Maximal demokrati Per Anderssons texter om stärkt demokrati
	Betala skolan först när eleven blivit godkänd Den svenska skolan är numera en marknad. Idén är att genom konkurrens och ekonomisk vinst åstadkomma bästa utbildning. Men det är en marknad som inte fungerar. Inte ens konstruktionen av skolsystemet når upp till minimikraven på en marknad. Det oligopol som blivit följden är ett läroboksexempel på motsatsen till marknadsekonomi. Regering och riksdag har till och med missat att utnyttja de möjligheter som konkurrens mellan flera utförare faktiskt skulle kunna ge. Mest slående är att det saknas samband mellan leverans och betalning. En skola kan vara hur dålig som helst och ändå få fullt betalt. Skolägare kan till och med öka sin vinst genom att spara pengar på att sänka utbildningens kvalitet. Till skillnad från riktigt företagande är denna fiktiva marknad också fri från risk – staten garanterar att skattepengarna hamnar hos skolhuvudmännen, oavsett produktionsresultat. Och kunskapsresultaten är uppseendeväckande låga, har sjunkit under lång tid, är i själva verket ännu sämre än statistiken visar och är mer ojämnt fördelade än någonsin. Riksdagen bör därför snarast genomföra ett antal förändringar i skolsystemet: 1. En skola ges full betalning för en elevs utbildning först när han eller hon har klarat kunskapskraven. 2. Eleven, som genom att fullborda sin utbildning har utfört en viktig prestation för både sig själv och samhället, tilldelas samtidigt en penningpremie. 3. Ersättningen till skolan differentieras utifrån elevens utgångsläge, så att kostnad för större insatser täcks, men betalning utgår alltså först när dessa gett resultat. 4. Oberoende bedömning av elevernas kunskaper införs. Att den undervisande läraren betygssätter sina egna elever och därmed sitt och skolans arbete innebär risk för rättsosäkerhet och betygsinflation. I stället ska staten anordna digitala prov och muntlig examination med opartiska lärare från andra skolor. 5. Helt nya kursplaner införs, där det klart och konkret framgår vad eleven ska kunna efter genomgången utbildning. I dag är styrdokumenten så krångliga och abstrakta att det är omöjligt att veta vad eleven behöver lära sig för ett visst betyg. De har låg styreffekt och äventyrar en likvärdig utbildning och rättvis bedömning. 6. Skolinspektionens kontroll reformeras så att den både utkräver ansvar och effektivt leder till förbättring av skolornas processer och resultat. De utvecklingsdrivande mekanismer som finns i gällande mål- och resultatstyrning används nu inte, utan tillsynen bedrivs som om forna tiders regelstyrning fanns kvar. Bevisbördan för att skoluppdragets krav är uppfyllda ska vila på skolhuvudmannen, som åtagit sig att bedriva utbildningen. 7. En Utbildningsberedning inrättas, liknande Försvarsberedningen, som fortlöpande ser över vilken kunskap eleverna och samhället behöver. I dag saknas viktig kunskap i utbildningens föreskrivna innehåll. 8. Betyg i ordning och ansvarstagande samt nolltolerans mot störd undervisning införs. Studiero är en förutsättning för lärande. Alla ska kunna trivas i skolan, och det är rimligt att kräva att ingen saboterar för andra och att var och en tar vara på möjligheten att få lära sig det man behöver för vuxenlivet. 9. Skickliga lärare och skolledare måste få kosta. Varje satsad krona som leder till avsett utbildningsresultat är en lönsam investering. Ett misslyckande blir mycket dyrare. Om det märks att skolan levererar resultat som gör skillnad för elever och samhälle, höjs lärarnas status och fler söker sig till det samhällsbärande yrket.	slekt.se/demokrati Start Maximal demokrati ➤ Start slekt.se ➤ © 2024–2025 Per Andersson Läs boken Maximal demokrati här Maximal demokrati av Per Andersson (178 sidor) ➤ Läs också Per Anderssons bok Demokrati mot monarki (94 sidor) ➤