|
Maximal
demokrati Per Anderssons
texter om strkt demokrati |
||||
|
|
||||
|
|
||||
|
|
||||
|
Frankra demokratin i ett folkfrdrag Sverige har inte
tillkommit som en demokrati. Konungariket Sverige, som landet heter officiellt,
r allt sedan sitt grundande en aristokratisk monarki med demokratiska
inslag. Proportionerna mellan kungens, aristokratins och folkets inflytande
har vxlat. Den mktiga aristokratin har genom tiderna bytt skepnad frn
lokala och regionala stormn till frlse, adel, kapitalgare och det senaste
rhundradet partifunktionrer. En karaktristik av rollfrdelningen i riket
med giltighet fr betydande delar av Sveriges mer n tusenriga historia r
att kungen ger landet, aristokratin bestmmer och folket betalar och lyder. Det rder en
artskillnad mellan en autokratiskt och en demokratiskt tillkommen stat. I det
frra fallet har en person eller grupp av personer lagt beslag p ett
territorium och frmtt befolkningen att underkasta sig och betala tribut
till hrskaren, som driver staten som sitt privatgda fretag. I det senare
fallet har i stllet mnniskorna i ett omrde gtt ihop som likvrdiga
medlemmar och bildat en samhllsgemenskap fr att hantera gemensamma
angelgenheter och skapa mervrde fr alla och envar, liknande en frening
eller samfllighet. Den autokratiska
staten r beroende av att ge privilegier till personer som hjlper hrskaren
att upprtthlla maktstllningen. De flesta stater har en autokratisk upprinnelse.
En del av dem, som Sverige, har efter hand modifierats till lngt framskridna
demokratier. Men den grundlggande karaktren av verhetssystem bestr, med
bland annat privilegier bde till gamla och nya makthavare, ssom kungahus
och partier. Demokratiseringen har
inte skett genom att frutsttningslst bygga en demokrati utan genom att
riva och erstta de mest skadliga delarna av dess motsats. Andra stater
– exempelvis USA, Frankrike, Schweiz, Finland, Island och Irland
– har skapats frn grunden utifrn demokratiska premisser, p
territorier som tidigare lytt under en autokratisk regim. Fr ett fullt
demokratiskt genomslag i en statskonstruktion fordras att alla privilegier
och andra autokratiska rester avlgsnas och ett renodlat demokratiskt politiskt
system utformas och antas av samhllsmedlemmarna. Det kan ske i form av ett
folkfrdrag varmed den demokratiska staten konstitueras, liknande den
amerikanska konstitutionen med inledningsorden "We the people". Frgan om en stabil
frankring av demokratin har blivit srskilt angelgen nr extrema politiska
och religisa riktningar utmanar liberala grundvrderingar som vi tagit fr
givna i vstvrlden. Samtidigt visar det sig kunna g snabbt fr en nyvunnen
partimajoritet att ndra Sveriges grundlagar och till och med avskaffa
demokratin. Drfr behver den
yttersta grunden fr den svenska demokratin lyftas upp ver grundlagarna och
sls fast i ett folkfrdrag som antas av folket. Dr regleras statens
etablering i form av en demokrati – ett folkrike – och alla
mnniskors likstlldhet, grundlggande fri-, rttig- och skyldigheter,
demokratiska beslutsformer, lagstyre och andra principer som inte br kunna
sidosttas. Fr att ndra i folkfrdraget ska krvas tv
folkomrstningsbeslut med ett r emellan. Riksdagen br snarast
besluta om att utreda utformningen av ett folkfrdrag fr Folkriket Sverige.
Sedan utlyses en folkomrstning dr svenska folket fr anta folkfrdraget som
en hllbar frankring av vrt lands demokrati, skyddad mot nyckfulla politiska
majoriteters ingrepp. |
|
slekt.se/demokrati Start Maximal demokrati ➤ Start
slekt.se ➤ ©
2024–2025 Per Andersson Ls
boken Maximal demokrati hr Maximal demokrati av Per Andersson (178 sidor) ➤ Ls
ocks Per Anderssons bok Demokrati mot
monarki (94 sidor) ➤ |
|