Maximal demokrati Per Anderssons texter om stärkt demokrati
	Dela in Sverige i sju nya landskap Den indelning i län som funnits sedan 1600-talet och som baserats på de medeltida landskapen stämmer inte överens med det moderna samhällets geografi. I Göteborgs och Malmös omland har de gamla enheterna ersatts, med Västra Götalands respektive Skåne län. För resten av riket har flera statliga utredningar under lång tid utan framgång försökt att finna nya lösningar. Den offentliga förvaltningen behöver en ny och funktionell geografisk indelning av riket på två nivåer. Den bör gälla enhetligt för alla myndigheter och är avgörande för en effektiv samverkan mellan dessa. Med återanvändning av gamla benämningar kan de nyformade territorierna kallas landskapsområde respektive häradsområde, i kontrast till det feodala län och de språkfrämmande region och kommun. En ändamålsenlig ny indelning av Sverige skulle kunna bestå av sju näringsgeografiskt betingade landskapsområden med så långt möjligt en sammanhållande historisk identitet och orienterade mot var sin naturlig centralort, oberoende av nuvarande länsgränser, i en kompromiss mellan folkmängd och yta, där var och en får en bit av rikets kust med innanförliggande land: 1. Svealand (Stockholm): Mälardalens landskap inklusive Närke samt Gotland 2. Västgötaland (Göteborg): nuvarande regionen utvidgas med Värmland (som förr räknades till Göta rike) och norra Halland (detta landskap var redan under 1200- och 1300-talen uppdelat på Nörrehalland och Sönderhalland) 3. Skåneland (Malmö): resten av de forna östdanska provinserna (Skåne, Blekinge och södra Halland) och delar av södra Småland 4. Östgötaland (Linköping): den östgötska så kallade fjärde storstadsregionen och huvuddelen av Småland 5. Dalaland (Gävle): Gästrikland, Hälsingland och Dalarna 6. Medelland (Sundsvall): Medelpad, Ångermanland, Härjedalen och Jämtland 7. Bottenland (Umeå): Västerbottens län och Norrbottens län De fyra första har även historisk identitet kring medeltida kulturcentra: biskopssätena Uppsala-Västerås-Strängnäs, Skara, Lund respektive Linköping; stiften i sin tidigmedeltida utbredning sammanfaller väl med de föreslagna enheterna. Dessa ansluter också till de forna universitetsregionerna. Norr om Dalälven räcker invånarantalet inte till landskapsområden av jämförbar storlek men med mer än hälften av landets areal är det påkallat med tre där. De båda nordligaste motsvarar Härnösands respektive Luleå stift. Var och en av de sju landsdelarna kan också samlas kring en dialektidentitet. Gotland har förvisso historiska band till Östgötaland men numera bäst kommunikationer med Svealand. Landskapsområdenas exakta avgränsning bestäms av de häradsområden som kommer att ingå. Namnen är viktiga och bör vara korta med förankring i geografi och historia. Med förebild i de gamla landskapen, som under medeltiden konstituerade förbundsstaten Sverige, är efterleden land passande. Som alla gemenskaper behöver landskapsområdena inte bara namn utan även visuella kännetecken, som en ny geografisk identitet hos invånarna kan knytas till. I Norden finns den unika traditionen av bildsymboler för statsbildningar och regioner i form av korsflaggor, till och med den gul-röda för hela Norden. Med Dannebrogen som förebild har det ena området efter det andra skaffat sig en sådan som tecken på sin identitet och som förebud om självbestämmande. Av svenska regioner var Skåneland först ut med sin röd-gula. Under senare delen av 1900-talet kom korsflaggor i bruk för i tur och ordning Götaland öster om Vättern (gul-blå), Norrland (vit-blå-gul) samt Västra Götaland (gul-blå-vit). En svart-gul flagga lanserades för Härjedalen och en blå-röd-gul för Hälsingland, och dessa skulle kunna komma till användning för Medelland respektive Dalaland, medan Norrlands tas i anspråk för Bottenland och de två övriga självfallet för Öst- respektive Västgötaland. Svealands flagga blir förslagsvis den svenska med tillägg av ett blått innerkors.	slekt.se/demokrati Start Maximal demokrati ➤ Start slekt.se ➤ © 2024–2025 Per Andersson Läs boken Maximal demokrati här Maximal demokrati av Per Andersson (178 sidor) ➤ Läs också Per Anderssons bok Demokrati mot monarki (94 sidor) ➤