|
Maximal
demokrati Per Anderssons
texter om strkt demokrati |
||||
|
|
||||
|
|
||||
|
|
||||
|
Hur demokratiskt r Sverige? En demokrati blir
aldrig frdigbyggd – den kan alltid frbttras. Till och med i Sverige
finns strre eller mindre demokratibrister i det politiska systemets olika
grundfunktioner, exempelvis: Statsmakten r
privatiserad till ett ftal ideella freningar, partier, dr bara ett par
procent av medborgarna r medlemmar. Partierna bestmmer sjlva om
spelreglerna i det politiska systemet och har bland annat konstruerat
mekanismer fr att hlla motstndare borta. Medborgarnas deltagande i
politiska processer r minimalt och inskrnker sig fr de flesta till att en
gng vart fjrde r verlmna sitt inflytande genom att i val legitimera
partimakten. Den maktdelning som en gng rdde i landet har ersatts av en
stark koncentration av den offentliga makten till det eller de partier som
ervrat strst mandatstd i riksdagen. Medborgarna kan inte
vlja eller vljas till landets hgsta mbete, utan det tillstts genom arv
inom en privilegierad familj. Till landets folkrepresentation, riksdagen, kan
medborgarna varken rsta eller kandidera fritt. I stllet styrs valet i hg
grad av de etablerade partierna, och alla rster r inte lika mycket vrda.
Medborgarna fr inte heller vlja regeringschef och n mindre stlla upp som
kandidat till posten. Nr de rstar till riksdagen vet de inte vilken
regering som de d kommer att stdja, och ngon som aldrig frekommit som
alternativ i ett val kan bli statsminister. Det politiska systemet
saknar former fr att involvera medborgarna i folkstyret med att aktualisera
problem, fresl lsningar och argumentera. Till skillnad frn andra lnder
frekommer nstan aldrig att folket fr vara med och bestmma genom
folkomrstningar. Beslut i politiska frgor fattas i praktiken utanfr
riksdagen och utan medborgarnas insyn vid verlggningar mellan majoritetens
partifretrdare. Den politiska debatten bestr inte av ett sakligt och
konstruktivt meningsutbyte fr att i strsta mjliga samfrstnd lsa
samhllsproblem utan av ett politiskt spel dr konflikten har ett egenvrde. Grundlggande
mnskliga och medborgerliga fri- och rttigheter kan avskaffas genom en
relativt enkel ndring av grundlagen. Lagar prglas inte sllan av politisk
otydlighet, som bde skapar oskerhet fr medborgare som ska flja dem och
frskjuter makt till domstolarna. Inom stat, regioner och kommuner frekommer
svagheter i tillmpningen av lagar. En frldrad och splittrad offentlig
frvaltning, som till stor del bestr av lekmannastyrda kommuner och regioner,
innebr brister i effektivitet, rttsskerhet, demokrati och likvrdighet
ver landet. Offentliga tjnster
tillstts inte alltid p sakliga grunder utan till och med utifrn politiska
preferenser. Politiker utser domare och politiker utses till domare. Ett
svagt och oklart personligt ansvar fr offentliga befattningshavare gr det i
hg grad riskfritt fr dem att beg fel. Kontrollen av den offentliga
maktutvningen r understlld politikerna sjlva. Public service-medierna r
inte oberoende av den politiska makten, bland annat genom att deras ledning
ytterst utses av politiker. Allmnna handlingars offentlighet inskrnks fr
att skydda makthavare och ekonomiska intressen. Kan man som demokrat
acceptera sdana brister? Infr risken att demokratin kan urholkas
ytterligare r det hg tid fr Sveriges invnare att ka sitt engagemang fr
fri- och rttigheter, folkstyre, rttsstat och andra omistliga vrden. |
|
slekt.se/demokrati Start Maximal demokrati ➤ Start
slekt.se ➤ ©
2024–2025 Per Andersson Ls
boken Maximal demokrati hr Maximal demokrati av Per Andersson (178 sidor) ➤ Ls
ocks Per Anderssons bok Demokrati mot
monarki (94 sidor) ➤ |
|