Maximal demokrati Per Anderssons texter om stärkt demokrati
	Varför har vi ännu inte avskaffat monarkin? Monarki, som innebär att landets statschef tillsätts genom arv inom en viss släkt, står i motsats till demokrati, som bygger på alla människors lika värde och att alla medborgare fritt kan både välja sina företrädare i samhället och kandidera själva. För en demokrat är detta tillräckligt för att ta ställning emot monarki. Varför har då Sverige, till skillnad från majoriteten av Europas länder, ännu inte avskaffat monarkin? Under en stor del av den senaste hundraårsperioden har Socialdemokraterna kunnat få majoritet i riksdagen för sitt partiprogramskrav att införa republik men valt att avstå. Därmed har de undvikit strid med monarkianhängare såväl inom borgerligheten som bland de egna väljarna. När Sverige stod inför att få en ny författning med demokratin grundlagsfäst, i stället för den föråldrade 1809 års regeringsform, ställdes frågan om monarki eller republik på sin spets. En kompromiss mellan S och de då tre borgerliga partierna nåddes i augusti 1971 vid ett möte i Torekov. Kungen behölls men hans roll inskränktes till uteslutande representativa och ceremoniella uppgifter. Av hänsyn till den dåvarande kungen stiftades övergångsbestämmelser om att den nya ordningen inte skulle införas fullt ut förrän efter hans död. Han avled dock innan den nya regeringsformen trädde i kraft den 1 januari 1975. 1980 infördes en möjlighet till folkomröstning om grundlagsfrågor, bland annat med sikte på att omöjliggöra införande av republik. En sådan förändring av statsskicket skulle naturligtvis kräva grundlagsändring. Om ett förslag att avskaffa monarkin fick majoritet i riksdagen måste enligt de nya reglerna en folkomröstning hållas ifall minst 35 ledamöter begär det och minst 117 stöder det. Om folket röstar nej blir det bindande och grundlagsförslaget har fallit. Så har man räknat med att monarkin alltid kommer att vara kvar, även om det finns majoritet i riksdagen för att avskaffa den. Hittills har möjligheten till folkomröstning om en grundlagsfråga aldrig använts. Av dagens åtta riksdagspartier har S, V och MP avskaffande av monarkin inskrivet i partiprogrammet. Under Socialdemokraternas tolvåriga regeringsinnehav 1994–2006 hade dessa partier tillsammans majoritet i riksdagen. Men den partitaktiska kalkylen har landat i att demokratifrågor i allmänhet och republikkrav i synnerhet nu för tiden inte är några röstmagneter i väljarjakten. SD är det enda av riksdagens åtta partier som odelat stöder kungahuset. I alla övriga partier finns riksdagsledamöter som återkommande motionerar om att slopa monarkin. Motioner från SD föreslår i stället att kungens makt ska stärkas genom att han tar över talmannens roll vid regeringsbildningen. Det enkla svaret på frågan varför Sverige fortfarande har monarki är att svenska folket inte är tillräckligt demokratiskt. Även om stödet för monarkin har avtagit betydlig är det fortfarande fler som är för än emot. Svenskarnas fåfänga är starkare än deras demokratipatos. Det har gått drygt hundra år sedan det demokratiska genombrottet med allmän och lika rösträtt. Men fortfarande har införandet av demokrati i Sverige inte fullbordats med att avskaffa monarkin och låta folket – i direkt personval där alla medborgare får kandidera – utse den högsta ledaren för landet. Det kunde ske i form av en regeringschef som också är statschef och kallas riksföreståndare. Detta skulle samtidigt undanröja det återkommande trassel kring att utse statsminister och regering som orsakas av parlamentarismen – som en gång infördes just för att kunna behålla monarkin.	slekt.se/demokrati Start Maximal demokrati ➤ Start slekt.se ➤ © 2024–2025 Per Andersson Läs boken Maximal demokrati här Maximal demokrati av Per Andersson (178 sidor) ➤ Läs också Per Anderssons bok Demokrati mot monarki (94 sidor) ➤