|
Maximal
demokrati Per Anderssons
texter om strkt demokrati |
||||
|
|
||||
|
|
||||
|
|
||||
|
Byt kungen mot en demokratiskt vald
statschef Statschef betyder den
hgsta politiska ledaren i en stat. S var det ocks frr i monarkier och s
r det i dag i demokratier som Finland, Frankrike och USA – men inte i
vrt land. Aktiebolaget Sverige har organiserats med tv verkstllande
direktrer, den ena benmnd statsminister och den andra kung. Den frre
skter verksamheten och den senare representationen. Monarkins frlegade
stt att utse statschef r genom arv inom en privilegierad slkt. En
demokratisk och enkel lsning vore att i stllet den som r landets verkliga
politiska ledare, det vill sga regeringschef, ocks r statschef. Han eller
hon br utses av folket i direkt personval, dr alla medborgare p lika
villkor fr svl rsta som kandidera, och kallas riksfrestndare. Drmed stts ocks
punkt fr provisoriet parlamentarism, som infrdes fr att behlla monarkin
och som inte minst de senaste ren har visat sig brista i bde effektivitet
och demokrati som metod fr att utse regeringschef. Bland annat stllde
parlamentarismen 2018–2019 landet utan ordinarie regering i nrmare ett
halvr och hela terstoden av mandatperioden prglades av regeringskriser,
misstroendefrklaringar, regeringsavgngar och nyvalshot. Att avskaffa monarkin
vore i dag mer odramatiskt n ngonsin. Sedan 1975 har kungen inte en enda
ndvndig uppgift kvar enligt grundlagen. Om kungen r frhindrad att utfra
ngon av sina tre dri reglerade plikter intrder enligt regeringsformen helt
enkelt ngon annan: vid regeringsskifte och riksdagens ppnande talmannen och
vid sammantrde med utrikesnmnden statsministern. Dessutom har den brande
myten om att kungliga r av annan art n vanliga mnniskor fallit. Numera
gifter sig de frra med de senare och det kungliga ursprunget halveras fr
varje generation. Exklusiviteten r bruten och ingen kommer lngre att ha
enbart furstliga anor. De allra flesta kungar
i historien r mer eller mindre bortglmda av eftervrlden. Ett stt fr
nuvarande kungen att bli ihgkommen vore att bli den sista – den som
kom till insikt om att monarki r odemokratiskt och sjlvmant trdde
tillbaka. En frebild finns i hur adeln genom sitt eget beslut 1865 upphrde
att vara ett av riksdagens stnder med ledamterna tillsatta genom arv, fr
att mjliggra tvkammarriksdagen med valda folkombud. S hr kunde kungen
formulera sig: "Vi har inte lngre ngon arbetsuppgift att regera
landet, och vi vill drfr inte lngre ta emot ngot arvode. Vi r inte
lngre kungliga, och vi vill drfr inte lngre ha ngra privilegier. Vi r
vertygade om att demokrati r den bsta statsformen, och vi vill drfr inte
hindra att alla medborgare fr lika mjlighet att vlja och vljas till
statschef i vrt land. Drfr frntrder jag och mina efterkommande all rtt
till Sveriges kungatron och nskar att statsskicket utformas p det mest
demokratiska stt som tnkas kan." Riksdagen kan svara
med att tacka fr kungens insatser och utse honom personligen till hertig af
Wisborg och hans manliga och kvinnliga ttlingar p obruten manslinje till
greve respektive grevinna af Wisborg, med rtt till efternamnet Bernadotte,
enligt det mnster som har tillmpats p medlemmar av kungahuset som lmnat
det. Medborgarna Carl
Gustaf, Victoria, Carl Philip och Madeleine r alla vlkomna att stlla upp i
det demokratiska valet av riksfrestndare, beredda att ta sig an det hrda
arbetet att under press frn politiska motstndare och granskande medier
regera folkriket Sverige. |
|
slekt.se/demokrati Start Maximal demokrati ➤ Start
slekt.se ➤ ©
2024–2025 Per Andersson Ls
boken Maximal demokrati hr Maximal demokrati av Per Andersson (178 sidor) ➤ Ls
ocks Per Anderssons bok Demokrati mot
monarki (94 sidor) ➤ |
|