Maximal demokrati Per Anderssons texter om stärkt demokrati
	Stärk oberoendet för public service med folkvald styrelse Nyligen lämnade Public service-kommittén över sin utredning (SOU 2024:34) om hur SR, SVT och UR ska regleras 2026–2033. Men trots betänkandets titel "Ansvar och oberoende" saknar kommittén tillräckliga förslag för att garantera public service-mediernas oberoende av den politiska makten. Fram till den 13 september kan alla lämna synpunkter på förslaget till regeringen, som därefter ska lägga fram en proposition till riksdagen för beslut. Massmedier som är oberoende av den offentliga makten är en nödvändig beståndsdel i en demokrati. Till uppgifterna hör att förmedla saklig, opartisk och allsidig information om vad som händer i samhället, analysera och kommentera händelser och skeenden, granska makthavare av alla slag, ge utrymme för samhällsdebatt och även tillhandahålla folkbildning, kultur och underhållning. Den funktion som massmedierna ska fylla gynnas av både mångfald och gemensamhet. Ett utbud av många tidningar och andra medier, som konkurrerar med varandra och tillsammans täcker alla geografiska områden, ger möjlighet till olika perspektiv. Samtidigt fordrar en ideal demokrati att alla samhällsmedlemmar kan ta del av – och delta i – ett gemensamt offentligt samtal och nås av ett brett grundutbud av information. Förutom en obegränsad mängd fria redaktionella medier och därtill sociala medier behövs någon form av allmänmedia som alla har tillgång till, det som vanligen kallas public service. Detta framstår som en typisk funktion för staten, det vill säga något som inte åstadkoms bättre privat. Men det är avgörande att sådana allmänna medier inte är underställda den politiska makten utan är helt fristående och särskilt upprätthåller opartiskhet. De massmedier som finns är på olika sätt beroende av ekonomiska eller politiska intressen. Pressen, liksom privata versioner av radio, TV och webbkanaler, drivs kommersiellt och har inte sällan även en partipolitisk eller liknande koppling, synlig åtminstone på ledarsidorna. Men inte heller public service, i form av SR, SVT och UR, är oberoende av den politiska makten. I ett försök att skapa avstånd mellan denna och journalistiken bildades 1997 en förvaltningsstiftelse som ägare till de tre programbolagen. Det är dock riksdagspartierna som nominerar ledamöter till stiftelsens styrelse, medan regeringen utser dem och därtill beviljar sändningstillstånd, utser revisorer i bolagen och måste godkänna ändringar i bolagsordningen. Public service-företagens beroende av den politiska makten är ett uttryck för den partibaserade statsmaktens koncentration. Väljarna överlåter all offentlig makt på riksnivå till partierna genom att vart fjärde år avge var sin röst, och följden blir att riksdag och regering styr public service. I andra länder har väljarna vanan att vid varje tillfälle rösta flerfalt, i både person- och sakfrågor. Public service skulle kunna frikopplas helt från politikerna genom en folkvald styrelse. Medborgarna utser då genom direkt personval, samtidigt med de allmänna valen, en sådan bestående av de fem som får flest röster. Dessa får inte ha eller under föregående mandatperiod ha haft något politiskt uppdrag. Allmänmedia görs därmed till en självständig del av staten och uppdraget bör regleras i grundlag, bland annat med garantier för det journalistiska arbetets oberoende. Denna samlade organisation för public service i Sverige skulle med en svensk ordbildning kunna kallas Rikskanaliseringen.	slekt.se/demokrati Start Maximal demokrati ➤ Start slekt.se ➤ © 2024–2025 Per Andersson Läs boken Maximal demokrati här Maximal demokrati av Per Andersson (178 sidor) ➤ Läs också Per Anderssons bok Demokrati mot monarki (94 sidor) ➤