|
Maximal
demokrati Per Anderssons
texter om stŠrkt demokrati |
||||
|
|
||||
|
|
||||
|
|
||||
|
Demokratin Šr hotad – vad gšr
svensken Œt det? Allt oftare hšrs
varningsrop om att demokratin Šr hotad. Det Šr den nog dessvŠrre, frŒn minst
fem olika hŒll. Extremhšger, extremvŠnster och religišs fundamentalism brukar
framhŒllas. DŠremot talas numera sŠllan om den klassiska motkraften till
medborgarnas inflytande: de etablerade makthavarna, som genom historien
nŠrmast undantagslšst tenderat att anvŠnda sitt švertag till att stŠrka den
egna positionen. Det femte hotet kommer frŒn medborgarna sjŠlva. Av demokratins
medspelare krŠvs mer engagemang och ansvarstagande Šn att vara passiva
mottagare av fšrmŒner frŒn det allmŠnna. Det framstŒr nŠrmast
som givet att alla invŒnare i lŠnder som Sverige Šr švertygade demokrater.
Men olika undersškningar har visat att inte fšrsumbara delar av befolkningen
kan tŠnka sig att begrŠnsa yttrandefriheten fšr dem som har "fel"
Œsikter och pausa demokratin fšr att hantera vissa samhŠllsproblem. Dessutom
Šr det bland ungdomar en škande andel som inte anser att demokrati Šr det bŠsta
statsskicket. I demokratiskt
prŠglade lŠnder som kommit lŒngt pŒ vŠgen till ett gott liv fšr alla
mŠnniskor kan demokrati reflektionslšst tas fšr nŒgot sjŠlvklart. Det
framtrŠder inte ett tydligt behov av att kŠmpa fšr eller befŠsta demokrati
som ett egenvŠrde. NŠr demokrati ŠndŒ aktualiseras kan det vara med
innebšrden "det som Šr bra fšr mig". Om man inte fŒr som man vill
Šr det odemokratiskt. Svenskarna har bakom
sig en lŠngre tid prŠglad av demokrati och fred Šn de flesta andra lŠnder i
vŠrlden. Till skillnad frŒn vŒra nŠrmaste grannar i Finland, Norge och
Danmark finns det inte lŠngre nŒgon kvar med egna erfarenheter av ofred och
icke-demokrati i vŒrt land. Som fšrklaring till svenskarnas fšrment
distanserade relation till demokrati har framfšrts att vi Šr
"fredsskadade", alltsŒ inte i mannaminne har behšvt kŠmpa fšr att
fred, frihet och demokrati ska rŒda. Det fanns en tid i
historien dŒ svenskarna ansŒgs vara fšr omogna fšr demokrati, pŒ grund av
deras bristande utbildning. I dag tycks de i stŠllet vara švermogna. De har
god ekonomi, trygghet, fred och det mesta man kan šnska. Varfšr ska de dŒ bry
sig om nŒgot sŒ abstrakt som demokrati? NŠr demokratin har
brister eller Šr utsatt fšr hot ankommer det pŒ varje medborgare att dra sitt
strŒ till stacken fšr att skydda och stŠrka grundlŠggande fri- och
rŠttigheter, folkstyre, rŠttsstat och andra omistliga vŠrden som formerar ett
anstŠndigt samhŠlle. Men efter engagemang och idŽer bland svenskarna letar
man fšrgŠves. Detta Šr sŠrskilt
bekymmersamt nŠr det stŒr klart att Sverige Šr illa rustat infšr ytterligare
urholkning av demokratin. Det svenska statsskickets utformning innebŠr en
kraftig maktkoncentration. Det eller de partier som lyckas eršvra en
riksdagsmajoritet kommer i besittning av den samlade statsmakten šver allt
ifrŒn grundlag, lag, statsbudget, utrikespolitik och utnŠmning av
myndighetschefer och domare till offentlighetsprincip, maktkontroll, public
service och vilka som fŒr mšjlighet att bli invalda i riksdagen, ja ytterst
šver samhŠllets fundament som demokrati, rŠttsstat och mŠnniskors frihet. Det
Šr anmŠrkningsvŠrt enkelt att Šndra grundlagen och dŒ till och med helt
avskaffa demokratin. Sverige behšver
givetvis mer demokrati, inte mindre. Hur vi ska Œstadkomma det Šr en
angelŠgenhet fšr alla och envar i landet. Det Šr pŒ nytt dags fšr en
folkršrelse fšr demokrati! |
|
slekt.se/demokrati Start Maximal demokrati ➤ Start
slekt.se ➤ ©
2024–2025 Per Andersson LŠs
boken Maximal demokrati hŠr Maximal demokrati av Per Andersson (178 sidor) ➤ LŠs
ocksŒ Per Anderssons bok Demokrati mot
monarki (94 sidor) ➤ |
|