|
Maximal
demokrati Per Anderssons
texter om stŠrkt demokrati |
||||
|
|
||||
|
|
||||
|
|
||||
|
Avskaffa parlamentarismen och ška
demokratin Fyra Œr av politiskt
kaos kommer fšrmodligen att fortsŠtta. Grundproblemet Šr att vi har
parlamentarism, som inte Šr liktydigt med demokrati. Modellen att riksdagen
vŠljer regering kom till innan vi hade allmŠn och lika ršstrŠtt som en
kompromiss fšr att behŒlla monarkin. En konsekvens Šr att
medborgarnas inflytande i Sverige Šr begrŠnsat till att vart fjŠrde Œr ršsta
i ett val som Šr ett diffust hopkok av en rad stŠllningstaganden, med stor
risk fšr att vara motstridiga och fšr ovisshet om vad man egentligen ršstar
pŒ: riksdagsledamot, parti, partikonstellation fšr regeringsbildning,
statsminister, stŒndpunkt i otaliga sakfrŒgor sammanfšrda i partipaket,
godkŠnnande av vilande grundlagsfšrslag, ansvarsutkrŠvande frŒn fšregŒende
mandatperiod med mera. Flera andra lŠnder har politiska system som Šr
betydligt mer demokratiska. Fšljande lšsning, som
flyttar makt frŒn partierna till medborgarna, skulle ška demokratin och
hindra fortsatt kaos: 1. Folket vŠljer
regeringschef. Den hšgsta politiska ledaren fšr landet utses av folket genom
direkt personval. Alla medborgare fŒr kandidera fritt pŒ lika villkor och
utan partimandat. De tio med flest ršster gŒr vidare till en andra valomgŒng.
Den som dŠr fŒr mer Šn hŠlften av ršsterna blir vald. Annars genomfšrs en
avgšrande tredje omgŒng mellan de tvŒ som fŒtt flest ršster. Ledaren kallas
riksfšrestŒndare i stŠllet fšr statsminister (som anger ett fšrŒldrat
fšrhŒllande till kungen) och utser sina rŒdgivare i regeringen utifrŒn
kompetens fšr uppdraget. 2. Riksdagen bestŠmmer.
Folkets valda ombud i riksdagen bestŠmmer vad som ska gŠlla i landet, genom
omršstning dŠr alla ršster vŠger lika tungt och det fšrslag som fŒr stšrst
stšd vinner. RiksfšrestŒndarens uppgift Šr inte att fšrverkliga sin eller sin
regerings egen vilja utan att fšr riksdagen lŠgga fram lšsningar pŒ
samhŠllsproblem som kan samla ett sŒ stort stšd som mšjligt och tillgodose
det allmŠnna medborgarintresset, inte sŠrintressen. 3. Medborgarna deltar
maximalt. I ett digitalt Riksforum kan var och en i landet pŒ lika villkor
lyfta samhŠllsproblem, fšreslŒ lšsningar och argumentera Šnda fram till
beslut i riksdagen. 4. Personval till
riksdagen. Riksdagens ledamšter utses genom direkt personval utan partimandat
och utan spŠrrar. SŒdana inskrŠnkningar av medborgarnas fria val Šr
omotiverade nŠr riksdagen inte utser regeringschef. I stŠllet kan den
mŒngfald av synsŠtt som finns hos medborgarna bli maximalt representerad i
riksdagen. Hela riket Šr en valkrets. Genom att vŠljaren fŒr ange en
andrahandskandidat fšrdelas de šverskottsršster som inte anvŠnds fšr ett
mandat. 5. Folkvalda ledningar
fšr maktkontroll, tjŠnstetillsŠttning och public service. Medborgarna fŒr
vŠlja Šven centrala befattningar som ska vara oberoende av politiker:
Rikskontrollen (i stŠllet fšr JO och Riksrevisionen), RikstillsŠttningen
(švertar regeringens utnŠmning av myndighetschefer och domare) och Styrelsen
fšr public service. NŠr bŒde
regeringschefen och riksdagen Šr utsedda av medborgarna vid mandatperiodens
bšrjan kan all kraft Šgnas Œt att rationellt lšsa samhŠllets utmaningar i
sak. SŒ hade SD, som har
varit den springande punkten i kaoset, kunnat hanteras enkelt. Fšrslag som
det partiet gillar men alla andra i riksdagen ogillar hade fŠllts i varje
sakfrŒgeomršstning med 82 procent av ršsterna emot, utan att Šventyra
regeringsmakten, behšva kohandla eller skapa symboliska lŒsningar kring vem
som fŒr tala med vem. |
|
slekt.se/demokrati Start Maximal demokrati ➤ Start
slekt.se ➤ ©
2024–2025 Per Andersson LŠs
boken Maximal demokrati hŠr Maximal demokrati av Per Andersson (178 sidor) ➤ LŠs
ocksŒ Per Anderssons bok Demokrati mot
monarki (94 sidor) ➤ |
|