Maximal demokrati Per Anderssons texter om stärkt demokrati
	Är demokrati vår tids kristendom? Demokrati har avlöst kristendom som vårt samhälles övergripande ideologi. Men är det främst ett byte av etikett och förpackning med bevarat innehåll? Den stora andel av befolkningen som i dag betraktar sig som sekulariserade kanske inte alls är det i sak. Demokrati handlar om alla människors frihet, likställdhet och samverkan för att vara till gagn för varandra, med den centrala utmaningen att bemästra vars och ens själviskhet. Som grund finns det levnadsideal som följer av människans empatiska förmåga att sätta sig in i den sämst lottades belägenhet: den gyllene regeln, att man ska behandla andra som man själv vill bli behandlad. Den har en central plats i världs- och livsåskådningar och finns i olika varianter i bland annat alla de stora religionerna. I Sverige har vi har det senaste årtusendet mötts av Bibelns båda uppmaningar att "du skall älska din nästa som dig själv" (Tredje Moseboken 19:18) och "Allt vad ni vill att människorna skall göra för er, det skall ni också göra för dem" (Matteusevangeliet 7:12). Även med den metafysiska dimensionen frikopplad är det inte långsökt att se Gud som en pedagogisk personifiering av ett idealtillstånd till människors vägledning. Ordlikheten, om än inte etymologiskt grundad, mellan Gud och god är illustrativ. Att tro på godheten, eller demokratin, fordrar inte övernaturliga moment utan kan helt enkelt innebära att man övertygas av idén, gör den till sin och agerar i enlighet med den. Ideal som är likartade för demokrati, kristendom och andra religioner anas även i uttryck som trosbekännelsen, Fader vår och de tio budorden. De senare kan få mening också i en demokratisk tappning: 1. Vägledande för människors liv tillsammans ska, framför allt annat, vara allas och envars fulla värdighet, frihet, likställdhet och samverkan till gagn för varandra enligt demokratins principer. 2. Demokrati, med en för alla människor gynnsam innebörd, ska inte förvanskas och missbrukas för andra syften. 3. Varje människa ska engagera sig för att förverkliga demokratins ideal. 4. Var och en ska förhålla sig respektfullt till alla andra människor. 5. Ingen ska skada någon annan människa utan vara andra till hjälp och nytta. 6. Varje människa ska ta ansvar för sina handlingar och vara trogen mot sina närstående. 7. Alla ska respektera varandras rättmätiga egendom. 8. Människor och alla andra företeelser ska behandlas sakligt, sanningsenligt, lojalt, välmenande och genom att tyda till det bästa. 9. Ingen ska tillägna sig mer än vad han gjort sig skäligen förtjänt av eller mer än sin likvärdiga andel av det som är gemensamt. 10. Alla ska respektera varje människas frihet att bestämma över sitt liv. Även de sju dygderna, motsatser till de sju dödssynderna, står i samklang med ett demokratiskt samhälle där individerna då eftersträvar medmänsklighet, generositet, ödmjukhet, flit, måttfullhet och tålamod, medan tiden får omforma kyskhet till trohet i vidare bemärkelse eller kanske tillit, som är en betydande tillgång för ett samhälle. Kyrkan var en bärande del av staten fram till sin privatisering vid millennieskiftet. Långt in på 1900-talet fungerade kyrkan som ett av statsmaktens effektivaste instrument för att hålla undersåtarna i schack, inte minst genom att socialisera varje ny generation till att omfatta samhällets kristna värderingar. Det innefattade förvisso att lära sig lyda överheten men inte minst en karaktärsdanande skolning i människokärlekens anda som är högst ändamålsenlig för ett demokratiskt samhälle. Den funktion som kyrkan hade i egenskap av ett slags medmänsklighetens ämbetsverk har nu staten avhänt sig. Skolväsendet, som länge också var en del av den kyrkliga sfären, är i dag ensam om den offentliga medborgarfostran. Skolans påverkansuppdrag upphör dock vid ungdomsutbildningens slut medan kyrkans åtagande var livslångt. Samtidigt som Sverige hålls för ett av världens mest demokratiska länder anses det vara det allra mest sekulariserade. Det leder tanken till att majoriteten av svenskarna ingalunda har lämnat kristendomens budskap om människokärleken utan att det fortlever i demokratins form. När allt färre anser sig vara kristna men de flesta säger sig vara demokrater, borde det vara en viktig mission för kyrkan att få svenskarna att inse att de nog är betydligt mer kristna i sina värderingar än de själva anar.	slekt.se/demokrati Start Maximal demokrati ➤ Start slekt.se ➤ © 2024–2025 Per Andersson Läs boken Maximal demokrati här Maximal demokrati av Per Andersson (178 sidor) ➤ Läs också Per Anderssons bok Demokrati mot monarki (94 sidor) ➤