Maximal demokrati Per Anderssons texter om stärkt demokrati
	Gör boskillnad mellan privat och offentligt Skillnaden mellan privat (enskilt) och offentligt (allmänt, gemensamt) är fundamental. Samtidigt är båda nödvändiga för att ett demokratiskt samhälle ska fungera. I grunden ankommer det på varje vuxen individ att försörja sig själv. Därutöver kan människor gå ihop i en samhällsgemenskap för att åstadkomma sådant som de inte klarar bättre på egen hand, till exempel fredliga relationer med omvärlden, inre ordning och skydd, möjlighet för alla att försörja sig, vård och stöd till dem som behöver, infrastruktur och utbildning. En underförstådd utgångspunkt är att det som beslutas och finansieras offentligt, det vill säga av staten inklusive regioner och kommuner, också genomförs i offentlig regi. Det långa socialdemokratiska maktinnehavet under 1900-talet med en kraftig expansion av den offentliga sektorn, av sina belackare kallad den ofantliga, föranledde de borgerliga partierna att propagera för minskad omfattning och sänkta skatter. Efter att icke-socialistiska regeringar börjat alternera vid makten förbyttes dock volymkritiken i en massiv privatisering av statlig, regional och kommunal verksamhet – med bibehållen offentlig finansiering. Det innebar såväl ett radikalt avsteg från rågången mellan enskilt och allmänt som en återgång till en monarkiliknande utdelning av privilegier för att utföra offentliga uppgifter. Den offentliga sektorn tillåts nu vara stor för att förse näringslivsoligopol med skattepengar och samtidigt kommunala och regionala partipolitiker med befattningar för välarvoderad maktutövning. En stor överföring av verksamheter från offentlig till privat regi tog sin början på 1980-talet med utförsäljning av statliga företag, och från 1990-talet har betydande delar av vård, omsorg och skola flyttat från regioner och kommuner till privata utförare betalda med allmänna medel. Till detta kommer offentliga organs omfattande upphandling av privata varor och tjänster. Ineffektivitet i den offentliga driften öppnade för att laborera med privat utförande. Till skillnad från vad som nu gäller för exempelvis skolor tillåts dock inte att domstolar drivs av riskkapitalister, polisen av religiösa samfund eller försvaret av konkurrerande företag som varje medborgare erbjuds välja bland för att upprätthålla sin del av freden. Ny kritik mot offentligfinansierad verksamhet i såväl kommunal och regional som privat regi, rörande exempelvis låga skolresultat, långa vårdköer och vinstuttag från välfärdsföretag, har under 2000-talet lett till tilltagande krav på förstatligande. Undermålighet i hur det allmänna löser sina uppgifter tillskrivs också brister i ledning, styrning och samordning när flera aktörer – statliga, regionala, kommunala och privata – ska vara involverade, såsom i krissituationer. Vad som ska vara privat respektive offentligt behöver nu ses över i grunden. Det man då kommer fram till att blir bäst privat ska också beslutas, finansieras och utföras privat – av enskilda i konkurrens. Det som i stället bedöms passa bäst som offentligt ska beslutas, finansieras och utföras offentligt – demokratiskt, skattefinansierat, rättssäkert och effektivt. För att garantera likvärdig service för alla medborgare i landet bör all offentlig verksamhet organiseras i rikstäckande statliga verk, ett för varje verksamhetsgren: Försvarsverket, Polisverket, Vårdverket, Utbildningsverket, Stödverket, Skyddsverket, Kommunikationsverket osv. Regioner och kommuner avskaffas och privata företag upphör att vara utförare av offentligt finansierad verksamhet.	slekt.se/demokrati Start Maximal demokrati ➤ Start slekt.se ➤ © 2024–2025 Per Andersson Läs boken Maximal demokrati här Maximal demokrati av Per Andersson (178 sidor) ➤ Läs också Per Anderssons bok Demokrati mot monarki (94 sidor) ➤