|
Maximal
demokrati Per Anderssons
texter om strkt demokrati |
||||
|
|
||||
|
|
||||
|
|
||||
|
Monarkin str i konflikt med bde
demokrati och historia Rojalister har ett
minst sagt problematiskt frhllningsstt till demokrati. Det bekrftas av en
insnd replik p min debattext "Torekovskompromissen r verspelad
– avskaffa monarkin" i Dagens Nyheter. Att ge en utvald
familj politiska och ekonomiska privilegier – ssom att f tillstta
landets statschef och leva lyxliv p skattebetalarnas bekostnad – kan
aldrig vara demokratiskt. Men replikanten tycker
att monarkin ska bevaras och hnvisar till opinionsmtningar att "mellan
70 och 80 procent stder nuvarande statsskick". Med en sdan
frestllning om demokrati som endast majoritetsbeslut skulle det vara OK om
Sveriges mn samlade 51 procents majoritet fr att avskaffa kvinnors rstrtt
eller infra ddsstraff. Nej, avgrande fr demokratin r att det ocks finns
grundlggande vrden som upprtthlls kompromisslst, ssom alla mnniskors
likstlldhet och att alla kan vlja sina politiska fretrdare och kandidera
sjlva. Om medborgarna fick ta
stllning till monarkin som en demokratifrga skulle stdet bli svagt.
Vljarna har faktiskt under en stor del av den senaste hundrarsperioden
rstat fram riksdagsmajoriteter med infrande av republik i partiprogrammet.
Senast hade S, MP och V 1994–2006 egen majoritet fr att avskaffa
monarkin. Att detta inte genomfrdes var uppenbart odemokratiskt. Dessutom
finns i alla partier utom SD riksdagsledamter som terkommande motionerar om
att slopa monarkin. I kontrast till
replikantens statistik har Medieakademiens frtroendebarometer visat att
stdet fr det svenska kungahuset var s lgt som 35 procent 2011. Och
rojalisternas myt att kungen bttre n en vald statschef representerar folket
krossas av att Vigds Finnbogadttir valdes av det islndska folket med 94
procent av rsterna i presidentvalet 1988. I de tv nordiska
lnder som vergtt till republik r andelen som vill ha monarki s gott som
obefintlig. Den positiva bilden av kungahuset i svenska medier r snarare ett
uttryck fr monarkins kommersiella vrde som underhllningsgenre n ett
utbrett aktivt std fr monarki som statsform. Replikantens argument
att "Kungen r en nationell symbol, en symbol fr riket, som hmtar sin
legitimitet frn historien" talar emot monarki, inte fr. Historien r
exempelvis full av kunglig vldsutvning fr att tvinga den egna befolkningen
till lydnad, eliminera konkurrenter om makten och besegra fiendestater i
krig. S sent som 1848 beordrade nuvarande kungens farfars farfars far Oscar
I ut militr mot stockholmare som demonstrerade fr demokrati och republik,
och 18 personer ddades. Detta r en frkastlig symbolik och legitimitet som
grund fr statschefskapet i en demokrati. Lika ohllbart r
replikantens pstende att "Monarkin hller ihop Sverige" och
"bidrar till nationell stadga". Att kungen skulle vara ngot fr
svenska folket att luta sig mot vid krig eller annan ofrd faller p bde att
han helt saknar befogenheter fr att ta ledningen om landet utstts fr fara
och att den som rvt statschefsmbetet inte givet har den frmga till
politiskt ledarskap som fordras. Jmfr kung Carl Gustaf med president
Zelenskyj som statschef vid ett angrepp frn Ryssland. Eftersom de
frutsttningar fr monarkin som gllde vid 1810 rs avtal med Bernadotte och
vid 1971 rs kompromiss i Torekov nu inte lngre finns kvar, r tiden inne
fr riksdagen att fullflja det demokratiska genombrottet fr drygt hundra r
sedan och infra val av statschef dr alla medborgare fr bde rsta och
stlla upp. |
|
slekt.se/demokrati Start Maximal demokrati ➤ Start
slekt.se ➤ ©
2024–2025 Per Andersson Ls
boken Maximal demokrati hr Maximal demokrati av Per Andersson (178 sidor) ➤ Ls
ocks Per Anderssons bok Demokrati mot
monarki (94 sidor) ➤ |
|