Maximal demokrati

Per Anderssons texter om stŠrkt demokrati

 

 

 

 

 

Avskaffa parlamentarismen och ška demokratin

Fyra Œr av politiskt kaos kommer fšrmodligen att fortsŠtta. Grundproblemet Šr att vi har parlamentarism, som inte Šr liktydigt med demokrati. Modellen att riksdagen vŠljer regering kom till innan vi hade allmŠn och lika ršstrŠtt som en kompromiss fšr att behŒlla monarkin.

En konsekvens Šr att medborgarnas inflytande i Sverige Šr begrŠnsat till att vart fjŠrde Œr ršsta i ett val som Šr ett diffust hopkok av en rad stŠllningstaganden, med stor risk fšr att vara motstridiga och fšr ovisshet om vad man egentligen ršstar pŒ: riksdagsledamot, parti, partikonstellation fšr regeringsbildning, statsminister, stŒndpunkt i otaliga sakfrŒgor sammanfšrda i partipaket, godkŠnnande av vilande grundlagsfšrslag, ansvarsutkrŠvande frŒn fšregŒende mandatperiod med mera. Flera andra lŠnder har politiska system som Šr betydligt mer demokratiska.

Fšljande lšsning, som flyttar makt frŒn partierna till medborgarna, skulle ška demokratin och hindra fortsatt kaos:

1. Folket vŠljer regeringschef. Den hšgsta politiska ledaren fšr landet utses av folket genom direkt personval. Alla medborgare fŒr kandidera fritt pŒ lika villkor och utan partimandat. De tio med flest ršster gŒr vidare till en andra valomgŒng. Den som dŠr fŒr mer Šn hŠlften av ršsterna blir vald. Annars genomfšrs en avgšrande tredje omgŒng mellan de tvŒ som fŒtt flest ršster. Ledaren kallas riksfšrestŒndare i stŠllet fšr statsminister (som anger ett fšrŒldrat fšrhŒllande till kungen) och utser sina rŒdgivare i regeringen utifrŒn kompetens fšr uppdraget.

2. Riksdagen bestŠmmer. Folkets valda ombud i riksdagen bestŠmmer vad som ska gŠlla i landet, genom omršstning dŠr alla ršster vŠger lika tungt och det fšrslag som fŒr stšrst stšd vinner. RiksfšrestŒndarens uppgift Šr inte att fšrverkliga sin eller sin regerings egen vilja utan att fšr riksdagen lŠgga fram lšsningar pŒ samhŠllsproblem som kan samla ett sŒ stort stšd som mšjligt och tillgodose det allmŠnna medborgarintresset, inte sŠrintressen.

3. Medborgarna deltar maximalt. I ett digitalt Riksforum kan var och en i landet pŒ lika villkor lyfta samhŠllsproblem, fšreslŒ lšsningar och argumentera Šnda fram till beslut i riksdagen.

4. Personval till riksdagen. Riksdagens ledamšter utses genom direkt personval utan partimandat och utan spŠrrar. SŒdana inskrŠnkningar av medborgarnas fria val Šr omotiverade nŠr riksdagen inte utser regeringschef. I stŠllet kan den mŒngfald av synsŠtt som finns hos medborgarna bli maximalt representerad i riksdagen. Hela riket Šr en valkrets. Genom att vŠljaren fŒr ange en andrahandskandidat fšrdelas de šverskottsršster som inte anvŠnds fšr ett mandat.

5. Folkvalda ledningar fšr maktkontroll, tjŠnstetillsŠttning och public service. Medborgarna fŒr vŠlja Šven centrala befattningar som ska vara oberoende av politiker: Rikskontrollen (i stŠllet fšr JO och Riksrevisionen), RikstillsŠttningen (švertar regeringens utnŠmning av myndighetschefer och domare) och Styrelsen fšr public service.

NŠr bŒde regeringschefen och riksdagen Šr utsedda av medborgarna vid mandatperiodens bšrjan kan all kraft Šgnas Œt att rationellt lšsa samhŠllets utmaningar i sak.

SŒ hade SD, som har varit den springande punkten i kaoset, kunnat hanteras enkelt. Fšrslag som det partiet gillar men alla andra i riksdagen ogillar hade fŠllts i varje sakfrŒgeomršstning med 82 procent av ršsterna emot, utan att Šventyra regeringsmakten, behšva kohandla eller skapa symboliska lŒsningar kring vem som fŒr tala med vem.

 

 

 

 

 

slekt.se/demokrati

Start Maximal demokrati

Start slekt.se

© 2024–2025 Per Andersson

 


 

 

LŠs boken Maximal demokrati hŠr

Maximal demokrati av Per Andersson (178 sidor)

 

LŠs ocksŒ Per Anderssons bok Demokrati mot monarki (94 sidor)