|
Maximal
demokrati Per Anderssons
texter om stŠrkt demokrati |
||||
|
|
||||
|
|
||||
|
|
||||
|
Kungen Šr orsak till SD:s
maktšvertagande Den 11 september
fšrŠndrades Sverige. I fšljd av valet den dagen 2022 kom landet att styras av
en regering vars politik dikterats av Sverigedemokraterna. Men 83 procent av alla
ršstberŠttigade svenskar ršstade inte pŒ SD. €ndŒ har partiet nu avgšrande
inflytande pŒ vad sŒvŠl regering som riksdag beslutar. Hur Šr ett sŒdant
maktšvertagande mšjligt i en demokrati? Jo, det Šr mšjligt
tack vare kungen, inte Carl XVI Gustaf personligen men hans Šmbete. Kampen mellan monarki
och demokrati fšr hundra Œr sedan slutade i en kompromiss: kungen fick vara
kvar men hans rŒdgivare i regeringen tog šver den styrande makten och blev
beroende av riksdagen. Det Šr innebšrden av parlamentarismen. Partimakten,
som avlšste kungamakten, kom dŠrmed i besittning av hela statsmakten. Den
maktdelning som funnits fšr att motverka maktkoncentration och risk fšr
maktmissbruk fšrsvann. Parlamentarism Šr
alltsŒ inte liktydigt med demokrati utan ett uttryck fšr ofullbordad
demokrati. Systemet har de senaste Œren ocksŒ visat hur ineffektivt det kan
vara fšr att utse den hšgsta politiska ledaren i landet. Efter valet 2018
stŠlldes Sverige utan ordinarie regering i nŠrmare ett halvŒr pŒ grund av
riksdagens ofšrmŒga att vŠlja en statsminister, och resten av mandatperioden
prŠglades av regeringskriser, misstroendefšrklaringar, regeringsavgŒngar och
nyvalshot i ett stŠndigt pŒgŒende spel mellan de politiska partierna. Det ska
jŠmfšras med exempelvis Frankrike, dŠr det redan pŒ valdagen blir klart vem
som folket i ett direkt personval har valt till president. Parlamentarism bygger
pŒ konflikt och tenderar att bli majoritetens diktatur, dŠr 51 procent
hŠrskar šver 49 procent som Šr konstant missnšjda. Nu rŒder till och med
marginalens diktatur: Inget av tvŒ alternativa partier eller block har
majoritet men det ena skaffar sig det genom stšd frŒn ett parti som med sina
mandat bidrar med den marginal som Šr avgšrande fšr att nŒ šver 50 procent. I
gengŠld fŒr detta parti ett oproportionerligt stort inflytande pŒ politiken. Marginalens diktatur,
dŠr ett parti styr trots en fšrkrossande majoritet emot sig, mšjliggšrs
alltsŒ av parlamentarismen, som Šr konstruerad fšr att behŒlla demokratins
motsats, monarkin, och innebŠr koncentration av hela statsmakten i
partimaktens hŠnder. Alternativ till
parlamentarismen finns i en enklare och tydligare demokratisk ordning som
flyttar makt till medborgarna och fšrhindrar maktkoncentration: I separata
och direkta personval – dŠr alla i landet fritt fŒr kandidera –
utser folket regeringschef, riksdag och Šven politikerfria ledningar fšr
maktkontroll, public service respektive tillsŠttning av offentliga tjŠnster.
DŒ faller ocksŒ inskrŠnkningar i demokratin sŒsom partival, procentspŠrrar,
taktikršstning och nepotism vid utnŠmningar. Regeringschefen skulle kunna
kallas riksfšrestŒndare i stŠllet fšr statsminister, som anger en fšrŒldrad
relation till kungen. NŠr bŒde
regeringschefen och riksdagen Šr utsedda av medborgarna vid mandatperiodens
bšrjan kan all kraft Šgnas Œt att rationellt lšsa samhŠllets utmaningar i
sak. Argumentation kan ersŠtta politiskt spel. SŒ hade SD kunnat
hanteras enkelt. Fšrslag som det partiet gillar men alla andra i riksdagen
ogillar hade fŠllts i varje sakfrŒgeomršstning med omkring 80 procent av
ršsterna emot, utan att Šventyra regeringsmakten, behšva kohandla, skapa
symboliska lŒsningar eller ge SD nŒgot som helst inflytande. |
|
slekt.se/demokrati Start Maximal demokrati ➤ Start
slekt.se ➤ ©
2024–2025 Per Andersson LŠs
boken Maximal demokrati hŠr Maximal demokrati av Per Andersson (178 sidor) ➤ LŠs
ocksŒ Per Anderssons bok Demokrati mot
monarki (94 sidor) ➤ |
|