|
Maximal
demokrati Per Anderssons
texter om strkt demokrati |
||||
|
|
||||
|
|
||||
|
|
||||
|
Konstruera en skola som levererar Skoldebatten saknar
nytnkande och lsningar. Politiker frn alla partier str handfallna infr
skolans stora problem, med avgrande konsekvenser ocks fr samhllet i
vrigt. Kunskapsresultaten i
bde grund- och gymnasieskolan r uppseendevckande lga, har sjunkit under
lng tid, r i sjlva verket nnu smre n statistiken visar och r mer
ojmnt frdelade n ngonsin. Mer n varannan gymnasieelev klarar inte
utbildningen som han eller hon antagits till, och redan dessfrinnan r det
en fjrdedel av eleverna i grundskolan som inte nr kunskapskraven dr. Men
skolorna fr lika mycket betalt av skattemedel oavsett hur dliga de r,
eller snarare mer pengar ju smre de presterar. Dessutom fr samhllet en
kostbar reparationsnota fr elever som drabbats av skolans misslyckande, och
framfr allt fr eleven sjlv en kringskuren frihet att forma sitt liv. Vi mste konstruera en
skola som levererar. Varje brande moment i skolsystemet fallerar och behver
byggas om: 1. Inrtta en
Utbildningsberedning, liknande Frsvarsberedningen, som fortlpande ser ver
vilken kunskap eleverna och samhllet behver. Idag saknas viktig kunskap i
utbildningens freskrivna innehll. 2. Skriv helt nya kursplaner,
som klart och konkret sger vad eleven ska kunna efter genomgngen
utbildning. Idag r styrdokumenten s krngliga och abstrakta att det r
omjligt att veta vad eleven behver lra sig fr ett visst betyg. De har lg
styreffekt och ventyrar en likvrdig utbildning och rttvis bedmning. 3. Infr betyg i
ordning och ansvarstagande samt nolltolerans mot strd undervisning. Studiero
r en frutsttning fr lrande. Alla ska kunna trivas i skolan, och det r
inte orimligt att krva att ingen saboterar fr andra och att var och en tar
vara p mjligheten att f lra sig det man behver fr vuxenlivet. 4. Skickliga lrare
och skolledare mste f kosta. Varje satsad krona som leder till avsett
utbildningsresultat r en lnsam investering. Ett misslyckande blir mycket
dyrare. Om det mrks att skolan levererar resultat som gr skillnad fr
elever och samhlle, hjs lrarnas status och fler sker sig till det
samhllsbrande yrket. 5. I varje mne ska
eleven ha en informativ, frklarande och aktiverande lrobok. Den ger
tryggheten att ha kontroll ver kursens hela pensum och mjliggr lsning i
egen takt. 6. Skolans arbete
mste tydligare inriktas p att stadkomma resultat. Framgngen fljer av
lrarnas professionella kreativitet i utformning och genomfrande av vad som
behvs fr att eleverna ska n utbildningens ml. Det innebr stndig
omprvning och frnyelse, dessutom utifrn varje elevs frutsttningar och
behov. 7. Infr oberoende
bedmning av elevernas kunskaper. Att den undervisande lraren betygsstter
sina egna elever och drmed sin egen arbetsinsats innebr risk fr
rttsoskerhet och betygsinflation. I stllet br staten anordna digitala
prov och muntlig examination med opartiska lrare frn andra skolor. 8. Skolinspektionens
kontroll mste reformeras s att den bde utkrver ansvar och effektivt leder
till frbttring av skolornas processer och resultat. De utvecklingsdrivande
mekanismer som finns i gllande ml- och resultatstyrning anvnds inte, utan
tillsynen bedrivs som om forna tiders regelstyrning fanns kvar. 9. En skola ska f
full betalning frst efter leverans, nr eleven har klarat sin utbildning.
Eleven, som drmed gjort en viktig insats fr sig sjlv och samhllet,
tilldelas samtidigt en penningpremie. S fr vi ordning p
den svenska skolan. |
|
slekt.se/demokrati Start Maximal demokrati ➤ Start
slekt.se ➤ ©
2024–2025 Per Andersson Ls
boken Maximal demokrati hr Maximal demokrati av Per Andersson (178 sidor) ➤ Ls
ocks Per Anderssons bok Demokrati mot
monarki (94 sidor) ➤ |
|