|
Maximal
demokrati Per Anderssons
texter om strkt demokrati |
||||
|
|
||||
|
|
||||
|
|
||||
|
Avskaffa kommuner och regioner Lga skolresultat och
lnga vrdker r tv av mnga exempel p att den offentliga verksamheten i
Sverige dras med brister i likvrdighet, effektivitet, finansiering,
styrning, rttsskerhet, ansvarsutkrvande och drmed ytterst demokrati. En stor del av den
offentliga frvaltningen bestr av lekmannaledda kommuner och regioner. Det
r en organisation med medeltida ursprung som fick sin nuvarande grundform p
1860-talet. Att modellen nd lever kvar beror inte minst p alla de politikeruppdrag
som skulle frsvinna om den ersattes med en professionell statlig
frvaltning. Frsvar, polis, tull och skattevsen leds av yrkeskunniga utan
ngra lokal- eller regionpolitiker, till skillnad frn vrd, ldreomsorg,
skola och rddningstjnst. Att 290 kommuner ska
finna var sin lsning p mngder av problem som i grunden r desamma fr
alla, r uppenbart ineffektivt. Den demokratiska idealbilden av
frtroendevalda som har personlig kontakt med sina vljare och agerar som
deras ombud hr till historien och r ersatt av ett oligopol av partier som
snarast fungerar som makt- och PR-fretag. Kommuner och regioner har egen
beskattningsrtt men fr enorma summor av staten i generella bidrag med dlig
trffskerhet. Det r hg tid att
avskaffa kommunerna och regionerna. I stllet br infras en enkel och tydlig
nationell organisation med uppgift att rttsskert och effektivt leverera
vlfrd som r lika bra ver hela landet. Fr varje offentlig verksamhetsgren
inrttas ett statligt verk som ska verkstlla det som riksdag och regering
beslutat i demokratisk ordning. Sju nya verk skulle
verta nstan alla uppgifter frn kommuner och regioner: Vrdverket (vrd,
ldreomsorg), Frbindelseverket (kollektivtrafik), Utbildningsverket (skola,
bibliotek, fritidsverksamhet), Stdverket (socialtjnst, frsrjningsstd,
socialfrskring, arbetsfrmedling, studiestd, pension, konsumentvgledning,
integration), Skyddsverket (rddningstjnst, krisberedskap, civilfrsvar,
miljskydd), Markverket (fastighetsbildning, bygglov) och Husverket
(offentligt gda bostder och lokaler). En ny geografisk
indelning av riket p tv niver genomfrs. Den ska glla enhetligt fr alla
verk och r avgrande fr en effektiv samverkan mellan dessa. Med
teranvndning av gamla benmningar kallas de nyformade territorierna
landskapsomrde respektive hradsomrde. I varje hradsomrde
inrttas en samfllighet, kallad hrad, som omfattar alla invnare och har
till uppgift att svara fr fysisk planering och gemensamma anordningar inom
omrdet, ssom gator, parker, vatten, avlopp, avfall, miljvrd och
begravningsplatser. I direkta personval vljs ett hradsting som beslutande
organ och en hradsfrestndare som ledare fr hradets verksamhet. I lmplighetsfrgor
som berr befolkningen i ett omrde, exempelvis var en skola ska byggas eller
busslinje dras, ska samrd ske med hradet och s lngt mjligt dess nskeml
infrias. Hradstinget formerar sig i utskott efter de olika verken och ska
ven kontrollera att dessas verksamhet kommer medborgarna till del enligt vad
riksdag och regering beslutat. Fr behandling av frgor p landskapsniv
vljer hradstingen bland sina ledamter ett landskapsting och en
landskapsfrestndare. All skatt blir
statlig. Drmed effektiviseras den ekonomiska styrningen av den offentliga
sektorn, och det fr kosta olika runtom i landet att ge alla medborgare
fullvrdig service oavsett var de bor. |
|
slekt.se/demokrati Start Maximal demokrati ➤ Start
slekt.se ➤ ©
2024–2025 Per Andersson Ls
boken Maximal demokrati hr Maximal demokrati av Per Andersson (178 sidor) ➤ Ls
ocks Per Anderssons bok Demokrati mot
monarki (94 sidor) ➤ |
|