande och ansvar enligt lŠroplanen 2.3.

Elevinflytandet har flera uppgifter: a) att fšra fram elevernas vilja i skolan, b) att trŠna eleverna att bli aktiva samhŠllsmedborgare, c) att engagera eleverna fšr den egna utbildningen genom att de fŒr vara med och pŒverka, d) att stŠrka sammanhŒllningen genom att eleverna fŒr arbeta tillsammans fšr gemensamma intressen.

Eleverna skall ha inflytande i skolan pŒ tre nivŒer: 1) den enskilde eleven skall kunna pŒverka sin egen utbildning, t ex genom val av kurser, 2) den dagliga undervisningen skall vara ett samspel mellan lŠrare och elever, dŠr eleverna fŒr vara med om att utforma arbetet, 3) genom formella elevorgan skall eleverna ha mšjlighet att debattera, fšreslŒ lšsningar och i en del fall Šven bestŠmma om sŒdant som ršr hela skolan.

Fšrutom genom klassrŒd och skolkonferensen skall eleverna ha mšjlighet till inflytande genom elevkommunen enligt Plan fšr elevdemokrati och reglemente fšr elevkommunen. ElevfullmŠktige, elevstyrelsen och elevfullmŠktiges utbildningsutskott skall vara elevernas frŠmsta representanter vid kontakter mellan rektor och eleverna som grupp.

Elevfšreningar med olika ideella syften som ansluter till skolans uppdrag och mŒl skall i mŒn av tillgŒng ges mšjlighet att anvŠnda lokaler i skolan fšr sin verksamhet. Utbildning skall anordnas fšr elevkommunens fšrtroendevalda, klassrŒdens presidiemedlemmar och elevfšreningarnas styrelsemedlemmar i fšrenings- och sammantrŠdesteknik, fšr elevorganisationernas ekonomifunktionŠrer i grundlŠggande ekonomihantering samt fšr de av elevfullmŠktige valda elevskyddsombuden i arbetsmiljšarbete.

Fšr utgivning av skoltidningen Mummel i bŠnken skall eleverna pŒ Medieprogrammet engageras.

20. Elevsociala fšrhŒllanden

En uppgift lika framskjuten som den att fšrmedla kunskaper inom olika kurser Šr gymnasieskolans skyldighet att till eleverna šverfšra grundlŠggande normer och vŠrden fšr hur man fšrhŒller sig till andra mŠnniskor, vilket beršr allt ifrŒn relationer mellan enskilda mŠnniskor till individens roll i samhŠllet. Denna sociala fostran skall fšlja lŠroplanen 2.2 och fšrekomma inbyggd i allt pedagogiskt arbete och sŒ lŒngt mšjligt ocksŒ i all annan verksamhet inom skolan. Alla som arbetar i skolan skall ocksŒ genom sitt sŠtt att vara, nŠrvara, agera och reagera verka fšr att de grundlŠggande normerna och vŠrdena šverfšrs till eleverna.

Bland lŠrare och švrig personal skall kontinuerligt pŒgŒ en diskussion om gemensamma normer fšr elevernas beteende och om hur skolans vuxna pŒ bŠsta sŠtt skall fungera som fšrebilder fšr eleverna.

Om en elev pŒ grund av sjukdom eller av annan orsak inte kan delta i skolarbetet, skall hindret snarast anmŠlas till skolan. Styrelsen fšr utbildningen fŒr besluta hur anmŠlningsskyldigheten skall fullgšras. [GF 6 kap 25 ¤]

Fullgšrande av anmŠlningsskyldighet vid frŒnvaro, beslutsrŠtt delegerad till rektor. [Utbildningschefens delegationsordning 3.4]

Hur frŒnvaro skall anmŠlas, bokfšras och bedšmas framgŒr av TillŠmpningsfšreskrifter fšr frŒnvarohantering. DŠr framgŒr bl a att frŒnvaro skall fšras in i klassboken av undervisande lŠrare vid varje lektions slut. KlassfšrestŒndaren ansvarar fšr veckovis kontroll och summering av frŒnvaron. FrŒnvaro skall av klassfšrestŒndaren – eller om mšjligt redan av undervisande lŠrare – klassificeras som giltig eller ogiltig. Fšr varje kategori skall rŠknas dels antal timmar om 60 minuter, dels antal tillfŠllen av sammanhŠngande frŒnvaro som eleven inte varit nŠrvarande. Giltig frŒnvaroanledning Šr fšrhandsanmŠld eller i efterhand styrkt sjukdom samt beviljad ledighet. All švrig frŒnvaro Šr ogiltig. Varje mŒnad lŠmnar klassfšrestŒndarna en sammanstŠllning till kurator šver elevernas frŒnvaro fšrdelad pŒ de olika kategorierna. UtifrŒn denna statistik utfŠrdar rektor varning till elever med hšg ogiltig frŒnvaro och i nŠsta steg besked om att skolan kommer att rapportera till Centrala studiestšdsnŠmnden att eleven inte studerar pŒ heltid och dŠrfšr skall ha reduktion av studiemedel. FrŒnvarosammanstŠllningarna Šr ocksŒ viktiga indikatorer i klassfšrestŒndarnas och kurators arbete fšr att hjŠlpa elever med sŠrskilda svŒrigheter. Vid slutet av varje termin utfŠrdar klassfšrestŒndarna ett intyg šver terminens frŒnvaro, vilket skall uppvisas och undertecknas av vŒrdnadshavaren innan det ŒterlŠmnas till skolan.

Rektorn eller den rektor bestŠmmer fŒr bevilja en elev ledighet frŒn skolarbetet fšr enskilda angelŠgenheter. Rektorn fŒr vidare i mindre omfattning befria en elev frŒn undervisning vissa undervisningspass eller frŒn annat skolarbete. [GF 6 kap 26 ¤]

Ledighet frŒn skolarbetet utšver loven skall beviljas mycket restriktivt. Enligt utbildningsnŠmndens riktlinjer skall ledighet normalt inte medges fšr semesterresor och inte i anslutning till lov. Rektor har delegerat rŠtten att enligt dessa principer bevilja ledighet till undervisande lŠrare fšr enstaka lektion och till klassfšrestŒndare fšr 1–3 dagar i fšljd och hšgst 6 dagar per lŠsŒr, dock ej ledighet i direkt anslutning till lov, terminsstart eller terminsslut. Ansškan om ledighet skall gšras pŒ sŠrskild blankett. PŒ denna skall yttranden frŒn olika befattningshavare i skolan ha lŠmnats innan ansškan inges, och ansškan skall ha inkommit till den som skall besluta senast 14 dagar fšre den šnskade ledighetens bšrjan. Efter fattat beslut arkiveras blanketten med ansškan, yttranden och beslut centralt pŒ expeditionen, oavsett vem som enligt delegationsordningen fattat beslut.

Fšr behandling av elevvŒrdsfrŒgor skall det finnas en elevvŒrdskonferens vid varje gymnasieskola. Ledamšter i elevvŒrdskonferensen Šr 1. rektor, 2. fšretrŠdare fšr elevvŒrden, 3. beršrd klassfšrestŒndare eller motsvarande och annan beršrd personal. Rektor beslutar om den nŠrmare sammansŠttningen av elevvŒrdskonferensen. Rektor eller den ledamot som rektor utser Šr ordfšrande. ElevvŒrdskonferensen fŒr tillŒta att Šven andra Šn ledamšter Šr nŠrvarande och yttrar sig vid sammantrŠdena. ElevvŒrdskonferensen Šr beslutsfšr nŠr mer Šn hŠlften av ledamšterna Šr nŠrvarande. Vid sammantrŠde med elevvŒrdskonferens fšrs protokoll. [GF 4 kap 1–2 ¤]

Rektor ansvarar fšr att elevvŒrdsverksamhet utformas sŒ att elever som behšver sŠrskilt stšd fŒr detta. [LPF 2.6]

Hur skolans elevvŒrdsverksamhet skall vara organiserad framgŒr vid beskrivningen av skolans organisation ovan.

Fšr att hjŠlpa elever med sŠrskilda behov att skaffa sig och redovisa de kunskaper som kursplanerna krŠver, skall lŠrare och švrig beršrd personal tillŠmpa Plan fšr IG-problematiken och pršvning.

En handlingsplan fšr att komma till rŠtta med skolkande elever, vilken utarbetats fšr hela kommunens skol- och utbildningsvŠsende, skall tillŠmpas av Kungshšgaskolans personal.

Rektor beslutar om elevs tillrŠttafšrande. [GF 6 kap 26 ¤]

Skolledningens, lŠrarnas och švrig personals grundlŠggande instŠllning skall vara att varje elev har en ambition att ta ansvar fšr sig sjŠlv och andra, att gšra sitt bŠsta i skolarbetet och att respektera andra elever och anstŠllda i skolan. NŠr tecken tyder pŒ att en elev inte fullt ut svarar mot detta fšrtroende, skall det sŒ lŒngt mšjligt efterstrŠvas att lšsa konflikten i samfšrstŒnd och genom šppen dialog. Rektors disciplinŠra mšjligheter skall endast tillgripas dŒ skolan inte har fšrtroende fšr att eleven sjŠlvmant Šndrar sitt beteende.

21. Utvecklingsarbete

Det Œligger rektorn att sŠrskilt verka fšr att utbildningen utvecklas. [SL 2 kap 2 ¤ 1 st 3 men]

Den inneboende dynamik som prŠglar en mŒlstyrd gymnasieskola i ett fšrŠnderligt samhŠlle medfšr att ett stŠndigt nybyggnads- och utvecklingsarbete mŒste bedrivas. Parallellt med det dagliga arbetet skall fortgŒ en kontinuerlig utveckling, grundat pŒ nya ršn, idŽer och ompršvning.

I utvecklingsarbetet skall all personal medverka och ta initiativ. Utvecklingen skall avse bŒde form och innehŒll, dvs sŒvŠl organisation och processer som fšrhŒllningssŠtt och didaktik. Till de aspekter pŒ det pedagogiska arbetet som sŠrskilt bšr uppmŠrksammas i utvecklingsarbetet hšr ett undersškande och tillŠmpande arbetssŠtt, anvŠndning av informationsteknologi, elevers inflytande šver sin utbildning samt individualisering av undervisningen.

Sektorchefernas arbete skall i tilltagande grad inriktas pŒ att anlŠgga ett helhetsperspektiv pŒ respektive sektors utbildningar och att aktivt ta ett program- och grenansvar i ett utvecklingsperspektiv.

Enligt lŠroplanen skall det bland skolans lŠrare ocksŒ stŠndigt pŒgŒ "en aktiv diskussion [É] om kunskapsbegrepp, om vad som Šr viktig kunskap i dag och i framtiden och om hur kunskapsutveckling sker". Fšr att skolan "skall utvecklas mŒste den fortlšpande ifrŒgasŠtta sina [É] arbetsformer, utvŠrdera sina resultat och pršva nya metoder". Vidare skall lŠraren i undervisningen beakta resultat av utvecklingen inom ŠmnesomrŒdet och den pedagogiska forskningen.

LŠrarna skall enskilt och i samverkan med kolleger utveckla och pršva nya metoder i sin undervisning. €mnesteoretiskt och didaktiskt utvecklingsarbete skall ocksŒ fortgŒ inom ramen fšr regelbundna Šmnesseminarier, som Šr en del av lŠrarnas kompetensutveckling. Utveckling av det pedagogiska arbetet med sikte pŒ elevens utbildning som helhet har ett forum i programkonferenserna.

Fšr att utveckla klassfšrestŒndarrollen och eventuellt švergŒ till ett system med mentorer, skall diskussioner fšras i sektorerna om vilka funktioner av vuxenstšd som gymnasieeleverna har behov av under sina studier och hur dessa behov bŠst tillgodoses.

Fšr genomfšrande av utvecklingsprojekt dŠr arbetsinsatserna strŠcker sig utšver vad som ryms inom lŠraruppdraget och den reglerade arbetstiden kan lŠrare ansška om sŠrskilda utvecklingsmedel. SŒdana finns att sška bl a hos rektor och Skolverket. Ansškan skall inges via sektorchef och rektor.

22. Personalens kompetensutveckling

Varje kommun och landsting skall se till att fortbildning anordnas fšr den personal som har hand om utbildningen. Kommuner och landsting skall vinnlŠgga sig om en planering av personalens fortbildning. [SL 2 kap 7 ¤]

Rektor ansvarar fšr att lŠrare och annan personal fŒr mšjligheter till den kompetensutveckling som krŠvs fšr att de professionellt skall kunna utfšra sina uppgifter. [LPF 2.6]

Rektor ansvarar fšr att skolpersonalen fŒr kŠnnedom om de internationella šverenskommelser som Sverige fšrbundit sig att beakta i utbildningen. [LPF 2.6]

Det švergripande mŒlet fšr personalens kompetensutveckling skall vara att tillfšra kompetens som den anstŠllde och skolan har behov av fšr att pŒ bŠsta sŠtt fullgšra sitt uppdrag.

Fšr olika former av fortbildning av lŠrare finns enligt 1996 Œrs lŠraravtal fšr varje heltidsanstŠlld lŠrare avsatt kompetensutvecklingstid om 104 h per Œr inom den reglerade arbetstiden. PŒ Kungshšgaskolan skall denna resurs under lŠsŒret 1996/97 tas i ansprŒk pŒ fšljande sŠtt: Šmnesteoretiska och didaktiska seminarier om 1,5 h varannan vecka, tid motsvarande tvŒ heldagar att fšrdelas inom ramen fšr fyra DTF, tvŒ studiedagar, tre dagar vid terminsslutet samt 14 h fšr individuell kompetensutveckling inom ramen fšr veckans reglerade arbetstid. All tid utom den som reserverats fšr seminarieverksamheten och eventuellt andra aktiviteter som Šr gemensamma fšr all personal kan efter šverenskommelse med rektor tas i ansprŒk som kompensation fšr kompetensutveckling som fšrlagts till annan tid. Kompetensutvecklingsdagarna efter lŠsŒrets slut den 16–18 juni 1997 utnyttjas av den personal som ej fullgjort motsvarande tid dessfšrinnan. Kompetensutveckling som Šger rum pŒ sŠrskilt avsatt tid och sŒdan som bryter ordinarie arbetstidsutlŠggning skall vara godkŠnd pŒ fšrhand av sektorchef eller rektor. Fšr all kompetensutveckling skall gŠlla en generell inriktning mot den nya gymnasieskolan.

En del av kompetensutvecklingen skall utgšras av en kontinuerlig serie av kompetensutvecklingsseminarier varannan vecka under lŠsŒret. Seminarierna Šr ŠmnesmŠssigt avgrŠnsade, ett eller flera inom varje sektor, och i dessa skall all lŠrarpersonal delta. DŠr behandlas didaktiska och Šmnesteoretiska frŒgor av betydelse fšr undervisningens kvalitet och utveckling. Deltagarna ansvarar gemensamt fšr planering, genomfšrande och aktivt deltagande i kompetensutvecklingen inom seminarierna. En grundindelning i lŠrargrupper fšr Šmnesseminarierna faststŠlls vid lŠsŒrets bšrjan. Program fšr seminarierna infšrs i ett stŒende schema i veckobladet, och den som vid ett seminarietillfŠlle vill delta i ett annat seminarium Šn det som fšljer av grundindelningen har mšjlighet att gšra det.

Viss kompetensutveckling skall vara gemensam fšr all personal eller fšr all lŠrarpersonal, och den skall framfšr allt inriktas pŒ olika frŒgor fšrknippade med gymnasieskolans fšrnyelse. I centrum skall stŒ en fšrdjupad kunskap och insikt om lŠraruppdraget, format av olika statliga och kommunala styrdokument samt de internationella šverenskommelser som gŠller fšr utbildningen i Sverige. Personalen skall ocksŒ beredas tillfŠlle till fortsatt utbildning pŒ IT-omrŒdet.

Sektorcheferna skall leda fortsatta diskussioner med respektive sektors lŠrare om lŠraruppdraget utifrŒn rektors muntliga och skriftliga presentationer av uppdragets krav och mšjligheter.

Vid Œterkommande tillfŠllen skall lŠrare och annan personal ges mšjlighet att presentera sig, sin verksamhet och sina arbetsmetoder fšr sina kolleger, i syfte att alla som arbetar inom skolan skall lŠra kŠnna varandras arbete och att en grund skall lŠggas fšr samarbete šver sektors- och ŠmnesgrŠnser.

I sektorchefens uppdrag ingŒr att i samrŒd med respektive lŠrare upprŠtta en fortbildningsplan. Det skall ske bl a vid kompetensutvecklingssamtal med varje anstŠlld, dŠr utgŒngspunkten Šr att arbetstagaren har ett grundlŠggande ansvar fšr sin kompetensutveckling. Huvuddelen av fortbildningsanslaget i rektors budget skall fšrdelas till sektorcheferna, och det ankommer pŒ dessa att besluta om den individuella kompetensutveckling som varje lŠrare skall genomgŒ. Sektorchefen skall ocksŒ svara fšr dokumetation av varje sektorsmedlems genomfšrda kompetensutveckling och av eventuella omfšrdelningar av kompetensutvecklingstid mellan olika dagar och tidspotter.

Fšr att utveckla sin fšrmŒga att utšva uppdraget som utbildningsledare, skall sektorcheferna ges sŠrskild fortbildning.

23. UtvŠrdering

Arbetsplanen skall kontinuerligt fšljas upp och utvŠrderas. [GF 1 kap 12 ¤ 3 st]

Huvudansvarig fšr utvŠrderingen Šr rektor som ocksŒ skall fšlja upp skolans resultat i fšrhŒllande till skolplanen. [SP 6]

Rektorn skall hŒlla sig fšrtrogen med det dagliga arbetet i skolan. [SL 2 kap 2 ¤ 1 st 2 men]

Resultatet av Œrlig uppfšljning och utvŠrdering redovisas i Œrsredovisning, verksamhetsberŠttelser och budgetuppfšljning. [SP 1.2]

Enligt gymnasiefšrordningen och lŠroplanen skall eleverna, som Šr utbildningsverksamhetens avnŠmare, delta i utvŠrderingsarbetet. Elevernas medverkan Šr ett inslag i deras inflytande pŒ skolarbetet.

Varje utvŠrderings funktion Šr att jŠmfšra hur nŒgot utfallit i praktiken med hur det var avsett enligt uppstŠllda mŒl, och syftet skall framfšr allt vara att fšrbŠttra fšr framtiden, sŒ att mŒlen nŒs i hšgre grad.

Eleverna tillhandahŒlls redskap fšr att reellt pŒverka utbildningen genom anvisningar i Plan fšr utvŠrdering med processmall och mŒlbank. FrŒn mŒlbanken, som utgŒr frŒn lŠroplanen och švriga styrdokument, kan eleverna vŠlja vilka mŒl fšr verksamheten som skall utvŠrderas. Den process fšr en systematisk utvŠrdering som rekommenderas innehŒller fšljande steg:

1. Objekt. Vilket moment i eller vilken aspekt pŒ verksamheten skall utvŠrderas?

2. Motiv. Varfšr Šr detta angelŠget att utvŠrdera?

3. MŒl. Hur Šr det tŠnkt att vara (enligt uppdraget eller annan uppstŠlld norm)?

4. Utfall. Hur Šr det i praktiken?

5. Avvikelse. Vad Šr fel, dvs vad skiljer hur det Šr frŒn hur det Šr avsett att vara?

6. …verensstŠmmelse. Vad Šr rŠtt, dvs vad har blivit som avsett?

7. FšrŠndring. Har mŒluppfyllelsen blivit bŠttre eller sŠmre den senaste tiden?

8. Orsak. Varfšr har en eventuellt bristande šverensstŠmmelse mellan mŒl och utfall uppkommit?

9. Acceptans. StŠmmer din uppfattning om hur mŒlet bšr vara šverens med hur mŒlet nu Šr?

10. Konsistens. Strider det gŠllande mŒlet mot nŒgot annat mŒl fšr skolan?

11. tgŠrd. Hur skall man komma till rŠtta med en eventuellt bristande šverensstŠmmelse mellan hur det Šr tŠnkt att vara och hur det faktiskt blivit?

Elever skall regelbundet utfšra utvŠrderingar, dels tillsammans med lŠraren efter varje kurs, dels i form av en "generalutvŠrdering" av framfšr allt icke kursbundna aspekter en gŒng per Œr pŒ en sŠrskild utvŠrderingsdag i slutet av lŠsŒret. Sektorcheferna ansvarar dessutom fšr att program- och grenutvŠrderingar utfšrs. Rektor och sektorchefer skall ta initiativ till sŠrskilda utvŠrderingar som Šr av betydelse fšr verksamheten.

En standardiserad kvantitativ utvŠrdering, som utgŒr frŒn lŠroplanens mŒl och krav och utarbetats i samrŒd med fšretrŠdare fšr eleverna och lŠrarna, skall genomfšras och administreras av elever efter varje fullgjord kurs och innefatta ocksŒ utvŠrdering av den mera kvalitativt inriktade utvŠrdering som lŠraren skall genomfšra tillsammans med eleverna och av betygssŠttningen.

Resultatet av utvŠrderingar skall sammanstŠllas, analyseras och presenteras fšr dem som deltagit i utvŠrderingen och švriga beršrda. Resultat och fšrslag till ŒtgŠrder med anledning av den stora Œrliga utvŠrderingen presenteras av rektor fšr all personal vid den pŒfšljande lŠsŒrsstarten. KlassfšrestŒndarna har till uppgift vidarefšra denna information till eleverna i respektive klass.

Rektor skall kontinuerligt fšlja undervisningen och dŠrvid gšra lektionsbesšk hos alla klasser och lŠrare. I anslutning till lektionsbesšken skall rektor genomfšra samtal med elever och lŠrare med utgŒngspunkt i mŒlen fšr verksamheten. Rektor skall ocksŒ regelbundet besška sektorerna fšr att med lŠrarna diskutera frŒgor som Šr angelŠgna fšr att utfšra uppdraget.

Ett led i utvŠrderingen av verksamheten Šr ocksŒ de utvecklingssamtal som varje Œr skall hŒllas med samtliga anstŠllda.

Extern utvŠrdering av verksamheten sker vid besšk av utbildningschefen, utbildningsnŠmndens ledamšter och fšretrŠdare fšr Skolverket.

VerksamhetsberŠttelse skall efter varje lŠsŒr upprŠttas fšr skolan som helhet av rektor, fšr respektive sektors verksamhetsomrŒde av sektorchefen och fšr varje stabsanstŠllds verksamhetsomrŒde av vederbšrande befattningshavare.

 

Arbetsplan fšr Mjšlby gymnasium Kungshšgaskolan. 1997.

 

 

 

 

slekt.se/mjolby

Start Mjšlbyhistoria

Start slekt.se

Kontakt

© 2022 Per Andersson