|
Maximal
demokrati Per Anderssons
texter om strkt demokrati |
||||
|
|
||||
|
|
||||
|
|
||||
|
Inte givet med Victoria som
eftertrdare till kungen Arvmonarki infrdes i
Sverige 1544. Huvudargumentet var att det skulle ge stabilitet genom entydiga
regler fr vem som ska verta tronen. Motsatt effekt fick
den retroaktiva ndringen av successionsordningen 1980, som bde kungen sjlv
och Justitiekanslern invnde emot. Kvinnor fick rtt att rva tronen, kravet
p furstligt gifte avskaffades, Carl XVI Gustaf utsgs till ny stamfader fr
kungahuset och Carl Philip avsattes som kronprins. ndringen hamnade i
konflikt med den fundamentala rttsstatsprincipen att lagar inte ska ges
tillbakaverkande kraft och ppnade fr framtida oklarhet om vem som
egentligen r Sveriges rttmtiga regent. Motsvarande reformering i Norge
skedde utan retroaktivitet, s att kronprinsen dr behll sin plats i
tronfljden. Det var inte heller
givet att ndringen skulle ske frn Carl Philip till Victoria, det vill sga
att startpunkten fr den fortsatta successionen skulle flyttas just ett steg
fre den dittillsvarande kronprinsen. Lika naturligt hade det varit att
flytta den tv, tre, fyra eller fem steg bakt. D hade nuvarande kungens
ldsta syster, prinsessan Margaretha, hamnat frst i tronfljden. Om man gtt
ytterligare ett eller tv steg skulle danska drottning Margrethe II blivit
tronfljare. Att i stllet
kronprinsessan Victoria nu r den som str p tur att bli Sveriges nsta
monark r resultatet av en nrmast osannolik rcka av hndelser. Syftet med
tronfljdsreformen 1980 var att stadkomma en knsneutral tronfljd, men det
r tack vare sin hrstamning p obruten manslinje och att kvinnor saknat
successionsrtt som hon har ftt sin position. Om reformen verkligen
utformats med full likstlldhet mellan kvinnor och mn hade allts inte hon
utan ngon annan varit tronfljare i dag. Victorias vg till
tronen hade ocks kunnat sluta lngt tidigare vid ngon av flera kritiska
anhalter: Om inte Hjalmar Branting hade rddat kvar Gustaf V utan republik
infrts 1917 eller 1918. Om inte prins Gustaf Adolfs femte frsk att f en
son fr att rdda tronfljden hade lyckats i sista stund 1946 innan han
omkom. Om inte Socialdemokraterna under flera decennier avsttt frn att
utnyttja sin majoritet fr att avskaffa monarkin. Om inte de borgerliga och
Socialdemokraterna infr den nya regeringsformen slutit kompromissen i
Torekov 1971 om att behlla kungen. Om inte en socialdemokrat tryckt p fel
knapp i riksdagen 1975 s att det blev en utredning om kvinnlig tronfljd
trots en riksdagsmajoritet emot. Om det inte blivit borgerlig valseger 1976
s att tronfljdsreformen kunde antas vid ett frsta grundlagsbeslut 1978. Om
inte kravet p furstligt gifte hade avskaffats av den nya regeringen, trots
utredningens motsatta uppfattning. Om inte kronprins Carl Philip hade ftts
frst efter det frsta grundlagsbeslutet d effekten av retroaktiviteten nnu
inte visat sig. Om det inte blivit en borgerlig valseger ven 1979 s att
grundlagsndringen kunde fullbordas detta r. Om inte riksdagen hade utsett
Victorias far till ny stamfader fr kungahuset i stllet fr Karl XIV Johan.
Och om inte riksdagen hade tillgripit retroaktiv lagstiftning vid infrandet
av de nya tronfljdsreglerna. Kanske kommer det i
framtiden att prvas juridiskt eller politiskt vem som r rttmtig arvinge
till Sveriges tron – om ngon alls. Det finns nmligen ett ovillkorligt
grundlagsfrbud fr vissa personer att ngonsin bli Sveriges monark, utfrdat
r 1809 av riksdagen och kungen, vilka "enhlligt frklarat Wr fr detta
warande Konung, Gustaf IV Adolph och Hans Brstarfwingar, s fdde som
ofdde, fr nu och ewerldeliga tider frlustige Sweriges Krona och
Regering". Just en sdan brstarvinge r hans dottersons dottersons
sonson Carl XVI Gustaf. Denne och hans efterkommande har allts fr all
framtid blivit uteslutna frn att inneha Sveriges tron. Drmed skulle
kungahuset vara att betrakta som utslocknat. Riksdagen r d fri att infra
en ordning med en demokratiskt vald statschef, i likhet med exempelvis
Finland, Island, Frankrike och USA. |
|
slekt.se/demokrati Start Maximal demokrati ➤ Start
slekt.se ➤ ©
2024–2025 Per Andersson Ls
boken Maximal demokrati hr Maximal demokrati av Per Andersson (178 sidor) ➤ Ls
ocks Per Anderssons bok Demokrati mot
monarki (94 sidor) ➤ |
|