|
Maximal
demokrati Per Anderssons
texter om strkt demokrati |
||||
|
|
||||
|
|
||||
|
|
||||
|
Monarki strider mot demokratins
grundvrderingar Tack vare demokratins
seger ver monarkin fr drygt hundra r sedan kan rojalister och alla andra
idag fritt argumentera fr sina ider – ven om de strider mot
demokratins grundlggande principer. Ngon motsvarande tolerans fanns inte
innan kungamakten ersattes med folkmakt i Sverige. Exempelvis beordrade
nuvarande kungens farfars farfars far Oscar I 1848 ut militr mot
stockholmare som demonstrerade fr demokrati och republik – 18 personer
ddades. Rojalistiska freningen talar om "den historiska och kulturella
betydelsen som monarkin har fr vrt land". Enligt rojalisternas
vanfrestllning om demokrati som endast majoritetsbeslut skulle det vara OK
om Sveriges mn samlade 51 procents majoritet fr att avskaffa kvinnors
rstrtt eller infra ddsstraff. Nej, avgrande fr demokratin r att det
ocks finns grundlggande vrden som upprtthlls kompromisslst, ssom alla
mnniskors likstlldhet och att alla kan vlja sina politiska fretrdare och
kandidera sjlva. Att en slkt har ensamrtt att tillstta landets statschef
strider med all tydlighet hremot och r uppenbart odemokratiskt. Svenska folkets std
fr att utse den hgsta fretrdaren fr landet p odemokratiskt vis genom
arv inom en privilegierad familj, som lever i exempells lyx p
skattebetalarnas bekostnad, r sannolikt betydligt mindre n vad rojalisterna
hvdar. Om medborgarna fick ta stllning till monarkin som en demokratifrga
skulle stdet bli svagt. Vljarna har faktiskt under en stor del av den
senaste hundrarsperioden rstat fram en riksdagsmajoritet med infrande av
republik i partiprogrammet. Senast hade S, MP och V 1994–2006 egen
majoritet fr att avskaffa monarkin. Dessutom finns i alla partier utom SD
riksdagsledamter som terkommande motionerar om att slopa monarkin. Medieakademiens
frtroendebarometer har visat att stdet fr det svenska kungahuset var s
lgt som 35 procent 2011. Och rojalisternas myt att kungen bttre n en vald
statschef representerar hela folket krossas av att Vigds Finnbogadttir
valdes av det islndska folket med 94 procent av rsterna i presidentvalet
1988. I de tv nordiska
lnder som vergtt till republik r andelen som vill ha monarki s gott som
obefintlig. Den positiva bilden av kungahuset i svenska medier r snarare ett
uttryck fr monarkins kommersiella vrde som underhllningsgenre n ett
utbrett aktivt std fr monarki som statsform. Att kungen skulle vara
opolitisk r ytterligare en myt. Frutom att han r chef fr just ett
politiskt system, staten Sverige, r han inte heller i partipolitisk mening
opolitisk. Kungens vara eller inte vara r i hgsta grad en ideologisk
konflikt mellan hger och vnster – mellan monarki och demokrati. Att kungen skulle vara
en "stabiliserande kraft i tider av politisk oro" faller p bde
att han helt saknar befogenheter fr att ta ledningen om landet utstts fr
fara och att den som rvt statschefsmbetet inte givet har den frmga till
politiskt ledarskap som fordras. Jmfr kung Carl Gustaf med president
Zelenskyj som statschef vid ett angrepp frn Ryssland. Det r fritt fram fr
rojalister att pldera fr fortsatta politiska och ekonomiska privilegier fr
en utvald familj. Men pst inte att det r demokrati. |
|
slekt.se/demokrati Start Maximal demokrati ➤ Start
slekt.se ➤ ©
2024–2025 Per Andersson Ls
boken Maximal demokrati hr Maximal demokrati av Per Andersson (178 sidor) ➤ Ls
ocks Per Anderssons bok Demokrati mot
monarki (94 sidor) ➤ |
|