|
Maximal
demokrati Per Anderssons
texter om strkt demokrati |
||||
|
|
||||
|
|
||||
|
|
||||
|
Demokrati r mer n att rsta –
dags fr demokratiskt genombrott 2.0 Demokrati, som ju
ordagrant betyder folkstyre eller folkvlde, r en etikett som till synes
alla makthavare i dag vill klistra p sitt politiska system, allt ifrn
kommunistpartidiktaturen till arvmonarkin. Nordkorea, som lyckats frena
dessa bda ytterligheter, framhver i sitt officiella namn trefalt att det r
folket som har makten: Demokratiska Folk-Republiken Korea. Det borde d vara
vrldens mest demokratiska land. I Sverige firades
nyligen officiellt att det var hundra r sedan demokrati infrdes. Man
syftade p att ven kvinnor fick rsta frn 1921. Ngot fullfjdrat folkstyre
innebar det dock inte, inte ens rstrtt fr alla vuxna medborgare.
Rstrtten utvidgades till fler 1937 och 1945, men det drjde nda till 1991
innan alla kunde rsta. Fram till 1933 mste man n upp till viss inkomst
eller frmgenhet fr att kunna bli vald till riksdagens frsta kammare. Men demokrati r
mycket mer n bde en namnetikett och en metod fr beslut och val, dr alla
har var sin rst och majoriteten segrar. Fr att ett samhlle ska kunna anses
vara demokratiskt mste det leva upp till lngt fler villkor: Erknnande av varje
mnniskas fulla vrdighet. Alla samhllsmedlemmars likstlldhet.
Grundlggande mnskliga och medborgerliga fri- och rttigheter. Varje
samhllsmedlems ansvarstagande fr sina skyldigheter. Den offentliga
verksamheten inriktad p att tillgodose skliga intressen fr alla
samhllsmedlemmar. Beslutsformer fr att omstta folkets vilja. Respekt fr
minoriteter. Tolerans fr majoritetsbeslut, Mjligheter fr varje
samhllsmedlem att delta i politiska processer och pverka politiska beslut.
En politisk debatt med sakligt, konstruktivt och respektfullt siktsutbyte. Fria
val dr alla fr rsta och kandidera p lika villkor. Lagstyre och
rttsskerhet med regler som gller lika fr alla. Effektivitet i
genomfrande av det som beslutats politiskt. Sjlvstndiga
frvaltningsmyndigheter. Oberoende domstolar. Saklig och opartisk
tillsttning av offentliga tjnster. Personligt ansvar fr var och en som har
offentligt uppdrag eller tjnst. Oberoende kontroll och ansvarsutkrvande av
dem som utvar offentlig makt. Fri tillgng till information inom offentligt
beslutad och finansierad verksamhet. Oberoende medier. Utbildning fr att
varje samhllsmedlem ska kunna spela sin roll i demokratin. Det politiska
systemets funktioner understllda folket och oberoende av varandra. Det
politiska systemets utformning beslutad av folket. Med mera. Sverige rangordnas som
ett av de mest demokratiska lnderna i vrlden, tillsammans med vriga
Norden. Men det finns mjlighet att gra det politiska systemet nnu mer
demokratiskt. Var och en av de nmnda bestndsdelarna i en demokrati kan
utvecklas. Inte minst skulle den svenska demokratin behva mer av folklig
delaktighet. I dag framstr medborgarens roll i folkstyret snarare som
skdarens n medspelarens. Det har ocks visat sig vara anmrkningsvrt
enkelt att ndra den svenska grundlagen och d till och med p kort tid helt
avskaffa demokratin. Det r upplagt fr en
ny demokratirrelse, som engagerar alla invnare i frgan: Hur kan vi ka och
strka demokratin i Sverige? Vi kan bde hmta inspiration frn andra
vstlnder, som i vissa avseenden kommit lngre n vi, och vara
uppfinningsrika fr att skapa lsningar som r mer demokratiska n vad ngon
hittills prvat. Tillsammans kan vi
stadkomma ett demokratiskt genombrott 2.0, ett sekel efter det frra. |
|
slekt.se/demokrati Start Maximal demokrati ➤ Start
slekt.se ➤ ©
2024–2025 Per Andersson Ls
boken Maximal demokrati hr Maximal demokrati av Per Andersson (178 sidor) ➤ Ls
ocks Per Anderssons bok Demokrati mot
monarki (94 sidor) ➤ |
|