Maximal demokrati Per Anderssons texter om stärkt demokrati
	Riksdagen firar demokratin med att stärka kungens makt För första gången på 50 år delade kungen nyligen ut ordnar till svenska undersåtar, däribland medlemmarna i ABBA. Det medförde uteslutande positiv och okritisk medierapportering. Ingen uppmärksammade vilket bakslag för demokratin som återinförandet av det kungliga ordensväsendet innebär. När hundraårsminnet av det demokratiska genombrottet i Sverige firades 2017–2022 hade man kunnat förvänta att riksdag och regering skulle ta tillfället att ytterligare stärka den svenska demokratin. I stället valde de båda statsorganen att stärka monarkin, det vill säga den långa demokratikampens främsta motståndare. Steg för steg med början 1809 har riksdagen minskat kungens makt. Men 2022 beslutade riksdagen att han skulle återfå ett av sina maktmedel: rätten att dela ut ordnar. Denna befogenhet hade han fråntagits, med undantag för utdelning till utlänningar och medlemmar av kungahuset, i samband med att den nya regeringsformen infördes 1975. Ordnarna är ett instrument för kungen att belöna personer och infördes som ett alternativ till att adla, vilket innebar en upphöjelse som gick i arv medan en orden är en personlig utmärkelse. Ordensväsendet har en militär och religiös dimension, med rötter i de kristna korstågen. Det framträder bland annat i ordensinnehavares titel riddare och ordensteckens form av ett kors. Till skillnad från en medalj är en orden egentligen en sammanslutning som man blir upptagen i vid utnämningen, vilket ordensinsignier såsom ordenskors, kraschan, band och kedja är yttre tecken på. Det har alltid varit en central funktion i monarkin att kungen skaffar sig betydelsefulla personers lojalitet. Det har skett genom godsförläningar, tjänsteutnämningar, adelskap, ordnar, medaljer, middagsinbjudningar och andra former av ekonomiska och prestigemässiga gåvor. Till gåvans psykologi hör en underförstådd förväntan om gengäld, som i det kungliga sammanhanget framför allt innebär stöd, om än bara i form av en allmänt positiv inställning till givaren. För den som under högtidliga former och medieuppmärksamhet fått ta emot en orden eller medalj ur kungens hand på Slottet är det knappast möjligt att uttrycka annat än lovord om monarkin och kungen personligen. Effekten förstärks genom att mottagarna är framgångsrika och kända personer, och kungen drar nytta av att vara en del av den positiva uppmärksamheten kring dem. Det återupprättade ordensväsendet innebär att riksdagen har gett kungen en kraftigt förstärkt roll som rikets högste utvärderare av medborgarnas insatser. Det är kungen som beslutar vem som ska tilldelas en utmärkelse i form av en orden eller en medalj. Han har alltså makten att avgöra vem i Sverige som är förtjänt och vem som inte är det. I utredningen inför återinförandet finns inga överväganden kring vilken funktion ett belöningssystem med ordnar och medaljer egentligen har som kungligt maktinstrument. Bland moderata riksdagsmotioner om att på nytt börja dela ut ordnar till svenskar noteras argumentet att det ordensväsen som inrättades i Ryssland av tsaren men avskaffades vid revolutionen 1917 nu har återinförts av den ryska regeringen. Det är ett minst sagt tvivelaktigt föredöme. Sverige bör i stället snarast återgå till kretsen av demokratier som Schweiz, Irland och USA – helt befriade från ordensväsende.	slekt.se/demokrati Start Maximal demokrati ➤ Start slekt.se ➤ © 2024–2025 Per Andersson Läs boken Maximal demokrati här Maximal demokrati av Per Andersson (178 sidor) ➤ Läs också Per Anderssons bok Demokrati mot monarki (94 sidor) ➤